RSS Flöde

Etikettarkiv: Dagbok

Jag Utbränd

Jag – Just nu …. 23/2 2006 – …. -2/5 2007- ….

TimeOut … Paus i livet … Gå i väggen … Hjärnstress …  Utmattningssyndrome … Utmattningsdepression … Utarbetad … Utbränd …

Min hjärna fungerar inte som den brukar längre …


Hjärnan kanske behöver defragmenteras?

Att ha arbetat för mycket. Att ha varit för engagerad. Att ”brinna” för jobbet. Under en lång lång mycket lång tid.

Kroppen kan säga ifrån. Varna. Både hjärnan, muskler och leder. Förra året varnade kroppen genom en frusen axel. Nu när jag med hjälp själv kom till insikt så räckte inte det.

Min kropp ville ge mig en läxa och en muskel i vaden gick av vid en promenad. Det gör ont. Mycket ont! Både på dagen och natten. Men jag ville inte ha värktabletter. Dels gillar min kropp inte medicin och dels överensstämmer inte min filosofi med att stoppa i sig farmaka.


Dalai lama säger mycket tänkvärt omkring att känna smärta och lida. Det är olika. Att känna smärta är en sak och fysiologiskt. Att lida är en annan sak och mentalt.

Dalai lama säger mycket tänkvärt omkring mycket i livet och hur man kan/bör leva.


Jag har alltid älskat att läsa. Nu kan jag inte läsa. Jag somnar. Lyckas jag läsa några sidor så har jag ingen aning om vad jag läst. Nu får jag nöja mig med tidningar med bilder. Favoriten är Illustrerad vetenskap. |xxx|

Det räcker att träffa familjen. Bara familjen just nu.

Nu försöker jag använda den andra hjärnhalvan så mycket som möjligt. Det blir att skapa … färg och form …

Men allra mest av att bara vara.

Jag bara är just nu.


Nu har det gått fyra månader (!) och dagarna har sett olika ut. Det gick oväntat bra att avlasta jobbet. Det hade jag oroat mig för väldigt mycket och det tog tre månader för mig (med hjälp) att inse att jag var tvungen att koppla bort mig själv från jobbet. Hade jag inte fått hjälp hade det nog brustit katastrofalt förr eller senare. Jag trivdes ju så med mitt jobb, med mina kollegor, mina studenter … ja, med allt. Ämnet och jobbet har engagerat mig så att det faktiskt slukat upp mig helt. Det fanns ingen tid över för mig själv, för mig Birgitta. Ingen tid alls! Jag ställde inte alls upp på mina egna behov. Jag såg bara alla andras. Jag hade försvunnit mer och mer.

Det värsta var nog de stunder när jag helt plötsligt inte visste var jag var och varför. Jag kunde också köra ut från vårt område och när jag skulle ut på den stora vägen visste jag plötsligt inte vilken sida jag skulle köra på. Detta är ju så hemskt att jag knappt vågar berätta det för någon! Jag tror inte heller att någon hittar hit och läser detta.

Vissa saker kan man dölja och riktigt bra. Jag verkar nog ganska social och kanske till och med trevlig och uppmärksam när jag träffar folk och samspråkar lite. Faktum är att jag hör vad de säger men i nästa sekund kommer jag inte ihåg vad de sagt eller vem de pratat om. Nu behöver jag inte oroa mig för det men när jag jobbade var detta ett ofantligt problem för mig. Ingen märkte! Tänk så bra man kan vara på att dölja!

Jag gillar ju IT och teknik när dess funktion är att skapa möjligheter med praktisk nytta. Jag har en webbkamera, mp3-spelare, digital kamera m.fl. Problemet är att jag glömmer från gång till gång hur jag ska göra, vilken sladd jag ska ha … Detta är så jobbigt!!!! Nu har jag ju dock tiden på mig och dessutom inga krav eller måsten. Så skönt! Allt får gå i min takt = mycket långsamt. Idag t.ex. är det en Pyssla-om-blommorna-dag.

Efter dessa fyra månader kan jag se lite av min Berg-och-dal-bana. Första perioden fortsatte jag att vara kreativ genom att göra denna webbplats, skaffa symaskin, måla stenar mm … Ibland är jag ledsen och lite oföretagsam. Jag har pysslat hemma med sådant jag aldrig tidigare hade tid för. Bakat bröd, lagat mat och fixa lite här och där. Allt som har haft med färg och form har varit skönt. Veckotidningskontot har stigit enormt. Det gör ju inget om jag läser en artikel femtioelva gånger. Böcker tar jag inte i ännu med undantag för reseböcker. Reseböcker har korta notiser och information samt mycket bilder. Jag kan läsa om och om igen för det gör ju inget. Det är en sorg att inte kunna läsa böcker men jag har accepterat det och tror att jag kommer att njuta av böcker någon gång i framtiden igen så som jag gjort tidigare.

Jag vill tro att jag återfår mina gamla funktioner. Jag vet ju att det inte är något fysiskt fel på hjärnan eftersom den är genomgången och scannad. Det är ju en lättnad särskilt sedan min pappa dog av en cancer som satt illa till i hjärnan.

Jag har mått bra av att avlastas alla måsten. Idag förstår jag att det också tagit tid att gå ner i varv. Ja kanske alla dessa fyra månader för nu känner jag mig trött. Trött, trött, trött! Igår lade jag mig före min man vilket aldrig händer annars. Jag är trött och faktiskt lite ledsen också. Utan att veta varför. Men jag tänker: – Det hör väl till!

Ibland prövar jag tanken: – Hur skulle mitt jobb kunna se ut för att jag skulle kunna börja arbeta nu?

Men jag kan inte tänka mig än att kunna klara att jobba. Jag vågar inte fortsätta tanken för jag känner att något vill brista inom mig. Jag skulle inte klara, jag skulle rasa samman.
Å
h, alla dessa måsten tillsammans med alla dessa stunder att koppla av på och som inte finns!

Nu när fyra månader gått där jag kunnat koppla bort alla ”måsten” börjar en konstig djup trötthet. Jag är bara så trött så trött …

Juni månads sista dag.
Min favoritmånad.
Min månad.


Juli bara försvann! Svisch~~!


Lyssnade på en intervju i radion idag. I slutfasen frågades vilka tre ord som karektäriserade personen enligt denne själv … jag funderade … vad hade jag svarat?

Efter ytterligare lite funderande kom jag fram till:

NYFIKEN – OTÅLIG – EMPATISK (= INLEVELSEFÖRMÅGA)

Kanske skriver jag en annan dag varför det blev just dessa orden …

EFFEKTIV borde jag haft med också!


Jag går igenom olika perioder eller faser … verkar det som … Den första var OMSTÄLLNINGSFASEN där färger hade en mycket stor betydelse. Färg och form … bläddra kravlöst i veckotidningar …
Nästa blev DEN TRÖTTA TIDEN när allt går långsamt … så långsamt … och att göra val blir svårt … t.o.m. att välja i glasskiosken
Jag är i DEN TRÖTTA FASEN nu. Tur det kan få ta tid. Allt går väldigt långsamt och det är skönt att det får … Naglarna är viktiga just nu. Då gäller det ju också färg men även smyckning.
Undrar vilken nästa fas blir?


Nu är det sista tredjedelen av september (2006). Valet är sluträknat och vi står inför en ny tid med nytt styre. Spännande! Inte bara för att jag är en sån som gillar förändringar.

Vilken fas är jag i nu? ”Den trötta fasen” är inte avslutad utan antagligen infasad i nästa period. Kanske skulle jag kalla denna fas för TÄNKAREFASEN. Jag funderar mycket, tänker, filosoferar. Fria tankar utan krav. Tankar som kommer och som jag tänker mer omkring, om det faller sig så. Tankar utan krav. Intryck utan krav. Intryck som föder olika tankar hos mig. Jag har följt valet, valdebatten och olika studiosamtal i TV. Jag orkar lyssna. Det känns som intrycken får sväva runt och de fastnar om de vill eller flyger bort. Jag orkar lyssna och titta.

Jag orkar däremot inte lyssna … t.ex. när jag frågat min man hur konferensen/mötet/arbetsdagen har gått och han börjar berätta om alla intressanta delar och människor han mött. Efter en kort stund så känns det som huvudet skulle försvinna och jag bara orkar inte! Det känns hemskt och jag får nästan samvetskval. Det behöver jag dock inte för jag har en mycket förstående man. Hur ska jag förstå att jag fungerar på detta vis? Jag kan bara tolka det som att när jag anstränger mig och koncentrerar mig så funkar inte hjärnan. Den lägger helt enkelt av. Då känns det som huvudet håller på att försvinna och jag blir obehagligt vimmelkantig. Min hjärna vägrar jobba när den utsätts för krav.

… t.ex. när jag pratar i telefon med någon av mina rara kollegor och de berättar om jobbet. Jag låter som jag lyssnar och jag kommer med en och annan stavelse eller mmm-ande. I min ände av telefonen anstränger jag mig till det yttersta för att inte vara ”oartig” och avbryta samtalet, samtidigt som jag önskar att prata om något helt annat. Under sådana samtal ”försvinner jag bort” annars klarar jag det inte.

Vid sådana tillfällen är jag sååååå tacksam för att jag har kontakt med mitt inre rum där bara jag finns.

I TÄNKAREFASEN tänker jag på vad jag skulle kunna arbeta med när jag börjar igen. Hur skulle mina arbetsuppgifter kunna anpassas? Vad skulle jag göra som inte försätter mig i samma situation igen?

Jag prövar att tänka omkring arbetsuppgifter inom jobbet – svårt. Då tänker jag på sysslor som jag mår bra av. Det finns uppgifter jag blir dålig av och sysslor som jag får inre balans genom.

Ibland tänker jag att jag kan nog inte arbeta inom mitt område mer. Jag blir ju dålig. Jag engagerar mig för mycket och kan inte förhindra det. Jag blir uppslukad på ett destruktivt sätt. Dessutom fungerar jag så långsamt nu och det känns så behagligt.

Jag är i TÄNKAREFASEN och LÅNGSAMHETSTIDEN just nu. Den fungerar när den är kravlös.

Det estetiska är viktigast och ger mig mest tillfredställelse. Naglarna är jätteviktiga. Tänk så det kan bli! Dessutom är jag i en rosa period. Lustigt kul. När jag var barn hade jag aldrig en sådan period trots att jag ju är flicka. Jag klädde mig inte eller kläddes inte i flickiga kläder. Jag föredrog snickarbyxor och keps samt fotboll före dockor. Jag har letat hela sommaren efter en krokodilpräglad rosa (gammelrosa) väska. Har ännu inte hittat den. Däremot hittade jag ett rosa skärp med glitter. Supersnyggt!

Naglarna med nagelsmyckning är så himla viktiga! De fick en egen sida här.


Villrådighetens tid är nu över – förbi – så skönt!


Nu har jag kommit in i en ny fas. Jag har kommit fram till viktiga frågors svar. Svar som visar vägen. Nu är villrådighetens tid över! Nu börjar den verkliga återhämtningen och repareringsfasen, nyorienteringen. Det känns mycket bra att ha kommit hit. Det känns som ett lugn sprider sig inom mig. Villrådighetens tid var mycket jobbig. Det kändes som jag tappade fotfästet ideligen. Vad skulle det bli av mig? Det kändes som en obärbar stor sorg.

Nu kan jag lämna Villrådighetens tid bakom mig. Nu ska jag ta ett genomtänkt steg framåt bit för bit. Det blir en lång och mödosam väg men jag tror jag lyckas och jag vill klara av det.

Jag kan fortvarande inte läsa böcker, ta in kravfyllda intryck, … att göra val och planera under minsta lilla press tycks genast blockera hjärnan. Det är märkligt att uppleva att hjärnan bara lägger av. Den bara vägra fungera. Tankarna stannar och är plötsligt upplösta, finns ej längre. Inga tankar finns vid sådana tillfällen.

Jag ska nu hitta olika saker som kan vara med och dela på mig. Det får inte bli så igen att ”jobbet slukar mig” och fullständigt äter upp mig. Den dagen jag är redo att gå tillbaka till jobbet kommer jag att klara av att ge alla delarna inom mig tid, plats och omsorg. Jobbet ska endast få sin rättmätiga del när jag nått fram.

Hittills har jag anmält oss båda till Operaklubben, själv gått med i DIS, en släktforskarförening, börjat måla, börjat få styr på regelbundenhet i mattider, … aktiviteter utan krav … för välbefinnande och aktivitet …

Jag vill inte hamna i passivitet och depression! Absolut inte! Det har jag haft med mig i bakhuvudet hela tiden. Inte! Absolut inte! Men det (sysslorna) får gärna gå långsamt och det gör det. Jag fungerar fortfarande mycket långsamt i allt jag gör. Långsamheten ger mig ett slags lugn i mitt inre.


Snart är det oktober…

Jag trodde det hade vänt! Jag trodde att Nu är jag på väg tillbaka. Så kom ett bakslag. Jag ramlade ner igen. Blev omskakad ordentligt av min kraftiga reaktion. Blir bara så trött … lessen … lessen … lessen …

Tänk så lite jag klarar … eller så dålig motståndskraft jag har … eller så svårt jag har att hantera något oväntat som dyker upp. Så svårt så!


Nu är det november …

Jag är trött, trött trött … och har ont. ont ont … jag blir så lätt lessen. Hamnar jag i en situation jag inte klarar ut blir jag lessen. Som igår när jag skulle knappa in på telefonen när jag ville ha en tid på öron. Instruktionen gick bara inte in eller rättare … min hjärna satte upp en blockad. Det blev bara så tomt. Men hur klarar äldre människor detta? Detta med knapptelefoner och knappa in och hålla en massa i huvudet!? Telefonens andra ände har ingen aning om hur det kan vara! Man får väl låssas att man inte har en knapptelefon.


För inte så värst länge sedan …först!!! … förstod jag att hjärnan faktiskt måste få koppla av helt. Begrep på allvar. Jag hade tills dess inte vågat släppa. Jag var rädd för att hjärnan skulle lägga av helt och ville hålla den igång. Ville ju inte bli senil eller dement eller ”nåt” redan nu. Demens förhindras ju genom att hålla hjärnan igång, ju! Men nu förstår jag, inser. Min hjärna måste få ro helt.

Ett problem i sammanhanget är tinnitusen. När jag ger mig ro så spelar alla dessa miljoners miljoner gräshoppor och det är så jobbigt och jag blir bara så trött. Men jag ska ändå försöka att verkligen ge min hjärna ro.

Idag fick jag en läxa som ska hjälpa detta på traven. Jag ska ”mäta” och värdera från 0 till 10 där 0 är bra och 10 dåligt dels

  1. Hur har hjärnan kunnat vila idag?

  2. Hur har jag allmänt mått idag?

Det ska jag göra och det tror jag är ett bra sätt. Ett sätt som jag däremot inte tycker är bra är att medicinera bort alla probllem. Jag tror inte på medicinering. Jag vill absolut inte ta antidepressiva mediciner. Absolut inte!

En annan sak jag förstått nu också är hur viktigt det är med sömn. Milda makter jag har ju inte alls fungerat när det gäller sömnen! Avsaknad av djupsömn alldeles för länge. Endast snuttifierad sömn under senaste hela överskådliga tid. Nu ska jag se till att försöka sova på riktigt mer och mer. Ska faktiskt prova naturläkemedlet Valeriana. Jag tror inte det är farligt. Tror (här) = känner intuitivt. Det är den känslan som jag ofta förlitar mig på. Min intuition brukar tjäna mig gott och rätt. När jag efterfrågar den. Nu förstår jag att jag har undertryckt den också och denna handling tjänar mig varken gott eller rätt.

Idag har hjärnan fått vila till klassisk musik och sluppit P1 i bilen. Jag har varit mycket ledsen idag och är fortfarande men jag ska ta mig i kragen och gå ut nu. (2006-11-16).


2007-05-02.

Jag har nått långt! Lyckats ta hand om mig själv. Lyckats koppla av i hjärnan och låtit kropp och inre själ få rum och utrymme för vård. Jag har lyckats så väl. Fysiskt mår jag så bra som jag inte har gjort på mycket, mycket länge … vet inte när sist … Under de senaste tre månaderna har hjärnan fått ro. Min energi har i stället gått åt till att hitta de vardagliga viktiga rutinerna såsom mat, vila och motion. Naturens fantastiska undergörande kraft som rehabilitering och som jag tidigare med mitt förnuft har lyft fram i alla sammanhang och jag nu praktiskt också tillämpat för mig själv. Jag har ly6ckats skaffa rutiner för att äta regelbundet och på ett sätt som jag mår bra av. Jag har lyckats hitta mat och maträtter som fungerar. Jag har lyckats få rutin och behov att gå. Nu går jag för att det är så himla skönt. Dessutom är det ju så otroligt levandes grant i naturen. Jag har lyckats finna stunder för total avslappning med ro för själen.

Och jag har lyckats nå min önskevikt på denna hälsosamma stig.

Jag har lyckats bemästra diverse krämpor och värk med olika föreställningar och huskurer. ”Tron” kan försätta berg sägs det … jag har prövat både beprövat och oprövat. Vitlök hjälper ett tag men inte i längden – blir man immun? Ingefära, kardemumma, gurkmeja mm – i stort sett enligt Anna Skippers blandning – fungerar – än så länge. Intas med flera teskedar per dag.
Tinnitusen har dämpats betydligt. Visst finns den där (ibland) men inte alls på det där påtagliga sättet som tidigare. Vilken befrielse det är kan bara den föreställa sig som själv upplevt ihållande Tinnitus.

