OBS! Länkarna fungerar inte eftersom http://www.kastanjebacken.net snart läggs ned.
© Birgitta Rudenius
Jag har samlat mail från ungdomar på en särskild webbplats.
Många berörs av ungdomarnas oförskyllda, orimliga och oacceptabla svårigheter i vardagen.
Svårigheter som är den verkliga och osminkade vardagen.
Ungdomarna har gjort ett jättearbete i att berätta ur sina perspektiv.
Här finns nu mailen från några av alla dem som hört av sig.
TACK!
Till Mia den 11 sept 1999 från beslutsfattare Ulrikas tankar +2/10-99 +3/11-99
Från Jocke Från Madelene Maria-1 Maria-2 I-a till Semlan Till Mia o Semlan
Socialstyrelsen Utan våld
Marit i Norge(26/10) 2/2 Tack Milka! 5/11 Från Anne 21/12
2000 Från Conny 6/1-00 Från Angela 19/1-00 Jenny B 7/2-00 Pia 9/4 Malin 9/5 Tina 29/8 -00, Tina2 26/10 -00
2002 MW 10/2 2002… m.fl. m.fl.
|
Subject: Tack för din sida om Mia Hej Jag hittade sidan genom en blänkare på IOGT:s server Sobernet. Hälsa Mia. Hon får inte ge upp. Den enda verkliga hjälp hon kan ge föräldrana är att ge dem insikt. En insikt om det missbruk dom lever i. Att inte göra det innebär att hon hjälper dem till en allt för tidig död. Subject: Mia Jag har läst igenom er konversation och jag kan ju inte säga annat än att jag känner igen mej själv något ohyggligt, speciellt det där med att man vill vara liten och bli omhändertagen och inte behöva vara så himla stark och duktig hela tiden. Nu är jag 25 och jag är så hel man kan vara. Snälla, berätta för lilla Mia att hon inte är ensam, utan att det finns fler Jag är så glad att en flicka som Mia fick en e-vän som du, önskar att jag /Jenny Re: Mia Lägg ut det om du vill 🙂 En sak som jag kommer ihåg från min svåraste tid är att man tänker att det alltid finns någon som har det värre, och därför känns det som om man inte kan ta sina egna problem på allvar. Andra människor backar för de vågar inte lägga Mia verkar vara en otroligt intelligent tjej, och det är väldigt sorgligt att man redan hennes ålder ska vara insatt i vad ångest är. Det är otroligt sorgligt att hennes lärare inte reagerade. Mobbing är inte heller speciellt trevligt, jag har varit på båda sidor, själv mobbad för att jag var ”lillgammal” och hade ett större ordförråd än mina jämnåriga. På mej växte hjärnan innan kroppen och det bidrog till att jag blev utstött och fick gå ensam på skolgården. Ingen mobbade mej aktivt, men så snart jag försökte bege mej in i gemenskapen så var det tvärstopp: ”Jag kan inte umgås med dej, för om jag gör det vill ingen annan vara med mej.” Vad som hände var att jag satt hemma och läste mina böcker, eller umgicks med dem som var yngre än jag. Ett tag fick jag vara med en tjej som mobbade en kille i klassen under oss, och detta för att han var överviktig och lite långsam. Det kändes inte heller bra, och jag bad henne att fara och flyga efter ett tag. Jag skulle vilja leta rätt påden här killen och be honom så hemskt mycket om ursäkt, för jag har inte kunnat glömma det där, och hur ledsen han måste ha varit. Att sitta ensam på bussen från skolan och vara livrädd för att trycka på stopp knappen för man vet att så fort man ska I mitt fall var lärarna mer eller mindre inblandade i det hela, och jag förstår inte varför, kanske för att jag bodde i en liten byhåla. En fröken visade upp mitt prov för hela klassen, för att alla skulle se min dåliga handstil, och kommenterade det. En annan tvingade upp mej framför klassen för att sjunga solo. Ännu en rättade min svenska uppsats helt fel och påstod att jag hade stavfel där det inte fanns några, ännu Jag förmodar att du redan är insatt i det här, men jag har ju börjat skriva nu så då är det väl lika bra att jag fortsätter 🙂 Vad som händer efter tag är det att tjej som annars skulle ha varit utåtriktad, glad, fantasifull och lycklig, till slut börjar känna sig ful, äcklad av sig själv, oförstående till att ingen tycker om henne, men att de måste ju ha något skäl eftersom det är så många som antingen inte bryr sej, eller uttalat visar sin avsmak. Man går runt i en liten värld som man gör åt sig själv, jag flydde in i mina böcker och Mia flyr in i sin dator (och jag hoppas vid allt bra här i världen att hon får behålla den!!! ) Det är så enkelt då att falla in i alla möjliga olika konstiga beteenden för att döva ångesten eller få folk att få upp ögonen. Jag försökte att få de vuxna runt omkring mej att förstå hur dåligt jag mådde, men ingen såg, ingen ville se, och till slut var det min far som körde in mej till barnpsykiatriska