Minnet har blivit något bättre. Jag kan förvånas stundtals över att jag kom ihåg ngt som jag inte skulle ha kommit ihåg bara för tre månader sedan. Bara detta att kunna få uppleva framsteg även om de är pyttesmå. Jag är så glad för det pyttelilla.

Något som inte blivit bättre det minsta är min förmåga att fokusera eller hållka fokus. Det är ju för tråkigt att jag ska behöva säga till min man … jag brukar ju fråga hur han har haft det under sin dag på jobbet – han börjar naturligtvis berätta om en massa intressanta saker – och så bara orkar jag inte lyssna mer utan då måste jag säga: ”Nu orkar jag inte lyssna mer.” Det är verkligen för tråkigt! FY vad trist jag måste vara då!

Jag har inte heller lyckats komma igång att läsa och det är en sorg för hjärtat – jag som älskat läsa så. Men jag har en bok nu – den väntar på att jag ska kunna … den väntar och jag väntar …

En liten bit i taget … även pyttebitarna är stora framsteg … Så är det bara!


2007-11-25.

Fem steg framåt och plötsligt tre steg bakåt. Varför? Det kändes ju så bra. Jag hade börjat få ”gnista” och lust, initiativkraft. Bara att se till att hämta igen de förlorade stegen. Eller … Det gick ju så bra! Varför!? Nu får jag ”tvinga” mig … igen ….




 

 

April – December 2005


”Den som uppfattar framtiden som motvind går åt fel håll.” Martin Held

Sista bladet i Dagbok 1.


Idag, den 23 april 2005 ändrade jag lite här. Scriptet hade blivit fel på en väldans många sidor. Det har tagit åtskilliga timmar att rätta till felet. Sedan när jag lagt alla dessa timmar så kommer jag på hur enkelt det hade kunnat avhjälpas!!!! 

Så det kan vara!

Om man skulle hamna här i Dagboken efter man har läst tex Mias berättelse – Ja då rekommendera jag att man läser motsvarande datum och inte det aktuella här.

I denna Kära Dagbok har jag tänkt otroligt många tankar. Det har hänt mycket. Både världen utanför och jag själv har förändrats. Det är med ett varmt leende jag betraktar mina ”gamla” dagboksblad.

Många unga vänner har jag mött här i cyber. Ovärderliga möten. Människor behöver mötas både IRL och i Cyber. Var rädd om alla möten du deltar i! Ta ditt ansvar i varje möte så att det utvecklas till ett fint möte för alla deltagande. Gör det! Ge dig chansen att uppleva något riktigt fint!

I dag kommer det att hända ngt alldeles särskilt! Så är det faktiskt!
*så glad*


”En björn med Hjärna, min vän. (Säg om det igen.) Med Hjärna, min vän.” Nalle Puh


Oktober 2005.
Jag kommer att låta mina samhällstankar få komma fram här i denna dagbok. I min roll som engagerad och ansvarskännande samhällsmedborgare tänker jag tankar om företeelser i vardagen. Ibland upprörs jag, ibland irriteras jag, ibland blir jag varm i hjärtat, ibland blir jag kanske lite vass … men sälla, tror jag, blir jag ironisk eller satirisk … det gillar jag nog inte riktigt när det handlar om människor. Att rannsaka det egna etiska förhållningssättet vill jag själv eftersträva. I detta är det viktigt att hålla isär sak och person! Vissa människor har svårt med det men alla kan lära sig bara man vill. Man får vara kritisk och man får vara humoristisk. Här kommer det huvudsakligen att handla om företeelser och handlingar. Jag misstänker redan nu att jag kommer att vara mycket kritisk till media.
Hur många gånger som helst har jag framfört att jag inte tycker media tar det ansvar som de borde som en så viktig maktfaktor som media är. Men media består av människor och människor ser ibland sina egna specifika syften som viktigare …. än allmänna generella sakliga upplysningar gärna speglade ur olika perspektiv. Det finns skillnader mellan journalister. Det finns seriösa men de är då alldeles för få!

Nyhetsmedia med samhällsinformation och politik ska vi inte tala om! Hur i hela fridens dar ska det kunna bli sakligt och allsidigt med en journalistkår som inte lyckas dölja sina egna politiska sympatier. Så här kan det se ut med den saken:

V:   31%  (15)  (6,6)
S:   27%  (32)  (31,3)
Fp: 14%   (5)   (11,4)
Mp: 10%  (6)   (5,6)
M:   10%  (25)  (28,8)
Kd:  5%   (13)  (5,4)
C:   3%    (4)   (6,2)
Siffrorna inom parentes ska gälla samhället utanför – vi andra. Röda siffror är SIFO-mätning i april 2005, http://www.temo.se.
Hämtat från webben och tidningen Metro 2000-10-31.

Partisympatier: Vänsterpartiet 31/15, Socialdemokraterna 27/32, Centerpartiet 3/4, Folkpartiet 14/5, Moderaterna 10/25, Miljöpartiet 10/6 respektive Kristdemokraterna 5/13. (Journalister/allmänhet, 1999) www.researcher.se

Undrar om det gjorts ngn senare undersökning?


  Dagspress SVT/SR Reklam TV/Radio Frilans
Vänsterpartiet 30 33 33 37
Socialdemokraterna 31 23 10 29
Centerpartiet 2 2 2 0
Folkpartiet 12 17 17 19
Moderaterna 10 6 24 2
Miljöpartiet 10 14 5 10
Kristdemokraterna 5 5 9 3

Helt otroligt!  …. Galet!

… och det märks … alldeles för ofta!



November 2005.
Om jag skulle starta ett nytt parti … hur skulle man tänka då? Jo jag skulle kolla statens inkomster just nu. Sedan skulle jag kolla vad skolan, äldreomsorgen, sjukvården… och sådana viktiga saker kostade. Alla viktiga saker skulle få tillräckligt med pengar. Jag skulle avskaffa facket och inrätta ett organ som hanterade arbetsmiljön. Jag skulle i samma veva skapa goda villkor för unga föräldrar att både kunna arbeta OCH vara föräldrar. jag menar inte egentligen unga föräldrar jag menar föräldrar till små och mindre barn. Jag skulle avskaffa socialbidrag och se till att införa medborgarlön till alla. Man skulle precis kunna leva på medborgarlönen. De som vill skapa sig en bättre ekonomisk situation kan naturligtvis göra det. Alla ska ha arbete och kan inte neka. Det finns tillräckligt mycket jobb i ett samhälle att utföra så det råder ingen arbetsbrist och när vi inte har ett fack längre blir det heller inga problem här. Socialtjänsten skulle omorganiseras. Ärenden rörande barn hamnar på skolan som har ett ansvar för att fånga upp barn som far illa. Inget barns ska kunna leva i en hemmiljö som är skadlig! Missbrukare m.fl. som lever destruktiva liv får ta ansvar för sina liv och handlingar. Ingen ska behöva utsättas för kriminella handlingar från våldsverkare! Klara tydliga samhällsregler här – regler som ska kommuniceras så att alla vet vad som gäller. 

Barn och äldre ska garanteras trygghet. Äldre människor ska själva få bestämma när de önskar flytta till särskilt boende och det ska finnas plats då. Kreativiteten och konstnärligt utövande kommer att florera. Inga bidrag till konstnärer – det behövs ju inte – de har sin medborgarlön som alla andra. Företagandet blomstra och samhället utvecklas. Arbetsmiljön kommer att vara trivsam och trygg på alla arbetsplatser. Några kommer att leva i kollektiv och andra enskilt. Olikheterna i liv och leverne kommer att vara gynnsamt för mångfalden. I grunden befästs respekten för varandras människovärde och viljan att göra goda handlingar mot varandra ökar. 

För mig är det självklart att människor är olika och har olika ideal och prioriterar olika saker. Det får man. Människor ska själva kunna skapa sin tillvaro och har därför chans att kunna känna sig tillfredställda med sin vardag. Människor som av olika anledningar behöver stöd tillfälligt eller varaktigt ska naturligtvis få det och i tillräcklig omfattning. Tillgången på resurspersoner är god. Medborgarlön och medborgartjänst och medborgarföretagande och …. för sitt eget och allas väl. 

Jag vet inte ännu vad ”mitt” parti ska heta. Kanske helt enkelt ”Medborgare”. Ja, varför inte! 

Jag kan bara inte låta bli att kommentera Lars Os beslut att inte längre kalla sig kommunist. ”Intressepil i ögat” som mina barn säger när ngt är typiskt ointressant. Karlen är ju kommunist! Hur i hela fridens dar kan det kännas bättre för (s) – vilken moral! Det är ju lika väl så att (s) styr Sverige tillsammans med kommunister. Det är ngt som aldrig kan vara eller bli bra för Sverige. Så är det bara! Vilka är så lättlurade!? Och tänk så bra det ska bli i Sverige med alla fina löften (s) utlovar för nästa valperiod! Tänk också på alla dessa år (s) har styrt Sverige! Tänk så bra det borde vara redan  nu! Men det är det inte! Tänk så många som går på alla dessa lovord och löften inför varje val. ” Å alla dessa dagar” … var det ngn som sa. Å alla dessa år! skulle jag kunna säga – när man skulle kunna gjort så mycket – så mycket bättre! Tänk!

Här är min samhällsinriktade Lilla Dagbok – det får den!

Idag den 6 november 2005
Det var ett sånt där ”soffprogram” på TV4 tror jag. Där kallades det in en panel ibland. Panelen skulle kommentera tidningarnas rubriker. Perbrant var på tapeten fast de skulle lämna honom ifred!!! Nåväl det jag irriterade mig på var tjavset från de kvinnliga deltagarna … sånt där prata_i_munnen_tjavsigt … killen hade besvär med att komma till tals. Inte för att han inte hade ngt vettigt att säga för det han sa var vettigt allting – särskilt det sista!! Nej han visade respekt vilket inte de tjavsande kvinnorna gjorde. De tycktes endast tro att alla ville lyssna på just dom. Nej fy! Fyy vad det är irriterande med såna kvinnor som tycks älska att höra på sig själva och som har såååå svårt att lyssna – ja så de tom brister i respekt för medmänniskor.
Varför sitter de på rad? De som stter närmast programlederskan tycks ta sig mest mandat att tjavsa på! Så nu var det sagt. Tur jag inte glömde bort det!

Bra programledare leder programmet – övriga tillåter tjavs och prat i mun och det är INTE särskilt trevligt!!!

December 2005.
Ja nu ska det jag ta tag i denna Dagbok och designa om den för att den ska passa in i sin nya uppgift. Dagboken här ska bli en blog – som det heter nu – och som ska handla om vardagsföreteelser och samhällsfunktioner av allehanda slag. Mina tankar om företeelser i vardagen ska få fritt spelrum här. Vardasgföreteelser är politik. Politik är viktigt att förhålla sig till. Det är viktigt att reagera på både gott och ont. Snart kommer min nya dagbok här och min nya blog.

Ett avslutat kapitel!

och

ett nytt börjar ….. 2:a DAGBOKEN


April 2004

”Ingenting är värdefullare än denna dag.” Johan Wolfgang von Goethe


Den 6-7 april 2004.


Jag måste börja detta blad med att skriva …

Det finns många goda, välsinnade, seriösa, engagerade, rättframma, respektvärda …. journalister! Utan tvekan finns det många duktiga journalister på olika poster och uppdrag. Jag har uttalat mig väldigt kritiskt om journalister och här vill jag visa att jag menar verkligen inte ALLA! men jag menar vad jag skrivit i kritiska ordalag om dem det berör. Absolut! My påminde mig om något som jag också tänkt att jag måste …Tack snälla kloka My! *kram* … och …

…. 

Glad Påsk!

Absolut! Barn är ABSOLUT viktigast! Föräldrar som super är inte bra föräldrar för sina barn! Med supa menar jag här föräldrar som styrs av sprit och inte förnuft. Jag fick en berättelse från Tanya idag. Det gjorde att jag bara måste göra …. denna … och … denna …. och ….

”Först Eftertanke och sedan Hårt Arbete.” Nalle Puh


”Han hade tänkt på det utan att någon hade sagt det till honom.” Nalle Puh

Oj Oj Oj – det blev ett kort Dagboksblad denna månad. Alldeles för kort egentligen. *önskar jag hade mer tid*

© Birgitta Rudenius

blasippor_thumb[3]_thumb_thumb_thumb_thumb_thumb

Mars 2004

”Ingenting är värdefullare än denna dag.” Johan Wolfgang von Goethe


Den 6 mars 2004.


Idag har det varit en ”höjdardag”! Jag har lyssnat på en föreläsning och föreläsare som bara gav så mycket … så viktigt … så himla viktigt. Jag kan inte låta bli att tänka på en klasskamrat jag hade. Jag undrar om hon hade en sådan situation som jag/vi fick ta del av idag. Jag undrar och jag tänker på denna flicka. Undrar vad som blev av henne. Sedan lustigt nog har jag tänkt på en annan klasskamrat jag hade på mellanstadiet. En klasskamrat som verkligen skiljde sig från oss andra … stärkkrage och kängor … en fantastiskt färgglad mamma … Jag vet att jag var så nyfiken på dem … inget fick man veta … Varför var det så att man inte fick veta!!!??? Att ”vissa saker” pratade man inte om! ”Fick” man inte prata om. Jag var ett nyfiket barn som inte fick veta. Jag har inte kunnat glömma. Så småningom har jag förstått lite i taget. Och framförallt har jag undrat vad som blivit av dem. Lustigt häromdagen när jag lyssnade på radion … just han med stärkkragen som jag undrat omkring visade sig nu vara föreståndare vid en församling i … nej, mer kan jag ju inte skriva. Jag blev glad. Tänkte att då måste han ha hamnat på en bra plats i livet. Så hoppas jag verkligen! 

Men flickan jag nämnde först … henne vet jag ingenting om … alla mina frågor finns kvar …. undrar om hon hade det så? Det gör lite ont i mig när jag tänker på detta. Vill jag veta mer eller …?  

Ja, denna dagen har varit en höjdardag. Tack Lisbeth P!

De barn som har det svårast i vårt samhälle idag är ”osedda” barn till missbrukare och ”osedda” barn till psykiskt sjuka föräldrar samt ”osedda” barn till utvecklingsstörda föräldrar. Du som är en sån som  ”ser” och framförallt har modet att verkligen se = handla … Du är troligen en livräddare! Milde tid vad du livsviktig!

”Om du försöker ignorera en knackning på din dörr, skrik då inte ‘Nej!’ när någon frågar ‘Är det någon hemma?’.” Nalle Puh

Den 29 mars 2004.


Idag läste jag att Irland är första land att införa rökfritt! Inte ens rökrum får förekomma i offentliga byggnader. Jag tänkte: ‘Danmark kommer nog att bli det sista EU-landet att införa liknande.’ Tänk bara så’n ”storm” det blev efter att Hagge G kritiserade drottning M och hennes rökning! Sedan for tankarna vidare och jag tänkte: ‘Undrar hur mycket media har påverkat den kungliga familjen i Danmark avseende all kritik och alla synpunkter som framförts om Prins H.’ Det måste vara fruktansvärt för en familj att inte få leva i lugn och ro utan att en massa offentliga tidningars ständiga tyckande och kritiska förhållningssätt! Fy säger jag!

Journalister ingår i samma ”släkte” som kändisar nuförtiden. De strävar efter att synas och höras även om det kostar extremism och tar sig högst oetiska uttryckssätt. Journalister – FEGA – kan gömma sig bakom tryckfrihetsklausulens ansvarsbefriande mur. De kan bara spotta ut synpunkter och skrivna ord – såra – drabba – tillintetgöra – … utan att behöva stå för innehållet. Märklig företeelse! Undrar hur länge detta kommer att få fortgå. Jag hörde faktiskt en journalist som också tyckte detta var högst FEL. En journalist borde stå för det den skriver! Och kunna ställas till ansvar.  Det finns (enstaka) journalister med sund inställning till jobbet. Varför inte instifta en etisk nämnd – likt läkarkårens! Det önskar jag att vi hade inom lärarkåren också. Det borde vi ha. Vi borde också ha ett system med utfärdandet av legitimation för lärare. Legitimerade lärare, legitimerade läkare, legitimerade advokater …. m.fl. Legitimerade (seriösa) journalister skulle gagna oss alla som önskar få nyheter och olika områden belysta på ett sakligt och mångfasetterat sätt – befriat från journalistens egna personliga vinklingar och politisk inställning. Tänker på en viss Stina Dab…. som sjönk så djupt i mina ögon i ett visst TV-program. Hon ligger kvar där i djupet fortfarande. Så är det bara!

Tankarna far och flyger precis som de vill … och det får de så gärna … just här. Så är det bara!

Tänker på Mia Mia Lilla! Hoppas så att du hör av dig snart … *kram*

”När förmiddagen börjar lida mot sitt slut och du känner dig lite nere, ska du inte oroa dig – du är förmodligen bara lite klockan-elvig.” Nalle Puh


”Han hade tänkt på det utan att någon hade sagt det till honom.” Nalle Puh

© Birgitta Rudenius

blasippor_thumb[3]_thumb_thumb_thumb_thumb

Februari 2004

”Leendet är en sympatisk rynka som slätar ut de andra .” Christian Kjellerup


Den 5 februari 2004.


Igår lyssnade jag på radion, precis som jag brukar, i bilen, P1 naturligtvis. Det berättades om ett barn med hörselskada som önskade byta från specialskolan till en skola på närmare håll. 

Jag trodde jag skulle köra av vägen när jag hörde politikern motivera varför barnet INTE skulle få gå i den skolan som familjen önskade. *Birgitta tar sig för pannan* Politikern var moderat och talade minst sagt med ”kluven” tunga. ”Kluven” tunga på så sätt att det var minsann inte alls en så´n politik som jag förknippar med den moderata utan snarare den socialdemokratiska. 

Denna (m)-politiker försvarade systemet! Mot människan! Milde tid! Det är ju så fjärran från (m)-politik man kan komma!  Här kom minsann barnet i kläm! Precis motsatt vad som borde gälla! Moderat politik vurmar ju verkligen för att familjerna själva ska kunna bestämma vilken skola barnen ska gå i!!!! Jag blev riktigt upprörd! Säkert har många med mig blivit det. Denna (m)-politiker har gjort bort sig så allvarligt att hon borde lämna sin plats … så tycker jag … och det får jag ju! 

Tänk att det lyckades bli en liten stund här! *glad*

”‘Jag vet att det låter lätt’, sa Nasse för sig själv, ‘men vem som helst kan visst inte göra det’.” Nalle Puh

Den 9 februari 2004.


Igår var jag flitig utav bara attan. Milde tid vad jag hann med! Men så satt jag från bittida till sent = ett par timmar efter midnatt. Men som sagt – jag fick mycket gjort. Och jag kände mig riktigt nöjd. Det gör jag inte idag precis. Kort konferens och långa resor. Mycket tid har passerat då jag inte kunde vara så effektiv som jag vill. 

Nu funderar jag på om jag ska bada eller jobba vidare här vid lilla datorn. Undrar vad det blir??? Undrar också varför jag inte kan få min telefon att fungera vettigt. Ljudet tar liksom slut och jag hör som i fjärran. *hämtar telefonen för jag ger mig ju inte* Nu fungerar den igen men jag begriper inte vad den hittar på emellanåt och varför. Tekniken SKA fungera så är det bara! Allt annat är helt fel! Vad har vi annars teknik för!

Så hungrig jag var när jag äntligen kom hem idag. Hade inte ätit sedan frukost. Tänkte bjuda ”Min Vattuman” på mat ute men restaurangen var inte öppen när vi ville äta. Då påbörjade vi resan hem och tänkte stanna på vägen någonstans att äta. Inget mysigt ställe dök upp på hela vägen! Vi kom hem till B-d och åkte till affären för att handla frukt. Frukten var nästan helt slut hemma och det går inte för sig! I affären träffar man folk och det blir lite trevligt snack. Denna dagen fick jag höra om en av mina tidigare elever. Jag tänker ju ofta på dem och undrar så hur det går för dem. Och ibland händer det sig så att jag får veta lite. Som idag. Då blir jag glad. Glömde bort hur hungrig jag var för en stund. 

Väl hemma igen så blev det ”frukost” för andra gången denna dag. Åh vad jag gillar min frukost! Längtar ju efter den på kvällen när jag lägger mig. Eftersom den går lätt att göra så ”firade” jag denna dag med en andra frukost. Så fick det bli – Nu är jag mätt – och glad.

Så det kan bli!

undrar fortfarande om det ska bli ett bad eller ….. *glad* för att jag tänker tankar här igen *himla glad*

”Här tänker jag tankar.” Nalle Puh

Den 14 februari 2004.


Jag kan ju bara inte låta bli att kommentera media och dess ”uppförande” den senaste tiden. Usch! och Fy! säger jag bara! Jag vill INTE leva i en MediaDiktatur! Och det är precis vad vi gör! Media dikterar vad som är nyheter och hur dessa ska tolkas och vilket utrymme specifika ”nyheter” ska ha! Var det ska ”klippas” och vad som ska fokuseras. Ve och fasa! MEDIADIKTATUR i sin prydno! Jag vill inte ha det så!

Varför reagerar så få!?

Bara för att MEDIAfolket är vänster och väldigt republikanska ska vi behöva bli vilseledda och inte få hela sanningen eller andra sanningar och andra nyheter! Jo jag tänker på rapporteringen om kungens uttalande. Denna undermåliga egotrippade journalistpropaganda. Avsaknad av självkritik. Detta speciellt av DNs ledarskribent. Där sjönk den tidningen genom sin ledarskribent i anseende som en blyklump i havet. 

Svenska folket är rojalistister. 70 % gillar vårt kungahus. BRA! Ja, jag tillhör den gruppen också. Inte så mycket för att jag tycker det är OK att ärva ämbeten. Naturligtvis! Men jag ser det som vårt kulturarv och tycker det är helt Ok att hysa respekt för vårt historiska arv. Det är inte särskilt svårt eftersom vårt kungapar gör en enastående insats för vårt land. Jag tror inte att ständiga byten av presidenter/presidentskor skulle göra Sverige samma nytta. Absolut inte! Det skulle kosta mer och ge väldigt mycket mindre för pengarna. Det är min övertygelse. 

LEVE KUNGEN! och Må det gå vår kungafamilj väl! LEVE Kronprinsessan! Må det gå henne väl i livet! Hurra! Hurra! Hurra! Jag är glad för att vi har er! Väldigt glad!

Jag är väldigt ledsen för att vi har den journalistkår vi har! jag är väldigt bekymrad över medias framfart och hur de tar sig fasoner och dikterar över så mycket i vår vardag! Det är jag riktigt orolig och bekymrad över. Varför är inte fler det!?

DNs ledarskribent uttalade sig skamligt och visade en fruktansvärt dålig stil. Sanslöst illa uttryckte hon sig själv om hur en annan uttrycker sig. Där fanns inte tillstymmelse till självkritik.

Det är faktiskt skrämmande med MediaDiktaturen som tar sig mer och mer mark under anropande av ”tryckfrihetsklausuler” och ”yttrandefrihet” och föga under etiska och ansvarsbetingade uppsåt. Det är precis som när man ”gömmer” sig bakom sekretess för att dölja sina felaktiga beslut och otillräckligt handlande i ärenden som gäller barns bästa.

Jag vill inte ha eller leva i en MEDIA-DIKTATUR! *protesterar vilt*

”En soldat får inte vara pjoskig och lat.” Nalle Puh

Den 15 februari 2004.


MEDIADIKTATUR och mediabrister framstår minsann tydligt när man tittar på dokumentären om ”Robinsson” … också! Inte framstår media som särskilt seriöst!

Nej minsann! Min Vattuman tände en tanke som jag tycker var högst relevant i sammanhanget. Vi borde ha allmänna val om vilka som ska företräda i media. ja så borde det ju vara! med den makten som media har i vårt samhälle idag och med den uppenbara brist i ansvarstagande som ständigt uppvisas så borde det faktiskt vara val av journalister. Journalisterna skulle få deklarera sina uppsåt och sin goda eller mindre goda vilja och vi väljare skulle få chans att välja journalister som lyfter fram nyheter och annan viktig information. Blir vi inte nöjda  så kan vi välja andra journalister vid kommande val. Jo så borde det faktiskt vara!

Bort med Diktaturer – framförallt destruktiva farliga mediadiktaturer! Fram för demokrati! 

Kungadöme och demokrati!

Ner med re-publik-media-diktatur!

Jag är bara så trött på denna trista trista trista trista tristaohyfsade snedvridna navelskådande journalistik bitvis kränkande ansvarsbefriade mediakultur … mm ….. så trött på! *suck*

Få, så få, bra program! Men …. nej jag säger inte vad jag tänkte här … kanske kommer det en annan gång … men jag tänkte på en journalist som faktiskt har ”stigit i graderna” … med sitt sakliga program där han INTE låter sina egna personliga åsikter framträda utan sakfrågan (till)låts belysas på ett intressant eller rättare sagt  intresseväckande sätt …. Ja så är det bara! Kanske finns det lite hopp … nej jag tror nog inte egentligen det ….! Det framträder inget särskilt hoppingivande avseende seriös media – det är mer undantag än regel! Så är det det är – just nu! Men kanske får vi allmänna val av journalister en dag … tänk om! 

Jag vet vem jag ska rösta på när den dagen kommer!

”Han hade tänkt på det utan att någon hade sagt det till honom.” Nalle Puh

Den 27 februari 2004.


Det får fortsätta att handla om media. Jag tycker att händelseutvecklingen verkligen visar att vi lever i en diktatur – en mediadiktatur. Omogen och osjälvkritisk! Uttråkande! Speciellt nyhetsmedia! I viss mån debattmedia! Framförallt TV-media! Verkligen TV-media – TV-Nyhets-media! Fy! Skam!

Sanslöst angående Kungens uttalande i B-i. Vilket drev!!!! Och vad visar det nu när vi vet lite mer och fått lite mer fakta! Jo media anser att utrikesdep med LailaF och en viss Göran P ska be Kungen om ursäkt. Inget absolut INGET sägs om vad media borde göra och hur media rapporterat alltså den egna självkritiken – granskningen! Det är nog bara så att det är hopplöst! men hur länge!? Hur länge ska mediadiktaturen tillåtas ta grepp om vår tillvaro. Alldeles för få är uppmärksamma på detta. Men jag gillar … är det ”mediamagasinet” programmet heter … det gillar jag! Här finns iaf lite reflektion över vad som sker. BRAVO! Senast granskades ”Uppdrag granskning” som ju visade sig vara en typ av ”Uppdrag förvanskning”. Ja så är det bara! Tyvärr! Tyvärr! Tyvärr! Mediadiktatur och media”filmstjärnor” låts härja utan rimlig sans och fason.

Vilken värld! Hur blir det för denna värld! Hur finner vi vår plats i denna värld! Du!? … och …. jag!? …. och …. alla ”out there”!? …. ja jag bara undrar … vart barkar det hän!? Med detta utrymme och denna makt som media fått/tagit sig i denna tid!!! När sätter vi tillsammans i klackarna? Media lär ju inte ta detta ansvar! Kanske återstår bara att vi genom demokratiska val väljer våra journalister ….. *suck*

Hur i hela fridens dar ska media kunna bli trovärdiga när de lyfter fram svindlerier i företag som Skandia när det förekommer minst lika oansvariga svindlerier i deras egna kretsar! Jag bara undrar! 

Jag undrar över en annan sak också. Det vore fantastiskt intressant om man gjorde en undersökning en riktigt vetenskaplig och forskningsetisk … går det!!!??? …. om människors upplevelse av frihet, liv och vardag, demokrati med möjlighet att påverka sitt liv … hur skulle denna vetenskapliga undersökning utfalla i en jämförelse av svenskars uppfattning och bruneiers uppfattning!? jag är inte säker på att vi skulle uppleva en större frihet i vår ”demokrati” än vad man upplever i det ”storebrors-media-perspektivt” kritiserade Brunei. Det är så ”lågt” när ”vi” har ”översittarfasoniska” åsikter om andra och andras liv och leverne! Vilken liten värld man lever i då! Och en så fruktansvärt enkel nivå man fungerar på när man konstruerar sina föreställningar om världen! *suck*

*djup suck*

men det finns intressanta människor … nu tänker jag inte på mediavärlden! … Finns det en sån människa där!? … tror inte det! …. nu tänker jag spontant på en värdig och kunnig och klok … människa … glömde precis hans namn men han är expert på islam och han var i radio idag och jag har träffat honom och jag har suttit och fikat med honom … fantastiskt intressant människa! 

Han heter Jan Hj-e. Så är det bara! 

(Ordet ”verkar” i Puh-citatet nedan behöver inte tolkas som ”kan tänkas vara” utan kan tolkas också som verb och mer synonymt med ”arbetar”.)

”Jag tycker han verkar så intressant.” Nalle Puh


”Mycket lugn och mycket värdig.” Nalle Puh

© Birgitta Rudenius

blasippor_thumb[3]_thumb_thumb_thumb_thumb

Januari 2004

”Att fråga riktigt är att veta mycket .” Arabiskt ordspråk


Den 15 januari 2004.


God fortsättning på 2004! 

”Mycket lugn och mycket värdig.” Nalle Puh

Den -31 januari 2004.


Åh, vad jag längtar! ….

Åh, vad jag önskade! …..

Åh, vad jag vill! …

Åh, …. vad jag saknar att skriva här!

…. saknar så flödet av tankar ner genom tangenterna …

Jag bara måste finna lite tid att uppfylla denna önskan. Så är det bara! 

”Vänlig och hjälpsam …” Nalle Puh


”Någon av de där duktiga läsarna, som kan läsa skrivet.” Nalle Puh

© Birgitta Rudenius

blasippor_thumb[3]_thumb_thumb_thumb

December 2003

”Att fråga riktigt är att veta mycket .” Arabiskt ordspråk


Den 8 December 2003.


Det är alltid viktigt vad man använder för ord och begrepp. begreppet ”antirasist” kan betraktas som ett positivt begrepp eftersom vi inte gillar rasism. Men jag anser att det är fel när massmedia använder detta begrepp för demonstranter som är ute efter bråk, förstörelse och allmänt antisociala handlingar, faktiskt också kriminella handlingar! De är uslingar, fega sådana, de är med en viss Jan G:s beteckning ”svinpälsar”. Svinpälsar är sådana som begår handlingar som är avskyvärda. jag har inget till övers för denna typen av människor! De som bara vill bråk och förstörelse är inte bättre än rasisterna! Så är det bara! 

”Mycket lugn och mycket värdig.” Nalle Puh

© Birgitta Rudenius

blasippor_thumb[3]_thumb_thumb_thumb

November 2003

”Att fråga riktigt är att veta mycket .” Arabiskt ordspråk



Den 3 November 2003.


Nu har jag kommit ”back on track” igen. Hade ju gått upp ett par kilon! Visste att det skulle komma och ville vara på min vakt. När jag nu gick ner 25 promille av ett ton under våren så vill jag ju inte gå upp det igen under hösten. Så är det ju bara! Det har liksom hänt förr och ska inte tillåtas hända igen. Jag började alltså med Hälsovakten igen för att få koll på maten, kalorier och motion. Motion hade det varit alldeles för lite av sedan jag började jobba igen. Det märks ju också på vågen iaf om man inte reglerar maten därefter. Tänkte gå ner de två extrakilona plus några till så jag har marginaler till jul.

Jag har skött om mig nu i helgen. Struktur på dagarna och ingen ptrecis att ta hänsyn till. Min Vattuman har varit upptagen med sitt jobb och jag med mitt. 

Strukturdagar som satt mig ”back on the track again”. Upp och sen frukost, kanske tom en promenad innan frukost, läsning (jobbet) och sedan bryta av med en ordentlig motionsrunda. jag låtsar att jag går stavgång. Låtsar därför att jag har sparat in stavarna men inte på rörelsen. Det blir billigare och mer motion. Snabb stavgång innebär kaloriförbrukning. Är det sedan sådana höjdskillnader som här så blir det krävande. Höjdskillnader på ca 100m på en km. Vissa ställen är riktigt branta. T.ex. BuenaVista-backen eller backen vid Herrlins vid Italienska vägen. Härliga backar! Krävande och alldeles rätt för en glad motionär. Kungsberget mitt över kan också bjuda på utmaning i den vägen. Åh det känns härligt. Väl tillbaka efter en sådan runda så förbereder jag maten – omsorgsfullt – medan eftersvettning mynnar ut. Jag läser också resten av det som jag planerat hinna med under dagen. Sedan – ååååhhhh – ja sedan är det dags för mitt varma bad. Avkoppling och filosoferande i mitt härliga jätteheta badvatten. Gudomligt skönt, avstressande, avkopplande, njutbart, tankestimulerande och jag vet inte allt! Men ack så skönt det är. Sedan äter jag min omsorgsfullt planerade mat (Hälsovakten) och omsorgsfullt tillagade. B12 är ju viktigt och jag blev glad när jag såg att sniglar innehåller mycket B12. Tom så att jag åt upp alla sniglarna stekta i massor med vitlök i lite mellan-bredgott själv! Det blev inga över till Min Vattuman. Men å andra sidan så väntade jag så att vi kunde äta middag tillsammans i stället. Är han inte hemma före 18 eller 18:30 så äter jag själv. Så det så! När jag är ordentlig vill jag äta tidigt och absolut inte sent på kvällen. Så är det bara!

Min Frukost är så himla god så den skulle jag kunna äta morgon_middag_kväll fast det går ju inte. Måste vara variation och det uppmärksammar Hälsovakten mig på. Det gäller att få i sig av allt kroppen behöver. 

Jag gillar frön och nötter, råa grönsaker, sniglar, vitlök, A-fil, Proviva/jordgubb, sesamfrön, linfrön, morötter, avokado, päron, äpplen, oxfilé …. Det känns alldeles rätt att köpa oxfilé då och då. Jag äter kött så sällan att det minsann får lov att kosta den gången jag köper kött. Förresten så kostar antagligen inte en bit oxfilé mer än ett mål skräpmat i korvkiosken. Det är alltid en prioriteringsfråga! Alltid! Vad vill man lägga sina pengar på och sedan göra det eller avstå. Det är så enkelt så. Rå broccoli älskar jag och rå blomkål också och fisk … massor med nyttiga saker är gott. Det gäller bara att äta en bra sammansatt variation och lagom mycket. Det gör jag nu igen. De två kilona har jag redan gått ner och nu väntar jag på nästa glada budskap från vågen.