för att jag hade försökt att skära sönder mej själv. VÄl där och efter ett antal samtal med en psykolog, så togs det stora beslutet att jag skulle till ett fosterhem. Det där stället kan man ju sen säga vad man vill om, men det bröt ett dåligt mönster åtminstone. Att läsa om FLingan och Semlan och Mia skickade mej rakt tillbaka till min skoltid och alla de känslor som jag så länge bar på, och det var inte någon direkt trevlig tripp. Jaha, då har jag också skrivit av mej lite 🙂 /Jenny Subject: Mias sida Tårarna sprutar, men en sak vet jag dom där minnena är inte drömmar, Dom är verklighet som är förträngd. Det blir så svårt att leva när man kommer ihåg allt som hänt. Men det är viktigt att komma ihåg. Jag gjorde det först i vuxen ålder. Det är viktigt att börja bearbeta minnena redan tidigt säg det till henne… Jag håller på Mia och hennes bror att de kan få en lugnare tillvaro och ömhet och trygghet. Kommer tillbaks och vill jätte gärna läsa mer, även om Mia får det bättre, nyfikenheten måste bli stillad om det kommer gå bättre i skolan och om hon får komma till en skola som engagerar sig i henne. Kram En annan Mia Subject: Tack för att du orkar ta dig an ett av samhällets olycksbarn! Hittade just till mias sida via tjejringslistan och har suttit och gråtit och förbannat och kännt med flickan. Och med dig. Håller nu tummarna för att socialen kommer att hantera Mia och hennes familj bättre än vad resten av omvärlden har gjort. Tack igen! /Ulrika Subject: Vilken fantastisk sida!!! Hej! Har precis last igenom din brevvaxling med Mia. Oerhort skakande, gripande, levande, akta… faan vad jag blir forbannad over hur vi sviker vara barn, vara medmanniskor i egoismens Sverige. Det ar bara Jag, Jag, Jag och mitt skinn alla tanker pa. Vilket under att du finns till for henne, vilket Med vanliga halsningar Date sent: Wed, 8 Sep 1999 21:22:31 +0200 Hej igen Birgitta!! Linda Subject: Om Mia. Tempus? Hur f-n kan man komentera tempus efter en sådan självutlämnande uppsats!!!! Tårarna samlade sig återigen när jag läste om hur helgen varit, om lillebror som blev i lurad sprit för att han ser rolig ut när han dricker… Jag har inte hunnit läsa allt på Semlans sida ännu men jag ska göra det vid tillfälle. Det är väldigt omskakande berättelser. Hälsa dem så gott och påminn dem att det finns människor ute i cyberrymden som tänker på dem… Katarina Re: engagemang för livet Hej Birgitta! Jag har precis läst Mias berättelse och är alldeles förstummad. Visst har jag vetat att det finns berättelser som denna men jag har aldrig fått det så rakt in i hjärtat tidigare. Dessutom är jag djupt imponerad av ditt engagemang!!! Själv måste jag smälta detta innan jag funderar på vad jag själv skulle kunna göra. Tack för att du lagt upp detta på xx! Hälsn. Clara Ang: barns väl Birgitta Rundenius socialddirektör, Länsstyrelsen i XX Ovanstående var svar på mitt mail nedan 09/04 9:07 >>> Ni verkar inte ha ngn som ansvarar för barns väl så därför skriver jag till dig. Hur garanterar ni att barnkonventionen efterlevs och att barn inte har det så här: Hör av dig med vad du kan göra. Re: engagemang för livet Hej, Birgitta! Subject: ÚÐÿ°OÓ@ Birgitta! Kram Birgitta E Subject: Frågan till webbombudsmannen Hej Birgitta! —————————————————————- http://www.kastanjebacken.net/2/2bris/mia.htm MVH Subject: Mia!!!!!!!! Jag har just suttit och läst Mias sida. Vad händer med denna lilla tjej? Vad fruktansvärt allt är. Sänd henne alla varma kramar och tankar jag har. naturligtvis också till hennes lillebror. En stor kram också till dig som är så engagerad! Jag önskar jag kunde göra något också. Varför är det så svårt att se sådant här? Säkert har jag liknande barn i mitt område, utan att jag har en aning om det. Kramar till er Subject: dikt Hej Birgitta! Den här dikten har jag fått av en god vän. Jag har ingen aning om vem som har skrivit den, men jag tycker den passar så fint på dig. Så nu får du den som en gåva av mig. Birgitta G-i STANDING FOR WHAT YOU BELIEVE IN Standing for what you believe in, Keeping a Smile on your face, Stopping at nothing, Doing more than is Expected, Helping a Friend in Need, Giving more than you have, Holding your head high, Birgitta G-i Re: Vilken kommun? Nu har jag läst på Din webb-sida. Det är svårt att finna ord. Mycket svårt. Allt som jag finner rationellt att påpeka känns futtigt. Jag tycker att det verkar som att Du är mycket viktig för Mia. En stor insats. Hur har Mia det idag? Vad tycker Du borde ha gjorts? Och vad