Apropå våg så köpte jag en Fars_dags_present idag. Det brukar jag inte göra … till Min Vattuman alltså. Det är ju våra barn som ska göra det. Nej förresten – varför ska de det! Köpa och köpa … bara för att det hittats på en Fars dag! Nej ta mig tusan! Det behövs verkligen inte! Nåväl jag köpte en sak …. och det hade jag gjort även om det inte var Fars dag på söndag …. jag köpte en ny hushållsvåg. En mer exakt än den vi har. Det tror jag Min Vattuman också gillar. Man vill ju det ska bli rätt när man ändå väger vilket är viktigt ibland. Man ska inte alltid lita på vad man tror. Man kan tex tro att chokladbiten inte väger så mycket som den egentligen gör och då är det viktigt att det blir rätt. Ja, så är det bara!

”Ungefär så stor som Nasse … Min älsklingsstorlek.” Nalle Puh

Den 8 November 2003.


Jo, jag tänkte skriva idag men jag tror faktiskt att jag är lite för trött.

Det finns annars mycket att skriva om. Pengar som inte räcker i sjukvården. Domar som är sanslösa. Barn som far så fruktansvärt illa i världen. 

Jag har skrivit någon gång om en egenskap som är väldigt värdefull och som man skulle kunna mäta ett samhälles kvalitet utifrån. Detta mätvärde handlar om egenskapen att ta väl hand om sin avkomma alltså förmågan att ta hand om barnen i samhället. När man tittar på TV och insamlingen till ”Världens barn” så kan man undra hur det är ställt med människosläktet. Det tycks inte som om vi vore människo-människor! Det tycks som om vi är människo-djur eller ännu lägre varelser! Hur kan det vara så illa ställt med människosläktet att vi behandlar våra barn så som det beskrivs! Hur i hela fridens dar är det bara möjligt! Det är bara för fruktansvärt! Ja, så är det!

Man knappt klarar att se – det barn klarar att leva sig igenom …

…..

…..

….

… jag blir bara så ledsen … jag skulle vilja göra mer …

”Den allra tappraste person kan bli betryckt av slika don.” Nalle Puh

Den 23 November 2003.


Idag har vi firat lite. Vi låg länge, ja himla länge! Idag för 35 år (!!!) … (Himmel!) sedan träffades vi. Milde tid! Vi kommer ihåg det som igår. Igår stod det en vas fullproppad med röda rosor på bordet när jag kom hem.

Varför har du köpt dom? frågade jag.

För att jag älskar dig, svarade Min Vattuman.

Hur vet du det? frågade jag.

Det bara vet jag, svarade Min Vattuman precis som han alltid brukar svara. 

Och jag bara fortsatte, envist, precis som jag alltid brukar göra:

Ja-men, HUR_VET_DU_EGENTLIGEN?

Är det en filosofisk fråga eller? Finns det något ”riktigt” svar? Jag tycker att det vore dags nu efter 35 år att få ett ”riktigt” svar, eller?

Min Vattuman han bara vet att det är så, för det känns …. hrm….

-Älskar inte du mig då? frågar Min Vattuman.

-Jo, säger jag.

-Men säg det då!

-Jag älskar dig!

En Mycket Fin Dag … Spets och Knapp … Den 23 November.

”Sjung hej, vad en Björn har det bra.” Nalle Puh

Den 24 November 2003.


Det finns ingen åldersgräns för Regnbågsbarn inte! Många vuxna har skrivit, ofta uppskattande och uppmuntrande ord om mina sidor. Många har uttryckt: ”Tänk om jag hade haft någon att skriva till när jag var liten och hade det så svårt och jobbigt!” Så är det nog, att det är viktigt att ha någon att dela sina upplevelser med. Det borde finnas många fler vuxna till hands för alla Regnbågsbarn ”där ute”. Visst finns det många goda vuxna – men de räcker inte till alla som är i behöver. Dessutom finns de kanske inte just där, de borde finnas just vid det ögonblicket…

Välkommen vill jag säga till ytterligare ett Regnbågsbarn, Justina, som nu har fått en egen sida. Justina tog hand om sina yngre syskon eftersom föräldrarna inte klarade denna omsorgen. De var och är alkoholister. När föräldrarna vräktes förstördes bl.a. alla foton i en dokumentförstörare berättar Justina som skulle gjort vad som helst för att ha kvar ngt kort på sig själv som baby. Borta! Hur kunde detta ske undrar man!? Även detta kan man ju betrakta som ett övergrepp på barnen! Vem bär ansvaret för att dessa foton förstördes för tre små barn vars föräldrar saknade förmåga att ge sina barn den omsorg de hade rätt till!?  

Världen är otillräcklig för barnen och det finns så många vuxna som inte begriper vad de ställer till med.

”Någon av de där duktiga läsarna, som kan läsa skrivet.” Nalle Puh


”Det här var allvarligt, sa Puh. Jag måste rädda mig. Nalle Puh

© Birgitta Rudenius

blasippor_thumb[3]_thumb_thumb

Oktober 2003

”Om det inte var för sista sekunden skulle inget bli gjort .” Okänt ursprung



Den -12 Oktober 2003.


Idag är det en underbar höstdag .. fast lite blåsig kanske … och lite kylig också. Men två golfrundor blev det för mig och tre för Min Vattuman. Mina armar ville bara två rundor och då lyder jag dem. Lika bra det så man inte får det surt bakefter.

Sedan var jag tvungen att jobba lite också … fast det är söndag. Aldrig kan man känna sig helt ledig! Ibland önskar jag att jag hade ett jobb där man KUNDE känna sig ledig när det är helg. Så skönt det måste vara! Jämfört med att ALLTID gå och känna att det finns ngt som måste bli gjort. Nu menar jag av jobbet och inte i hemmet!!

Jag vill faktiskt kunna känna mig fri och ledig ibland! Jag tror att man behöver det! Här bredvid mig har jag travar med böcker som behöver bli lästa … för att inte tala om alla travar med annat som ska läsas, måste läsas och inom en viss tid. Ja, så är det. Ibland känns det mycket.

Den första golfrundan idag gick helt uruselt! Den andra gick bra… som tur var. Det märks och känns när man inte spelat på ett tag. Ska göra ngt slags schema och träna mina armar var dag. Ja, det SKA jag.

Nu ska jag nog ta ett skönt varmt bad – sedan fortsätta jobba – och sedan lite fotboll framför TV. Det bara måste man ju ikväll!  

”I-or, som är en av mina vänner, har tappat sin svans. Nalle Puh

Den 13 Oktober 2003.


Idag var det dags för ett nytt besök hos Lunaea. Kortet som utvaldes var ”STARS” se nedan. Det känns bra … Så är det bara!

Känner mig lite mer nöjd idag. Har hunnit en del av det som behöver (borde) göras. Borde är ett ord jag inte alls gillar. Det har minsann inte samma positiva klang som t.ex. annorlunda. Annorlunda är ett ord jag gillar mycket och annorlunda människor också. De är spännande! Ibland helt oförutsägbara. Kan ge känslan av att man står inför en dörr som döljer en värdefull skatt. Så som det kan kännas när man får vara med och dela barns tankar och kluriga idéer. Det gillar jag. Och det saknar jag nu. Nu arbetar jag ju inte med barn direkt längre … utan mer indirekt. 

Därför har jag funderat på ett projekt. Jag har vissa planer men de är bara på ”tankestadiet” än så länge. Fast jag har visat mina tankar för en … som tyckte att de var så intressanta att han skulle kunna tänka sig göra det själv … upps!

Lite har jag jobbat här också. Funderar och testar en del för att förhoppningsvis så småningom veta hur jag vill ha det just här. Så det kan va´!

Nu är det dags för …. Så är det bara!

”… att vara så hjälpsam som möjligt. Nalle Puh

Den 23 Oktober 2003.


Idag är nu men snart igår. Mediemagasinet idag var ganska bra. Upplevde det som seriöst och sakligt. Journalistkåren (i TV?) har gått från äldre män tillika socialdemokrater … till unga kvinnor tillika vänsterpartister … det är ju minsann viktigt att tänka på när man lyssnar. Indoktrinering, ordval, vinkling, perspektiv, val av intervjuoffer för olika frågor eller politiska beslut … så mycket så mycket där det skymtar fram journalistens egen ”inre övertygelse”. Vad_heter_hon_nu hon som är så känd och som var programledare i Mosaik …? Ja hon_i_alla_fall … var i TV och fick förmånen (framför alla andra i liknande arbetslös situation) att intervjuas och få framlägga hur oförstående hon var inför att ha fått sparken som TV-programledare … Jag kommer ihåg hur O-objektiv hon var i ett par program … faktiskt riktigt pinsamt … Det kanske inte var så konstigt ändå. kanske hade det varit på sin plats med lite mer självkritik. Det tror jag hon skulle tåla. Men andra människor kan ha för mycket av den varan och då är det inte heller bra. De människorna borde vi andra säkert må bra av att få mer av, lyssna på osv. Så tror jag. Det är inte alltid (för det mesta inte alls) intressant att lyssna på ord-pratar-människor. Sådana som tydligen älskar att höra sin egen röst! Fy för! Jag tycker ord-pratar-människor är ointressanta att lyssna på. Fy vad de tar tid!

Tänk att få lyssna på den vars tankar omsorgsfullt vuxit fram, vänts och vridits på, prövats sinnligt och andligt … och sedan får jag och andra kanske förmånen att ”titta” på dessa tankar. Vilket värde! Det gillar jag! jag känner sådana människor och jag har känt sådana människor … tyvärr har en av mina stora förebilder av ”Tänkare” lämnat detta jordelivet … men tankarna lever kvar … undrar igen vad tankar är … undrar så! Det har jag gjort tidigare i Min Dagbok. Vad är egentligen tankar?

Idag badade jag igen. Som vanligt fick jag en massa bra tankar då. Kanonbra faktiskt! Genast när jag steg upp ur badet gick jag efter mitt lilla miniblädderblock, som jag fått efter min förebild ”Tänkaren” jag nämnde innan, och skrev och ritade ner min fantastiska tankeidé, eller tankestruktur för hur det borde vara avseende skolan. ”Borde” är annars ett ord jag inte gillar. *funderar på om jag ska ta bort det* …. *eller ändra …?* Bort med ”borde”! Min tankestruktur eller min teori om skolan … helt enkelt! Så får det bli! Den heter ”Med rätt fokus för praktik och teori”.

Min första teori skapade jag när jag läste Psykosociala handikapp i Halmstad vid hh och hade en fantastiskt bra/stimulerande lärare (psykolog). Den andra eller de två nästa skapade jag i min C-uppsats i specialpedagogik fast jag ”fick” rekommenderades att bara skriva teori om en och knappt det … så det kan vara i den teoretiska världen … vad gör man egentligen med kreativa människor på olika plan? Man måste veta sin plats. Det har jag aldrig ”vetat” läs accepterat. Väluppfostrad så är jag verkligen men jag tänker själv och jag sätter stort värde på mina tankar … ibland är de kritiska må jag då säga och berättigat kritiska … men som sagt jag är samtidigt ”väluppfostrad”. 

Här är alla mina teorier:

  1. ”Psykopositiv teori”

  2. ”Teorin om Barns medhavda värdegrund”

  3. ”Teorin om ‘toxic me'”

  4. ”Teorin om Rätt fokus för skolan”

… jag har säkert glömt någon teori som jag tänkt och som svävar någon helt annanstans tillsammans med tankarna om den … någonstans … vad är egentligen tankar?

Mina teorier är mina. Andra får gärna låna dem och pröva dem, genomlysa dem, utveckla dem …. men de är mina! Så är det bara!

Man kan hjälpa varandras tankar att utvecklas och nå spännande höjder och vidder. Tänk så många teorier som kan sväva där bland alla tankarna. Släpp tankarna loss! Släpp teorierna loss! Våga vara generös! Fast du är en ”höjdare”. Det finns ”höjdare” i höjden och ”höjdare” i jorden men det finns ”höjdare” som är platta också. Så är det faktiskt!

Idag skulle det inte alls handla om detta! Jag har redan glömt vad det var jag tänkte skriva om. Var finns den tanken nu? vart tog den vägen? Finns den inom mig eller var? Varför försvann den? Kommer den tillbaka om jag går dit där tanken uppstod? Ibland hjälper det. Fast idag får det väl bli så här …

Jag kanske fångar tanken igen …. någon gång.

”När man tänker på saken finns det strängt taget ingen annan än Jag. Nalle Puh

Den 26 Oktober 2003.


Ännu en fin dag. Klar och hög luft. En mycket bra dag för en långpromenad. Det blev det också. En långpromenad kan vara lika stimulerande för tankeverksamheten som ett hett bad. Så blev det idag iaf. Jag tänkte på en ny bok jag skulle skriva – eller rättare sagt på innehållet. Den skulle ha två kapitel. Och dessa skulle röra sig om det som är allra viktigast. … vilket jag inte avslöjar här. Sedan tänkte jag på något som jag skulle skriva här och som jag omöjligen kommer ihåg just nu. Dessa tankar som far omkring! Tänk om jag kunde uppfinna ngn slags tejp så jag kunde fästa tankarna på min TATTI-tavla. TATTI-tavla är en slags anslagstavla för Tankar_Att_Ta_Tag_I. Jag har massor med TATTI som far omkring någonstans. Som tur är finns några infångade och en hel del här. Men väldigt många far omkring någonstans. Jag undrar så var? Verkligen ….!

jag gillarte      entbord 

jag gillar inte mitt tangentbord idag

Det syns väl nästan varför … skit också! Nu svär jag nästan … för så arg är jag. Annars gillar jag inte folk som svär. Verkligen dåliga förebilder, särskilt när det är folk som bör vara goda förebilder och som använder ett så torftigt språk! Nej, det gillar jag inte. Så är det bara!

”Det här var allvarligt, sa Puh. Jag måste rädda mig. Nalle Puh

Den 30 Oktober 2003.


Jag hoppas verkligen jag hörde fel idag! På TV. åg en läkare som satt vid ”den där stolen” och som sa ngt om flickor som opereras för att de ska blöda under bröllopsnatten …. Det kan väl ändå inte vara sant! När man dagen innan har fått höra om barn med blåskatarr som inte ska behandlas och män med ”lindrigare” prostatabesvär som inte ska behandlas och människor med ”godartade” tumörer/cancer som inte ska behandlas för att pengarna inte räcker … Detta kan inte vara sant! Det kan jag inte acceptera Så är det bara! 

Visst vet jag att det finns karlar som måste få ”bevis” för att deras nyblivna fru är ”oskulder”. Visst vet jag det. Första gången jag hörde det var när några av våra muslimska vänner berättade detta i Al Ain i UAE. Men det hjälper inte! Var behöver förändringen ske!? Jag vill nog säga till denna flicka: Välj en annan man! Ett äktenskap och ett livslångt gemensamt liv måste bygga på förtroende och respekt för den man är. Skicka mannen till en psykiater, de är ju medicinare i botten och kan förklara att flickor faktiskt kan förlora sin oskuld, mödomshinnan kan spricka, i gymnastiken eller var som helst. Sedan kan dessa män ju behöva behandlas med de andra kvalifikationerna som en psykiater har. Ja, jag tycker det är tokigt! Det får jag tycka iaf här. Här bestämmer jag. Och här far mina tankar som de vill och det får dom! Så är det bara!

Jag kan inte acceptera om det fungerar på det sättet. Men det är klart flickorna kanske betalar operationen själva och det kanske sker privat. På ett sätt som inte alls innebär att resurser tas från barn, lidande män eller andra människor som tex drabbats av cancer. I så fall är det naturligtvis ok.

Men jag kan aldrig acceptera att människor inte får sjukvård när de behöver! Inkapabla politiker som inte klarar av att se till så människor får sjukvård ska göra något annat!

Jag retar upp mig ibland! Annars har jag precis scannat in lite dörrar. Jag älskar dörrar … och öppna fönster. Sedan har jag scannat in fotot när jag rider kamel i Sahara. De ska läggas på en webbsida … snart. Kanske rent av nu genast … ja jag tror det…..

Jag fick mail från Mia igår. Jag blir alltid glad då … även om de är så korta så och väldigt få-ordiga … jag blir ändå glad … *kram*Mia.

”Det är rätta dagen att uträtta någonting. Nalle Puh


”Ungefär så stor som Nasse … Min älsklingsstorlek.” Nalle Puh

© Birgitta Rudenius

blasippor_thumb[3]_thumb_thumb

September 2003

”Livet är kort men det kan vara långt medan det pågår .” August Strindberg



Den 5 September 2003.


Fortsättning alltså … på det stundande valet och debatten omkring. Men allra först … apropå Dagboksbladet innan … Hur ser din värld ut? Hur ser beslutsfattarens värld ut? Var tar man sitt avstamp för de åsikter och ställningstaganden man kommer fram till? Hur stor eller hur liten är den föreställda världen? Och inte minst … var befinner man sig själv? Är det viktigast att jag själv får det så bra som möjligt? Är det viktigast att mina barn och barnbarn får det så bra som möjligt? Är det viktigast att närma sig visionen av världen man vill se? De pensionärer som framträtt t.ex. i P1 i morse … så ser de till sin egen pension … pengarna i börsen för stunden. En journalist i ett program för några dagar sedan raljerade omkring att valet stod mellan Sveriges konsumenter och Sveriges producenter. Konsumenterna, enligt journalisten, vill ha en dyr krona för att kunna köpa billigt. Producenterna ville ha en billig krona för att kunna sälja mycket. 

Märklig gröt av raljering. Är det inte sån´t som journalister älskar. Ordproducenter som de kan vara. Inte alltid är det kvalitet och minsann inte alltid djup! Men en ordentlig portion raljering! Man riktigt hör hur bröstet bankas. 

Jo, visst finns det bra och riktigt skickliga journalister! Men ack så få de är som man ges chans att uppleva i våra främsta medier … radio och TV. En skicklig journalist är en journalist mogen ansvaret som makten kräver – en sådan journalist är i högsta grad njutbar att uppleva i stundens journalistiska utövande.

Tillbaka till producenterna och konsumenterna som enligt journalisten står mot varandra i ”valutakriget”… Jo, om kronan knyts dyrt till Euron så kan vi konsumenter handla och få mycket för pengarna, ja så mycket så vi kan handla mer och mer och då kan ju producenterna producera mer … till oss … här i vår del av världen … eller hur!

Om Kronan knyts billigt till Euron så kan ju producenterna sälja mer på Euromarknaden som tycker de får mycket för pengarna. Producenterna kan producera mer och sälja mer. Enligt journalisten skulle våra konsumenter bli djupt besvikna i detta fall. Är det verkligen så!? Stämmer hans resonemang? Jag bara undrar!

Skulle i stället Euromarknaden tycka att våra producenters varor blir dyra … genom att Kronan knyts dyrt till Euron … och köper andra varor i stället så får våra producenter nöja sig med att sälja till våra egna köpglada konsumenter, eller hur?

Räcker vår Kronmarknad för att våra producenter ska kunna hålla igång produktionen så att vi får ha kvar våra jobb och så vi kan få lön så vi kan handla mer … ? Vi som redan ligger oroväckande långt ner på den gemensamma ekonomiska välfärdslistan. 

Om inte vår egna kronmarknad räcker för våra egna producenter finns det bara två vägar för våra producenter … att lägga ner … eller … att flytta till Euromarknaden … Så är det bara! 

Undrar hur mycket vi kan handla då … om det är handla vi vill!?

Man kan inte både äta kakan och ha den kvar! Så är det bara! Jag tror inte heller att varken Skåne eller Norrland skulle klara sig segregerade från Svea. Tiden har olika andor! Tiden var förr när segregationen levde hejdlöst. Nej-sidan är kvar där. Så är det bara! Man kan varken stanna eller hejda tiden! Läs ”tidens anda”. Man kan bara segregera sig, avskilja sig, isolera sig … man kan kanske ha trevligt under tiden … och sjunga We shall overcome …. 

Tiden nu är tiden då inkludering gäller och strävan mot gemenskap. På vägen till en hel värld i gemenskap vill jag gärna erkänna att jag ser på en Europeisk gemenskap som en balanserande kraft till den kraft som USA ensamt står för idag på världsarenan. Jag tror att vi inom EU kan skapa mycket gott att balansera upp sådant som vi inte riktigt gillar hos denna enda tungviktarkraften just nu. 

JA, för mig gäller alltså bara att var med. Jag tror på gemenskap. Jag tror att vi tillsammans blir starkare … vilket vi behöver … för att klara av alla stora utmaningar och svårlösta problem. 

Sedan är hela min filosofi mer att ”verka tillsammans inte åtskiljda”. Vi kan sträva efter att bli en urskiljbar stark kraft inom men vi kommer aldrig att kunna bli en stark kraft utanför möjligen urskiljbar … men vad hjälper det när kraften troligen tynar sakteligen men säkert.

Vilken föreställning av världen man har avspeglas i ett JA eller NEJ.

Och det är så … att var och en har rätt att skaffa sig sin föreställning av världen. JA så är det bara!

Man har inte en skyldighet att rösta men man har skyldighet att bilda sig en genomtänkt uppfattning för att rösta. Annars låt bli! Förresten har vi redan valt … våra förtroendevalda … vi borde inte ta ansvaret från dem!

JA till världen – i väntan därpå – JA till Europa och JA till EMU!

Så enkelt är det!

I en komplicerad värld.

Där jag vill vara med.

€€€€€€€€€€€€€€€€€€€€€€€€€€€€€€€€€€€€

”Du kan inte alltid stanna i ditt eget hörn av Skogen och vänta på att andra ska komma till dig. Du måste gå till dem ibland.Nalle Puh

Den 11 September 2003.


Vilken tung dag idag! Jag känner mig så ledsen för det som hänt Anna Lindh och så fruktansvärt drabbat hennes familj. Hennes två små barn, hennes make …. Anna Lindh var en god människa och en skicklig politiker, en person som hela Sverige kunde vara stolt över. I alla fall är det så jag ser på henne. Nu rycktes hon bort, så orättvist, så grymt, så ofattbart! 

När jag skrev den 11 september överst så kunde jag inte annat än få tankar på attentat av terroristindivider! Det skulle inte förvåna mig om det är ngn al´qq – sympatisör som agerat i detta attentat, denna terrorhandling. Nej, det skulle inte förvåna mig! Visst finns det såna människor i vårt land! Så´na som sympatiserar med terror och människofientliga handlingar! Människor som förespråkar ont och låter oskyldiga drabbas. Vidrigt! Ovärdigt!

Men vad finns det för värdigt i att nyttja terror och attentat som metod för sina syften! Vedervärdigt är vad det är! Vem som än använder dessa metoder! Så är det bara!

Jag vill tillägna detta dagboksblad till Anna Lindhs minne och tankarna går framförallt till hennes barn och make … men också känns den stora förlust vårt land drabbats av genom att mista en högt respekterad utrikesminister och tillika förespråkare för de människovänliga öppna demokratiska värdena.

Detta är en sorgens dag!

Det är också en dag när vi känner närvaron av ett djupt angrepp som redan starkt berör eller kommer att beröra oss alla. Så är det bara! 

Måtte ”de” snabbt gripa den skyldige! 

”I en dröm hon försvann på smörblommeängen. Nalle Puh

Den 20 September 2003.


Media är verkligen något för sig! Det ska handla om media idag. Minsann!

Det har det gjort förr. Enligt min bestämda åsikt lever inte media upp till det ansvar de har genom den makten de besitter! Så är det bara! Jag vill fortsätta och efterlysa en öppen debatt inom journalisternas eget skrå om etik och moral i yrkesutövandet. Det finns ett stort behov av högre kvalitet i mediautsändningar. Framförallt från TV! Så är det bara!

Sanslös är rapporteringen angående ”den gripne misstänkte mördaren”. Kvällstidningarnas skriverier och reportage ska vi bara inte tala om. Nej fy attan! Inte köper jag några kvällstidningar inte! Skulle aldrig få för mig att stödja en sådan verksamhet. Finns presstödet kvar än? Det vore förfärligt att veta att man kanske stödde ngt som man tog starkt avstånd ifrån! Så är det minsann! Visst är det väl borttaget!? Tidningar ska väl bära sina egna kostnader idag!? Skit vore det annars! Skit och skittidningar – shit! Jag brukar verkligen inte svära. Men det passar ihop här. Det är båda så förfärligt!

Sedan blir jag fruktansvärt arg och irriterad för att TV-media censurerar för oss – läs kanske mig – tittare! Jag är intresserad av vårt och andra länders kungahus. Det har jag rätt att vara – även om TV anser att det inget är värt eller anser att man inte borde … eller …. jag har faktiskt rätt att vara intresserad av vad som händer på den fronten. Många med mig har detta intresse. MEN – när kungen firar 30 år på tronen är det enligt TV bara värt en ynka liten snutt i nyhetsflödet. Skamligt! Skamligt nonchalant mot en massa TV-tittare.  

Nej jag har inga höga tankar om medias förmåga att ta kloka beslut där en värdegrund lyser igenom. Etik och moral är då inget som framträder självklart i TV. Jo vid ett tillfälle gjorde det det – vid minnesstunden då man respekterade Anna Lindhs familjs önskemål om att inte filmas. Inom media är det somliga som visas respekt och andra inte. Tur att det inte är media som dömer och skipar rätt – fast det är ju många gånger så att media dömer ….. Så fruktansvärt!

Medias makt att döma – det verkliga hotet mot demokrati!

Medias hetsjakt – det verkliga hotet mot demokratin!

Media dikterar villkoren – enligt Anna Lindhs väninna hade ju TV tom haft synpunkter om vilken klädsel Anna skulle ha vid slutdebatten. Det var anledningen till att hon behövde gå ut och handla. Tänk om …. 

Mediadiktatur – alla demokraters fiende. Så kan det vara!

Nu ska jag skriva om en liten ”pärla” som en god mediakultur kan åstadkomma. Det finns en tidning i södra Sverige som låter ett invandrarpar skriva om sina upplevelser i en egen återkommande spalt i tidningen. Det är intressant läsning att få ta del av! Nyttigt, intressant, lärorikt, manar till eftertanke …. Det finns alltså guldkorn men de är ju så fruktansvärt få …. i mediavärlden.

”Jag ropar till björnarna: Hej! Som ni ser så går jag i rutorna. Retar det er?. Nalle Puh

Den 26 September 2003.


Media igen – man gömmer sig bakom förklaringen ”allmänintresse” – pyttsan! – sensationsjournalistik för lösnummerförsäljning är vad det är. ”Snaskjournalistik” på låg nivå kallar jag det. Ingen tillstymmelse till självkritik bland företrädarna för kåren skymtar fram. Dåligt! Oproffsigt! Föga vägvinnande avseende respekt. 

Nej – snart tror jag inte det finns ngt hopp längre! Det är nog helt enkelt inte så att journalister klarar att förena sin makt med det ansvar makten kräver. De är helt enkelt inte tillräckligt mogna och proffessionella! Fruktansvärt mycket –> TYVÄRR!

Hur ska det gå för Sverige om kronan fortsätter att stärkas? Och industrin får sina raka knockar av elhavererade distributionsnät? Och ökade skatter på energi? Vilka konsekvenser kommer grön/vänsterpolitiken att få för vår välfärd? Inte utan att man känner en viss otrygghet inför framtiden. Utan våra företags framgång – inga skattemedel till offentliga sektorn – det kan bara innebära fortsatt hårda åtstramningar – vi som drabbas – är främst våra äldre men också våra barn … och så alla vi som arbetar med äldre eller barn för vi får det bara tyngre och tyngre … några ”går i väggen” och andra …. 

Ja, andranu ska jag faktiskt ge en hyllning till en kämpande grupp! Ja mitt i allt vardagsarbete så finns det eldsjälar som är så intresserade av att kunna bemöta och ge bra stöd åt barnen ute i våra skolor och på fritidshem mm så att de fortbildar sig på sin fritid, på helger mm 

Det är beundransvärt! Minsann får de alla inte den uppskattning som borde vara självklar från varje verksamhet som värnar om sin kompetens – här specialpedagogisk kompetens – för att kunna möta alla barn oberoende av vilket behov av stöd barnen har.

Tänk så det kan vara! Tänk hur det borde vara! 

”Jag såg en Heffaklump i morse. Nalle Puh

Den 30 September 2003.


Igår var den dagen då jackan togs fram! Nu är hösten här. Inga bara ben och ärmlösa tröjor längre. Ylle och strumpor, halsduk och långärmat. Nya jeans blev det också. Två tum längre. 

Det är trist med otrevliga besökare på hemsidor. Ofta är det könsord och förnedrande texter som skrivs. Ofta gäller det nog killar som saknar ord att klä sina känslor i. Dessa killar lyfter fram sin oförmåga på ett iögonfallande sätt. Det måste vara ett rop på hjälp och en oerhörd frustration som ges uttryck.

Detta måste man reagera på! Jag reagerar dels genom att ta bort inläggen eftersom de inte har sin plats i just det sammanhanget och för att jag inte vill ha så’n skit på mina sidor. Delsgenom att ”bära med mig” i alla sammanhang hur viktigt det är att barn får ett språk så de kan sätta ord på sina känslor. Detta gäller kanske alldeles speciellt pojkar. Det är så oerhört viktigt att man ger BÅDE pojkar och flickor möjlighet i skolan att få utveckla sitt språk omkring känslor. Det kanske tom är livsviktigt. Ja, jag tror det! Så är det bara!

Ok, killar – jag förlåter era övertramp denna gången – men – ansträng er vid nästa besök! För jag tror nämligen att om du försöker beskriva vilka situationer som gör dig så upprörd så ska jag göra mitt bästa för att försöka förstå dig!

Nästa gång blir det troligen en anmälan – för det är så jag behandlar oförskämdheter på mina hemsidor. Det finns så många underbara, godsinta, intressanta, strävsamma, kämpande, beundransvärda … människor ”out there”. Men det finns också ett och annat ”rötägg”. Låt det goda breda ut sig – på det ondas bekostnad. jag vill att mina sidor ska ses som arbete för detta ändamål.

Bekämpa pedofiler och annat ondsint och sjukt även på webben! 

”Till Tappra Dåd jag rider ut … Nalle Puh


”Att det är vackert väder idag spelar ingen roll. Det kan hagla i morgon – eller blixtra och jag vet inte vad.” Nalle Puh

© Birgitta Rudenius

blasippor_thumb[3]_thumb

Augusti 2003

”Att åldras är som att bestiga berg. Man blir lite andfådd men får en mycket bättre utsikt .” Ingrid Bergman


Den 10 Augusti 2003.


Jag fattar inte hur ”tiden” springer iväg! Eller är det jag som rusar fram i det egentligen tidlösa? Helt ”plötsligt” är jag förflyttad och massor har hänt alldeles för fort och samtidigt är det massor med med mer jga skulle vilja göra eller ha gjort. Hur är det egentligen? Vad är det som skett? Just nu fattar jag ingenting! 

!!!!

Jag har gjort massor! Jag har upplevt och upplevt så spännande saker! Men! Jag skulle ju hinna så mycket! På den tiden som just nu har gått, passerat! Hur hänger det ihop?

Frustration   Panik   

?

!

Jo, visst är jag nöjd! Nöjd? Fantastiskt samtidigt som något saknas. Hur hänger det ihop?

Jag måste tänka vidare omkring detta ….

Jag har alltså haft semester och ska börja jobba igen! Det är vad det handlar om. Så är det bara!

”När du vandrar runt en dunge lärkträd för att spåra Någonting, se då till att det inte är dina egna fotspår du följer efter. Nalle Puh

Den -31 Augusti 2003.


Det handlar mycket om valet. EMU – JA eller NEJ. Debatten handlar väldigt mycket om debatten. Ibland tror jag faktiskt att media skadar mer än de gör nytta. Ja, jag får faktiskt sådana tankar ibland. Jag önskar att journalister kunde placera sig själv lite mer utanför området de önskar belysa eller fokusera … stimulera debatt omkring. Det är väl här den sanna professionalismen framträder – eller lyser med sin frånvaro. Sättet att ställa frågor – frågornas formulering – hur de avbryter – hur de leder debatten – …. 

Perspektiv …. om vi hade haft olika valutor i våra olika landskap? och om några landskap gått samman om gemensam valuta? Gemensamma överenskommelser. Det låter ju knasigt, eller hur!? men när eller på vilken nivå vill man inte gemensamt? Hur stor eller hur liten är världen i beslutsfattarens föreställningsvärld? Inte bara det utan … vilka visioner har beslutsfattaren för världen i morgon? 

Kan det finnas en gemensam värld i morgon – en värld där vi gemensamt kommer överens om hur vi tacklar de stora svåra frågorna … och stödjer varandra när det beslutas om mindre svåra men ändå svåra frågor …. Kan vi se en sådan värld? Några kanske kan och andra kan ej! Några vill och andra vill ej. Jag är övertygad om att debatten aldrig kan bli så bra att den ger ett resultat att det ena valet är mer rätt än det andra. Vi har så väldigt olika världar som vi utgår ifrån när vi bedömer vad som är mest rätt eller mest fel. Fruktansvärt olika världar! Märkligt är det att betrakta vilka (partier) som säger JA och vilka som säger NEJ. Vilka som vill segregera sig från och vilka som vill integrera sig med … Ja det är sannerligen tänkvärt och värt att reflektera omkring bara det!

Sedan en sak till … eller flera …. kommer i nästa Dagboksblad …
Så är det bara! 

”Du kan inte alltid stanna i ditt eget hörn av Skogen och vänta på att andra ska komma till dig. Du måste gå till dem ibland.Nalle Puh

© Birgitta Rudenius

blasippor_thumb[3]_thumb

Juli 2003

”Den medicinska forskningen har gjort så enorma framsteg, att det är praktiskt taget inte finns någon frisk människa längre .” Aldous Huxley


Den 6 juli 2003.


Koncentrerade händelser ger en händelserik tid. Detta har präglat senaste tiden – minsann! Kast mellan oro och glädje, hopp och ödmjukhet inför den egna ”litenheten”. Så är livet – skulle man kunna säga. Visst är det så!?

Min mamma drabbades av ngt som vi alla bär en rädsla för att drabbas av. jag vågade inte tro att hon skulle klara sig igenom. Hon gjorde det! och bättre än man skulle våga drömma om. Helt enkelt var hon fantastiskt duktig och stark. Hon är nog det, Min Mamma! Hon klarade alltså det ingen trodde skulle vara möjligt att klara så bra och dessutom klarade hon att fira sin egen 90-årsdag bara en dryg vecka efter. Unbelievable! Men så är det! Så kan det vara! Så kan det bli!

Det krävs nog en stark livsvilja och ”gott virke” kryddat med lite ”jädrans anamma”, tror jag. Ingen plats för livsgnäll i detta sammanhanget, inte!