tycker Du bör förändras? Med högaktining Jag kommer att göra en särskild sida om hur jag ser på vårt ansvar att se till barnens bästa och efterlevandet av Barnkonventionen. Subject: Mia Hej Birgitta! Till Mia 11/9 1999 från beslutsfattare: Date sent: Sat, 11 Sep 1999 20:49:58 +0200 Hej Birgitta! Jag sitter i socialnämndens inivid- och familjeutskott och behandlar liknande ärenden flera gånger i veckan och vi har kontaktfamiljer och vi ser till barnens bästa. (Detta behöver hon inte ha information om.) Famijen i övrigt ska få hjälp att bli BÄTTRE FÖRÄLDRAR. Hjälp Mia att förstå att hon har tagit had om sin bror och sin familj på det bästa sätt som hon kan göra. Tala med Mia om att hon i detta läge också ska KRÄVA sitt eget utrymme, hon måste få en psykolog eller kurator att få tala med för att själv inte gå under, men framförallt att en kontaktfamilj inte är till för mammans och pappans behov i första hand utan för barnens behov. Något måste denna familj heta, alltså kontaktfamilj och det innebär att familjen ska få ha kontakt med barnen och det utifrån barnens bästa. Trots alla ”andningsstillestånd och vredeskänslor” andas jag trots allt en ljusning i eländet. Jag följer människoödet, barnaförtvivlan vidre. Subject: Mia Hej. Jag läste din sida om Mia och berördes väldigt. Vad tror du och vad tänker du om allt. Blir du inte lika berörd av detta som jag? Ta hand om dig och hälsa henne Re: Mia Hej Agneta, Ja, Mia har berört mig och hela min familj väldigt mycket. Jag är Take care! From: Ulrika Känner igen reaktionen. Mias reaktion. Växte upp i en dysfunktionell familj, vart sexuellt utnytjad av pappa och mamma såg inget. Det som hjälpte mig ut ur tankarna om att det skulle vara mitt fel var att fundera på om det hade hänt någon annan. Bara tankar jag tänkte när jag läste Mias sida idag. /Ulrika Re: Mias hemlighet Hej Ulrika, Hur upptäcktes din situation? Vad kan man göra för att barn inte ska Kan jag lägga ut ditt mail på mailsidan? Kram Date sent: Mon, 20 Sep 1999 Ja Birgitta… >Hur upptäcktes din situation? >Vad kan man göra för att barn inte ska vara så utsatta? >Hur har du jobbat för att komma igenom? >Kan jag lägga ut ditt mail på mailsidan? /Ulrika TACK Ulrika! Väcker återigen tankar innom mig. /Ulrika Re: Mias tankar Hej Ulrika, Jag tycker det är oerhört värdefullt med dina tankar. Du har ju kommit så långt i ditt arbete med att tackla erfarenheterna. Jag är säker på att dina reflektioner kan vara många till hjälp. Smärtar det dig mycket att läsa och påminnas eller kan det vara ytterligare ett sätt och hjälp vidare? Kram Date sent: Sat, 02 Oct 1999 >Jag tycker det är oerhört värdefullt med dina tankar. Du har ju Jag är dubbelt så gammal som Mia. Har alltså haft 14 år till på mig… De flesta hinner tänka ganska så mycket under 14 år. (Även om jag ska erkänna att mitt tankearbete inte satte igång förrän jag var en smula äldre, lite mer åt 22 hållet…) >Smärtar det dig mycket att läsa och påminnas eller kan det vara Nej, det smärtar inte för min egen del när jag läser om Mia. Däermot så smärtar det i mig för Mias del. Hon har fått gå igenom så mycket som hon borde ha sluppit. Å andra sidan är det precis de erfarenheter hon nu har som kommer att forma henne. Hjälpa mig vidare…? Jag vet inte. Kanske – eller så är det ”bara” ett /Ulrika Subject: Mia skriver – jag tänker Mia skriver: Och jag börjar tänka igen… Känner igen mig. Kommer så väl ihåg när dödslängtan var nästan lika stark som livslängtan. När livet var så fattigt att det enda som höll mig kvar på jorden var den inre driften som sa att någon gång, någon dag så MÅSTE livet bli bättre, och det vill jag inte missa! Mia: Fet ful och äcklig… Känslan av att vara fet ful och äcklig grundlades av alla. Jag var inte som alla andra, jag var lite för mycket, för lite eller för fel. Så svårt så många gånger. Mitt hjärta värker för Mia. Hon går igenom den svartaste av tunnlar… /Ulrika Jag måste säga att jag beundrar Dig Ulrika. Så klok och analytisk Du är. Tack för att Du skriver om de tankar Du får. Det ger ytterligare en dimension åt detta arbete. From: ”Liten” Hej…. Jag har precis läst om Mia, Semla + Flingan. Är det Semla + Flingan som brukar skriva på xxx? Jag tyckte att det var så bra att de hade varandra… Har de inte det nu längre då? Jag förstod nog inte allt. Du verkar vara en stark och envis, bra person. Jag förstår att du får en fruktansvärt massa brev så du hinner kanske inte läsa det här. Men jag tror att jag bara ville skriva att… Jag