De som livsgnäller skulle bara veta! … hur det egentligen kan vara!

Mellan kasten av hopp och oro, glädje och ”litenhet” har jag tagit lektioner i golf. Roligt men ack så svårt och koncentrationskrävande. Denna sport kräver träning och träning och åter träning. Jo, visst insåg jag att det skulle gå åt en massa tid att spela golf! Därför bestämde vi, Min Vattuman och jag, att … skulle vi börja med golf så skulle BÅDA börja. Jag fick en intensivkurs i golf både till mig och till Min Vattuman i födelsedagspresent av … ja, just det! …. Min Vattuman. Inte dumt va!

Nästa gång är det teoriprov och uppspelning! Oj, oj, oj! Måste hinna träna innan! Idag gick jag rundan först på 17 eller var det 18 slag, Andra gången på 13 slag! ….!!!… Tredje gången … rejält trötta … gick det inte så bra … mer säger jag inte!

”Ibland är en båt en båt och ibland är den närmast en Olyckshändelse. det beror alldeles på om du är över eller under den. Nalle Puh

© Birgitta Rudenius

blasippor_thumb[3]

Juni 2003

”Man hittar alltid eskimåer som är beredda att tala om för dem som bor i Kongo hur man bäst står ut med hettan.” Stanislaw Jerzy Lec



Den 15 juni 2003.


Dagen efter Min Dag.

Det blev en sen födelsedagsfrukostbricka för Min Vattuman fick åka till akuten med Min Yngsta. När jag hörde bilen komma tillbaka sprang jag fort in och lade mig igen. Då hade jag redan säkrat inköp av bl.a. jordgubbar till tårtan. Det blev sång, kaffebricka och uppvaktning. Flaggan var hissad och solen tittade sig fram emellanåt. Det blev en mycket fin dag!

Även en mycket fin dag kan bjuda på irritationsmoment. En debattör hade lagt ett debattinlägg av minst sagt omfattande slag i min färgglada gästbok. Så´nt tycker jag är oförskämt! Välj plats som lämplig arena! Det finns folk som använder gästböcker för att sprida diverse reklam – Trist! Dåligt omdöme! Brist på respekt! Vad kan man mer säga!? Nu har jag iaf plockat bort inlägget. Vilket medförde att jag även skrev några rader här. Det hinner jag alldeles för sällan numera. Det är en sån period nu men det kan komma andra perioder när jag åter får mer tid här eller tar mig mer tid här – det är en prioriteringsfråga – och – utifrån olika viktiga aspekter. Så är det bara! 

Lilla GullHjärtat är här på ett par dagar. Två GullHjärtan är just nu ute och promenerar. Jag ska göra lite jobb och sedan förbereda middagen. Undrar om jag kan upprepa den där goda sötsura kycklingrätten – ska iaf göra ett tappert försök!

”En smula Hänsyn och lite Omtanke betyder så mycket. Nalle Puh

Den 19 juni 2003.


Snart är det semester. Känns skönt. Ska bara slappa, vara hemma och …. tänk om …. Ja, tänk om!

Tänk om den tanken kan komma till stånd. Jag tänker inte avslöja den här. Det förpliktigar mer. Vill nämligen inte ha sådana förpliktiganden. Särskilt inte under en semester. Så är det bara!

Nya domäner ska utvecklas men än så länge sammanfaller de identiskt. Alldeles identiskt. Men förhoppningsvis inte så länge till.

Jag har lämnat in min uppsatsMobbning i skolan – en utmaning för pedagoger” för ny tryckning. Det är glädjande att den får spridning! Barn och ungdomar – elever i skolan – ska inte behöva utstå vad min uppsats beskriver i lidande. Absolut inte! Därför behövs det insikt hos fler. Det kan man få genom att läsa min uppsats och alla dessa berättelser och beskrivningar om hur smärtsamt skolvardagen kan gestalta sig för elever som mobbas eller utfryses från sina kamraters gemenskap! Jag vill skriva mer om detta. Jag skulle vilja fördjupa ännu mer inom området hur vi är mot varandra! Ja, det vill jag!

Idag är Dagen då jag hittade en utsorterad bok som Mitt Lilla GullHjärta ska få. Biblioteket hade sorterat ut böcker och man kunde packa kassar fulla om man önskade. Men jag önskade bara denna enda bok – så jag fick den gratis! Snällt va’! som Mitt Lilla GullHjärta brukar säga. Om hon bara visste! – snart kommer hon att veta – mycket snart!

I morgon är det Midsommarafton – Glad Midsommar!

”Bara för att ett djur är stort betyder det inte att det inte vill ha vänlighet; hur stor Tiger än tycks vara får du inte glömma att han vill ha lika mycket vänlighet som Ru. Nalle Puh


”Vi kan söka efter Nordpolen eller leka ‘Så går vi runt kring en enebärsbusk’. Nalle Puh

© Birgitta Rudenius

blasippor_thumb[3]

Maj 2003

”Den enda verkliga utbildningen får man av det som går en emot.” André Gide



Den 8 maj 2003.


Så var det redan en bit in i Maj. Denna tiden kallas Fö´rtiden. Det fick vi lära oss av en som visste detta. Det finns inte så många som vet … längre. Vi har haft tur. Det kan man verkligen kalla tur när man träffar de som vet, verkligen vet. Så´nt som inte så många vet. Det är intressant att få veta. Vetskap och vetenskap. Det är lite olika men minsann intressant båda. Så är det bara!

Nu har det hänt! Jag har beträtt en golfbana. Jag har till och med slagit några bollar. Svingat, nåja kanske det var för optimistiskt att kalla det ”svinga”? Jag träffade bollen … efter ett par försök … eller några stycken försök … eller en del försök. Puttandet gick väldigt bra! Hade aldrig trott att jag skulle kunna vara bra på att putta. Nu blev jag så tänd att jag hade ett nyinköpt ”paket” med mig hem från golfbanebesöket. Bagen med mina nya men begagnade klubbor står i vardagsrummet. Jag gjorde nog ett fynd! Det vill säga om jag kommer igång med golfspelande …. Så är det kan bli! Hade väl aldrig trott detta! Min Vattuman ”lurade” mig! Vilken tur! Kul! Vad spännande det ska bli!

Nu är en MYCKET INTENSIV period i mitt liv – i mitt arbetsliv. Jag har jobb på kö – bara roligt jobb. Det är det alltid nu för tiden! Så är det bara!

Minskandet av kroppsomfånget går alldeles utmärkt. Massor med mindre är jag och massor med motion blir det – oftast. Jag preparerar mig och min tankevärld inför etappen när jag ska hålla mig på ”den rätta nivån”. Det är nödvändigt eftersom det är den biten jag är sämst på att klara. Gå ner i vikt har jag lyckats med fruktansvärt bra flera gånger i mitt liv. Tyvärr har jag lyckats gå upp alla kg och lite till också efter en tid. Det är meningen att jag INTE ska lyckas med detta denna gången! Så är det bara! 

”Vi kan söka efter Nordpolen eller leka ‘Så går vi runt kring en enebärsbusk’. Nalle Puh

Den 17 maj 2003.


Att gå från 36 till 31 tum på tre månader. Jo, det har jag gjort nu. Jag fick faktiskt ”mängrabatt” på senaste jeansen. Först köpte jag ett par 34″ som blev för stora nästan med en gång. Då fick Min Vattuman dessa eftersom han då nått just den storleken. Och jag kunde köpa nya jeans och nu blev det 33″. Ganska snart blev även dessa ganska för rymliga och häromdagen köpte jag ett par 31″ … och fick alltså mängrabatt. Nu är det faktiskt så att 34″-arna börja hänga lite och även 33″-arna. Kanske ska jag låta Min Vattuman få även 33″-arna så att jag kan handla ett par 32″-are …? Ett par tajta och ett par lite rymligare kan väl vara bra att ha … för oss båda, eller hur?! Så får det nog bli!

I morgon fyller Min Mellan år. Jag hoppas att hon hinner bli lite bättre från förkylningen så att vi kan gratulera henne riktigt på födelsedagen. Inget kul att vara förkyld på sin födelsedag! Inget kul alls!

Idag har jag tagit helt ledigt. Än så länge har jag inte gjort ngt ”jobb”. Behövde det kände jag. Ibland är det så. Denna veckan har jag suttit uppe och läst till två och tre ett par nätter. Det kräver att jag kan sova ut ngn dag på helgen och det gjorde jag idag. Jag sov till 11:30! Blev förvånad själv att jag kunde sova så länge utan att bli störd. Så skönt! Himla skönt. Nu är jag alltså utvilad. Fit for fight så att säga efter ytterligare en intensiv arbetsvecka som ligger framför mig. Känns bra.

Fy sjutton vad jag är bra på soppor! Idag blev det linssoppa. Den var kanongo´! Röda linser, kryddor och roccolasallat (vet inte hur det stavas) mfl ingredienser. Mager och otroligt bantarvänlig. Dessutom så himla go´! En knäckemacka med ost till och lite gott rödvin. Vad mer kan man önsla sig! Det skulle väl isf vara en god kopp starkt kaffe med en minst lika god bit mörk bitter choklad till. Så så fick det bli! Samt däremellan lite rödvin till med några få macadeimianötter. Välmående och nöjd efter denna måltid passade det bra med en promenad eller rättare sagt det drog i ”promenadnerven” så till den milda grad att jag bara var tvungen att ta min promenad. Sköööönt! Kände mig så nöjd efter! En riktigt snabb promenad i den värsta uppförsbacke. Tror det kan vara ca 60 graders lutning där. En timme snabbt och stavgång utan stavar. Jag går och svänger med armarna som om jag hade stavar … man gör ju av med fler kalorier då … och det är billigare att inte köpa stavar … svänga kan man ju göra hur mycket man vill UTAN stavar. Minsann! Så är det bara! 

Och så gör jag – det får jag – precis hur mycket jag vill!

© Birgitta Rudenius

blasippor

April 2003

”En gång ska du vara en som levat för länge sedan.” Per Lagerkvist


Den 1-13 April 2003.


Dagarna bara försvann – så det kan bli!

Den 14 April 2003.


Så var det redan en bit in i April. Aprilvädret har inte förnekat sig men nu ska det bli fint igen. Sol och riktig vår till påsk. Så gott det ska bli!

Idag planterade vi nyhemkomna Rhododendronbuskar. Rosa Wolke tror jag den hette. Hoppas den tar sig bra för det var minsann lite kostsamt med tio stycken dessutom bakom trädgårdsskjulet på gränsen på norrsidan. Hoppas de tar sig fint och fyller upp bra och blommar rikligt. Sedan kan man ju inte önska mer, eller …?

Idag gick jag också en skön runda och undvek asfalten. Gick på gräskanten eller i åkerfältkanten samt i skogen på mjuka skogsstigar. Det är bra för eventuella hälsporrar. 

Vad har jag tänkt för spännande tankar sedan sist? Just nu kommer jag inte på någon men de finns där någonstans. Jag har för mycket som måste göras i tankarna just nu för att kunna plocka fram de där roliga, intressanta tankarna från promenader och heta bad. De kommer nog så småningom …. Så är det bara!

”Vi kan söka efter Nordpolen eller leka ‘Så går vi runt kring en enebärsbusk’. Nalle Puh

Den 14 April 2003.


Så var det redan en bit in i April. Aprilvädret har inte förnekat sig men nu ska det bli fint igen. Sol och riktig vår till påsk. Så gott det ska bli!

Idag planterade vi nyhemkomna Rhododendronbuskar. Rosa Wolke tror jag den hette. Hoppas den tar sig bra för det var minsann lite kostsamt med tio stycken dessutom bakom trädgårdsskjulet på gränsen på norrsidan. Hoppas de tar sig fint och fyller upp bra och blommar rikligt. Sedan kan man ju inte önska mer, eller …?

Idag gick jag också en skön runda och undvek asfalten. Gick på gräskanten eller i åkerfältkanten samt i skogen på mjuka skogsstigar. Det är bra för eventuella hälsporrar. 

Vad har jag tänkt för spännande tankar sedan sist? Just nu kommer jag inte på någon men de finns där någonstans. Jag har för mycket som måste göras i tankarna just nu för att kunna plocka fram de där roliga, intressanta tankarna från promenader och heta bad. De kommer nog så småningom …. Så är det bara!

”Vi kan söka efter Nordpolen eller leka ‘Så går vi runt kring en enebärsbusk’. Nalle Puh


”Det är sol över ån, det är sol på vår häck … Nalle Puh

© Birgitta Rudenius

Mars 2003

”Tiden går inte – det är vi som rusar fram genom den stillastående evigheten.” Okänd


Den 3 Mars 2003.


Nu är det Hälsovakten (finns på Internet) som gäller. Tillsammans med motion. Massor med motion. Så är det bara!

Jag blir mindre och mindre just nu. Det funkar hur bra som helst! Just nu. Så är det bara!

”Jag brukar vanligtvis äta något litet litet vid den här tiden på morgonen. Nalle Puh

Den 20 Mars 2003.


Det går framåt. Jag minskar och det känns ganska härligt för att inte säga rysligt härligt. Så skönt att kunna sköta om sig själv med promenader i vårsolen och frisk lantluft. Kontrast till innesittarjobbet med en massa läsning.

Jag tänker bra när jag promenerar också. Nästan lika bra som i badet. Ibland tänker jag på min forskningsfråga och vilka teorier jag ska använda. Just nu är jag inne på Erich Fromms ”Den sociala karaktären” och samtidigt kombinera med Habermas Systemteori. Jag tänker omkring detta och hur jag skulle kunna använda dessa på ett spännande sätt på de tre nivåerna jag vill undersöka. De tre nivåerna är verksamhetsnivå – utbildningsnivå – politisk nivå. Det känns så spännande att tänka omkring detta. Snart måste jag skriva ner mina tankar så de inte helt plötsligt hoppar bort.

Det blir tyvärr inte så mycket jobb här just nu. Det kan ju gå i perioder. Fortfarande är det så många ungdomar ”out there” som lever i en svår vardag och som behöver bli ”sedda”. Varför finns det så många vuxna som inte ”ser”!? Det kan vara föräldrar och det kan vara pedagoger. Någon inom varje verksamhet borde väl kunna förstå och borde väl kunna förmå ”se”! Våga se! våga agera! Våga lyssna! Våga vara en medmänniska.

Nu ska jag sätta mig att läsa. Min morgonrunda är avklarad. Trots min onda stortå. Dagens mat planerad enligt konstens alla regler och mina egna medvetna val. Jag kan ändra, ta bort eller lägga till. Det handlar om medvetna val och medvetna prioriteringar. Hela tiden. 14-15kg mindre är jag minsann och det ska bli minst 10 till. Så är det bara! 

Sedan blir det säkert en runda till ….

”Det är sol över ån, det är sol på vår häck … Nalle Puh

Den 21 Mars 2003.


Min onda tå tyckte tom att duntäcket var tungt! Den påminde mig hela natten – ständigt – ingen lugn sovstund. Tänkte att kommande morgon kunde nog inte få sin lilla morgonrunda. Men tji! Rundan har verka satt sig som en betingad reflex någonstans. Jag förberedde mig och klädde på mig och när jag kom till mina sportskor … det gick absolut INTE att ha tån i dessa. Fy vad ont det gjorde. trots att jag packade in tån i salva och kompress. Men men men … i min garderob fanns ett par gamla justerbara sandaler med öppen tå. Passade utmärkt. Iklädd långbyxor, poloylletröja (fast solen sken), täckjacka och mössa samt sandaler traskade jag iväg. Det blev av naturliga skäl en ngt långsammare takt denna morgon. Jag borde haft yllepantalånger också. Vinden var bitande kall. Ögonen rann av både stark sol och bitande vind. En solig varm dag provade jag med bomullströja i stället för min go´a yllepolo. Det var inte lyckat alls för mina axlar. Bomull blir kall när den blir våt och men min gångartakt blir jag väldigt svett. Det är ju meningen. Ylle håller sig varmt och gott trots fukt. Så är det bara! Ylle är så skönt och så gohärligt!

Lovsång för ylle. Jag älskar ylle! Riktiga raggsockar – oh så skönt. Och min härliga mönsterstickade kofta från Orkneyöarna – DEN är go´ minsann! Jo, jag är en ylleälskare. Innebär det att man är en (hel)ylletjej? Jo, det måste det ju göra. Alltså kan jag säga att jag är en helylletjej! Så det så!

Nu tänker jag inte ha ont i tån så särskilt länge till. Inte alls länge till! Så är det bara!

Idag måste det nog bara bli inhandlat lite blommor för plantering ute i krukorna. jag tror det är ett måste. Det känns så. Väldigt starkt. Jag är väl rustad för jag är ylleklädd från topp till tå. *ler*

Mums – jag tänker på vad jag precis lagt in i kylen *mmmummmms* Det är kräftstjärtar som jag låtit rinna av väl och sedan lagt i min blandning av olivolja och vitlök för att gotta ihop sig ordentligt. *Mums* Det ska bli smaskens ikväll. Det är redan inlagt i Hälsovakten. Detta program vill jag verkligen rekommendera till alla som månar om sin hälsa och som behöver hjälp att gå ner och hitta balans för sin kropp. Satsa på det! Själv har jag versionen ”aktiv”.

Idag ska jag nog lägga upp en webbsida för mina C-studenter som jag handleder. Det är ganska praktiskt att ha en sida där man snabbt kan få ut information och lägga schematider och andra tider. Jag får fundera på upplägget en stund. Det kan jag göra medan jag handlar blommor.

Nu till verket! Solen skiner! Oh vad det är härligt! Skönt att ylle finns! Så är det bara! 

”Och hela skogen brister ut i vårlig morgonhymn till slut. Nalle Puh


”Jag är ensam i hela världen, och hela världen är min! Nalle Puh

© Birgitta Rudenius

Februari 2003

”Tiden går inte – det är vi som rusar fram genom den stillastående evigheten.” Okänd


Den 1-2 Februari 2003.


Det är kallt – så kallt! Inte känner man för att gå ut inte! Bara sitta inne och mysa – gärna i goa läsfåtöljen. Så är det bara! 

Jag har pysslat, läst lite. Undrar varför det inte kommit några mail idag? Ngt fel på ”trådarna”? Det borde droppat in en hel del faktiskt. Det brukar det göra. Ja, jag undrar verkligen varför det är så sparsamt med mailen. Det MÅSTE vara något fel! Så är det bara!

Jag har många tankar i huvudet just nu. Det handlar om förhållningssätt, forskningsfrågor och andra stora saker. Tänkande kräver energi. När jag är inne i sådana där himla kreativa perioder och tankar bombarderar mig och jag knappt hinner titta på alla spännande tankar – ja då blir jag lite rastlös. Jag måste stoppa i mig saker. Denna gången fick det bli popcorn och pistagenötter. Jag passade på att ta fram mitt stora pappersblock för att rita upp alla tankar och få struktur på dem. Sedan känner jag mig alltid nöjd! Jättenöjd! När jag har ritat upp strukturen så är det sedan bara att fylla på här och där efter hand som tankarna trillar på. Himla bra strategi – för mig i alla fall.

Jo, jag känner mig nöjd, glad och går omkring och trivs med livet. Får man det!? Man kanske inte får känna sig för nöjd för då händer det något otrevligt. Nu känns det nästan som att … himmel jag skulle nog inte skriva att jag varken är så glad eller allra minst känner mig nöjd och trivs med livet …. huh … vad kan nu hända?

I morgon är det Min Vattumans födelsedag. Minsann!

”Binker tigger aldrig, men gott gör honom glad. Nalle Puh

Den 20 Februari 2003.


Nu har jag rusat fram i den stillastående evigheten igen några dagar. Bland annat har jag varit sjuk – ja fruktansvärt sjuk och hjälplös. Inget man önskar sin värsta fiende, eller? Kanske! Ibland blir man ju faktiskt så arg och så besviken så …. Åt pipsvängen med dom!

När jag väl börjat hämta igen mig igen så blev det en riktig ”kick-off”! En hälsoperiod startade. Nyttig mat i små doser och låg dosering varvat med promenader i det vackra vädret. Nu har jag hämtat igen mig så att jag känner mig mycket bättre än jag kände mig före jag blev sjuk. Nu har jag nästan den gamla konditionen tillbaka som jag hade före den senaste intensiva ”läsarperioden”. Skönt! Upp-och-ned! Berg-och-dal-bana! Hela tiden! Hur nyttigt är det för hälsan egentligen! Kroppen tål mycket må jag då säga. Då är det ju inte mer än rätt att jag tar väl vara på min lilla kropp. Så det gör jag i kvadrat just nu och det känns ….. fantastiskt!

Lagat mat har jag också gjort. För omväxlingens skull har jag haft middagen färdig varje kväll till Min Vattuman. Med levande ljus och allt. Jo, så har det varit nu flera dagar och kommer att vara även ikväll. Middagen står färdig att värma. Den står och ”gottar till sig” i järngrytan just nu. Sedan ska bara den sista touchen till innan den serveras varm. Mums! Filibabba!

Däremellan läser jag i min lässtol. Åh, vad det funkar bra somliga tider! Så det kan vara!

”Jag är ensam i hela världen, och hela världen är min! Nalle Puh

Den 21-28 Februari 2003.


Fiender! Vad är de för några!? Inte vet jag egentligen. Det är inte så enkelt att det är motståndare. Motståndare är ju sådana som har tagit en annan ståndpunkt … i någon fråga och det är ju helt ok. Nej, fiender måste vara sådana som motarbetar medvetet. Så´nt motarbetande kan man kanske uppleva i vissa sammanhang, eller? I vissa miljöer, inskränkta miljöer, trista miljöer, …. Strunt i det isf!

Det finns så mycket som är kul, intressant, roligt, spännande, nyttigt, …. massor med kul finns det! Så är det bara!

”Jag är ensam i hela världen, och hela världen är min! Nalle Puh


”Vart ska jag gå? Kan det spela någon roll? Måste man gå åt något särdeles håll? Nalle Puh

© Birgitta Rudenius

Januari 2003

”Att åldras är som att bestiga berg. Man blir lite andfådd men får mycket bättre utsikt.” Ingrid Bergman


Den 1 Januari 2003.


Min Dagbok kommer att få lite förändrat innehåll under 2003. Jag funderar på det. Nu ville jag bara göra årets första dagboksblad.

Välkommen får jag säga till det Nya Året!  

Mitt Lilla GullHjärta tycker att det är viktigt att vi berättar att man måste äta ett äpple det allra första man gör på det nya året … och dricka ett glas vatten också. Jätteviktigt!

”Du och jag har Hjärnor. De andra har bara grått ludd.” Nalle Puh

Den 9 Januari 2003.


Jag har många tankar som jag vill skriva om här. Dels kommer jag att skriva om vår monarki, dels om media mot media, dels om detta förfärligaste av förfärligt – unga kvinnor från öst som smugglas till väst behandlas och utnyttjas på det mest vedervärdiga sätt av – ja vad är de värda för ord? – människodjur!

Människodjur – odjur – Hur i hela fridens dar kan detta hända i ett civiliserat (!?) samhälle år 2003!?

Vad är det för hemska varelser som verkar mitt ibland oss!?

Sedan vill jag skriva om politik – politik på ett nytt sätt. Det behövs! Minsann! Min politik här – Mitt NätParti – NetParty – ska heta – 

– © – 

– Fria Radikaler –

– © –

presentation om program kommer … det kommer mera …

”Det Du sa just nu kommer att vara oss till stor hjälp.” Nalle Puh

Den 15 Januari 2003.


Idag var Min Vattuman snäll och bröt av min antenn. !!!

Han var snäll när han tog min bil för att tanka fullt och tvätta den. Den var fruktansvärt skitig. Men han kom hem med bruten antenn!

Punkt 17 i 100-listan!!!!!

I stället för att kyla ner mig tänkte jag att det är nog bäst att ånga av mig riktigt ordentligt så badet blev inte lite hett! Mycket hett och tillräckligt länge! Så fick det bli!

Det passade på att blixtra till på Hjärnkontoret i badet … det är inte ovanligt att så sker. Jag får så himla massa bra tankar och idéer när jag badar hett. Så är det bara!

Sedan vill jag bara säga att … jag önskar så att Mia har det bra. Har inte hört från Mia på länge … länge … länge …  

”Vart ska jag gå? Kan det spela någon roll? Måste man gå åt något särdeles håll? Nalle Puh

Den 19 Januari 2003.


Idag har jag bland annat tagit ett sånt där himla hett bad som jag bara älskar att göra … i lugn och ro … Det är så fantastiskt underbart. När jag stilla kryper ner i det på gränsen outhärdligt heta vattnet och sedan slappnar av mer och mer och vattnet till slut omger nästan hela mig … åååh … mmmmm …. åååhhh … såååå himmmmmla skönt! Inga smärtor i armarna nu inte! Bara det! Ingenstans gör det ont! Ingenstans varken inuti eller utanpå. Jag njuter så. Värmen och välbefinnandet. Sedan dyker en tanke upp. Den spinner och spinner. Spinner vidare. Åh vad jag tänker bra i det heta vattnet. Så bra tankar jag får. Fokuserade på ett alldeles speciellt sätt. Lite gränsöverskridande men ändå fokuserade. Lite filosofiska kanske till sin karaktär men ändå verklighetstrogna. 

Så tänker jag … om mina tankar …

… och då tänker jag … tänk om vi kunde skapa denna miljön för elever … elever som har så svårt att koncentrera sig i den miljön som vanligtvis erbjuds dem i skolan och som uppenbarligen bereder så stora svårigheter. Tänk om vi kunde skapa en miljö av välbefinnande där tankarna svävar iväg fokuserat mot ett alldeles speciellt mål. Tänk om!

Välbefinnande och tankekraft! Jo, det kan man nog komma någonstans med … eller! I alla fall är det spännande och sååå skönt! Kan varmt, ja faktiskt hett, rekommenderas!

Så är det bara! 

”Och Kaninerna säger: Vilken underbar morgon! Nalle Puh


Januari bara försvann så fruktansvärt fort – swisch! 


… lycklig som aldrig förr.” Nalle Puh

© Birgitta Rudenius

December 2002

Leendet är en sympatisk rynka som slätar ut de andra.” Christian Kjellerup


December 2002.

Den 1-4 December 2002.


Sista månaden detta året. Hur har det kunna gå så fort. Advent … snart jul. *panik* Inte ska jag känna panikkänslor! Varför skulle jag det!? Inget kan väl vara så allvarligt att man ska behöva må dåligt för … att vi närmar oss en helg då man ska vara glada och bara vara och vara tillsammans. Kan väl inte finnas någonting så hemskt att det skulle förstöra …. Nej! Nej! Nej! Det ordnar sig! Allting ordnar sig … till slut! Så är det bara!

Jo jag har mycket att göra just nu. Massor! men det är roligt och jag gillar allt. Inget är tråkigt eller trist! Jag vill göra mer av allting. Mer och längre. Mer tid till allt. 

Inatt sov jag hos Mitt Lilla GullHjärta. Jag sov såååå gott! Himla gott. Snart ska jag sova där igen. Hon har haft läxa och hon har ringt till Mormorn när det varit läxdags. Frågat och frågat om vad advent betyder och hur julen firades förr. *ler* Är det ”mitt förr” eller är det förr som *min mammas förr* eller *min mormors förr* ? Jag tog lite blandat *förr*. Hoppas det blir bra. I *mitt förr* luktade det inte gott när det stöptes ljus i köket. Men i *mitt förr* var det jättekul att göra korv och baka julgubbar. Fast vi fick inte hjälpa till särdeles mycket i köket för Min Mamma blev nog lite stressad då. Tyckte nog att det gick bättre när hon gjorde själv. Men pappa hjälpte till att göra grisen och då fick vi vara med och göra korv. Så kul!

Min Pappa hade mycket lätt för att ha oss barn med i allt han gjorde och han gjorde massor för oss också. En gunga. Det var inte vilken gunga som helst! Det var hela kvarterets gunga. Alla barn avundades vår gunga. Det var ett gungbräde uppspänt mellan två stora ekar med plats för hela kvarterets barnaskara. Det var bara en grej som Min Pappa gjorde för oss! Han var en Pappa med stort P.

”Lova att du inte glömmer bort mig. Aldrig. Inte ens när jag blir hundra år. Nalle Puh

Den 20-21 December 2002.


Det kommer att handla om ”Uppdrag förvanskning” snart och igen. Denna gången om barn och omhändertagande och föräldraförmåga och avsaknad av journalistetik mm mm Snart!

”Till Tappra Dåd jag rider ut …. Nalle Puh

Den 25 December 2002.


En ganska mager december blev det. Inte så konstigt kanske. Nåväl mycket har hänt och det har krävt sin tid och på bekostnad av skrivandet här.

En sak som hänt och som upprört ordentligt är ytterligare ett program i serien ”uppdrag förvanskning”. Media överhuvudtaget har ställts lite i fokus eller rättare sagt TV-medias trovärdighet. Med rätta skulle jag vilja säga. Jag tycker man hyser mindre och mindre respekt för journalisternas arbete. Kanske lite synd att dra alla över en kam för det finns naturligtvis de som är seriösa … eller!? De som hamnar i fokus gör det av både trovärdighetsbrist och sensationsjournalistik. Den senare blir dessutom belönad med stora journalistpriset. Pristagaren blir svansad och krypt för av andra journalister som säkert är rädda för att drabbas ungefär likt tiiden då en en viss JG var mycket i farten tidigare men nu gäller det en JJ. Så lågt! Så fullkomligt värt ingen respekt!

”Uppdrag förvanskning” visade ett program där ett lindrigt utvecklingsstört par blev fråntagna sitt barn eftersom man ansåg det var bäst för barnet. Under programmet satt jag i ”TVsoffan” likt så många andra och förfasades över vad jag fick bevittna i programmet. Den bilden man gav gjorde verkligen att man kände uppror mot politikerna som fattat det beslut som ledde till omhändertagandet. Jag liksom många andra förfasades över den bild man gav av utredningshemmet. Nu begrep jag naturligtvis att det som visades var INTE hela sanningen utan bara en viss del som klippts och framförs inför en massa tittare. En massa av dessa tittare var dock inte lika kritiska utan många skickade oförskämda brev/mail ja tom hotelser till politikerna.

TV-jornalister kan alltså göra program som får folk att reagera väldigt starkt och handla med starka aggressiva uttryck som följd. Andra människor blir drabbade ja faktiskt med dödshot. Undrar hur de mår efter detta ”anfall”!? Det ställer krav på ”den tredje makten”. Media brukar väl kallas den ”tredje makten”. Makt och media – en kombination som kan vara kreativ men även fruktansvärt förödande om det vill sig illa och om oseriösa journalister låts härja.

Redan kvällen efter i TV-programmet ”Debatt” fick vi en lite mer nyanserad bild – heder åt den programledaren. Då fick vi veta hur det verkligen kunde vara att växa upp med en utvecklingsstörd förälder av en som upplevt.

Därefter har olika personer som är insatta i problematiken yttrat sig i olika program och nyanserat bilden och informationsvärdet ytterligare. Men en allvarlig skada är redan skedd. Pgra en oseriös troligen egotrippad journalist. En oseriös sensationsjournalist har återigen ”lyckats”. Och sådant premieras i journalistvärlden! Det är inte klokt! Det visar bara vilken brist på etik som råder inom denna kår. Fruktansvärt! Förödande! Inte är media värt någon respekt i dessa dagar! Inte kan man betrakta media som trovärdigt överhuvudtaget! Inte så länge avarter hyllas! Minsann inte! Det är ju bara att påminna om partiledarutfrågningen inför valet 2002 – absoluta lågvattenmärket var naturligtvis utfrågningen av Bo L – maken till oseriös journalistik får man noga leta länge efter. 

Åt sopsvängen med dessa sopjournalister!

Låt oss få uppleva seriösa journalister som gör seriösa program. Program med upplysande karaktär som är faktabaserad utifrån olika perspektiv – lättbegripliga så att vi i ”TV-sofforna” ges möjlighet att bilda oss en egen uppfattning utifrån kvalitativa faktabelysningar.

Åt pipsvängen med alla sensationsjournalister!

Vem vill ha dom egentligen!

Fy vad man blir trött på all lågmärkesskit!

Det finns faktiskt outsinliga viktiga områden att belysa – Inte minst behövs det belysning ur ett barnperspektiv!

”Uppdrag förvanskning” visade total avsaknad av barnperspektiv!

Nu blir jag riddare – se så fin min rustning är!” Nalle Puh

Den 27 December 2002.


Idag läste jag i tidningen att en kolumnist i A-bladet önskade att en av medlemmarna i kungafamiljen och Nicole nå’nting med några flera (som ofta kan läsas om i pressen) skulle åka någonstans avlägset och meditera så att vi slipper läsa om dem!!!! Tänk om denna kolumnist hade använt lite av sitt krut att påverka sig själv och sina kollegor i stället för att sprida sitt högst korttänkta (läs: urblåsta) uttalanden. Eller hade kanske detta urblåsta uttalande fångats upp av en konkurrerande kollega som spetsat öronen och sedan lyft fram denna heltokiga tes bara för att  lyfta fram ett osedvanligt dumt uttalande.

Jag hoppas att 2003 blir ett brytningsår för media och pressen. Jag hoppas att vi ska få läsa intressanta sakliga artiklar. Jag hoppas att den ytliga jakten på nyhetssensationer slängs i Sverkers tunna. Jag hoppas att vanliga människors goda gärningar och goda insatser kan beskrivas så att samhällets dolda förebilder lyfts fram. Förebilder behövs för det växande släktet. Jag önskar att den lilla människans betydelse lyfts fram när det gäller att ”se” barn som far illa. Det finns många barn som far illa och lever i en grym vardag – alldeles mitt ibland oss alla vanliga människor. Tänk om media kunde stärka vardagsmänniskorna så att det resulterar i att färre barn behöver fortsätta leva i en skadlig miljö. Tänk om!!  

Jag undrar hur många barn i Sverige som genomlevt en hemsk julhelg. Ja det undrar jag. Jag tror att det rör sig om många hundra …. och nu närmar sig Nyårshelgen …. 

Han tyckte det skulle vara härligt att kunna flyga.” Nalle Puh

Den 28 December 2002.


Denna julhelgen har varit otroligt avkopplande. Vi har varit hemma för det mesta och tillsammans med barnen och igår kom även Lilla GullHjärtat. Några mindre utflykter har det blivit och en bio har vi sett. Ingen julmat förutom när vi gick ut och åt julbord. Min Äldste hade dock önskat skinka och dopp mm … han gillar att gå i kylskåpet och i skafferiet fram emot småtimmarna. Denna julen fanns det inga prinskorvar eller köttbullar eller … jo lite köttbullar fanns för det hade han själv sett till. Han hade köpt färs och stekt själv. De var så goda så vi nallade av dem allihop.