vet inte riktigt. Alla är så starka… svaga, men jättestarka. Starkare än svag. För svag är stark. Eller hur va? Från Jocke MIA, Vi åstadkommer saker! Läs bara detta mail som jag precis har fått. Det kommer också en tid när du får del av världens goda sida. Det är Hej Birgitta! Mycket bra arbete du gör på ”webben”. Ja du…jag vet inte… men en sak vet jag med säkerhet. Vi får ALDRIG *****En exemplarisk förebild för oss lärare***** (eller vi som ska bli..iof) Till mia /jocke Hej Birgitta! Jag går i 9:an, och vi har en lektionstimme som kallas för elevens val-teori, där vi har möjligheten att höja våra betyg i valfritt teoretiskt ämne, genom att analysera och försöka att hitta en eller ett antal lösningar till ett problem. jag tycker att mobbning är ett väldigt stort problem, och fastnade för det på en gång. Jag har aldrig, vilj´ket jag är glad för aldrig utsats för mobbning, och har aldrig mobbat, och jag ska försöka sprida budskapet vidare, kanske med en hemsida jag oxå, vem vet? jag skriver källa och adressen till din sida på mitt arbete! Jag ville bara åter igen visa min tacksamhet till dig, som hjälper många personer genom din fina hemsida. Lycka till i ditt arbete! /Birgitta Subject: kärlek m.m Hej återigen. Jag sitter här och tänker och försöker tänka mig in i Mias situation. Det måste vara oerhört hemskt att känna sig oönskad och inte känna sig älskad. Den männskliga kontakten såsom kramar och vänliga ord är Frågan är hur det sedan går vidare. Jag har fått för mig att, för att ge kärlek så måste man ha upplevt kärlek. Men så är det kanske inte. Mia verkar vara väldigt omtänksam.För mig är det helt ofattbart att Det gör mig ont att läsa att hon vill ta livet av sig. Du är otrolig på att muntra upp och hitta nya lösningar på problemen. Men hur gör du för att orka ? Oj, det blev ett långt mail. Jag tänker ofta på er båda. Re: kärlek m.m Hej Maria, Det är många kloka tankar och reflektioner du gör. Visst är det otroligt att Mia kan ge så mycket när hon själv får så Dessutom kunde Mia ”fly” in i fantasin och det tror jag också är en Mia behöver kärlek och omsorg men för henne har det inte bara varit Orka …. som förälder kan jag aldrig tänka mig att ge upp om mina När det gäller tankarna på självmord så tror jag mer att det är Tack Maria för ditt stöd och ditt engagemang! Subject: Brev till Semlan Hej Birgitta! Jag tycker att du gör en underbar insats för de här flickorna som mår dåligt. Jag fick ett tips om dina sidor i måndags och har läst och Hoppas att du får en bra helg! Hej Semlan! Jag har läst dina sidor på Birgittas Kastanjebacken. Du är värd att ha det mycket bättre! Det här brevet blir långt, läs bara om du orkar. Känner du att du vill Jag tycker att du är oerhört modig som vågar berätta och ta itu med din situation. Men det kan vara skönt att leva! Jag är 24 år nu. Det har gått 8 år sedan jag slutade högstadiet och kom ifrån den grupp som ville mig illa. Jag har fortfarande en del sår, men de blöder inte längre. Jag är fortfarande försiktig med att berätta allt för mycket om mig själv för människor som inte behöver veta. Jag har lätt att gömma mig bakom dem jag älskar (bildligt talat alltså :-)) när jag ibland inte riktigt vågar. Jag har tre stora förmåner här i livet. För det första har jag ett par Min församling och min tro på Gud gjorde också att jag aldrig tappade livsmodet helt. Det är kanske stora ord, men så var det och så är det fortfarande. En sång som var viktig för mig då: Du vet väl om att du är värdefull, Jag har idag ingen direkt kontakt med barn/ungdomar. Jag läser på Jag hoppas att du kan se det här som ett försök att muntra upp dig lite. Ganska valhänt om jag får säga det själv. Som sagt om du vill får du skriva till mig. Jag kan lova att jag svarar, men jag har oerhört långt till att bli en så klok människa som Birgitta verkar vara. Tag vara på dig! Hoppas att du får en skön helg! Många kramar /I-a Subject: Info Hej Birgitta !!! Hälsa Mia och tala om att vi alla runt mig följer henne hoppas att hon nästa gång klarar av att stå emot trycket. Krama till Mia Krama Semlan från mig Kan berätta en solskenshistoria som avslutning Den är sann !! Det satt en mamma med sin 9 åriga dotter på bussen. Det bevisar att många vuxna inte kan hantera olika situationer. Ps detta utspelade sig i en buss i Västerås. SOS 1999-10-19 Dnr 62/11005/99 Birgitta Rudenius, Mycket görs för att bevaka barns trygga uppväxtmöjligheter,men Du har alldeles rätt i att det är inte tillräckligt. Socialstyrelsens roll i sammanhanget är bl a förmedla kunskap om Vi kan ge kunskapsunderlag om hur lagar följs, om konsekvenser av Vi sammanställer och sprider också kunskaper om ”bortglömda barn” (det senaste året har vi bl a publicerat kunskapssammanställningar om barn till psykiskt störda föräldrar, om barn som utsätts för sexuella övergrepp, om flyktingbarn som tvingas leva gömda) och stöder olika former av utvecklingsarbete i kommunerna med inriktning på barn och ungdom. Aktuellt just nu är bl a att introducera ett mer systematiskt arbete med de utredningar som ska göras om barn som riskerar att fara illa och med uppföljningen av de barn som samhället/kommunen omhändertagit för vård t ex i familjehem. Bl a är det viktigt att alla sådana aktiviteter också omfattar regelbundna samtal med barnen själva och med deras anhöriga. Socialstyrelsen arbetar också med utvärderingar av olika insatser för barn och av olika sätt att organisera den sociala barnavården bättre och mera samordnat (t ex försök med familjevårdscentraler och försök med familjerådslag). På familjerättsområdet ger vi ut information till föräldrar som skiljs, till barn och ungdomar i sådana situationer och vi följer effekterna av lagförändringarna vad gäller gemensam vårdnad mm. Ytterligare en aspekt är Socialstyrelsens arbete med tillsynsfrågor. Där finns bl a pågående samarbete med länsstyrelserna för att få bättre kriterier för deras tillsyn av hur kommunerna följer lagarna och upprätthåller kvalitet i socialtjänstens insatser. Det finns mycket mer att berätta om våra ansträngningar att förbättra situationen för barn i allmänhet och i synnerhet för bar och ungdomar som lever i utsatta situationer. Om Du är intresserad av vårt arbete finns en rad uppgifter bl a om våra publikationer (och flera finns i fulltext) att studera via vår hemsida: Vänliga hälsningar E B …. Tack för att du visade mig dessa sidor och jag hoppas att vi kommer hålla kontakten i framtiden också! Tack ännu en gång och hälsa att jag tänker på dem och säg till dem att inte ge upp, för det tänker inte jag göra!!! M V H Subject: Mia Finnes dette fantastiske, tøffe, sterke, intelligente, omtenksomme, lille, herlige mennesket virkelig? Eller er det bare en roman du dikter ihop, Birgitta? Selvfølgelig vet jeg at slike skjebner finnes! Men er det virkelig en fjortenåring som er så voksen og modig og tør å skrive så ærlig? Jeg har tusen ting jeg gjerne ville skrive til henne: F.eks. Hurra for Tanten (hun med kakene). Fortsett å ha kontakt med henne!!! Og så om å ”førlora greppet”: Jeg håper virkelig at du klarer å gjøre det, Mia! For det betyr at du har funnet noen du kan stole på. Jeg har også vært en slik tøff jente som du, som skal beholde kontrollen og fikse alt selv. Jeg er fremdeles i hovedsak sånn. Og jeg liker å være det. Men det er bare så slitsomt å være sånn hele tiden! Av og til behøver vi sterke jenter å la noen andre ta kontrollen. Men selvfølgelig BEHOLDER vi kontrollen, med at vi gir den over til noen vi stoler på! Du har funnet en slik person i Birgitta. Hun svikter deg ALDRI, det er jeg overbevist om. Sterke jenter behøver også en armkrok en gang iblandt. Vi behøver å få være små og bli holdt rundt! Hilsen Marit (44 år) P.S. Jeg lover at jeg skal lese Semlans og Flingans sider, når jeg bare har sluttet å grine over dine! D.S. *** Re: Mia Marit, Tack för ditt rara mail. Det var saa gulligt att jag kunde läsa norska på kuppen. (Jag gillar norska) Ska skicka det till Mia som är verklig, jatteverklig, ”pratar” med henne nu. Take care! *** Re: Mia Å, nå begynte jeg å grine igjen. At du svarte så fort. Og at hun virkelig finnes! Hils henne så mye fra meg! Hvis hun trenger flere å prate med, kan jeg godt stille opp. Men ikke sånn som du. Ikke være der hele tiden. Bare være en sånn ”av-og-til-tante”. Og det er vel ikke det hun behøver akkurat nå. Men kanskje senere. Eller kanskje i tillegg til deg. Hilsen Marit. Till Mia och CC! Nei, du må ikke bytte blod for å bli ren igjen. Du må bytte tanker. Det er ikke du som er skitten. Det er de handlingene som har blitt gjort mot deg som er skitne. Det hjelper ikke å dusje, skrubbe eller fly bort til et annet sted. Det eneste som hjelper, er å innse at ingenting av det som skjedde var din feil! Uansett hva du følte, hvilke følelser du har i forhold til den som gjorde disse tingene med deg, DET VAR DERES FEIL! Det var de som var voksne, og du var et barn! Det er de voksne sitt ansvar å sette grenser!!! Hilsen Marit.
Subject: God Jul Date sent: Tue, 21 Dec 1999 Birgitta. Du känner inte mig och inte jag dig mer än det jag läst på dina sidor om regnbågs barnen. Jag tycker att du verkar vara en fantastisk människa och kikar in hos dig nu och då. Jag hör till de såkallade överlevarna som klarade mig igenom en hel del elände i min barndom och det har ju speglat mig som individ. Jag kämpar på mot barnporren på internet och är också väldigt mån om att barnen ska ha det bra och en trygg framtid samt uppväxt. Tyvärr är det ju inte alltid så. Idag är jag själv xx år. Mamma till en dotter på 16 år och gift med en underbar man. Livet är inte alltid lätt och jag hoppas att ingen ska behöva utstå det jag fick göra. Men när jag ser sidor som dina så, blir jag så himla glad. ha en riktigt skön jul och ett GOTT NYTT år. Många kramar Anne. Tack Milka för denna jättefina bilden! Många skriver smulan men det ska vara Semlan. Min gästbok ”Tyck till om beslut!” gjordes när familjehemmet tog bort modemet för Mia!! 19991030 http://www.alxbook.com/cgi-bin/guestbook.se.cgi?gb=Y43039 I min gästbok har också gjorts flera inlägg efter att Semlans, Flingans och Mias sidor besökts. http://www2.bravenet.com/guestbook/show.asp?userid=by38574 **kram* Mia + Flingan + Semlan *kram** Min 100-lista för barns bästa.
***
|
|
|
År 2000
Subject: Mia. To: mobbning@kastanjebacken.net Jag fann din sajt nar jag sokt efter web sidor om mobbing. Har nu suttit har i 3 timmar och kan inte tro att detta ar sant! Nu vilja jag bara aka hem och sla naven i bordet. Ditt arbete med barn, och utnyttjandet av IT, ar helt otroligt! /Conny
Subject: Till Mia Hej Birgitta! Jag har nu följt din och dina regnbågsbarns konversation ett tag, inte missat ett mail. Ibland när jag går in och inget nytt blivit infört blir jag orolig. Det arbete du utför här är behjärtansvärt och jag känner ödmjukhet inför dig och din stora uppgift. När jag läser känner jag ofta en obeskrivlig sorg över hur illa barn kan behandlas. Själv är jag mamma till en liten tös på 9 månader och varken kan eller vill förstå. Hon är mitt liv, min glädje, min stora kärlek. När jag vaggar henne till sömns i min famn tänker jag ofta på Er och kanske då särskilt på Mia. Jag håller då min flicka ännu lite närmare, lyssnar på hennes lugna andetag och känner mig så tacksam för denna stora gåva. Jag kan känna mig så arg över människors dumhet, ilska över deras själviskhet, förtvivlan över deras hjälplöshet och oförmåga och ofta, ofta är tårarna nära. Jag skulle önska att du ville vidarebefordra en hälsning till Mia. (Om du finner något värde i detta får du lägga ut mailet i sin helhet eller i delar på ‘Regnbågsbarnens’ sida) Stor tack till Dig Birgitta! Angela Käraste lilla starka, kloka Mia! Jag följer Dig här på Dina sidor och förundras över hur mycket Du klarar, mycket mer än det är meningen att ett barn ska behöva klara. Jag tänker så ofta på Dig och undrar hur Du har det. Är Du trygg där Du är? Bortom mörka natten Ljuset väcker det sovande hoppet Våga tro på Dig själv Du har visat hur klok Du är och Du har kommit så långt redan. De steg Du tagit är inte några vanliga steg de inte, de är ju JÄTTE-kliv. Hur svårt det än kan kännas är Du nu på väg, på väg åt rätt håll! Någonstans, Du gör det rätta både för Dig och Din bror var säker på det! Ingen, absolut ingen får trampa på Dig! Ingen, absolut ingen har rätt att behandla eller göra Dig illa! Även om Du inte kan tro på det nu eller kanske ens hoppas på det så vet jag att också Din dag kommer precis som den gjorde för mig. Du får tro mig på mitt ord när jag säger att Livet kan vara en sådan underbar gåva när man väl har tagit sig igenom och att det är värt kampen! Kämpa får man nog göra hela livet men inte så hårt och glädjeämnena är mångfaldigt fler än sorgerna! Jag TROR på Dig. Du kommer att växa upp till en stark person som kommer att betyda något för andra. Redan nu betyder Du så mycket för så många och Du gör skillnad! Från brunnens djup Letade sig uppåt De få toner som var Käraste lilla Mia, detta blev ett långt mail kanske för långt? Det är inte mycket jag kan göra för att underlätta Din väg men mina tankar finns ständigt med Dig. Med tiden blir Din börda lättare att bära och Du kommer att få känna lyckan le mot dig också. Jag kommer att fortsätta att följa Dig så länge jag får! Det är när Regnbågen skimrar (Ovan dikter har jag skrivit under olika perioder av mitt liv och vill gärna tillägna dem till Dig!) Varmaste kramar, Angela Hej Mia och Birgitta ! Jag heter Jenny B och jag studerar vid Komvux i S-n. Jag går en kurs som heter socialkunskap och där följer vi era samtal på nätet. Jag skulle vilja krama Mia och hjälpa henne på något sätt. Tyvärr är det ju inte möjligt, men jag hoppas att hon orkar läsa alla brev som hon får och på så sätt få lite kraft att fortsätta kämpa ! Det Mia har varit med om är fruktansvärt och jag önskar verkligen att hon ska få all lycka i världen i fortsättningen, för det är hon verkligen värd. Tack vare att ni lägger ut era samtal på nätet så kanske ni kan hjälpa andra människor som också har det svårt på något sätt. Jag ville bara tala om att vi läser och tänker på dig, Mia, DU är unik och DU behövs här i världen. Dessutom skulle jag vilja tacka dig, Birgitta för att du finns till, jag önskar att det fanns fler som du där ute i världen. Alla människor borde ha som mål att hjälpa andra och inte bara strunta i att många runt omkring oss mår dåligt. Det du gör Birgitta är räddningen för många människor och jag hoppas att du får tid till att må bra själv ibland också, för det är du värd. Vi tänker på er båda. / Kram från Jenny och resten av klassen. Hej på dig Birgitta, Först av allt vill jag tacka dig för att du finns. Finns till som ett bollplank för dem som behöver dig och din styrka. Det har varit jobbigt att läsa dessa berättelser och det känns som om det finns en knut i magen någonstans, ett minne som inte vill fram, en saknad bit, en känsla av att ha varit med om något som hjärnan inte vill belasta mig med. De här känslorna har funnits hos mig väldigt länge men jag vet inte vad det är, kan inte greppa det. Däremot vet jag att min kropp reagerar som om det fanns en länk till det där onda. Sex har varit en plåga för mig, trots det har jag tre helt underbara barn och är xx år. Jag känner mig utlämnad och upplever det som om jag inte har rätt att njuta. Jag kan behaga utan att känna. I mitt sista förhållande med en kille fungerade jag äntligen…det var inte obehagligt, jag kunde! Bara han inte ställde krav…det klarar jag inte av…plikten…och Birgitta, han var verkligen öm mot mig och älskade mig och det klarade jag inte av, så jag gjorde slut… Jag vet att jag blev våldtagen som 14-åring. Våldtäkt var det kanske inte för jag gick med den 10 år äldre killen, men jag förstod ju inte….Håll käften sa han….. Kan detta ha satt så djupa spår?? Nää jag vet inte själv…det finns tidigare minnen…..men jag får ingen kontakt med dem… Kan det verkligen vara så här eller är det inbillning??? Måste ta tag i det här!! Tack vare dig Birgitta så får jag kanske kraft att söka hjälp för min egen skull. Du vet, jag är den starka som ställer upp för alla och tar hand om. Jag har svårt att visa mitt lilla svaga jag. Många varma kramar från Pia Birgitta, Jag måste reagera när jag ser att det finns sådana här underbara människor som du och när jag ser sådana grymma människoöden som de du skriver om. Det är helt enormt det du gör, verkligen helt enormt. All den värme du skänker, allt engagemang, all empati, all medkänsla. Du ska veta att du är en stor människa, du har ett stort hjärta. Har läst det mesta om Mia. Jag grät, det riktigt skär i mitt hjärta när jag läser om hennes grymma öde. Det är så orättvist. Känner mig så hjälplös. Det är så mycket som jag vill göra, men jag kan ju inte göra någonting. Ingen ska behöva ha det som hon har det och har haft det, INGEN. Skickar med en skyddsängel till Mia, vet att det inte är mycket, men jag VILL göra någonting, jag vill. Det är svårt att veta att hon sitter där ute i landet någonstans och mår så dåligt, utan att man kan göra någonting. Vet att jag inte känner henne, men det spelar ingen roll, hon finns i mitt hjärta och jag bryr mig. Jag bryr mig enormt mycket. Kändes jobbigt att läsa om när hon skriver om att ta livet av sig, vet ju hur det känns, vet hur det svarta känns. Vi har inte samma orsak bakom det svarta, men jag tror att det svarta känns ungefär likadant ändå. Så många gånger som jag har skurit mig, så många ärr som mina armar har…jag vet hur det känns när det är mörkt som natten även fast solen skiner alldeles utanför fönstret, det är hårt. Sänder er båda mitt hjärtas alla kramar och tankar /Malin Hej. Mitt namn är Tina och jag har följt din och Mias kommunikation under en tid. Jag har ett par gånger känt att jag skulle vilja skriva ett mail både till dig och till Mia. Ett mail som säger att jag tycker att Mia är en kämpe och att jag verkligen hoppas att allt går bra för henne. Hon ska veta det hon upplevt är det inte meningen att någon ska uppleva. Det är skrämmande att man (samhället, lärare, skola och andra som jobbar med barn) inte tar tag i saker och frågar barnen om hur dom har det. Jag hoppas och tror att Mia tar det som hänt henne och vänder det till något användbart istället…det verkar ju faktiskt som om hon redan har gjort det *ler*, STARKT. Jag tycker även att det som du (Bigitta) gör med din kommunikation är helt fantastisk du visar att någon bryr sig, att det finns vuxna som är ok. Fortsätt med ditt arbete du behövs för dessa barn. Ett litet mail från mig. Tina. Hej igen. Jag har skrivit en gång tidigare angående din och Mias kommunikation. Jag har inte varit ute på din sida nu på ett tag men idag var det dags igen. Jag blev så glad när jag läste Mias inlämningsuppgift. Himmel vad duktig hon är på att skriva. Berättelsen är enormt levande och man ”känner” när man läser. Vad hon än gör så måste hon fortsätta skriva. Den lilla flicka kommer att gå långt en dag. Stavning och sånt ska hon absolut inte tänka på. Det är sekundärt, det viktiga är att skriva och skapa, stavning och meningsbyggnad kommer sen. Tyvärr har jag en känsla av att skolorna ”kväver” barnens kreativitet då det gäller att skriva (övrigt också för den delen). Tänk bara vad som kan skapas om fantasi och kreativitet får flöda fritt. En pedagog (Vygotski) har en gång sagt att det viktigaste som finns är fantasin. Tänk vad man kan göra med den….uppleva andra världar, man kan färdas i tid och rum med enbart tankens kraft. Om man sedan har förmågan att förmedla detta så som Mia definitivt har så är det bara att gratulera. Så säg till Mia att hon inte får släppa sitt skrivande. När jag sedan läste vidare i er kommunikation och ser hur Mia ”föll” blir jag så ledsen. Hela mitt hjärta känner att detta är så fel. Den tösen behöver inte det där. Jag vill så gärna att hon ska få känna glädje…för den finns …om inte just nu så säkert runt hörnet. Jag vill säga henne att det löser sig. Jag tror Mia är en känslomänniska och dessa människor upplever känslor både positiva och negativa starkare än andra. Detta är egentligen en gåva också, för ur det kommer en empati och förståelse för andra människor. Men det kan också leda till att hon själv känner så intensivt när saker händer att det slår bakut. Lär hon sig hantera det så blir det den gåva det ska vara. Undras om hon någonsin har frågat människorna omkring henne (de som gör det svårt för henne) om varför dom gör så och om dom är medvetna om hur det påverkar henne. Mia är en tjej som känner tänker och upplever mycket. Hon vill aldrig vara till besvär (empatin?). Men hon söker så efter någon som kan vägleda henne och hjälp henne på hennes väg genom livet. Du Birgitta är en av dom som hjälper henne att klara ut mycket. Jag håller tummarna och hoppas att allt löser sig. Jag har en hel del tankar om detta och känner att det blir lite rörigt när jag skriver, men jag kan inte låta bli. Jag vill att både du och Mia ska veta att det finns människor överallt som läser och påverkas av er och som bryr sig.. Jag återkommer nog *ler*. Tina Jag undrar så hur det är med Mia. Läste på sidan 12 sen står det sidan 13, men det går inte att komma vidare. Varför? Mailen slutar 6 november2001.Är allt bra med Mia? Hon och hennes öde har rört så vid mej Jag satt och läste igenom alla mailen häromdagen. Jag grät, log och fascinerades av henne. Vilken tjej!! Så stark, så fantastisk. Och du med Birgitta! Vilken människa du är. Tänk om alla kunde vara så osjälviska, och ha ett sådant hjärta som du. En skydds ängel, det är vad du är. Jag hoppas att du fortsätter att vara en sådan stark människa. Du behövs verkligen. Och Birgitta hälsa Mia så jätte mycket! Ge henne en riktigt varm kram från mej. Jag har inte kunnat släppa tankarna på henne. Jag tycker att ni skulle göra en bok av de här mailen. Har ni inte funderat på det? Den skulle få så många att tänka efter, och den skulle framför allt hjälpa så många andra människor. Ni kan väl allvarligt fundera på det? Kram på er båda….så otroligt fantastiska människor ni är! Med vänliga, varma hälsningar MW |
|
| Länkar: |