Jätteskönt och avkopplande har vi haft. Ett litet orosmoln dock! Min Vattumans Kära Moster har varit och är dålig och mycket svag. Det oroar oss alla. Vi hälsar på mest varje dag. Önskar så att hon slipper ha ont.

Idag har jag spelat UNO flera gånger och just nu sitter en liten dam och väntar på en ny omgång. Bäst att skynda  …. 

… lycklig som aldrig förr.” Nalle Puh

Den 30 December 2002.


Vi var på ett servicehem och hälsade på en av våra äldre och kära. När vi gick hem passerade vi dagrummet. Där satt många äldre … ja mycket gamla … lite knickedickiga damer … ingen man … !!! … Alla dessa äldre knickedickiga damer tittade på TV. Gissa på vad? Jo på ”Hulken”. Jag undrar hur de fick ihop vad de såg på TV-skärmen med vad deras tidigare liv hade givit  … Jo, jag undrar faktiskt än … vad som rörde sig inom dessa gamla tanter medan de tittade på Hulken.

Undrar vad det blir jag ska få titta på när jag sitter där och knickedickar själv? Måtte det inte bli ngt av det jag idag väljer bort av all den skit som visas. Huh, hemska tanke! 

Gott Nytt År!

Jag såg en Heffaklump i morse.” Nalle Puh


”Var särskilt försiktig på farliga platser där någon kan ligga i Bakhåll. Ett Bakhåll är en slags Överraskning. Å andra sidan kan en törnbuske också vara det ibland. Nalle Puh

© Birgitta Rudenius

November 2002

Efter att ha tänkt efter hur farligt allt är finns det inget som riktigt skrämmer mig längre.” Gertrude Stein


Den 1 November 2002.


Nu har jag mer minne. Mycket mer minne! Jättemycket mer minne! Nu ska jag väl klara mig ett tag till. Så skönt!

Idag har varit en dag med många telefonsamtal. Mitt Lilla GullHjärta har varit ledsen. Tur att jag var hemma och jobbade idag när ngn behövdes att svara i telefon. 

Mitt GullHjärta har varit hemma men åkt igen för fest hos kompisar. Kommer tillbaks i morgon. 

Det blir inte särdeles mycket skrivet idag för jag måste göra annat. Ville bara fixa lite här vid datorn och därför passar jag på och byta månadsblad.

Nu är det november och snart december och sedan är det nytt år – igen! Milde tid vad den går fort. 

Fy ett sånt mail jag fick igår – antar jag. Dels hade avsändaren skrivit MIN epostadress i avsändarfältet. Bara det betraktar jag som kriminellt och likvärdigt förfalskning av namnteckning! Så är det bara! Sedan annonserade man i ärenderutan att det handlade om foton på småflickor av professionella fotografer. Jag öppnade inte mailet. Jag öppnar aldrig ”skräppost”! Mailet vidarebefordrades till rikspolisen och till Rädda Barnens adress för bekämpning av barnpornografi. I fortsättningen ska jag anmäla alla som använder min epostadress i avsändarfältet. Misstänkta sidor om barnpornografi brukar jag anmäla och det fortsätter jag naturligtvis med. 

Rädda Barnens epostadresserminor@press.rb.se, rb-hotline@telia.com

”Trots att de hävdar motsatsen, tycker egentligen inte Tigrar om allting. Nalle Puh

Den 6 November 2002.


Idag är det en födelsedag. En alldeles speciell födelsedag. Den unga damen ifråga vet vem jag menar. *kramar om*

Jag har inte hört från Mia på länge nu. Det känns väldigt länge! Då blir jag lite orolig. Måtte det vara bra! Måtte inget ha hänt! 

I morgon ska jag ha en sån där supereffektiv dag. Det bara ska jag! Hinna både det ena och det tredje. Mest läsa! Läsa, läsa, läsa … 

Tänk vad härligt det är att kunna lyssna på bra böcker samtidigt som man kör bil. Jag har precis upptäckt bokbanden. Tack vare Min Äldste! Han tyckte absolut vi skulle lyssna på ett par band som han lånade till oss. De låg flera dagar och blängde uppfodrande på oss i hallen. Men sen … Det började med att vi lyssnade på ”Utvandrarna”. Helt underbart! Inte bara för småländskan. *ler* Vilka kulturskatter! Vi uppslukades helt. Kunde ju lyssna om och om igen. Jag gick till biblioteket för att se vad som fanns där och hade med mig några band hem. Så glad jag blev att de hade Ben Furman och ”Det är inte försent med en lycklig barndom”. Den hade jag ju velat läsa länge. han läste själv. och jag som är så förtjust i finlandssvenska! Det är så vackert. Sjungande och melodiskt. Behagligt att lyssna på. Kunde det bli bättre! *Birgitta så nöjd så*

Tyvärr har inte min Lilla Röda någon kassettbandspelare i sig. Bara radio och CD! Därför fick jag leta i mina lådor efter min gamla freestyle. Jojo, den fungerade. Men jag vill ha en där ljudet strömmar ut i ”rummet”. Panasonic har en inspelningsapparat med bra ljud och radio. Den vill jag ha! Så är det bara!

Jag kommer att lyssna på Ben Furman en gång till innan den lämnas tillbaka. Idag har jag lyssnat på Herman L – historieberättarmästaren – och ”Europa är vi allihopa”. Tre band går det åt på resan till och från jobbet. Himla bra! Nu ska det konsumeras skönlitteratur – äntligen! har j aldrig tid att läsa sånt – bara facklitteratur. En CD-skiva lånade jag. Stina E läser Elin S men det var alldeles för tungsint! Inget bra att lyssna på i bilen! Inte för en som ofta får kämpa med att hålla sig vaken. Bilkörning/bilåkning är sömnstimulerande för mig av ngn konstig anledning som är oerhört opraktiskt och irriterande. I alla fall när jag själv är föraren. Så är det bara!

”Att det är vackert väder idag spelar ingen roll. Det kan hagla i morgon – blixtra och jag vet inte vad. Nalle Puh

November 2002


Jag tänker inte på allt elände som varit utan på allt det underbara som ska komma.” Anne Frank


Den 9 November 2002.


Mias födelsedag har passerat och jag har inte hört något från henne på länge. Det bådar inte alls gott och det är klart att jag känner oro. Hoppas hon hör av sig snart. Måtte det inte ha hänt något!

Har fått mail från Cissi från andra sidan jordklotet. Hon är då ute på äventyr så det förslår. 

Om Mia och Cissi kan man läsa här. Två nya sidor har jag lagt upp. Dels är det Lisas sida och dels är det Johans sida. Johan gjorde ett besök i mitt forum Mot Mobbning och Lisa hittade till en av mina enkäter. Det finns så många spännande människor och så många intressanta tankar. Ibland är det svårt att vara ensam med sina tankar och då är det bra att kunna dela dem med någon eller som Nalle Puh brukar säga … ”plocka ut tankarna och titta på dem” … De kan se annorlunda ut då. De kan också se annorlunda ut när en annan människa tittar på dem. Det gör tankar lite extra spännande. Tankearbete och tankekraft är inte endast för ensamma stunder. Ibland är tankarna så snabba så man inte ens hinner fånga dem. Ibland glömmer man den där kloka tanken man hade … vad var det nu jag kom på som jag skulle ….

Jag har spännande saker att läsa … hela tiden. Så är det bara!

”Den enda meningen med att surra är för att visa att man är ett bi. Nalle Puh

Den 12 November 2002.


Mia har hört av sig.

Idag blir det inte mycket men det blir ett underverk. Det kan jag bjuda på en sån här dag som idag. När min kamera nu fungerar igen som den ska efter nytt batteri som kostar hutlöst mycket.

I morgon har jag mycket att göra … igen! Idag har varit en intressant dag.

Men!

Milde tid så svårt jag hade för att hålla mig vaken när jag körde hem. Milde tid! Vad ska jag göra för att inte somna vid ratten? Efterlyser tips!

Underverket … som ska vara en Tack-sida så småningom.

”Tänk på att bokstaven A, åtminstone för I-or, betyder Kunskap, Bildning och allt det som Nalle Puh och Nasse inte har.Nalle Puh

Den 14-15 November 2002.


Det har faktiskt slagit om till Vår Bröllopsdag nu. Vilken i ordningen …. mellan Pärl och Korall. Jag måste räkna efter. Men jag kan också tänka efter hur gammal Vår Äldste är och sedan lägga till ett år. Så det är lätt att räkna efter. 

Tänk vad tiderna har ändrat sig! När jag var ung ville jag ha barn tidigt. Jag ville få barn snarast efter min utbildning. Jag tog examen den 6 juni, fyllde själv 23 år den 14 juni och födde Vår Son den 18 juni. Allt i samma månad och samma år. Själv tyckte jag 23 år var gammalt då. Efter två år föddes Vår Dotter som skulle bli Mellanbarnet. Efter ytterligare nio år föddes Vår Yngsta Dotter. Efter ytterligare 13 år föddes Mitt Lilla Gullhjärta och Barnbarn.

Idag tycks man inte vilja föda barn. Det är ju hemskt! Men förutsättningar och villkor för ett bra vardagsliv har försämrats kraftigt. Allt tycks ha blivit hårdare och människofientligare. Ofta är det barnen som får sitta i kläm. Folk upplever stress och press. Medicineringar för än det ena och än det andra ökar. T.o.m. ner i åldrarna. Folk är tokiga! Ungdomar äter Viagra. Det är ju inte klokt! De tycker det är häftigt! Hur kan det bli så – TOKIGT! För att inte tala om vad folk sätter i sig i gymvärlden! Jag säger som ”Grynet” … det är ”sjukt”. Lever vi bokstavligen och andligen i en sjuk värld!? Hur kunde det bli så? Vem har styrt skutan dithän … 

Annars hade jag tänkt skriva om den fantastiska flickan som var med i nyheterna igår och berättade så klart om den mobbning och utfrysning hon hade varit med om. Så fantastiskt duktig och så starkt av henne! Sedan irriterade det mig fruktansvärt när reportern direkt efter sade: ”Stackars lilla flicka”. Tänk om han ändå hade sagt: ”Hur kan detta bara få ske i våra skolor?!” 

Smaka på de båda uttrycken och tänk efter vilken eftersmak de ger. Det första gör att man känner de tunga stenarna så man nästan sjunker genom jorden. Det andra blir ju lite mer av ”Upp till kamp!” Folk borde tänka lite mer på vad de säger så att de inte säger vad de tänker … särskilt när de är lite korttänkta.

Jag är nog lite trött nu efter all genomläsning dessa dagar.

”Man kan inte annat än respektera någon som kan stava till Tisdag, även om han inte stavar det rätt. Nalle Puh

Den 18 November 2002.


Nu har jag ett sladdlöst tangentbord och en sladdlös mus. Skönt att slippa sladdarna. Nu ska jag bara vänja mig vid det nya. Tryckningarna känns inte likadana ….

Idag känns det inte som om jag fått ngt gjort … fast jag har jobbat precis hela dagen. Från 9 tills nu 21:23 med bara korta pauser. Har sorterat i pärmar och bland papper. Mest för att förbereda vad som ska vara med på föreläsningen. Föreläsningen springer runt i huvudet just nu. Skönt att jag har lång framförhållning. 

Åh vad det var roligt att Lilla GullHjärtat var här i helgen! Hade längtat efter det lilla livet. I morgon träffar jag henne igen. *glad*

Ingen inspiration! Det är faktiskt ganska sällan det är så men idag är det. 

I alla fall så stödjer jag dyslektiska webmasters! Visste ni att folk=besökare är väldigt snara att påpeka stavfel? Däremot är de inte alls lika benägna att berömma innehållet eller ens kommentera det. Men stavfel måste man tydligen anmärka på. Hur kul kan det vara för en dyslektisk webmaster på en skala på 10!!!! 0 skulle jag tro utan att blinka. Är folk stavningsfixerade? Ja, i min undersökning på högstadiet visade det sig att det var högre samband mellan stavning och betyg än läsförståelse!!! Eller ens Ordkunskap!!! Slutsatsen blir att … nej den är så trist att jag struntar i att skriva den!

”Min stavning är ruskig. Jag stavar egentligen bra, men det ruskar så att alla bokstäver kommer på fel plats. Nalle Puh

Den 22 November 2002.


Nu börjar jag känna mig lite stressad. Helt plötsligt ramlar det på en massa saker som måste göras inom en ganska snar framtid. Vet inte om det har med julen att göra? Jag trodde att jag gjort mig av med de värsta julkraven. Men de kanske ändå sitter någonstans fast förankrade och gör sig påminda. Julbordet avskaffade vi för länge sedan. Vi gör vårt eget ”julbord”. Förra julafton hade vi t.ex. piggvar. När jag såg den stora fula fisken på ugnsplåten innan den for in i ugnen tänkte jag att hur i hela fridens dar ska detta bli. Men Min Vattuman är verkligen en hejare på fisk. Speciellt hel fisk. Det var kanongott! Helt enkelt himla fantastiskt gott. Fisken var färdig precis tills vi var tillbaka från högtidlighet i kyrkan. Vi hade det mysigt och gott.

En jul så såg faktiskt vår julgran ut så här. Förskräckligt va´!

Men våra julgubbar är faktiskt ett ”Måste”. När vi hade hundar bakades det naturligtvis även till dem. Min Yngsta har tagit upp beställning på julbaket. Hon har skaffat sig sällskap av En Liten Busig Wikk. Min Yngsta hann före med Den Andra …. Jag funderar fortfarande på vad Min Andra ska bli för något …. Min Första.

Julklappar – i sista minuten. Nyttiga saker. Överraskningar. Inget överdåd! Fy! Men små nyttiga klappar är kul. Visst hinner jag sista veckan … eller?

Innan julveckan har jag mina mest intensiva pass och under tre veckor. Jag behöver ladda för de veckorna. Jag behöver börja ladda nu. Så är det bara!

Jag vill läsa och jag vill skriva. Jag vill få tid att hinna läsa och hinna skriva. Det finns så mycket som är intressant och det finns så många intressanta tankar att tänka och utveckla. Dom kommer på en lika hastigt och plötsligt som meteoritregnet för lite sedan. Brinner till och slocknar. Men jag vill fånga dom innan de hinner slockna. Ja, det vill jag. 

Jo vann jag en miljon eller tre så visste jag vad de skulle användas till. De skulle användas för att skapa möjligheter både för mig och andra. Så är det bara! Så får det vara!

Min Mellan hälsade på mig idag. Då blev jag glad. Hon var (läs är) så söt i sitt nyklippta hår. Mitt Lilla GullHjärta berättade att hon hade ”sin kille” (!) hos sig idag. De spelade dataspel. Troligen i nätverk. Nästa gång jag hälsar på Mitt GullHjärta ska jag be henne visa mig för jag har aldrig spelat dataspel i nätverk.

Varför skriver man egentligen Dagbok så här!? Varför fungerar det inte att skriva i en bok!? Jag undrar varför det är så att det fortsätter och inte upphör som det gjort med pappersdagböcker och ibland redan efter bara några dagar. Varför är det egentligen så!? Egentligen! Kanske för att jag bara blir så trött på att min skrivstil varierar och inte är lika fin längre som den en gång var … alltså tiden före ”den nya handskriften” infördes i skolan. Nu är den borta som tur är men min egen personliga finfina skrivstil hann den förstöra totalt.

”Jag brukar vanligtvis äta något litet litet vid den här tiden på morgonen. Nalle Puh

Den 26 November 2002.


Jag ska skaffa mig en ny domän på Internet. Jag vill hålla isär det privata från det …. andra. Så är det bara!

Idag är det födelsedag. Min Allra Käraste Faster A fyller 92 år. Vi firade i söndags. Ett kalas som planerades in i minsta detalj av födelsedagsbarnet själv. Fantastiskt! Jag ligger i lä för en sådan kapacitet. Men hjälpa till kan jag och det gjorde jag. Med lite av varje. Det blev lyckat och återigen en minnesvärd dag. 

Nu har jag läst lite och förberett mycket. Bland annat har jag jobbat med en föreläsning. Nu känns det som om den ”slutit sig” och fått struktur. Det tog lite tid att komma dit … finns ju så mycket att ta med … måste sovra … begränsa … ringa in … välja … leta upp filer … användbara dokument … mm mm mm 

Nu känns det som om allt ramlat på plats. Så skönt! *pust*stånk*stön*

*djup suck av belåtenhet*

I morgon kommer Min Yngsta och hämtar sin Fido. De stannar ett par dagar. Ska bli så kul! Fast jag har massor att göra. Undrar om jag gör för mycket? Kanske skulle jag hålla ett öga på nedlagd tid? Kanske? Men det tar ju också tid!

Det är så himla mycket som är kul och så himla mycket jag vill … göra … och jag gör det hela tiden. Mitt jobb t.ex. Jag håller nästan hela tiden på med det. På det ena eller det andra sättet. Så är det bara!

”Hjärtliga gratulationer och lyckönskningar från Puh. Nalle Puh


”Var särskilt försiktig på farliga platser där någon kan ligga i Bakhåll. Ett Bakhåll är en slags Överraskning. Å andra sidan kan en törnbuske också vara det ibland. Nalle Puh

© Birgitta Rudenius

%d bloggare gillar detta: