RSS Flöde

Kategoriarkiv: Dagbok 2001

December 2001

Jag kände att det var dags för ett nytt kort IGEN – valt i koncentration … det blev:

Manifestation
Ace of Earth

”When true simplicity is gained to bow and to bend we will not be ashamed…”

Feel the solidity of your body upon the earth. Use all your senses to appreciate the beauty of stone, fruit, bread… These are the simple sacred treasures of Earth, the miracle and the mystery of manifestation. Give thanks for the abundance of your life, and remember how fortunate you are in your material well-being, for there is always someone less fortunate than you. By giving thanks and recognizing the sacred, you open yourself to more good fortune….(Lunaea) (Lunaea)


Den 1 December 2001.


Klassresor och klasstänkande i människodiskussioner. I politiska diskussioner är det arbetarklassen som ställs mot ”ingenting_värt”klassen. Den diskussionen är uttråkande så det förslår. Uttråkande och otidsenlig. Ett krampaktigt kvarhållande i något politiskt kärnkänsligt som var … då! Begreppet är förstört precis som begreppet solidaritet av vänsterretorisk stereotyp iver. Åt pepparn med deras klassretorik!

Människor har olika förutsättningar. Människor lever under olika villkor. Människor skapar sig möjligheter. En del skapar sig faktiskt omöjligheter. Människor får chanser. Människor får inte särdeles många chanser. Det som är bra på ett ställe är inte bra på ett annat. Det som den ene tycker är bra och rättvist tycker den andre är orättvist. Finns det någon som har ensamrätt på vad som är rättvist!? Det finns de som talar som om de trodde att just de hade det. Ibland blir jag irriterad *grrrr* på officiella personers uttalanden. Ofta blir det en djup *suck*.

Vi är beroende av andra. Framförallt är barn beroende av vuxna i deras omedelbara närhet. Beroende och utlämnade. Just nu känner jag en vanmäktig kramp inom mig när jag tänker på de små flickorna i Sydafrika. Senast hörde jag om en 7 månaders och en 9 månaders flicka som råkat ut för de mest hemska vidrigheter man inte kan tänka sig. I Sydafrika är många drabbade av aids. Där tror vissa människokräk att aids botas om man har samlag med en oskuld. Jag skriver människokräk om dessa män. För det är vad de är! jag brukar kalla den typen för människodjur. Deras funktionsnivå ligger nog närmare djurens. Kanske t o m under. Egentligen ligger kanske deras funktionsnivå på reptilhjärnenivå. Hur är någon funtad som begår en sådan vidrighet!? 

Jo, barn är beroende av de vuxna i deras omedelbara närhet. Vissa barn behöver andra vuxna som ingriper när ”deras ordinarie” inte förmår klara sin ansvarsroll. Det är här skolan kommer in som ett oerhört viktigt redskap för barns utveckling. För barns vidare förutsättningar, villkor och möjligheter. Alla som arbetar inom skolan är oerhört viktiga för de barn de möter. För vissa barn är de livsviktiga. Så är det bara! Den danske filosofen Løgstrup uttrycker vad jag vill säga på sitt sätt:

”En människa har aldrig med en annan att göra utan att hålla något av hennes liv i sin hand. Det kan vara mycket lite, en övergående stämning eller en iver som man får att vissna eller som man väcker, en leda som man fördjupar eller häver. Men det kan också vara så förfärande mycket att den andres öde står på spel.”

Idag hade jag tänkt skriva om vad jag tror blir det som kommer att vara betydelsefulla skillnader mellan människor i vardagsvärlden framöver. Det kanske ramlar ner genom tangenterna en annan dag. Man vet aldrig riktigt vad det blir det som hamnar här när man börjar skriva. Det blir det som blir. Så är det bara!

”Bara för att ett djur är stort betyder inte det att det inte vill ha vänlighet; hur stor Tiger än tycks vara får du inte glömma att han vill ha lika mycket vänlighet som Ru.”
Nalle Puh

Den 5 December 2001.


Det finns människor som lever i världen och människor som lever vid sidan av världen.

Nobelpristagaren menar att man borde ha tre liv. Ett liv för att läsa och ett liv för att skriva samt ett liv för att leva. Jag håller fullständigt med honom. Precis så vill jag ha det! Jag tror jag skulle gilla denne nobelpristagare. Jag tror jag skulle tycka att han var en intressant människa. Jag skulle veta om jag tror rätt – bara jag hade fått möta honom. Om så bara för en kort stund. Så är det!

Läsa – skriva – leva!

Vad mer skulle man kunna önska! Jag gör vad jag kan för att leva i världen. Så är det bara!

men jag vill läsa och skriva mer … MYCKET MER … ja, det vill jag!

”Bara för att ett djur är stort betyder inte det att det inte vill ha vänlighet; hur stor Tiger än tycks vara får du inte glömma att han vill ha lika mycket vänlighet som Ru.”
Nalle Puh

Den 15 December 2001.


Tio dagar har det redan försvunnit iväg sedan jag skrev här sist. Fyllda dagar med diverse olikheter. Snart är det lov. Så skönt det ska bli. Så välbehövligt. Men! Jag måste komma igång med min uppsats. Den hänger liksom över mig lite nu.

Jag längtar efter att kunna påbörja det egentliga skrivandet. *längtar*

Idag såg vi Harry Potter. Den var bra. Ljudet var för högt på vissa ställen. För högt för mina öron i alla fall. Lilla GullHjärtat höll mig i handen ibland. Jag tyckte inte om att de gjorde narr av Harry Potters ”odräglige” kusin. Han blev ju vad föräldrarna gjorde honom till. Det ska mycket till för en 11-åring att av egen kraft ändra vad föräldrar ställt till med under de 11 åren! Så är det bara! Mostern och morbrodern borde ha fått knorrar i stället. Och kanske även grisöron.

Det var mycket teknik och mycket lyckat samarbetande mellan tre charmiga trollkarlsungdomar. 

Tänk att jag äntligen kunde krypa in i denne populäre Harry Potters liv. Nu vet jag vad det är eleverna läser om. Har ju bara läst korta fragment innan. Nu vet jag mer. Nästa film blir väl Sagan om Ringen. Inte ofta vi går på bio. Hyr video gör vi aldrig. Sedan Min Yngstas kompis tryckte in en videofilm på fel håll och därmed förstörde vår video så har vi inte införskaffat någon ny. Än så länge har vi klarat oss utan. Dessutom … när skulle man få tid!

Apropå min reaktion i filmen … Nu är det dags för alla nyårsrevyer. Nu kommer det att skämtas satiriskt om ”offentliga” personer. Är det kul egentligen det som sägs!? För vem!? De som drabbas och skrattar med – tycker de ärligt talat att det är kul att göras till åtlöje!? Egentligen!? Jag tycker det tangerar mobbarfasoner! Tänk att det finns människor som tar på sig rätten att göra andra människor till åtlöje offentligt! Tänk att sådana människor frodas just nu och tjänar sig en hacka på det. Det är kanske OK? De flesta som går till nyårsrevyer och skrattar är nog glada för att det inte gäller dem själva, tror jag nog. De som vill bli föremål för åtlöje kan ju alltid engagera sig i politiken och de som inte vill … ska de dra sig ur. Vad vill folk ha för politiker egentligen!? Det undrar jag mycket över …. Är politiker värda respekt? Vem vill bli politiker? 

”Åar vet att det inte är någon brådska. Tids nog kommer vi fram.”
Nalle Puh

Den 27 December 2001.


Julen har passerat. Den var vit detta året. Jag blev sjuk riktigt ordentligt så fort skolan var slut och lovet började. Precis som året innan och året dessförinnan. Precis som vanligt. Jag vill inte att detta ska bli en vana! Att börja ett välbehövligt lov med att vara sjuk är lite orättvist, tycker jag. Nu missade jag 85-årsfesten!

Oj, så många julklappar jag fick. 4 böcker. Riktiga önskeböcker, en önskad laserpenna, en massa sköna produkter att sköta om sig med både i badet samt efter badet, headset, Janssons frestelse *mums* …. Vi hade det så mysigt fast det blev mer mat än jag hade tänkt mig. Men så är det ju inte jag som lagar ….. ups …

Lilla GullHjärtat var så fin. En riktig liten tomteflicka som höll koll och ordning på alla klapparna.  

Idag har jag klippt mig och i morgon ska jag (nog) färga håret. Flerfärgat i fält. Har alltid tyckt att det verkar fräsigt och tänkt att jag nog vill prova någon gång. Någon gång kanske blir i morgon.

Idag har jag också inhandlat prylar till mitt hemkontor. Jag har också beställt ny bärbar.

Jag funderar också mycket på en speciell sak. En speciell sak som kommer att inverka mycket framöver. Det kommer att kräva beslut av mig. Viktiga beslut. Jag funderar vidare, och vidare och …

Nu ska jag nog skriva ett svar på en insändare. Jag kommer nog att vara lite vass. Insändaren inbjuder och kräver det – så som jag ser det. Så är det bara! 

”Innan du klättrar upp i ett träd på en Tigers rygg, se till att ta reda på ifall Tigern vet hur man klättrar ner.”
Nalle Puh

Den 28 December 2001.


Gott Nytt År – 2002För dig som gilla fyrverkerier.

Förbered dig för ett bra år. Dina egna val i vardagen och dina egna attityder till livet och omgivningen formar ditt nya år! Med andra ord – Ditt nya år blir precis vad du gör det till. Sköt om dig! Var rädd om dig! Det är du värd! Så är det bara!

”Ibland är en båt en båt och ibland är den närmast en Olyckshändelse. Det beror alldeles på om du är över eller under den.”
Nalle Puh


”En Riktigt Skarp Hjärna kan fånga en Heffaklump om han bara vet hur man ska göra.”
Nalle Puh

© Birgitta Rudenius

November 2001

Jag kände att det var dags för ett nytt kort IGEN – valt i koncentration … det blev:

Manifestation
Ace of Earth

”When true simplicity is gained to bow and to bend we will not be ashamed…”

Feel the solidity of your body upon the earth. Use all your senses to appreciate the beauty of stone, fruit, bread… These are the simple sacred treasures of Earth, the miracle and the mystery of manifestation. Give thanks for the abundance of your life, and remember how fortunate you are in your material well-being, for there is always someone less fortunate than you. By giving thanks and recognizing the sacred, you open yourself to more good fortune….(Lunaea) (Lunaea)


Den 1-3 November 2001.


Jag bara kände att jag behövde ett nytt Tarot-kort nu. Eller rättare igår kväll – eller rättare i natt. Så ska man koncentrera sig – annars blir det ju fel. Jag vet att jag tänkte: 

”Det går inte! Jag kommer inte att ”se” vilket kort jag ska ta. Men om jag tänker och koncentrera mig riktigt riktigt länge då …kanske …”  

Det funkade! Jag ”såg” verkligen vilket kort jag skulle ta. Det liksom lyste särskilt vid det. Så tog jag det. Jag lade texten här nedan samt länk till Lunaeas sida. 

Jag känner på mig saker ibland. I morse vid frukosten t ex Vi satt i matrummet vid stora bordet. Två fruktskålar fanns på bordet med blandat äppel (gröna) och äppel (gulröda) och klementiner och vindruvor. De trivdes inte! Frukterna alltså. Det blev bättre när jag flyttade om dem och äpplena ville verkligen inte vara i glasskålen på tennfot. De ville hellre vara i den gröna porslinsskålen.

Visst är det konstigt! Så tänkte jag: ”Tänk om det finns människor som så starkt upplever att saker ska vara på ett visst sätt för annars är det fel – fel – fel! Och det finns det ju!” Frågan är bara: 

”Hur ska man kunna prata om varför det är ”fel”. På vilket sätt det är fel? Med den som upplever felet. Ofta reagerar de bara. Utan att kunna verbalisera och uttrycka förklaring så att omgivningen förstår.”

Man behöver känna dessa människor väldigt väl för att kunna förstå … lite. Man måste också ha den där verkliga viljan att förstå –  också.

Visst är det konstigt … (man får nästan inte säga att man är ”sån”) … det där att känna … känna på sig … ”se” … Fast jag tycker att det är så himla spännande också. Min Vattuman är lite fascinerad faktiskt, fast egentligen förnuftsmässigt motvillig, men han har ju upplevt när det stämt … så …! Jag lever i alla fall med … jag passar verkligen på att ”gripa stunden” för att lära mig mer om detta … kanske rent av utveckla … är det ett sinne … ? … samtidigt försöker jag inta en mycket ödmjuk attityd till det hela. Så är det bara! Livet är spännande! Det gäller att hänga med! 

”Innan du flyger iväg upp i skyn med din ballong i jakten på honung, måste du se till att de bin du letar efter är rätt sorts bin.”
Nalle Puh

Den 1-3 November 2001.


Mia blev också inspirerad att ta ett Tarot-kort. Det var ett fint kort som stämde mycket bra, tyckte jag. 

Min Yngsta är verkligen Vän med sina Tarot-kort. Hon hittar alltid de rätta i varje stund. Det gjorde hon när vi åkte för att titta på valp också. Alldeles på pricken rätt kort. Min Yngsta kan också ana och t o m drömma vad som ska ske. Min Mamma har också känt på sig. Min Mamma kunde även använda slagruta när hon var liten. Det har jag aldrig provat och heller aldrig sett utövas. Men vi anlitade en med slagruta när vi skulle borra brunn. Jag fick inte vara med eftersom jag jobbade då. Så synd så synd!

Denna helgen har jag minsann varit flitig. Jag har hunnit massor fast inte ännu hunnit igenom boken som ska upp på lördag. Den är skriven på ett sätt som gör att den är ”knökig” att läsa. *suck* Vet egentligen inte varför. 2/3 kvar nästan. 

Nu har jag titel och frågeställning klar för min uppsats. Tror jag i alla fall. Det känns faktiskt bra. Och det känns som det kan bli vad jag hoppas och vill. Det är viktigt! Känner ju förväntningarna. Har redan skrivit förord och syfte samt påbörjat litteraturförteckningen. Har med andra ord förberett hela uppsatsen med rubriker och länkar inom dokumentet. I fredags sammanställde jag hela webbenkäten och skickade faktiskt ut några kompletterande frågor som jag redan fått in flera svar på.

Jag får inte glömma den 6 november! jag har satt lapp här på datorn. Det står vem som fyller år då på den. Jag har även förberett en webbsida.

”Om du känner dig villrådig är det bra att veta att ”O Tappre Nasse” alltid är ett ytterst omtänksamt sätt att inleda en dikt.”
Nalle Puh

Den 5 November 2001.


Idag blir det inte mycket här. Jag har precis läst igenom två bra arbeten. I skolan har det varit intensivt och nästan inga raster. Man måste hela tiden hålla hjärnan i topptrim så man kommer på de rätta sakerna i varje ögonblick.

Idag har jag en situation från skolan med mig hem. Den kan jag inte släppa och måste ta tag i den genast i morgon i skolan.  

I morgon fyller En Mycket Speciell Person år. Grattis Lilla Gumman! På din sida ligger en länk till en grattissida.

”Om du känner dig villrådig är det bra att veta att ”O Tappre Nasse” alltid är ett ytterst omtänksamt sätt att inleda en dikt.”
Nalle Puh

Den 6 November 2001.


Idag blev det för drygt för Yassim. Han började tugga påMattan i hallen. Äkta mattan i hallen blev naggad i kanten. Jag stressade ändå hem mitt på dagen men eftermiddagen blev för dryg. Brist på sysselsättning helt enkelt. Kanske borde jag tagit med honom i bilen till skolan. Fast inte hade väl det varit bättre!? Han är trots allt bara 6 månader och ibland händer det att vi båda är borta.

I skolan har det varit jäktigt och mycket men allt har fungerat bra och vi har fått mycket gjort. Knappt hunnit med raster. När jag äntligen kom hem var blodsockret nere i tårna. Sååå hungrig jag var. Först ut med Yassim som nästan grät av längtan när jag äntligen kom hem. Sedan åkte vi båda till affären och jag köpte grillad kyckling och potatissallad. Godis på vägen hem åts glupskt. Det är farligt värre att handla när man är hungrig. Det blev både det ena och det andra.

I morgon slutar jag lite tidigare. Det behöver jag. Så är det bara!

Idag är det en mycket speciell dag. Regnbågsflickansdag idag. 

”Poesi och Visor är inte saker som du hittar, utan de är saker som hittar dig. Allt du behöver göra är att gå till ett ställe där de kan hitta dig.”
Nalle Puh

Den 11 November 2001.


Idag var vi på utställning med Yassim för första gången. Valputställning i Malmö. Jag är besviken på mig själv men nöjd med min hund. Yassim fick ett bra omdöme. Hade jag gått mer med honom innan vi gick in i ringen så skulle han förmodligen sträckt ut sig mer och varit mer avslappad i rörelserna. Betonggolv!! Fy!

Det blev en ny sida. Där ska jag samla alla hans omdömen. Domaren var bra och jag tyckte nog han nästan ursäktade sig för att han inte kunde sätta Yassim som etta. Jag måste bli bättre i ringen eller får ngn annan visa upp honom. Så är det bara!

Denna helgen har det inte varit utrymme för att sova ut. Det behöver jag när jag jobbar så intensivt. Tre jobb minst har jag.

Det finns spännande saker framöver. 

”Trots att de hävdar motsatsen, tycker egentligen inte Tigrar om allting.”
Nalle Puh

Den 13 November 2001.


Åh en sån spännande dag idag! Jag var i K-d — handledning. Sedan diskussioner och lite planering och genomgång inför nästa kurs. Specialpedagogik är så himla intressant. Det är ett ämne och område som minsann aldrig står stilla. Pågående ständig utveckling – i alla ”väderstreck” – plus aboriginernas inåt och uppåt också.  Så är det bara!

Specialpedagogik är verkligen – ”SPECIAL”. 

”För de som inte är bildade är A bara tre pinnar.”
Nalle Puh

Den 16 November 2001.


Idag är jag bara trött – trött – TRÖTT – TRÖTT!

Inget har blivit gjort idag sedan jag kom hem. Innan blev det så klart men inte efter. Bara att vi var ute och gick vid havet. En så skön runda. Sedan blev det sängen – sedan TV – sedan …

Somliga dagar är så! 

I morgon blir det bättre – Lilla GullHjärtat ska sjunga i kyrkan. Då ska vi vara på plats. Sovmorgonen får vänta till söndagen. Den har låtit vänta på sig för länge redan. Så är det bara!

”Att det är vackert väder idag spelar ingen roll. Det kan hagla i morgon – blixtra och jag vet inte vad.”
Nalle Puh

Den 18 November 2001.


Idag har jag fått så mycket gjort!

Det känns skönt. Jag har även fått sova ut. Nu är jag ifatt igen! Härligt!

Redo inför ny vecka. Så är det bara!

”Först Eftertanke och sedan Hårt Arbete.”
Nalle Puh

Den 20 November 2001.


Idag har jag fått så mycket gjort! Faktiskt kan jag inleda med samma ord även dag tre nu. 

Jag har även gjort en ny webbplats. Den finns här. Jag tycker den blev jättebra. Vilken fin och ”talande” bild!

De ”stora frågorna” som jag brukar reflektera omkring här … de hinner jag inte med att skriva ner just nu. Reflekterandet fortsätter jag dock med. Kanske får jag tid att skriva ner här … nån gång snart igen …

Detta blir en spännande vecka. Också! Så är det bara!

”Först Eftertanke och sedan Hårt Arbete.”
Nalle Puh

Den 25 November 2001.


Mina Känslor och Mina Inre Rum. Är mina känslor mina vänner eller mina fiender? Visst är de mina vänner! De innebär något för mig som förhoppningsvis ger ett tillskott till just min person. Även de svåra känslorna. Kanske speciellt de svåra känslorna. Vad som kommer ut i slutänden – hur värderar man det? 

Inte vill man vara utan känslorna! Även om man måste dras med i det närmaste outhärdliga tillstånd av kaos i känslolivet. Tillstånd då man upplever djup sorg och smärta, ensamhet och övergivenhet, meningslöshet och svag livslust. Det finns perioder när man befinner sig i detta tillstånd. Barn gör det också. Vuxna är inte särskilt duktiga på att se när barnen kämpar med sitt kaos i känslolivet. Vuxna är också duktiga på att dölja hur det ser ut i deras inre. Jag också!

Jag har mina inre rum. Vad jag är glad för Mina Inre Rum! Här härskar jag. Ingen – INGEN – får tillgång till Mina Inre Rum om inte jag själv ”öppnar dörren”. Jag tror jag har tre. Tre Inre Rum. Det mesta som är viktigt är Tre. Det Heliga TreTalet. 

Mina Tre Inre Rum – Det Första är Rummet för Svårigheter och Sorg, Det Andra är Rummet för Styrka och Uppbyggnad och Det Tredje är Rummet för Handlingar och Gagn. Man kanske kan kalla rummen även för Inåt, Omkring och Utåt. 

Inåtdörren öppnas väldigt sällan. Det är ytterst få som får tillträde och då endast till en liten del av detta rum. Det är jag väldigt rädd om. I detta rum måste jag nämligen vara så väldigt rädd om mig själv. Här måste jag uppbåda alla mina krafter och jag måste för min egen skull tänka mycket förnuftigt. Måste anstränga mig till det yttersta för att inte känslorna ska ta kontrollen utan i stället ge dem chans att genomlevas. Svåra känslor måste få chans att kännas men absolut inte ges möjlighet att ta kommandot. Detta är egentligen mitt favoritrum, trots att det är smärtfyllt många gånger. Utan detta rum skulle jag inte överleva. Jag är bra för mig själv i detta rum.

Omkringrummets dörr är oftast öppen. Det öppna sinnet som varseblir och värderar allt omkring. Alla intryck möter mina medvetna val. I detta rum upplever jag också vem som gillar mig precis som jag är och vem som inte gör det. Vilka och vilket jag gillar eller förkastar. I detta rum måste man uppleva bekräftelse av omgivningen. I detta rum avgörs om det blir ett positivt eller negativt resultat av styrkan. Vem blir jag bekräftad av? Vem ger mig styrka? Är det de positiva förebilderna eller är det de negativa? Vilka människor kommer att bli betydelsefulla så att jag tar intryck av dem? Det är viktigt att söka efter de goda förebilderna. Det är viktigt att göra kloka medvetna val. Andra är bra för mig i detta rum.

Utåtrummet – ja, det säger sig nästan självt – det är Mina Handlingar utåt mot andra. Lite av resultatet hur allt fungerar. Jag är bra för andra i detta rum.

Alla Rum är beroende av varandra! När ett rum inte fungerar bra så kan ett annat stärka detta rum. Det är aldrig meningslöst! Tvärtom! Det finns en mening med allt. Ju svårare något är desto mer drivande blir det för utveckling. Harmoni och kaos kan också bli balans.

”Det finns en mening med allt!” Det är min livsstrategi. Jag blir påmind varje gång jag sätter på mobilen. Ibland kan det vara ytterst svårt att se denna mening. Så är det bara! 

Detta Dagboksblad blir lite av ett Inre Rum idag.

”Se dig alltid noga för. Annars kan du kliva på en bit av Skogen som av misstag kommit bort.”
Nalle Puh

Den 27 November 2001.


En mycket intensiv dag idag. Mycket intressant!

Jag var trött när jag åkte hem. Fick verkligen anstränga mig för att hålla mig vaken i bilen. Fattar inte varför det ska vara så jobbigt!

I morgon ska jag sova ut först och sedan hårt arbete med litteraturen.

”Se dig alltid noga för. Annars kan du kliva på en bit av Skogen som av misstag kommit bort.”
Nalle Puh


”En Riktigt Skarp Hjärna kan fånga en Heffaklump om han bara vet hur man ska göra.”
Nalle Puh

© Birgitta Rudenius

Oktober 2001

Jag kände att det var dags för ett nytt kort valt i koncentration … det blev:

Simplicity
5 of Earth

”When true simplicity is gained to bow and to bend we will not be ashamed…”

It is time to give thanks for simple gifts. For the ability to work, and the blessing of earning your own bread… for the beauty of the natural world… for friends and family… for humility… If you have been feeling impoverished in any way, stop now and count all your simple blessings. You are so close to comfort and a sense of richness, if you can only change your perception….(Lunaea)


Den 1 oktober 2001.


Ny månad. Jag väntar på besked. Hoppas på ngt positivt. Ngt spännande. Ngt nytt. *hoppas*

Ibland undrar jag om jag är allergisk mot kaffe i vissa sammanhang. Sådana sammanhang då jag nyser och nyser och nyser och …. Evinnerliga nysningar tycks det.

Så är det bara!

”Ibland är en båt en båt och ibland är den närmast en Olyckshändelse. Det beror alldeles på om du är över eller under den.”
Nalle Puh

Den 2 oktober 2001.


Jag tycker matte och matematiksvårigheter blir intressantare och intressantare. Viss är det så att alla kan tycka att matte är kul … även om man inte egentligen är en ”stjärna” på matte! Så tror jag i alla fall!

Jag undrar över vilket förhållningssätt man har till matte och hur det skiljer sig i olika åldersgrupper. Jag undrar också över hur förhållningssättet till matte är hos lärare … särskilt då hos lärare som undervisar i matte … och då särskilt nyfiken är jag på lärare som undervisar på de lägre stadierna. Även det kan bli föremål för en undersökning och uppsats.

Nog skulle jag kunna hitta områden att forska omkring om jag bara hade mer tid! Mer tid och mer tid …! Av olika anledningar så måste jag prioritera vissa saker framför andra. Ibland är vissa saker ”måsten” och ofta har ”måsten” ekonomiska förtecken som att tjäna sitt levebröd. Därför gäller det att finna nya vägar och det gör jag … undan för undan … Tänk om …. Tänk om man kunde forska på heltid! Bara tänk om! *drömmer* 

Idag har gjort viktiga saker. Idag också alltså! Hemskt mycket viktigt och jag känner det inom mig. Det känns bra! En liten sten har faktiskt fallit från mitt hjärta. Jag har varit bekymrad för en liten ung dam. Men nu vet jag att det jobbas på det.

Jag har varit och är bekymrad över Mia också. Mia har haft det svårt och har det svårt. ”Återfall” ty minnen har brutalt ramlat över och Mia kände säkert den där hopplösheten. Tänk om man kunde lyfta den av henne! Men man kan nog bara finnas vid sidan medan Mia själv tar sig igenom och förbi för att komma vidare i och till sitt alldeles egna liv som hon själv skapar och har makten över. Visst kommer Mia dit! Det är jag alldeles övertygad om. Men jag är lika säker på att det blir att kämpa många gånger. Men snart … ganska snart … för i ett livstidsperspektiv så blir det faktiskt snart.

Så är det bara!

”Alla uppskattar inte att bli uppskvalpade på åstranden genom att någon släpper ner en stor sten på dem.”
Nalle Puh

Den 6 oktober 2001.


Idag har jag äntligen kommit igång ordentligt med pluggandet. Tack vare Min Vattuman som gick åstad ut i svampskogen med Lilla GullHjärtat och Yassim. Jag satt alldeles i lugn och ro för att plugga. Nu har jag klarat av två böcker. Känner mig tillfreds och känner mig duktig. Jag har hittat flera bra länkar med statliga utredningar och annat nyttigt för uppsatsskrivande med mera.

Eftersom min hjärna behöver en massa energi när jag pluggar har jag både ätit popcorn och godis och äpplen … Inte har jag varit ute och rört på mig! Onyttigt leverne tycks det. Men jag känner mig ändå nöjd som sagt var.

Nu ska jag hålla kväll. Klockan är 23:01 pip.

Så är det bara!

”Försök att inte sätta dig på tistlarna – all Musten går ur dem. Förresten kan någon ha tänkt äta upp dem till lunch.”
Nalle Puh

Den 7 oktober 2001.


Idag är det ”Birgitta”! Idag är det 21 år sedan jag slutade röka. Det känns som det var förra året. Jag skulle kunna bli rökare igen. Hur lätt som helst. Men jag vill INTE. Därför kan jag helt enkelt inte smaka ett endaste litet bloss. Går absolut inte! För då skulle jag säker trilla dit igen. Jag vill ha kontroll över denna delen av mitt liv. Basta!

Hörde precis att USA hade …. *kalla kårar utefter ryggraden*. Måste följa nyheterna denna kväll. Men jag har faktiskt varit duktig idag och läst en bok till. 

Jag har också skrivit för att få bup-klinikernas verksamhetsberättelser. Ska bli intressant att se hur de är skrivna och vad de innehåller. Denna verksamhet kommer att beröras i min uppsats.

Men Yassim har inte varit duktig. Nu är han inte lydig alls. Har han redan kommit in i puberteten!? Han kommer inte när man kallar. Idag sprang han hem i stället för till Min Vattuman när de var i skogen!! Fy på dig Yassim! Min Vattuman kopplade honom hemma och gick en runda till. Det är till att visa vem som bestämmer. Konsekvens och envishet. 

Jag har fyllt på lite böcker på ”Utvecklingsutrymme”. Läs!

Så är det bara!

”Han kan alltid fundera ut en snillrik plan.”
Nalle Puh

Den 11 oktober 2001.


Idag blev jag:

Master of Social Science
Main subject: Education

Jo, jag är glad *jätteglad*

Vi har firat … champangeglasen kom fram. Så var det bara!

Jag är jätteglad och stolt, Jag tycker t o m att jag får vara det. Åt fanders med allt vad ”Jante” heter! 

Hurra för mig!

Jag har faktiskt läst alla mina poäng vid sidan av mitt jobb. Det har minsann inneburit uppoffringar – självvalda! All fritid går till mina studier. När andra åker till Mallorca – London – New York – mm så pluggar jag. Vi kopplar av när vi hälsar på våra släktingar. Denna helgen ska jag koppla av en dag. Sedan ska jag plugga. Det tar inte slut – hoppas jag. Jag är glad för att jag är nyfiken och ständigt vill lära mer.

Jag tycker jag är duktig – jag vill vara det – Så är det bara!

Jo, jag är faktiskt glad för att jag är den jag är och jag kan vara stolt över mig själv.

Visst har jag uppdaterat både mitt CV ochLivslångaLärandet.

Så är det bara!

”Så mycket som är skoj och så mycket jag vill bli.”
Nalle Puh

Den 15 oktober 2001.


Idag har jag jobbat och även varit på fortbildning.

I morgon är jag kompledig och ska plugga. 

Så är det bara!

”Så mycket som är skoj och så mycket jag vill bli.”
Nalle Puh

Den 21 oktober 2001.


En mycket händelserik helg!

Nu är jag trött – har bastat – jobbat här – mm 

Nu väntar … 

Så är det bara!

”Så mycket som är skoj och så mycket jag vill bli.”
Nalle Puh

Den 22 oktober 2001.


En mycket trött dag! Fast det märktes nog inte …

Jag filardenna … 

Så mycket idéer … vad ska jag göra med alla  … hur ska jag få tid att utveckla … vill ju!

Så är det bara!

”Så mycket som är skoj och så mycket jag vill bli.”
Nalle Puh

Den 26 oktober 2001.


Idag har jag varit sjuk. Fast jag inte har tid med det. Som tur är är jag bättre nu. Ibland har jag frusit så in i märgen att jag varit tvungen att sno en filt omkring mig. Jag har varit iskall på en punkt under foten så jag har trott att alla mina skor har haft spruckna sulor. Men det har de ju inte.

Nu är jag bättre dock och jag har städat lite i mitt arbetsrum så nu är det upp_och_ner. Massor med papper och pärmar på fel ställe innan de förhoppningsvis hamnar på rätt plats. Ja, ja, ja!

Jag har skaffat en ny telefon genom detta trista poängsystem … varför kan man inte ha lägre priser i stället! … Använder jag inte mina poäng så fryser de inne!!! Sånt gillar jag inte alls. Inte gillar jag rabattkuponger heller. Sätt lägre priser i stället för detta trams. Vem har tid att passa rabatter och komma ihåg alla dessa kuponger. Nej fy för!

Hur ska det gå med världen!? Hur mycket utrymme vill man ge till dessa människoförtryckande talibaner!? Tänk vad outbildade människor kan luras! Tänk denna stora massa av outbildade muslimer som förs bakom ljuset och eldas upp till människovidrig hets! Vilken Gud stöder terrorister!?

Hur kan unga muslimska självmordssprängarkandidater bara gå på något så dumt som att de skulle hamna i ett paradis med … var det 30 eller 70 oskulder … Hur fasen kan man bara hitta på något sådant! Hur bara kan man tro på det! Dessutom att någon god gud skulle gilla det. Ska man skratta eller gråta. Även om det ter sig dummare än dumt så kan man ju inte skratta ändå. Det är djupt och fruktansvärt tragiskt att muslimer vill lura sina egna unga pojkar och djupaste tragik är det att unga människor tillåter sig att föras i en sådan dödlig fälla. Inte har de Allah med sig! Det kan jag lova. Allah är en god gud. Allah är säkert ytterst bekymrad över hur han missbrukas. Det är förtvivlande.

Hur ska det gå med världen? Måtte de spåra upp dessa människofientliga terrorister. 

Tänk så onda människor det finns! Människodjur!

Så är det bara!

”Alla kan inte och somliga vill inte. Så är det bara.”
Nalle Puh

Den 29 oktober 2001.


Jag har så mycket av andra idéer i huvudet nuförtiden så jag inte hinner skriva mina tankar här. Ibland saknar jag det. Men denna sparsamhet av tankar är nog lite av en ”Time-out”. Kanske behöver jag ta det lite lugnt här. Det blir så mycket av att ge av sig själv. För hela världen … och vem är världen förresten?

Hur vet man det man tror att man vet?

Vad är egentligen en tanke? Är mina tankar mina? Min tanke kanske har tänkts av någon annan eller har kanske en annan tänkt min tanke. Vems tanke är det? Eller kan inte tankar ägas?

Vad är egentligen en tanke? Hur uppstår den? Var? Är det molekyler? Eller är det elektriska laddningar? Vem vet?

Kan även tankar produceras i ett provrör? Kan man titta på andras tankar?

Det finns så himla mycket hela tiden som man (läs jag) vill veta mera om. Så är det bara! Härligt! Härligt!

”En Riktigt Skarp Hjärna kan fånga en Heffaklump om han bara vet hur man ska göra.”
Nalle Puh

© Birgitta Rudenius

September 2001

Jag kände att det var dags för ett nytt kort valt i koncentration … det blev:

Simplicity
5 of Earth

”When true simplicity is gained to bow and to bend we will not be ashamed…”

It is time to give thanks for simple gifts. For the ability to work, and the blessing of earning your own bread… for the beauty of the natural world… for friends and family… for humility… If you have been feeling impoverished in any way, stop now and count all your simple blessings. You are so close to comfort and a sense of richness, if you can only change your perception….(Lunaea)


Den 1 Augusti 2001.


Jag tar en liten paus – Time Out heter det så fint – nu efter 2,5 års dagboksskrivande. Mitt dagboksskrivande har varit ett sätt att ”titta på tankar”. Det är både kul och intressant. I stort sett ganska fritt också även om jag gör mina medvetna val av just de tankar som känns viktiga att ”titta på”. När jag går tillbaks och läser det jag skrivit tidigare brukar jag tycka om att läsa mitt skrivna. Det är ju tiders ögonblick i mitt liv. Ögonblick som formar, förändrar, inverkar, påverkar, utvecklar … ett liv … hela livet.

Det är bra att testa tankar och uppfattningar. Både mot sig själv och mot andras tankar. Genom att ”titta” lite på andras tankar kan man uppleva bekräftelse på de egna tankarna eller kanske få nya infallsvinklar att komma vidare i sina egna tankar. 

Just tänkandet – reflekterandet över vardagens händelser och inte minst runt beslut man skall ta – är en viktig del på vägen i livet. Himla viktig skulle jag vilja påstå. Den bästa gåva man kan ge sig själv är frihet i tänkandet, nyfikenhet i frågandet och ideligt sökande efter svar …  utveckla sin förmåga att göra mogna medvetna och kloka val till gagn både för sig själv och andra. 

Man måste vara ärlig och rättvis mot sig själv! Aldrig klandra sig för vad andra människor gjort och bär ansvar för. Man måste också inse sina egna begränsningar och rörelsefrihet för beslut i specifika situationer där en annan människa har övertag. Nu tänker jag på Mina Regnbågsbarn som så ofta klandrar sig själva. Det är fel och det är orättvist! Det finns situationer när en annan människa har tagit makten. I en sådan situation kan man kanske endast välja begränsat. Efteråt är det alltid lätt att komma på bättre alternativ för handlingar men i den stunden fanns inte de alternativen. Så kan det vara!

Det finns tankar som inte hjälps av att titta på andra tankar. Det finns tankar som fastnat och inte kommer loss. En människa som bär tankar som fastnat har två vägar. Den ena vägen är att låta alla sina tankar fastna ihop med de fastnade tankarna och då är man i de fastnade tankars våld. Den andra vägen är att låta de fria tankarna ta över och leda åt andra håll än där fastnade tankar härjar! 

Det är väl lite av att ta makten över sitt eget liv. Det är väl varje människas skyldighet mot sig själv! Det är värt att anstränga sig lite extra för. Det är varje människa värd mot sig själv. Så tycker jag!

Lite skriver jag nog ändå! fast det blir just nu i YassimsDiary – här.

”Alla kan inte och somliga vill inte. Så är det bara.”
Nalle Puh

Den 13 Augusti 2001.


Just nu går det omkring många som är oroliga för att börja skolan igen efter sommaruppehållet. De är rädda, oroliga och mår väldigt dåligt för att … de vet ju inte om de ska mötas av dessa hemska trakasserier igen. Trakasserier som mobbningen är. Trakasserier och plågor. 

Jag förstår att det känns osäkert och att det är skrämmande.

Det vore trevligt om fler barn och ungdomar kunde medverka till allas trivsel och ta ansvar för vad som händer på skolgårdar, i korridorer och klassrum. Kompisarna vet mer vad som sker än de vuxna för barn är skickliga på att dölja. Att inget säga eller göra i en sådan situation när en kompis far illa är att vara medbrottsling och plågoande. Så är det bara!

Jag önskar att det fanns fler modiga och justa ungdomar i klassrummen och på skolorna.  Ja det gör jag verkligen! 

Skärp er! Ta avstånd från fegiseriet!

”I-or som är en av mina vänner har tappat sin svans.”
Nalle Puh

Den 16 Augusti 2001.


Apropå vad jag skrev den 13 augustiNy sida! Tack Malin!

Så här gör plågoandar och det är sannerligen inte ”friskt”!

Skärp er! Ta avstånd från fegiseriet!

Apropå mobbning – Folkpartiet Liberalerna – Partiledarhantering!!!

Jag tycker det är värre än skamligt att behandla sina ledare som folkpartister gör. Inte inger det varken förtroende eller respekt. 

Folkparti och liberaler – det är nog bara tomma ord – i verkligheten verkar de ha väldigt lätt för att ta ifrån vanliga människor ”det liberala” för att folkpartipolitiker ska få mästra och bestämma vad som är bäst för andra. 

Nej fy sören!

Folkpartiet verkar vilja ”köpa” kändisar och tror kanske att det är vägen in i Sveriges riksdag. Måtte tillräckligt många genomskåda detta. För min del är jag övertygad om att det finns allvarliga brister i partiets program som gör att väljarna skyr folkpartiet – med rätta! 

Jag vill minsann bestämma så mycket som möjligt övermitt eget liv och min egen vardag! Mmmmm – det vill jag!

”I-or som är en av mina vänner har tappat sin svans.”
Nalle Puh

Den 2 September 2001.


Vissa länkar fungerar inte! Här kommer de nya för de viktiga sidorna:

[Forum][Gästbok][Fråga doktorn][Chat]

Det var länge sedan jag skrev en insändare – men nu är det gjort! Jag kunde inte låta bli. En gammal kvinna som önskar få plats på ett äldreboende bedöms av biståndshandläggaren inte ha detta behov! Vadå! Det är väl självklart att en äldre medborgare ska få välja sitt boende! Jag kan mycket väl tänka mig att det känns tryggare att veta att det finns personal i närheten när man känner att krafter tryter och hälsan börjar svikta. Det hjälper inte att hemtjänsten tittar till ett par gånger om dagen. Däremellan kan ju vad som helst hända … t ex att grannarna stjäl allt man har så som skedde i Malmö!

Nej fy sören!

Jag blev så upprörd! Politiker och tjänstemän ska ge god service åt medborgarna. Politikerna ska framförallt skapa de förutsättningar som krävs. Medborgarna ska minsann själva få avgöra och bestämma! Inte politiker eller tjänstemän!

Glöm inte! … att rösta i det öppna provvalet!
Kryssa för Håkan Sandin och Birgitta Ericson och ett par till …

”Det är alltid bra att veta var man har sina släktingar och vänner, oavsett om man behöver dem eller ej.”
Nalle Puh

Den 13 September 2001.


Apropå det mest förskräckliga terroristdåd … Hur kan det finnas en sådan ondska och ett sådant fanatiskt hat hos människor!? De som bär ansvaret är inga människomänniskor utan de är människofientliga människodjur! Så är det bara!

Här finns länkar till nyheter på Internet

Man vandrar runt i vardagen med en dämpande tyngd och frågor som biter sig fast i tankarna. Hur kunde detta ske? Hur kan någon vara i stånd att iscensätta detta terroristdåd eller denna krigsförklaring? Hur kan någon bära ett sådant förblindat fanatiskt hat? Hur ….?

Stackars alla dessa människor som drabbats! De som tvingades med i attacken och de som drabbades av dådet … och alla deras anhöriga … alla dessa oskyldiga människor … för fega fanatikers handlingar … Måtte dessa spåras upp och förgöras både för sin egen och andra människors skull … omvändelse är det säkert inte tal om i detta fall … Vem månde deras gud vara … Det kan varken vara Gud eller Allah. Det är då en sak som är säker! Så är det bara!

Den 16 September 2001.


Jag har lagt ut Mias 12:e sida nu. Den speglar tankar som många funderar kring tror jag. Mia är som vanligt så klok. Så är det bara!

Här finns länkar till nyheter på Internet

Annars pluggar jag och försöker få allt på plats i mitt liv just nu. Detta står närmast på tur nu att ta tag i och sammanställa. Yassim tar också en stor del av min fria tid. Jag är glad för honom.

Glöm inte! … att rösta i det öppna provvalet!
Kryssa för Håkan Sandin och Birgitta Ericson och ett par till …

”När du väljer ny klocksträng till din ytterdörr se då till att det inte är någon annans svans.”
Nalle Puh

Den 25 September 2001.


Nu har det hänt en hel del och jag har väldigt mycket på gång. Mitt nya företag är inregistrerat och det känns kul att vara företagare igen. Ska också bli spännande att se hur det utvecklas.

Som tur är får jag hjälp av Min Vattuman när det gäller promenerandet och rastandet av Yassim. Som tur är. Tyvärr har jag varit tvungen att säga nej till en liten tikvalp som jag hemskt gärna skulle vilja ha. Det går bara inte just nu … hur gärna jag än vill. Ibland måste även jag vara realistisk och lite förnuftig … inte bara låta känslorna och önskningar styra. Inte tänka ”det ordnar sig på något sätt”. Jag är nämligen där att jag redan sagt så ett par gånger och hur jag får allt att fungera är ibland även för mig en gåta. Så kan det vara!

”Mia Lilla” har inte mått så bra de senaste dagarna. Jag brukar skriva ”Mia Lilla” och en gång undrade Mia över det för hon menade att jag vet ju inte om hon är liten *ler* DET vet jag ju inte men jag vet att Mia är ”Mia Lilla” för mig. Ändå. Kroppsstorleken har liksom inte med det att göra. Den är ju ganska oväsentlig i viktigare sammanhang. 

Nu har jag målat naglarna tre gånger medan jag skrivit här. Hoppas det håller i en vecka. Hoppas också att jag inte trycker fel på ngn tangent så det blir avskavt på ngn av naglarna. Färgen är lila och pärlemor. Inte den snyggaste färgen men ganska häftigt ändå. Så det så! 

”För de som inte är bildade är A bara tre pinnar.”
Nalle Puh

Den 27 September 2001.


Det händer mycket på många fronter. Regeringen har NU (först!) tagit tag i mobbningfrågan och faktiskt gjort enwebbplats. Tänka sig. Jag har hållit på i minst 5 år och det är faktiskt ganska länge när det gäller ”cyberår”. Jag har faktiskt varit aktiv och mycket engagerad här i många år. Tänka vad det har kostat i möda och pengar! Eget arbete. Det är ett arbete som är värt allt detta. Så är det bara!

Nu har jag inregistrerat mitt företag för att finansiera verksamheten. Jag kommer att be alla som önskar råd från mig att bidra till verksamheten genom att sätta in från 250 kr. Det går bra med vilket belopp som helst över 250 kr. Jag tror faktiskt att det är värt det, eller hur?! Bankgirot är 5512-7880.

Min sida eller rättare mina sidor om mobbning är välbesökta. Idag när jag kollade hade 101 besökare varit på Mot Mobbning-sidan. Jag har en egen privat statistik där jag kan se alla träffar vilket är ca 70 000 per månad. Jag kan inte se vilka som besöker sidorna men jag kan se vilka filer och sidor som öppnas mest frekvent. Min äldste fixar detta. För hela min webbplats. Inte dåligt va! Han är himla duktig! Jag bara säger det!

Mitt Lilla GullHjärta är också så duktig. Hennes ”fröken” för keyboard-spelningen hade aldrig haft någon så liten som lärt sig noter så snabbt. Jo jag tackar jag! Lilla GullHjärtat fick pianospelbok av sin mormor i julklapp. Mormorn tyckte minsann också att GullHjärtat lärde fort. Helnoter och halvnoter mm mm Hon spelade hela stycken fortare än kvickt. Vad månde bliva!?

Min Mellan och Min Yngsta är också himla duktiga. Så är det!

”Hemligheten med att vinna i Puhpinnar är att kasta ner pinnen med den rätta knycken.”
Nalle Puh

Den 30 September 2001.


Sova ut …. så skönt. Nu tror jag att jag har fått sova ut för denna gången. All sömn jag samlat på mig. Det är helt OK bara jag får sova också … ngn gång emellanåt.

Nu har jag en vecka framför mig som kräver extra av mig. Sånt som jag egentligen inte själv beslutat om men … extra … utöver det vanliga. En vecka går ju egentligen ganska snabbt så det får väl gå.

Jag har hunnit göra min föreläsning också och jag tror jag är lite nöjd med den. Ska kolla bara också lite småsaker som teckensnittets storlek … ser det OK ut … osv … ! Jag ska kolla både genom OH och storbildsprojektor. Nu när den är gjord ska den bara sätta sig i huvudet också så fungerar det kanske bra. Förhoppningsvis.

Nu är det snart ny månad dessutom. Den månaden då jag kan fira att jag slutade röka för ett antal år sedan. På min egen dag för 21 år sedan slutade jag faktiskt. Så himla duktigt av mig!

Alla som klarar att sluta röka är duktiga! Så är det bara!

”Ibland är en båt en båt och ibland är den närmast en Olyckshändelse. Det beror alldeles på om du är över eller under den.”
Nalle Puh

© Birgitta Rudenius

Augusti 2001

Jag kände att det var dags för ett nytt kort valt i koncentration … det blev:

Simplicity
5 of Earth

”When true simplicity is gained to bow and to bend we will not be ashamed…”

It is time to give thanks for simple gifts. For the ability to work, and the blessing of earning your own bread… for the beauty of the natural world… for friends and family… for humility… If you have been feeling impoverished in any way, stop now and count all your simple blessings. You are so close to comfort and a sense of richness, if you can only change your perception….(Lunaea)


Den 1 Augusti 2001.


Jag tar en liten paus – Time Out heter det så fint – nu efter 2,5 års dagboksskrivande. Mitt dagboksskrivande har varit ett sätt att ”titta på tankar”. Det är både kul och intressant. I stort sett ganska fritt också även om jag gör mina medvetna val av just de tankar som känns viktiga att ”titta på”. När jag går tillbaks och läser det jag skrivit tidigare brukar jag tycka om att läsa mitt skrivna. Det är ju tiders ögonblick i mitt liv. Ögonblick som formar, förändrar, inverkar, påverkar, utvecklar … ett liv … hela livet.

Det är bra att testa tankar och uppfattningar. Både mot sig själv och mot andras tankar. Genom att ”titta” lite på andras tankar kan man uppleva bekräftelse på de egna tankarna eller kanske få nya infallsvinklar att komma vidare i sina egna tankar. 

Just tänkandet – reflekterandet över vardagens händelser och inte minst runt beslut man skall ta – är en viktig del på vägen i livet. Himla viktig skulle jag vilja påstå. Den bästa gåva man kan ge sig själv är frihet i tänkandet, nyfikenhet i frågandet och ideligt sökande efter svar …  utveckla sin förmåga att göra mogna medvetna och kloka val till gagn både för sig själv och andra. 

Man måste vara ärlig och rättvis mot sig själv! Aldrig klandra sig för vad andra människor gjort och bär ansvar för. Man måste också inse sina egna begränsningar och rörelsefrihet för beslut i specifika situationer där en annan människa har övertag. Nu tänker jag på Mina Regnbågsbarn som så ofta klandrar sig själva. Det är fel och det är orättvist! Det finns situationer när en annan människa har tagit makten. I en sådan situation kan man kanske endast välja begränsat. Efteråt är det alltid lätt att komma på bättre alternativ för handlingar men i den stunden fanns inte de alternativen. Så kan det vara!

Det finns tankar som inte hjälps av att titta på andra tankar. Det finns tankar som fastnat och inte kommer loss. En människa som bär tankar som fastnat har två vägar. Den ena vägen är att låta alla sina tankar fastna ihop med de fastnade tankarna och då är man i de fastnade tankars våld. Den andra vägen är att låta de fria tankarna ta över och leda åt andra håll än där fastnade tankar härjar! 

Det är väl lite av att ta makten över sitt eget liv. Det är väl varje människas skyldighet mot sig själv! Det är värt att anstränga sig lite extra för. Det är varje människa värd mot sig själv. Så tycker jag!

Lite skriver jag nog ändå! fast det blir just nu i YassimsDiary – här.

”Alla kan inte och somliga vill inte. Så är det bara.”
Nalle Puh

Den 13 Augusti 2001.


Just nu går det omkring många som är oroliga för att börja skolan igen efter sommaruppehållet. De är rädda, oroliga och mår väldigt dåligt för att … de vet ju inte om de ska mötas av dessa hemska trakasserier igen. Trakasserier som mobbningen är. Trakasserier och plågor. 

Jag förstår att det känns osäkert och att det är skrämmande.

Det vore trevligt om fler barn och ungdomar kunde medverka till allas trivsel och ta ansvar för vad som händer på skolgårdar, i korridorer och klassrum. Kompisarna vet mer vad som sker än de vuxna för barn är skickliga på att dölja. Att inget säga eller göra i en sådan situation när en kompis far illa är att vara medbrottsling och plågoande. Så är det bara!

Jag önskar att det fanns fler modiga och justa ungdomar i klassrummen och på skolorna.  Ja det gör jag verkligen! 

Skärp er! Ta avstånd från fegiseriet!

”I-or som är en av mina vänner har tappat sin svans.”
Nalle Puh

Den 16 Augusti 2001.


Apropå vad jag skrev den 13 augustiNy sida! Tack Malin!

Så här gör plågoandar och det är sannerligen inte ”friskt”!

Skärp er! Ta avstånd från fegiseriet!

Apropå mobbning – Folkpartiet Liberalerna – Partiledarhantering!!!

Jag tycker det är värre än skamligt att behandla sina ledare som folkpartister gör. Inte inger det varken förtroende eller respekt. 

Folkparti och liberaler – det är nog bara tomma ord – i verkligheten verkar de ha väldigt lätt för att ta ifrån vanliga människor ”det liberala” för att folkpartipolitiker ska få mästra och bestämma vad som är bäst för andra. 

Nej fy sören!

Folkpartiet verkar vilja ”köpa” kändisar och tror kanske att det är vägen in i Sveriges riksdag. Måtte tillräckligt många genomskåda detta. För min del är jag övertygad om att det finns allvarliga brister i partiets program som gör att väljarna skyr folkpartiet – med rätta! 

Jag vill minsann bestämma så mycket som möjligt övermitt eget liv och min egen vardag! Mmmmm – det vill jag!

”I-or som är en av mina vänner har tappat sin svans.”
Nalle Puh

Den 2 September 2001.


Vissa länkar fungerar inte! Här kommer de nya för de viktiga sidorna:

[Forum][Gästbok][Fråga doktorn][Chat]

Det var länge sedan jag skrev en insändare – men nu är det gjort! Jag kunde inte låta bli. En gammal kvinna som önskar få plats på ett äldreboende bedöms av biståndshandläggaren inte ha detta behov! Vadå! Det är väl självklart att en äldre medborgare ska få välja sitt boende! Jag kan mycket väl tänka mig att det känns tryggare att veta att det finns personal i närheten när man känner att krafter tryter och hälsan börjar svikta. Det hjälper inte att hemtjänsten tittar till ett par gånger om dagen. Däremellan kan ju vad som helst hända … t ex att grannarna stjäl allt man har så som skedde i Malmö!

Nej fy sören!

Jag blev så upprörd! Politiker och tjänstemän ska ge god service åt medborgarna. Politikerna ska framförallt skapa de förutsättningar som krävs. Medborgarna ska minsann själva få avgöra och bestämma! Inte politiker eller tjänstemän!

Glöm inte! … att rösta i det öppna provvalet!
Kryssa för Håkan Sandin och Birgitta Ericson och ett par till …

”Det är alltid bra att veta var man har sina släktingar och vänner, oavsett om man behöver dem eller ej.”
Nalle Puh

Den 13 September 2001.


Apropå det mest förskräckliga terroristdåd … Hur kan det finnas en sådan ondska och ett sådant fanatiskt hat hos människor!? De som bär ansvaret är inga människomänniskor utan de är människofientliga människodjur! Så är det bara!

Här finns länkar till nyheter på Internet

Man vandrar runt i vardagen med en dämpande tyngd och frågor som biter sig fast i tankarna. Hur kunde detta ske? Hur kan någon vara i stånd att iscensätta detta terroristdåd eller denna krigsförklaring? Hur kan någon bära ett sådant förblindat fanatiskt hat? Hur ….?

Stackars alla dessa människor som drabbats! De som tvingades med i attacken och de som drabbades av dådet … och alla deras anhöriga … alla dessa oskyldiga människor … för fega fanatikers handlingar … Måtte dessa spåras upp och förgöras både för sin egen och andra människors skull … omvändelse är det säkert inte tal om i detta fall … Vem månde deras gud vara … Det kan varken vara Gud eller Allah. Det är då en sak som är säker! Så är det bara!

Den 16 September 2001.


Jag har lagt ut Mias 12:e sida nu. Den speglar tankar som många funderar kring tror jag. Mia är som vanligt så klok. Så är det bara!

Här finns länkar till nyheter på Internet

Annars pluggar jag och försöker få allt på plats i mitt liv just nu. Detta står närmast på tur nu att ta tag i och sammanställa. Yassim tar också en stor del av min fria tid. Jag är glad för honom.

Glöm inte! … att rösta i det öppna provvalet!
Kryssa för Håkan Sandin och Birgitta Ericson och ett par till …

”När du väljer ny klocksträng till din ytterdörr se då till att det inte är någon annans svans.”
Nalle Puh

Den 25 September 2001.


Nu har det hänt en hel del och jag har väldigt mycket på gång. Mitt nya företag är inregistrerat och det känns kul att vara företagare igen. Ska också bli spännande att se hur det utvecklas.

Som tur är får jag hjälp av Min Vattuman när det gäller promenerandet och rastandet av Yassim. Som tur är. Tyvärr har jag varit tvungen att säga nej till en liten tikvalp som jag hemskt gärna skulle vilja ha. Det går bara inte just nu … hur gärna jag än vill. Ibland måste även jag vara realistisk och lite förnuftig … inte bara låta känslorna och önskningar styra. Inte tänka ”det ordnar sig på något sätt”. Jag är nämligen där att jag redan sagt så ett par gånger och hur jag får allt att fungera är ibland även för mig en gåta. Så kan det vara!

”Mia Lilla” har inte mått så bra de senaste dagarna. Jag brukar skriva ”Mia Lilla” och en gång undrade Mia över det för hon menade att jag vet ju inte om hon är liten *ler* DET vet jag ju inte men jag vet att Mia är ”Mia Lilla” för mig. Ändå. Kroppsstorleken har liksom inte med det att göra. Den är ju ganska oväsentlig i viktigare sammanhang. 

Nu har jag målat naglarna tre gånger medan jag skrivit här. Hoppas det håller i en vecka. Hoppas också att jag inte trycker fel på ngn tangent så det blir avskavt på ngn av naglarna. Färgen är lila och pärlemor. Inte den snyggaste färgen men ganska häftigt ändå. Så det så! 

”För de som inte är bildade är A bara tre pinnar.”
Nalle Puh

Den 27 September 2001.


Det händer mycket på många fronter. Regeringen har NU (först!) tagit tag i mobbningfrågan och faktiskt gjort enwebbplats. Tänka sig. Jag har hållit på i minst 5 år och det är faktiskt ganska länge när det gäller ”cyberår”. Jag har faktiskt varit aktiv och mycket engagerad här i många år. Tänka vad det har kostat i möda och pengar! Eget arbete. Det är ett arbete som är värt allt detta. Så är det bara!

Nu har jag inregistrerat mitt företag för att finansiera verksamheten. Jag kommer att be alla som önskar råd från mig att bidra till verksamheten genom att sätta in från 250 kr. Det går bra med vilket belopp som helst över 250 kr. Jag tror faktiskt att det är värt det, eller hur?! Bankgirot är 5512-7880.

Min sida eller rättare mina sidor om mobbning är välbesökta. Idag när jag kollade hade 101 besökare varit på Mot Mobbning-sidan. Jag har en egen privat statistik där jag kan se alla träffar vilket är ca 70 000 per månad. Jag kan inte se vilka som besöker sidorna men jag kan se vilka filer och sidor som öppnas mest frekvent. Min äldste fixar detta. För hela min webbplats. Inte dåligt va! Han är himla duktig! Jag bara säger det!

Mitt Lilla GullHjärta är också så duktig. Hennes ”fröken” för keyboard-spelningen hade aldrig haft någon så liten som lärt sig noter så snabbt. Jo jag tackar jag! Lilla GullHjärtat fick pianospelbok av sin mormor i julklapp. Mormorn tyckte minsann också att GullHjärtat lärde fort. Helnoter och halvnoter mm mm Hon spelade hela stycken fortare än kvickt. Vad månde bliva!?

Min Mellan och Min Yngsta är också himla duktiga. Så är det!

”Hemligheten med att vinna i Puhpinnar är att kasta ner pinnen med den rätta knycken.”
Nalle Puh

Den 30 September 2001.


Sova ut …. så skönt. Nu tror jag att jag har fått sova ut för denna gången. All sömn jag samlat på mig. Det är helt OK bara jag får sova också … ngn gång emellanåt.

Nu har jag en vecka framför mig som kräver extra av mig. Sånt som jag egentligen inte själv beslutat om men … extra … utöver det vanliga. En vecka går ju egentligen ganska snabbt så det får väl gå.

Jag har hunnit göra min föreläsning också och jag tror jag är lite nöjd med den. Ska kolla bara också lite småsaker som teckensnittets storlek … ser det OK ut … osv … ! Jag ska kolla både genom OH och storbildsprojektor. Nu när den är gjord ska den bara sätta sig i huvudet också så fungerar det kanske bra. Förhoppningsvis.

Nu är det snart ny månad dessutom. Den månaden då jag kan fira att jag slutade röka för ett antal år sedan. På min egen dag för 21 år sedan slutade jag faktiskt. Så himla duktigt av mig!

Alla som klarar att sluta röka är duktiga! Så är det bara!

”Ibland är en båt en båt och ibland är den närmast en Olyckshändelse. Det beror alldeles på om du är över eller under den.”
Nalle Puh

© Birgitta Rudenius

Juli 2001

Jag kände att det var dags för ett nytt kort valt i koncentration … det blev:

Simplicity
5 of Earth

”When true simplicity is gained to bow and to bend we will not be ashamed…”

It is time to give thanks for simple gifts. For the ability to work, and the blessing of earning your own bread… for the beauty of the natural world… for friends and family… for humility… If you have been feeling impoverished in any way, stop now and count all your simple blessings. You are so close to comfort and a sense of richness, if you can only change your perception….(Lunaea)


Den 1-3 Juli 2001.


Idag måste jag börja med en eloge till Polisen! Bravo! I NST idag läste jag att polisen ingrep och tog rånarna innan de slog till. Spaning och planering gav resultat. Man känner ju nästan hoppet spira lite smått. Kanske kan våran polis ändå …! För det mesta läser man om alla brott där brottslingen kommer undan och brottsoffren får lida skador. Fruktansvärt! Fruktansvärd utveckling när brottslingar kommer undan. Det ska de inte kunna! De ska tas fast! De ska sota sina gärningar! De ska ersätta all skada de åsamkat! Brottsoffren ska kunna känna upprättelse. Så ska det vara i ett sunt samhälle!

Allt annat är fel! Ur alla tänkbara synvinklar! Så är det bara! Ge polisen möjlighet att ta fast alla brottslingar. Se till så vi får ett fungerande rättsmaskineri som verkligen skipar vad vi menar med ”rätt”. Inte vad någon juridisk byråkrat anser med ”rätt”. Det ska vara ”Rätt” enligt våra grundvärderingar. Man ska inte skada någon annan och man ska inte skada någon annans egendom! Basta! Gör man det så blir det garanterat påföljder och ersättningskrav. Ingen ska kunna komma undan. Ingen! Alla mår bra av att göra rätt för sig. Alla! Så är det bara!

”Helt plötsligt kände Nasse att dagen var mycket skönare än han trott.”
Nalle Puh

Den 4-5 Juli 2001.


Jag pratade med mitt Lilla GullHjärta idag. GullHjärtat sjöng en sång som visade sig vara av Norman. GullHjärtat kunde hela texten och jag fylldes av beundran och frågade:

-Hur kommer det sig att du kommer ihåg alla orden?

-Det är bara för att jag är så duktig, svarade GullHjärtat så självklart som bara den.

-Är det bra att vara duktig? undrade jag vidare och -Är man alltid duktig? och Varför vill man egentligen vara duktig? 

*denna mormorn älskar att höra barns fundersamma kloka svar*

-Nej, man är inte alltid duktig, svarade GullHjärtat och fortsatte

-Det är bra att vara duktig för då blir man populär.

Nu blev mormorn riktigt nyfiken!!!

-Menar du att kompisarna tycker om en?

-Ja. Är man duktig så kan man hjälpa sina kompisar och då tycker dom om en.

-Men tänk om dom ber om hjälp fast dom egentligen borde anstränga sig själva för att kunna? undrade jag då.

-Jamen jag känner av dom, säger GullHjärtat då.

-Känner av?

-Ja, jag väntar lite så de får försöka själva och då klarar det det ibland, annars hjälper jag dom.

-När xx sa att han behövde mycket hjälp i klassen så var det minsann så. Han behövde jättemycket hjälp.

-Behöver du aldrig hjälp då? Vem hjälper dig när du behöver hjälp?

-Men mormor jag kunde ju läsa och skriva och plus och så redan!

-Himmel så mycket de har fått lära sig i skolan – läsa och skriva och … Men vad har du fått lära dig för jättemycket?

Nu tänker Lilla GullHjärtat så det knakar. Det är tyst ovanligt länge för Mitt LillaGullHjärta är en riktig liten pratkvarn. Till och med GullHjärtat tycker tystnaden blir lite lustig och fnittrar till och säger:

-Mormor jag kommer inte på något!

-Men milde tid! säger Mormorn du har ju också rätt att lära dig jättemycket i skolan!

-Jo, en gång så var det en fröken som sa till mig att jag läste för fort. Då tänkte jag på det och sa till fröken att jag skulle försöka läsa saktare. För man ska ju stanna vid punkt!? Nu gör jag det.

Mormorn höll med om att visst ska man stanna till lite vid punkt. 

-Är det det enda du har lärt dig i skolan (detta året)?

***

Vad säger man? Vad tänker man?

Jag vet ju också att Lilla GullHjärtat får sitta och klippa ut bokstäver och skriva de i rader. Stora …. och lilla … HIMMEL! Det måste väl finnas mer avancerade uppgifter för barn som redan kan! Jag vet att Mitt Lilla GullHjärta ibland tycker uppgifterna är urtrista … uppgifter med leda … Var finns utmaningen för barn som kan en hel del? För de barn som kan läsa och skriva när de börjar skolan. Mitt GullHjärta börjar dessutom ett år tidigare.

Jag skulle väldigt gärna vilja höra denna frökens motiv och uppfattning om syfte med de förelagda uppgifterna. Det är en sak som är säker!

”För somliga är A bara tre pinnar.”
Nalle Puh

Den 6 Juli 2001.


Nu börjar jag känna sommar och lov. Börjar alltså!

Mitt Lilla GullHjärta var såååå glad för de nyasommartofflorna som vi målade lite ….

”Titta jag simmar!”
Nalle Puh

Den 7 Juli 2001.


Idag har jag klarat det! Bara slappat i vilstolen. Faktiskt börjat läsa en roman. Jag letade länge i bokhyllan. Varje gång jag läste på baksidan tappade jag lusten för boken. Sedan tog jag en bok med titeln ”Nickelberget”. Den passade nog mitt humör nu … tänkte jag. Min Svärmor hade läst den 1975 .. tror jag. Den är lite konstig. Vet inte om jag gillar den än. Men läser gör jag. En roman som omväxling.

Idag har jag målat naglarna sommarcerise. Min älsklingsfärg på nagellack. Idag har jag badat fast inte där man tror. men mest har jag bara slappat, solat lite, läst, slappat, så skönt!

Jag har återigen börjat Ett Nytt Liv. Jag äter nu vad min kropp vill och mår bra av. Jag har ställt in mig. Min hjärna har ställt in mig och framförallt sig. Åh jag vet ju så väl vad som är nyttigt och vad som är bra. Min kropp också. Ibland (ofta) faller hela jag in i onyttigheter och alla inställningar saboterar. Då liksom växer min kropp. Himla dumt! Min kropp växer lätt. Det är inte lätt att lura den. Men jag kan styra den … när den där rätta stämningen infaller. Just nu styr jag och Min Hjärna. Tredje dagen nu! Redan! Min kropp gillar det. Då brukar den bli mindre. Brukar alltså.

När jag gör så som min kropp vill. Alltså stoppar i den sånt som den gillar då belönas jag med känsliga smaksinnen. Åh vad jag känner hur gott det faktiskt smakar. Idag tog jag mycket färsk vitlök i salladen. Lite vitt vin blev det också. Min kropp ville ha lite. 

Undrar när min kropp vill visa att den blivit lite mindre …?

Jag skriver någon annanstans också. Mitt hemligställe. Ingen vet mer än jag. Så ska det förbli. Ingen kommer att få veta men alla kan hitta dit. 

”Han kan alltid fundera ut en snillrik plan.”
Nalle Puh

Den 8-12 Juli 2001.


Tiden bara ramlar iväg!

Flera dagar i taget. Hur ska jag hinna allt jag vill!? Nu letar jag hund. Målat har jag … lite.

Denna helgen ska vi göra något spännande … eventuellt köpa. Ja, så är det bara!

Jag har fått flera jobberbjudanden. Kul! Kul! Kuuuul!

Sorgligheter också. Chippen fick sluta sina dagar här på denna jord. Chippen har rest till ”de sälla jaktmarkerna”. Hans resa blev så fin. Allt blev så bra … men … så sorgligt … så lesset … så ledsamt! Så saknad! Så innerligt saknad … framförallt av Sin LillMatte …. Min Yngsta. Svåra dagar … så är det bara!

Men nu … letar vi efter en hundvalp tillsammans. Jag …Min Yngsta …. och … Mitt lilla GullHjärta … Mitt BarnBarn.

Roligheter också. Lilla GullHjärtat fick två sköldpaddor som är kära i varandra på sina nya tofflor. Vi målade ute. Vi målade på tofflorna och på stenar vi hittat i Kåseberga.Lilla GullHjärtat är såååå glad för sina nya sommartofflor.  

”Det är sol över ån, det är sol över vår häck …”
Nalle Puh

Den 13 Juli 2001.


Jag är förälskad!

Min Yngsta är också förälskad.

Min Vattuman föll faktiskt!

Undrar om Mitt Lilla GullHjärta också blir lika förälskad …? Snart får jag veta.

Livsandarna lever ut sin fulla kapacitet. Så är det bara. Grip ögonblicket! Missa det inte! Det spelar ingen roll om det blir kort eller långt. Det viktigaste är att inte missa det. Ögonblicket. Förälskelsen. Förväntan. Otåligheten. Drömmen. Framtiden med Det Nya Livet i just vår familj.

Hoppas vi kan hämta henne ….. snaaaart! 

Åååååh …. en liten valp igen ….. ååååh.  *så glad*

*lycklig*

”Jag ska ha bjudning.”
Nalle Puh

Den 14-15 Juli 2001.


Nu har vi varit och tittat på valparna. Sååå underbara! Det finns inget som valpar. Oemotståndliga helt enkelt. Så är det bara! 

* glad*

*lycklig*

”Han hade hittat på en liten stump samma morgon.”
Nalle Puh

Den 16 Juli 2001.


Nu finns det bara valpar i huvudet på mig. Jag bär bilderna med mig vart jag går. Tar upp dem och tittar stup i kvarten. Ååååh!

Idag var vi i Varberg. Min Vattuman var på jakt efter nåt fäste till masten till båten. Jag blir rädd bara jag hör honom prata om att börja segla den också. Visst måste det vara tryggare och mindre farligt med en motor … än att segla för en ovan!? Lite orolig men vill ändå absolut inte hindra. Vill Min Vattuman så klart han ska. Samma gäller ju mig. Vill jag ngt så vill Min Vattuman också att jag ska ….. han hittade inget fäste men jag hittade ett par skor … seglarskor! *ler*

Jo, jag vill ha hund. Vill väldigt gärna ha hund igen. Tycker det känns spännande och helt rätt med valet avnya rasen. Helt rätt. Vill också kunna tänka mig att ha en kull valpar. Det vill Min Vattuman också … när jag vill det. faktiskt är huset också lämpligt och praktiskt disponerat för detta. Så himla roligt! Toppen! Så är det bara! 

*glad*

*lycklig hela tiden*

”Hjärtliga gratulationer på I-ors födelsedag.”
Nalle Puh

Den 17 Juli 2001.


Vilken härlig runda vi gick idag. Först ner för höjden, över hundra meters höjdskillnad, sedan genom dalen till nästa höjd, Kungsberget, säkert högre. Upp och ner och upp igen sedan tillbaka ner och upp. Drygt 8 km. Jättehärligt! Det lustiga var att jag blev inte trött. Jag kunde t o m springa lite. Det kändes nästan som kondisen var tillbaka. Den kondis jag hade för fyra år sedan och som slumrat djupt vid allt sittande datorarbete. Tänk att den kunde väckas så lätt igen. Det hade jag aldrig trott.

Min kropp håller på att minska också. Jag äter ju bara vad min kropp vill ha och inte sånt som jag ofta ville ha … då … innan jag började tänka mer på kroppens önskemål. 

Min Vattuman gjorde frukost en morgon. Då såg tallriken ut så här. Brunch á la California. 

Min Yngsta har tagit fram Tarot-korten idag. Jag har frågat och jag har fått svar. Första kortet blev ”besvikelse”. Det stämde verkligen! De övriga korten var mycket intressanta och sade mig mycket. Min Yngsta kan drömma också. Drömmar som stämmer in. Idag har det varit en hel del känslor. De ska tacklas och på ett bra sätt. Dessutom tror jag ju på ödet så jag vet ju att även en besvikelse kan bli början på något annat och något nytt. Något som blir bättre. Det andra var ju inte meningen! Det finns en mening med precis allt! Så är det bara! Jag är så glad för ödet som hjälper till att få det på bästa sätt … så som det är meningen.

Tack till Tarot-korten! Tack till Min Kloka Yngsta!

I morgon blir det en ny glad dag! Jag vet att det blir det! 

”Det är mig Christoffer Robin litar på.”
Nalle Puh

Den 18-20 Juli 2001.


Inte så konstigt att här varit ”tomt”!

Orsaken är här.

”Det kan vara kul att bara träffa Ru. Det kan vara kul att bara vara Puh.”
Nalle Puh

Den 21 Juli 2001.


Oj – Det är sååå jobbigt – och – sååå himla roligt!

Med en valp. Nu har det blivit början till ett Gallery för att följa Qäsims utveckling. Han har också fått en egen gästbok. Kolla kolla – här.

”Han gör dumma saker men det blir alltid bra till slut.”
Nalle Puh

Den 22-31 Juli 2001.


Nu har det varit semester för hela slanten. Inget skrivande här. Stress och vånda – PANIK! Som alltid vid denna tid! Fy!!!!

Men jag har att pyssla med. Så roligt. Vad jag gör? Jo, det kan man se  – här.

”Du är den bästa björn som finns i hela världen.”
Nalle Puh


”Och nu surrar alla bina, surrar: Nu ska solen skina, sommardagarna är fina sommaren lång.”
Nalle Puh

© Birgitta Rudenius

Juni 2001

Jag kände att det var dags för ett nytt kort valt i koncentration … det blev:

Simplicity
5 of Earth

”When true simplicity is gained to bow and to bend we will not be ashamed…”

It is time to give thanks for simple gifts. For the ability to work, and the blessing of earning your own bread… for the beauty of the natural world… for friends and family… for humility… If you have been feeling impoverished in any way, stop now and count all your simple blessings. You are so close to comfort and a sense of richness, if you can only change your perception….(Lunaea)


Den 1-2 Juni 2001.


Jag gillar Juni. Det är Min Månad. Juni är sommar … sol … värme … hav … bad … födelsedagar … jordgubbar … nypotatis … som ju egentligen ska kallas färskpotatis … Så är juni … borde vara!

Pingstafton och regn och vila och årsmöte och läsning och mer läsning  …

Jag vill ha sol och värme! Nu med detsamma! Jag har behov av det. Så är det bara! 

Jag valde nytt Tarotkort denna dag … det var dags … 

”När ditt hus ser ut som ett kullblåst träd är det hög tid att du skaffar ett nytt.”
Nalle Puh

Den 3-5 Juni 2001.


I morgon är det Svenska Flaggans Dag

Svenska Flaggans Dag - Det är värt att fira!

Vi har redan ätit jordgubbar … två gånger … Jättegott … iaf den ena gången för då vara gubbarna svenska. Det ska dom vara. Bäst är dom solvarma. Absolut inte kylskåpskalla! Absolut inte! Sol och varmt – solvarmt.

Kolla här … det är vad som stundar … så snart så snart!

Ps. Bilden kommer från de nymålade tofflorna som Min StoraSyster ska få. Jag tror hon anar det. Jag har ju lovat en gång för … sedan. Nu är de klara! 

”Han hoppade hopprep, han kastade boll.”
Nalle Puh

Den 6-8 Juni 2001.


Det har varit så mycket så jag hinner inte smälta …

En fantastiskt minnesrik skolavslutning … 

En mycket trevlig kursavslutning  … 

Vilken händelserik dag! Denna den 8 juni 2001.

En riktigt GLAD-dag. Hoppas många har fått uppleva denna dag som en GLAD-dag. Det har i alla  all jag fått göra och det är jag så glad och så tacksam för.

Min uppsats är klar … helt klar … inga ändringar … klar! *glad*

Nu ska jag trycka upp den och sedan ska nästa uppsats påbörjas. Himmel vad kul det är! Tänk om man kunde jobba med sånt här på heltid! Tänk om!

Sommarlovet är aldrig så långt som just idag”, sa ngn idag när jag precis lyssnade. Det stämmer bra! Carpe diem! passar bra som svar.

Åååååh! Hääääärlit! Hoppas på sol att inviga stolar i *hoppas*

Kanske i morgon ….?

Jag har skrivit in mina släktingar i nya programmet. Några hundra stycken än så länge. Slutet av 1600-talet på både pappas och mammas sida. Det är så roligt och så spännande. Och jag bara måste åka till Härensås … snart! Så är det bara! Nu ska jag börja skriva in nutiden och alla mina kusiner på mammas sida. Sedan ska jag göra ett släktträd att placera under glasskivan i bambubordet i ”glasburen” … eller ”pensionärskuvösen” som vår gode vän och Käraste K-J kallar den. Tänk vad man kan få till det! Med fantasi och god vilja så … kommer man långt … *glad*

*trött*

*nöjd*

*glad*

*lite lycklig*

*glad*

”Och han sa med en blick som var lurig och kvick: Nå, hur ska vi roa dem nu?.”
Nalle Puh

Den 9 Juni 2001.


En riktigt GLAD-dag. Igen! Bara roligt hela dagen! Idag har jag åkt Porsche … whroooom! Vilken motor! Vilket whroooom! Jag känner en stolt Porscheägare nu.

Jag har åkt fler fina bilar idag. En av bilarna var min egen lilla Opel Astra. Jag gillar min lilla eleganta pigga Opel. Jag är fullkomligt nöjd med den. Så är det bara! Jag gillar tuffa fina bilar. Det liksom finns i blodet. Min Mamma skrattade glatt när jag sade att det nog var ärftligt. Hon berättade att Min Pappa hade låtit det ”kosta lite extra” när det handlade om bilar. Jag berättade om en viss stolt Porscheägare. Jag vill att Min Mamma ska skratta och vara glad.

Jag har fått ett jättespännande erbjudande idag. Ett jobb. Jag blev himla glad och det är klart att jag kommer att säga ja. 

*glad*

*glad*

”Vad kommer farande med skritt och med hopp?”
Nalle Puh

Den 12 Juni 2001.


Oj Oj Oj …! Nu har jag testat lite för en ny site. Lite kreativt arbete. Kul! SFSP …. 

Snart tillbaka … igen …

”Så mycket jag vill bli och så mycket som är skoj.”
Nalle Puh

Den 13-14 Juni 2001.


Det närmar sig … en Mycket Speciell Dag … även Min Vattumans Namnsdag … och Min Äldstes Namnsdag …

”Det är ju min födelsedag. Den lyckligaste dagen på hela året.”
Nalle Puh

Den 15-16 Juni 2001.


Nu är det här … ÄNTLIGEN! … Sommarlovet … Redan har det hunnit vara kalas och festligheter … besök och en massa roligt …

”Det är ju min födelsedag. Den lyckligaste dagen på hela året.”
Nalle Puh

Den 17-19 Juni 2001.


Usch och fy! … Allt det roliga och sköna med inledningen av sommaren har ju solkats ner ordentligt! Dessa ligister och terrorister som bara är ute för att förstöra och göra ont!

Ligister och terrorister! Jag hyser absolut inget förbarmande! Feg uslingar är vad det är! Alla andra demonstranter hur fredliga de än uppger sig vara så finns det de som hjälpt dessa uslingar … att komma undan … som hjälpt dessa uslingar att kunna härja … 

Ligister och terrorister! … som gömmer sig bakom huvor och bara är ute för att härja och förstöra för andra. Inte vill jag att skattepengarna ska gå till att röja efter såna dårar!

Man kan ju inte heller låta bli att koppla ihop dem med vänsterextremister eftersom det i deras spår även finns målat en massa skäror och andra vänstersymboler. Undrar verkligen vad en vänster/kommunistisk regim hade gjort med denna typ av förövare och ligister. Mörkaste fängelsehålan troligen … skurvatten och en torr brödkant. Mer är de ju inte heller värda! Inte är de värda att få husera i en fin gammal skola som de naturligtvis gjorde mos av invändigt. Vilka grisar!

Ligister och terrorister! …. De ska tvingas ersätta varenda liten grej de har förstört! Så tycker jag! De skulle få vara affärsinnehavarnas ”slavar” tills Avenyns affärsinnehavare hade känt att de fått ersättning för alla skador de åsamkats.

Ligister och terrorister! … Ett av deras syften är ju att fådebatten att handla om polisens övertramp och få opinionen att vända sig MOT polisen. Det är ett av deras främsta syften. Vilka låter sig luras! Dumskallarna som vanligt! Media är ju också i hasorna för att hitta fel hos polisen … naturligtvis! Vilket ansvar tar media! De är inte värdiga den ansvarstyngda uppgiften de har för de klarar inte av att bära ansvaret! Så anser jag! Media är alldeles för dåliga på att spegla sakligt och balanserat! Media är bara ute för att skaffa sensation. Det vinner man inte respekt för och inte heller gör man sig förtjänt av det ansvar som deras uppgift innebär.

En blomma till Ulf Adelsohn! Han lyckades få ett Nyhetsinslag balanserat och mer fokuserat på ligisternas avskyvärda handlingar i stället för hetsjakt på polisen. Dessutom var det en polis som framträdde … skadad eftersom hans arm brutits på två ställen av en av dessa terroristers järnrör… !!! … Undrar om folk börjar begripa. 

Ligister och terrorister!  … måtte de tas fast! … måtte de få sota sina gärningar ….  många gånger om … 

”Det var ju min födelsedag. Den lyckligaste dagen på hela året.”
Nalle Puh

Den 20 Juni 2001.


Snart är det midsommar! … härligt ….  roligt … härligt_roligt … Så är det bara!

Svenska Flaggans Dag - Det är värt att fira!

”Puh gick tillbaka till sitt eget hus och kände sig mycket stolt över vad han hade gjort, och tog sig en liten munsbit för att pigga upp sig.”
Nalle Puh

Den 21-23 Juni 2001.


Vilken midsommar! … regnig ….  molnig … lite sol … massor med jobbigt … packat upp lådor … sorterat. Trodde aldrig det skulle bli gjort. Åh alla dessa lådor som stod staplade efter väggarna sedan flyttningen. 

Tänk att det blivit gjort nu. Vilken midsommar! Lite påfyllning i skåp och garderober. Massor med slängt igen! Åh såååå skönt! Nu börjar vi få undan. Åh vilken midsommar! Nu börjar sommaren … lovet … sommarlovet … förhoppningsvis …

Kan det vara möjligt!?

Hade hoppats få träffa Mia idag. Hade sett fram emot det. Men det blev inte så. Det ville sig inte så. Andra ville annorlunda … än Mia och jag … *ledsen*

”Herr Tom med brynja utan knarr.”
Nalle Puh

Den 24-28 Juni 2001.


Verkar nästan som jag tagit lite semester härifrån. Ibland tänker jag också på sårbarheten som jag själv utsätter mig för genom att skriva här. Samtidigt tycker jag det är en himla spännande kulturgrej helt i vår tidsanda. 

Det lilla otroligt betydelsefulla tecknet © är i detta sammanhang sååå viktigt. Livsviktigt! Nödvändigt … en förutsättning … ett villkor … Genom detta lilla tecken © gör jag mina ord och mina här skrivna tankar till min egen absoluta egendom. Ingen får ta dom! Ingen får skriva ut dom! Ingen får …  Man får bara läsa här och man får gärna tänka mina tankar eller rättare sagt pröva mina tankar mot sina egna … eller … sina egna tankar mot mina tankar … för att sedan skapa egna nya tankar … och … förhoppningsvis nya föreställningar om världen … Det är att ha ett öppet sinne.

I ett öppet sinne håller man sina eventuella fördomar och förutfattade åsikter i schack! Med ett öppet sinne förhåller man sig öppen till intryck i världen och intryck från sina medmänniskor. Vissa gillar man och vissa ogillar man. Man ser det onda som sker och man ser det goda som sker. Man blir bättre på att ”se” vad som är det viktiga i livet. Man kanske t o m arbetar aktivt för att låta det goda få mer utrymme på det ondas bekostnad. Ansvaret för valet av handlingar äger den enskilda människan. Det är att välja väg och ta ansvar för sitt liv. Ingen annan … bara du själv för dina … och jag för mina.

Ibland har man även påtagit sig ansvar för andras liv. Det kan man inte avhända sig. Som förälder bär man ansvar för sina barn. Det finns dock människor som inte klarar denna roll. Så är det bara! Därför så finns det många barn runt om oss som är klokare än sina föräldrar. De behöver stöd ifrån oss andra. Det gäller att vi alla lär oss ”se” dessa barn. 

Jag studerar folks beteende runt omkring mig. Jag lägger mer och mer märke till hur vi egentligen beter oss mot varandra. Jag tänker mer och mer på hur media vinklar olika saker. Jag tänker mer och mer på vilket syfte människor har med sitt agerande … och … jag tänker mycket på om de själva funderar och reflekterar över sina handlingar och sitt sätt att tala, tilltala sina medmänniskor … och vilka konsekvenser det ger … 

Jag tror att väldigt många behöver bli mycket bättre på att reflektera omkring sig själva … hur de är … Är man bra för sig själv … OCH … för andra … för medmänniskor …

Hade tänkt skriva lite om ångest … men det blev ngt helt annat *ler* Så är det med tankar. De tar sina egna vägar … framåt … Ångesten kommer kanske i morgon …. Vi får se …. *ler igen*

”Här tänker jag tankar.”
Nalle Puh

Den 29-30 Juni 2001.


Juni bara gick för fort … nu är Juni redan slut … Den bästa månaden på hela året! Så är det bara! 

Jag fick trycka upp en andra upplaga av min D-uppsats. Så roligt! Nu finns den att beställa igen. *glad*

”Och nu surrar alla bina, surrar: Nu ska solen skina, sommardagarna är fina sommaren lång.”
Nalle Puh


”Den gymnastik han får nån gång, det är ett fall från en schäslong.”
Nalle Puh

© Birgitta Rudenius

Maj 2001

Jag valde två kort båda efter koncentration … det blev:

Feeling Child of Water

Your feelings are close to the surface now,
and you may feel overwhelmed by them, both good
and bad… You may feel close to tears much of the time,
and not be sure if they are tears of joy or sorrow…
The waters of emotion wash over you, and you
are learning anew to handle them, as a child
learns control… Don’t focus on control, however…
Walk willingly into the sea of emotions, swim in its deep
mysterious waters… experience each moment fully…
embrace the beauty of a full and open heart…(Lunaea)

Inspiration 3 of Fire

Here we see a line of young ballerinas, devotedly
learning their art, committed to their chosen dance.
But bursting onstage comes another dancer,
an African dancer, leaping joyously into the air.
He expresses the power of life and the variety of
creative expression. Seeing him, the ballerinas are inspired
in ways they never dreamed, and whether they follow
his example or not, their dance will take on a fire,
and their lives will never be the same,
for they are now alive with possibility…
Stay open to unexpected inspiration…(Lunaea)


Den 1 maj 2001.


Inga demonstrationståg i sikte här inte!

Sköööönt!

”Vart ska jag gå? Kan det spela någon roll? Måste man gå åt nåt särdeles håll?”
Nalle Puh

Den 2-3 maj 2001.


Jobbardagar. Skönt med kort vecka efter ett skönt lov. 

Jag har sammanställt enkäten. Det tog tiiid vill jag lova men bra blev det. Jag misstänker att man ligger väl framme när det gäller matte och pojkar och flickor. Ska bli spännande att titta närmare på svaren. Synd för de som inte är med och glad för dom som är med. 

Jag har njutit av välförtjänt ledighet. Vi har kopplat av Min Vattuman och jag. Vi har varit på utflykt och även planterat en och annan växt i trädgården. Nu börjar man se vad som kommer upp. Tänka sig att det finns Backsippor i rabatten! Jag som var så glad för Backsipporna ute på Kastanjebacken och jag som blev så ledsen när det visade sig att sommargästernas barn hade plockat av dem! Nu har jag egna Backsippor … vilken överraskning! *glad*

Kurs och annat i faggorna. Spännande! *glad*

*Jätteglad*

Mia är ju tillbaka igen! Vi mailar …. *kramar om*

”Gullvivor ibland i gröna snår i slarvigt spridda fläckar står.”
Nalle Puh

Den 4 maj 2001.


Upp tidigt … konferens i Lund … himla intressant! Så kul!

Liten sväng i den nya …. alldeles splitter nya … Så kul!

Sedan lite mysigt och gott … ungefär så som en fredag ska vara. Härligt!

I morgon blir det mera … Så får det bli!

”Nu blir jag riddare – se här så blank och fin min rustning är!”
Nalle Puh

Den 5-6 maj 2001.


Solsken och fint. Härligt! Så mycket att njuta av. Helgen blev alldeles för kort …. alldeles för kort!

Så är det bara!

”Så går det när man tvättar sig!”
Nalle Puh

Den 7 maj 2001.


Nu har man faktiskt börjat diskutera företeelsen … faktiskt! Människor kan vara elaka. Särskilt elaka är man mot politiker, kändisar och rika personer. Särskilt gärna vill man hänga ut dessa personer för att de ska bli allmänt bespottade. Detta är vår tids skampåle på torget. Jo det kan man faktiskt säga!

I Sverige idag får man inte vara rik och företagare. Det är mer legitimt att vara beroende. Verkar nästan ”finare” att vara beroende än att vara självgående. Det är inte heller legitimt att producera …. varken varor eller tjänster. Dessa företagande människor är det också legitimt att bespotta och hänga ut.

Hur i hela fridens dar har det blivit så!?

Hur i hela fridens dar kan ett samhälles medborgare tro att de ska har råd att handskas så med människor som vill göra något och som vill engagera sig och som har drivkraften att producera … t o m jobb åt andra.

Hur i hela fridens dar kan detta få ett sådant mediautrymme!? Nu senast tror jag att Dagens Industri hade haft reportage om alla rika som semestrar på vissa orter. De fanns även med på bild. 

Ett kommunalråd i området tänker avsäga sig sitt uppdrag eftersom avundsjukan bland folk tar sig så fruktansvärda uttryck och hans familj utsätts för vidriga kommentarer och tvingas utstå människors avskyvärda handlingar. När ska det bli ett stopp på detta!

När ska detta destruktiva få en konstruktiv motkraft! Hur stor del i ansvaret för denna sjuka utveckling kan förklaras genom mediakulturen!?

Begriper inte folk att vi behöver medborgare som vill driva företag för att det ska skapas jobb? Begriper inte folk att företag och företagare lämnar Sverige … och låter sin företagaranda komma andra tillgodo i stället …. Sverige blir mer och mer ett sjunkande skepp? Vem och vad ska då betala skola och omsorg? Ju färre företag desto färre jobb desto minskande skatteinkomster för land och kommun. En sinande kassa …!

Vad vill man ha för politiker? Känslokalla maskiner!

Folk kan faktiskt bära sig åt så man baxnar. Måtte det uppstå en stark motkraft mot alla de onda elaka människofientliga handlingarna. Måtte det onda och destruktiva få minskat utrymme för att låta det goda växa …. en sådan utveckling skulle gynna oss alla.

Så är det bara!

”Nu drar de bort, helt utan hast och skogen väntar …”
Nalle Puh

Den 8-10 maj 2001.


Igår var det ett program om mobbning på TV. Det var bra. Det var strongt av de mobbade att träda fram. Även om en av dem inte orkade berätta framför kamerorna. Ett verkligt bra program tyckte jag. Så är säkert vardagen för en hel del barn och ungdomar idag. Så fruktansvärt plågsam! Mobbning är systematisk terror … precis som jag skrev i min artikel 1996. Tänk att det finns så få ungdomar med mod och vanligt civilkurage! Tänk att det kan fortgå år efter år utan att någon enda av kamraterna reagerar för den mobbade. Otroligt! Det är faktiskt inte så att man bara kan skylla på de vuxna! Inte när man går på högstadiet eller kanske ens på mellanstadiet (fast det inte heter så längre men man vet vilka åldrar det gäller då). Man borde faktiskt veta bättre i de åldrarna. Man borde veta att man inte gör en kompis illa. Man borde veta när en kompis inte mår bra! Så är det bara!

I morgon kommer programmet i repris TV2 kl 16:40 tror jag. Fredag alltså och tidig eftermiddag. Kolla!

Nu har jag köpt släktforskningsprogrammet så nu kan jag utnyttja alla finesserna. Undrar hur lång tid det tar innan jag fått in alla uppgifterna. Undrar också hur lång tid det tar innan jag kan programmet. Behärskar det alltså. Jag vill ju behärska det lärda. Så är det bara!

Men jag måste först skriva klart min uppsats. Först ”plikten” och sedan det roliga. Det andra roliga. Skriva uppsats är också kul … bara man har tid och lugn och ro.

Jag undrar mycket över ledningsorganisationen och hur tillsättningarna går till. Hur tillsätts rektorer? Blir man tilldelad en tjänst för att man ”blir över”? De rektorstjänster som tillsatts i konkurrens med andra sökande är tillsatta av lärare medan de rektorstjänster som inte tillsatts i konkurrens är tillsatta av barnomsorgspersonal. Dessa tjänster har inte ens utannonserats! Det tycker jag är upprörande! Det har jag tyckt tidigare också och det gör jag verkligen fortfarande. Jag anser att det ansvaret som en rektor har är så viktigt att det verkligen ska väljas noga vem som tillsätts. Mot bakgrund av detta måste man dra slutsatsen att barnomsorgspersonal som får rektorstjänster inte klarar konkurrens, eller hur!? Vilket i sin tur medför att man inte anser att det har så stor betydelse vem som innehar en eller ”vissa” rektorstjänster. 

I programmet om mobbning igår antyddes det ”svågerpolitik” vid tillsättningen av dylika tjänster i de kommunerna. Är detta en vanlig företeelse? Ja, då är det inte konstigt att många skolor inte fungerar ens i närheten av optimalt. 

Jag är ingen anhängare av att … ”det kvittar om man har utbildning – man kan vara lika bra ändå” … vad har vi i så fall utbildningar till överhuvudtaget! Det är faktiskt inte så att enstaka fall kan bli en generell regel! Basta! 

I den nya organisationsplanen dyker det dessutom upp en tjänst som ”utvecklingsledare”!!! Inte heller den är utannonserad! *Birgitta tar sig för pannan*

Förmodligen är det inte en så viktig tjänst att man behöver anstränga sig för att få bästa tänkbara, eller hur!? Hur nu en organisations  utvecklingsledare kan vara så oviktig! Det är en logisk följdfråga.

Kanske dags för en motion

Alla kommunens chefs- och ledartjänster ska annonseras ut och sökas i konkurrens!

Så borde direktiven absolut vara!

Ps. Jag är inte intresserad av ngn rektorstjänst om ngn skulle tro det. Jag är bara intresserad av att skolverksamheten har bästa möjliga ledning.
Här gäller det dessutom att hålla isär ”sak och person”!

”…somliga kan och somliga kan inte — så är det.”
Nalle Puh

Den 11-12 maj 2001.


OJ!

Jag hade ingen aning om att klockan var så mycket!!! 02:19 !!!

Sitter ju här och skriver. Det flyter på så bra som bara det. När jag väl kommer igång. Men våndan är intensiv innan. Massor måste göras … innan. Samma procedur som alltid … Jag tror det är en bearbetningsfas som måste igenom. Så känns det i alla fall. Jag lever med i detta och är fast förvissad om att det fixar sig. Att leva med är mycket roligare än att leva mot eller emot. Så tycker jag. Så är det bara!

När svårigheter eller problem dyker upp är det bättre att se vilken tillgång man kan få ut av problemen. Mycket roligare och mycket mer givande. Spännande rent av … när det är en riktig utmaning.

Man väljer själv. Det gillar jag. Vill absolut inte att någon ska välja åt mig. Vill vara närvarande och härvarande och delaktig och ansvarig. Mitt handlande vill jag styra och ta ansvar för. Det är ju det mest självklara i världen. Borde vara i alla fall. 

Om rätt vann …? Åjo …?!… visst var Estonias bidrag ganska bra. Den kroatiska sångerskan hade en fin röst som skulle kunna gå långt. Fast jag tycker nog Sverige skulle vunnit … i alla fall! Så är det!

”Inte längst nere, inte högst opp.”
Nalle Puh

Den 13-15 maj 2001.


Sofia idag. Alla mina flickor heter Sofie och jag Sofi … Prästen var gammal och tappade e-et. Det namnet har jag alltid gillat. Min farmor hette Hilda Sofia och mina faddrar gav mig det tillnamnet. Mina egna flickor har det som tilltalsnamn tillsammans med ett annat namn … precis som min underbara farmor. Sofia betyder väl … eller har att göra med kunskap … är det inte så …?

Då passar det bra att skriva lite om mitt uppsatsarbete. Härligt! Jag har skickat det första hela utkastet till min handledare idag. Det känns så bra. Lite nöjd eller mycket nöjd är jag än så länge. Fast jag funderar på att lyfta fram ytterligare en sak … ska fundera på det. Men mina resonemang ligger verkligen i tiden och blir lite superaktuella med tanke på undersökningen som uppmärksammats idag om betyg och elevers föräldrars utbildning  mm mm 

Ibland drar man för snabba eller ogenomtänkta slutsatser. Ibland drar man slutsatser som inte alls behöver stämma. De kan ju bero på helt andra saker. Idag … IDAG … när denna undersökning presenteras görs det på ett sätt som ska få betygssystemet att låta ”fel”. LO och (s) är ju emot betyg så det är ju inte så konstigt. 

En sak som har varit och är UTOMORDENTLIGT bra med detta betygssystem är att nu ”syns” barn i svårigheter. Dessutom har de rätt att få hjälp om de förväntas ej nå kunskapsmålen för ämnet. Det är bra! Kanonbra! Förra betygssystemet tillät elever att ”segla” genom hela skolsystemet utan att deras ibland mycket grava svårigheter som läs- och skrivsvårigheter eller matematiksvårigheter upptäcktes. Det var inte klokt! Under en lång period var det så. Jättelång eftersom många fick en misslyckad skolgång. Vem upprördes av en 2:a! Eller ens en 1:a!

Idag är det en annan pondus och aktivitet för elever som befaras ej uppnå målen. Bra för barnen! När detta fungerar.

Betygen kan aldrig vara ett hinder för kunskapsinhämtning! Betyg kan naturligtvis vara ett hinder vid ansökan till högre utbildning. Om de är för låga. Men kraven måste uttryckas på något sätt och vem vill bli behandlad av en läkare som inte kan bedöma rätt styrka på medicinen!

Det finns ett STORT HINDER … men det är inte betygen! Men det är ett STORT STORT HINDER …. språket! Språket man bär med sig i sin ”ryggsäck” har mycket stor betydelse. Vilket språk talas hemma hos barnet? Nu menar jag inte om det är svenska, turkiska eller javanesiska!!! Jag menar om det är torftigt eller varierat! Jag menar om det är fyllt av svordomar och imperativ. Eller om det är uttrycksfullt och ordrikt.

Var finns de barn som har svårigheter i skolan … och i sin utbildning …. och i det sociala livet …. på denna skala?

Torftigt språk <———————————> Varierat språk

Det är inte barnens fel! Vuxna måste bli medvetna om språkets betydelse i barnens utveckling och utbildning! Det bästa föräldrar kan göra är att läsa – läsa – läsa – läsa – läsa – läsa – och åter läsa för sina barn. Läsa och prata. Diskutera och fantisera. Använda språket och utveckla ordförrådet, lära sig begrepp … Så viktigt! Så himla viktigt!

Vi vuxna som finns i barns omgivning ska hjälpa dom och stödja dom så mycket som möjligt. Så är det bara!

Använd språket … men använd det utvecklande i språket. Släng svärorden och hela ordtorfteriet!

Här har TV ett utomordentligt stort ansvar. programansvariga tar detta ansvar!!!!! Det värsta som finns att se i TV är vuxna som beter sig som småbarn och fjantar omkring med ett fånigt lågnivåspråk. Hur kan sådana program bara få visas!

Vissa program är sådana lågvattennivåmärken att de borde drunkna i sin egen såpa. Så är det bara!  

Råd till TV:
Ett ”akademiskt” tydligt språk gynnar alla! Bra innehåll som stimulerar till reflektion är utvecklande. Bra innehåll med intressant fakta är lärorikt. Det finns sådana program! Åh vad de är värdefulla mitt i alla såpa!

”… men jag matar jämt elefanten, för han är den bästa ändå!”
Nalle Puh

Den 16 maj 2001.


Jag bara måste!

Detta Dagboksblad tillägnas – e – Ilse – My – . Tre fantastiska flickor – Blommor i vardagen. Man måste anstränga sig lite extra för att upptäcka dessa ”Naturens Under”. Alldeles för många människor i vardagen har inte förmåga att anstränga sig det där lilla extra för att upptäcka det som är så upptäckansvärt ….
Så är det bara! Tyvärr! …. Det finns många runt_omkring_oss … Se dem!

Här är dom och deras dikter … ta till er allt vad ni kan … världen kan alltid bli lite bättre … sekund för sekund … Så är det bara!

Somliga kan och somliga kan inte!

Mitt nästa stora uppsatsarbete ska ägnas åt dessa ”Naturens Under”. Min kommande uppsats ska nog få namnet ”Ett ensamt litet träd i stormen –  fantastisk blomning i stenmuren”.

Jag ska redovisa min webbundersökning och jag ska fokusera på livets väsentligheter – men även en plågad livsgnista och den eftersträvansvärda meningsfullheten – kämpandet vareviga sekund … 

Ja, jag hinner lära mer innan skrivandet sätter igång nästa termin. Men …. jag ser redan fram emot det *glad för min uppgift* Jag ska också begära in verksamhetsberättelserna från alla BUP:ar i området. Någon har jag redan fått men långt ifrån alla.

Det har också ramlat in många nya ”enkätsvar” från min undersökning på sista tiden. Ju fler desto bättre. 

”Den musen tycker jag om.”
Nalle Puh

Den 17-18 maj 2001.


Min Mellan fyller år idag – GRATTIS Lilla Gullis! Snart träffas vi!

Nu har jag gjort utvecklingsutrymme … flera stycken … Dagen till ära börjar jag med ”Eriks” följt av nästa namnsdagsbarn, följt av nästa … en hel vecka och avslutat med ”Ivans”. Fast här visar jag bara detta än så länge … UTVECKLINGSUTRYMME … att begrunda och fundera omkring!

Snart är jag här igen!

”… men jag matar jämt elefanten, för han är den bästa ändå!”
Nalle Puh

Den 19 maj 2001.


Nu har jag gjort utvecklingsutrymme … flera stycken … Jag har lagt dem på en egen sida.

Jag har även skrivit lite här om ”Utvecklingsutrymme”.

Idag vet jag också en sak …. Föräldrar ska inte alltid lyssna på sina barn! Är barnet mobbat … och inte vill att man som förälder ska agera … då ska man inte lyssna! Man ska slå näven i bordet. Man ska kräva att skolan agerar. Man kanske t o m ska ta sitt barn ur skolan. 

Tillåts det fortgå så blir det djupa sår som sitter länge … länge … alltför länge! Så är det bara!

Snart är jag här igen!

”Du kan bli kansler, så var glad! Jag lovar och jag svär!”
Nalle Puh

Den 20-21 maj 2001.


Jag har ryggskott. Eller kan det vara träningsvärk? Det känns precis som när jag hade ”foglossning” vid senaste graviditeten för så där minst 20 år sedan. Vassa knivar som vrider om strax under midjan där bak på båda sidorna. Fast det är värst på den högra sidan. Det gör faktiskt väldigt ONT!

Hoppas jag kan sova i natt. Det har gått ganska bra att jobba. Värst är det när jag rör mig. Ska resa mig från stolen eller så.

Min uppsats närmar sig slutförandet. Jag är lite stolt över den. Det får man vara. Den blev nog ganska bra. Lite ska jag komplettera med. Bland annat lite mer om ”utvecklingsutrymme”.

Igår såg jag ett fantastiskt bra TV-program om bushmän i Kalahariöknen i Södra Afrika. Det visade hur nära naturen människor kan leva och leva sig in i. Så himla intressant! Glad för att jag såg det! Vetenskapsprogrammen är de intressantaste programmen av alla. Så tycker jag! Så är det bara!

”Det finns folk som alltid frågar – ja, om allt! Om årtal, tjog och dussin och en fru som köpte salt.”
Nalle Puh

Den 22 maj 2001.


Det är nog ischias – iyuschuschusch – har jag kommit fram till. Det gör ju värre ont när jag har långbyxor och livrem. Hemma kan jag ju knäppa upp. Men inte i skolan! I morgon måste jag nog ha kjol. Usch! Jag är en byxtjej – jeanstjej. Har alltid varit. Faktiskt sydde Min Mamma hängslebyxor och matchande kepsar till mig när jag var liten. Jag fick vara en pojk-flicka som tur var. Mina Systrar är flick-flickor. En är kjol-flicka och en är lite både-och. Båda är smala och smärta men inte jag. Ska jag vara smärt och smal så får jag pina mig och svälta mig. Det är svårt när man har en Vattuman som kan kokkonstens hemliga formler i huset. Inte är det roligt heller för den delen. Lika bra att gilla sig själv med alla bilringar och rullt här och där. Så är det bara!

Nu är jag klar med min uppsats! Alldeles klar och alldeles färdig. *ler* Nehej då! Färdig är jag inte! Det finns så mycket mer att ta tag i men uppsatsen är klar. Ska skickas till Min Opponent i morgon. *vinkar till Felicia* Hoppas det går bra med ditt skrivande också. *håller tummarna*

Den sista redigeringen innebar att jag måste hitta sidan där jag hämtat ett citat. Jag kollade och kollade, även i andra böcker … verkade vara omöjligt att hitta. Det var så himla kloka ord så jag ville absolut inte ta bort citatet!

Här kommer det:

”Det som vi beskriver i termer av skolämnen, som svenska eller matematik, handlar i grunden om ett antal olika kognitiva processer. Det är dessa processer som vi i en analys måste närma oss för att förstå.”

Ur Neuropedagogik av Björn Adler och Hanna Holmgren (2000).

Kan verkligen rekommenderas! Åh vad det finns mycket intressant att lära sig! Fast nu ska jag koppla av lite … på fritiden. Snart ska jag ta tag i psykologin igen. Den fick läggas på hyllan ett tag. Snart är det psykologitime. Så är det bara! Sommaren är räddad! *ler*

”Jag undrar vad det ska hända för något spännande idag.”
Nalle Puh

Den 23-24 maj 2001.


Lugnt lugnt – rogivande lugnt! Så skönt med några dagars respit i en hektisk tillvaro.

Knappt hade jag slutfört min uppsats innan jag påbörjade nästa skrivarprojekt. Nästa som ska behandla min enkät om mobbning och BUP-klinikernas verksamhet. Nu ska jag skicka fax för att få in samtliga verksamhetsberättelser. Undrar om de är värda namnet verksamhetsberättelser!? Kommer de att beskriva verksamheten? Eller kommer det bara att behandla deras egen personalverksamhet och DERAS problem?! Jag är nyfiken och jag vill veta … mer!! Så är det bara! Kommer barn och ungdomar att kunna vända sig till BUP-arna med förtroende? För vem är de till och vad gör de och hur bra genomför de det de ska göra? Massor med frågor. Alla bra frågeställningar tar jag tacksamt emot nu INNAN jag dyker ner i arbetet. Förarbetet handlar mycket om att skaffa underlag – sedan ska jag formulera frågeställningen – sedan jobba på den utav bara attan. Så är det bara! Under tiden ska jag slutföra psykologin också.

Det gäller att se till att ha sysselsättning – gärna nyttig sådan.

Idag har vi kopplat av också. Skönt som tusan!

Tella är uppdiktad ….. fick jag veta … bakom allting finns … ngt

Utvecklingsutrymmet är dock inte påhittat utan mina djupaste tankar. Sidan har nu börjat få en litteraturlista. Litteraturlistan ska innehålla böcker om verkliga livet – Unika människors verkliga liv. Så är det bara! jag har inte läst Mias rekommendation än men jag tror det är en bok som kan passa in där. Boken om Erik från FAS står överst – Dagen till ära – Då …

”Jag såg en Heffaklump i morse.”
Nalle Puh

Den 25 maj 2001.


En bara så underbar dag!

Jag förälskade mig i en färg idag. Min Vattuman skulle köpa jeans. Han hade slitit ut mina och förpassat dom till avdelningen ”arbetskläder”. Han hittade sina jeans och jag hittade färgen. Den låg på hyllan. Det råkade vara herrbyxor. Jag bara kunde inte motstå. Min Vattuman tycker jag ska ha sånt jag gillar så det fick bli färgen. Samma färg fanns på en tröja också. Den färgklicken fick också följa med oss hem.

Färgen är djärv och häftig. Knallig rent av – mmmm jag gillar den fast den inte är blå … men den passar till blått … och svart … och … ja andra knalliga häftiga färger. Kanske tar jag en bild på färgen så jag kan använda den här i olika bilder. Om jag säger cerislila … kan man känna hur härlig färg det är då? Jo, lite kan man nog ana.

Denna underbara dag har vi unnat oss ett par sköna stolar att sola, njuta sommardagar och sommaråskväder i. Sådana stolar satt man och sov i på båtresan mellan Göteborg och England på …. mmm …. 60-talet någon gång. Däckstolar är lite speciella tycker jag. De för ljusa minnen med sig. Jag sov alltså gott i vågskvalpet. *ler*

Min Vattuman köpte nät för fiske också denna härligt underbara dag. Vi gillar fisk utav bara attan. 

”Det var en vacker vårmorgon i skogen.”
Nalle Puh

Den 26 maj 2001.


En bara så underbar dag! En till …!!!

Det blev fisk idag i de nysatta näten. Fast jag hade redan lagat fisk så den nya blev infryst.

Sedan har jag pluggat … skrivit ett viktigt brev … kollat igenom min mobbningsenkät … fått lite dåligt samvete för att jag inte hört av mig än till de som kryssat i att de önskade det. Det är ju inte försent än … men men men … dåligt samvete …

Min enkät om mobbning har fungerat bra här på Internet. Jag kommer att sammanställa alla resultat som kommer in under ett år. Det betyder att alla som besvarat enkäten hittills och t o m juni månad kommer att vara med i sammanställningen och då också finnas med i min C-uppsats i Specialpedagogik. Jag kommer att tänka igenom mycket noga vilka viktiga saker jag särskilt ska lyfta fram. Det är ju inte bara det att man underpresterar ganska ordentligt när man inte mår bra. Man presterar alltså klart och långt under vad ens förmåga egentligen skulle kunna avseende t ex provresultat och betyg. Självkänslans betydelse för den personliga utvecklingen under uppväxtåren, självstympning som reaktion och konsekvens, behov av adekvata hjälpinsatser mm mm Jo, det finns mycket att ta tag i. Ta tag ska jag göra och jag har redan påbörjat det arbetet. Så är det bara!

Sedan har jag bjudit in till fest … när sommarlovet börjar … Inte förr!

Njuter av slappa dagar och dagar som jag får göra precis vad jag vill med … njuter i fulla drag. Gillar livet när det är så här.

”Vart ska jag gå? Kan det spela någon roll? Måste man gå nåt särdeles håll?”
Nalle Puh

Den 27 maj 2001.


Polisen anmäler läkare som skriver ut ”ritanol” … heter det så …???… till brottslingar och våldsverkare. Bra! Bra att polisen anmäler för utredning. Tydligen finns detta medel med ofta i sammanhang där brott begås. Vilka läkare skriver ut på ett oansvarigt sätt? Hur kan man förhindra? Oskyldiga riskerar ju drabbas!

Detta att oskyldiga drabbas blir mer och mer oacceptabelt. Idag hamnade vi på en parkeringsplats i Småland där det stod minst 5 bilar med alla däcken sönderskurna!!! Vad gör polisen?! Vilken uppgift har polisen!? Ska inte medborgarna skyddas och medborgarnas egendom likaså! Det måste bli annan ordning på detta! Det bara måste! De små brotten måste uppmärksammas och brottslingarna måste få ta konsekvenserna av sina handlingar. Oskyldiga människor ska inte behöva drabbas! Så är det bara! En pappa till den drabbade dottern var mycket upprörd. Helt förståeligt! Dottern hade ringt i sin förtvivlan över att alla däcken var sönderskurna. Det kanske var en ung fattig student …. Det är fruktansvärt upprörande! Det måste till åtgärder så att dylika saker förhindras och få lämpliga konsekvenser.

Läste att Per G gav lektioner till sina unga Mp-partister angående demonstrationer. Sällan har jag läst ngt så klokt (!) uttalat från denne man. Han menade att man skulle inte ta med sig sådant som man kunde riskera bli kastat … t ex frukt … lämna sånt hemma … man skulle inte heller klä sig som om man var inställd på att bråka … man skulle inte heller dölja sig bakom huvor och liknande … undrar om han får sina unga partister med sig på detta ovanligt klokt uttalade …??? Vilka är det som döljer sig bakom huvor … !!! Bråkstakar … sådana som vill bråka … sådana som vill förstöra … förstöra för alla oss andra … för det är vad de gör. Fegisar och bråkstakar och deras avskyvärda handlingar! Seriösa demonstranter som har ett budskap som är värt att lyssna på … gör inte så. Det finns handlingar och beteenden som skiljer bråkstakar och seriösa demonstranter åt! Så är det bara!

Apropå miljöpartiet … milde tid …!!!… fundamentalister … i vilken tid tror de att de lever … jag måste faktiskt …. *ta mig för pannan* … fast det räcker inte långt i detta sammanhang! Stackars seriösa miljöpartister! Hur ska de klara_av_et!? Kanske lika bra att de inte gör det till nästa val! Kanske lika bra att de hamnar under 4%-nivån för Sveriges och allas vår skull… 

Ny LRF-ordförande! Bra! En kvinna som verkar helt OK! Hon menade dessutom att partitillhörigheten inte var bra! Fantastiskt! LRF och Centern har ju annars gått hand i hand. Bra att det är slut på det nu! Himla bra! Tänk om LO skulle kunna friställa sig från (s) också … bara tänk om! Men det tror jag dem inte om att klara inom överskådlig tid. Inte ens med en klok kvinna vid rodret! LO klarar ju inte ens av jämställdheten och solidariteten inom sig själva! Hur ser det ut med kvinnolöner och manslöner inom LO-facken!? Har klyftorna minskat … nehejdå!!!! 

Människor får ha olika åsikter om lösningar men människor får inte skada varandra eller varandras egendom. Överhuvudtaget borde det lyssnas mycket mer på hur människorna själva vill ha det. Människorna själva borde få bestämma så mycket som möjligt. Eller i alla fall de som begriper. 

Tänk att (s) anser att Sveriges regering ska besluta om vem som får dispens (kostnaderna) för viagra och mediciner mot fetma! Tänk att (s) anser detta! Tänk så förnedrande att ”Kalle” som behöver viagra ska kunna synas av media bara för att (s) tar sådana beslut! Häpnadsväckande! Man tror ju inte att det är sant att Sveriges regering ska syssla med dylika frågor! Det sades på TV … Har de inget annat vettigt för sig … jag bara undrar … ve och fasa … Sverige behöver nog en regering som kan jobba med mer kvalificerade beslut! 

”… somliga kan och somliga kan inte – så är det.”
Nalle Puh

Den 28 maj 2001.


Bara trött idag … orkar inte skriva här … har skrivit så mycket på annat håll … hela eftermiddagen/kvällen … ! 

”Herr Tom med brynja utan knarr.”
Nalle Puh

Den 29-31 maj 2001.


Maj avslutas och Juni tar vid. Jag gillar Juni och den månaden ska stavas med stora J … som i Jag …

Här är Jag nu igen … ! 

”Den gymnastik han får nån gång, det är ett fall från en schäslong.”
Nalle Puh


”Så låt oss nu hurra tre rungande leven och hoppas att han alltid får honung i sleven.”
Nalle Puh

© Birgitta Rudenius

April 2001

Jag valde två kort båda efter koncentration … det blev:

Feeling Child of Water

Your feelings are close to the surface now,
and you may feel overwhelmed by them, both good
and bad… You may feel close to tears much of the time,
and not be sure if they are tears of joy or sorrow…
The waters of emotion wash over you, and you
are learning anew to handle them, as a child
learns control… Don’t focus on control, however…
Walk willingly into the sea of emotions, swim in its deep
mysterious waters… experience each moment fully…
embrace the beauty of a full and open heart…(Lunaea)

Inspiration 3 of Fire

Here we see a line of young ballerinas, devotedly
learning their art, committed to their chosen dance.
But bursting onstage comes another dancer,
an African dancer, leaping joyously into the air.
He expresses the power of life and the variety of
creative expression. Seeing him, the ballerinas are inspired
in ways they never dreamed, and whether they follow
his example or not, their dance will take on a fire,
and their lives will never be the same,
for they are now alive with possibility…
Stay open to unexpected inspiration…(Lunaea)


Den 1 april 2001.


Ytterligare en morgon som vi kunnat sova ut. Härligt! Ingen har lurats idag. Troligen har ingen tänkt att det var en sådan dag då man kan luras. Lika bra det!

Satt länge i glasburen och pratade om allt mellan himmel och jord med Mina Flickor – Döttrarna. Mysigt! Vi pratade om fester, parrelationer, uppfostringsvillkor och socialisation mm mm Massor med intressanta ämnen. Aldrig tar de slut som tur är.

Idag har jag gjort riktiga bruna bönor. De blev goda också. Andra gången gillt kan man säga. Första gången var för länge sedan och de blev inte alls lyckade och jag gav upp tills nu. Jag kan ju! När jag vill och bestämmer mig!

Denna dagen har jag också läst och skrivit. Lite har det blivit gjort och jag känner mig nöjd. Nu är bastun varm sedan en stund. Klockan är mycket men ack så skönt med värme ända in i märgen.

Flickor och pojkar gynnas olika i klassrumsinteraktionen. Flickor och pojkar fungerar olika. Pojkar vinner status genom att konkurrera i storgrupp medan flickor vinner status genom den personliga uppmärksamheten som riktas mot en bestämd person. Hur kan man se till så att verksamheten fungerar så flickor gynnas i samma utsträckning som pojkar! Det är något viktigt som behöver tänkas på mer. Pojkar läser sämre, flickor får bättre betyg … men …. 

Snart är det påsk – LOV. Då ska jag skriva och plugga ännu mer. Snart!

”Allt kan jag klara.”
Nalle Puh

Den 2 april 2001.


Ibland blir jag bara så besviken. Det gäller en specifik sak och den gör mig bara så himla ledsen. Jag blir lika ledsen varje gång jag påminns. Det är så fruktansvärt orättvist! Orättvisa som sätter sig i djupet av det inre. Kan det vara värre! Orättvisa som man inte rår på. Jag har verkligen försökt. Ibland nästan stångat mig blodig. Det är inte utan att det känns hopplöst och jag tänker tankar som att ge upp. Sådana tankar gillar jag inte! Men det kan troligen vara bra att både tänka så och sedan genomföra tankarna … om man vill skona sig själv … vara rädd om sig själv … så man håller för allt det där andra som är roligt och trevligt.

Ja, jag tror faktiskt att det är dags för mig att ge upp … och slippa bli berörd av just detta som är så djupt orättvist. Men det är inte det jag helst vill … det är inte heller det som borde vara rätt som sker … det är annat fruktansvärt orättvist som sker. Ibland är världen fel! Ibland rår man inte på! Jag har bara så himla svårt att inse att man inte rår på alltid. Vill inte inse … har trotsat länge nog nu … jag mår ju ändå bara dåligt av att tänka på det. Jag drabbas och jag vill inte drabbas. Nu är det dags att aktivera försvarsmekanismerna när bearbetningsstrategierna inte rår på. 

Fy så trist! Men jag har i alla fall försökt … ansträngt mig … till det yttersta. Vissa betongklossar sitter fast i sitt eget klister. Då får dom väl det då! Jag tänker då inte fastna! 

Jag har så mycket annat jag kan ägna mig åt utan att behöva gräva ner mig i ofruktbarheter med lågnivåstagnation.   

Men jag måste erkänna att jag har svårt att ge upp. Jag har dock inga svårigheter att ge mig i kast med nya spännande saker. Vad glad jag är för det! Vad himla glad jag är för min nyfikenhet och lust att hela tiden lära mer och ge mig in på nya områden. Det gillar jag hos mig själv.

En sak gillar jag inte …. Jante-människor med deras motkrafter i utvecklingsutrymmet. Fy för den! Jante-människor krymper varje utvecklingsutrymme de närmar sig. Så är det bara!

”Det gör mig ingenting att himlen ej är blå, för jag ska ha en honungsklick, att inte säga två!”
Nalle Puh

Den 3 april 2001.


Gårdagens känslostorm sitter i. Knog och belöning ligger inte i fas. Axlarna är tyngda. Men visst jobbar jag mig igenom. Det gör jag alltid. 

Idag fick jag blommor. Så fina! De kommer aldrig att vissna och de kommer aldrig att förlora i färg. De har mina favoritfärger … himmelsblått och mörk gammelrosa. De är så spröda och så fina. De stod redan i vas men behöver inte vattnas. Min Vattuman har köpt blommorna till mig. 

-Varför har du köpt dom? undrar jag.
-Bara för att jag älskar dig, svarar Min Vattuman. Sånt blir man ju bara så glad för. Det är ju precis rätt svar! Kunde ju inte varit riktigare. *ler* 

Nu hör det till saken att Min Vattuman hade berättat om blommor han sett som var så vackra och som han hade tänkt köpa till mig. Han hade berättat att det var blommor som aldrig vissnade och som var riktiga. Jag blev ju så nyfiken så jag kunde dö! Jag frågade och frågade men kunde inte få ihop vad det handlade om för några blommor. Torkade blommor och eterneller är jag ju inte så förtjust i precis. Otålig som jag är så frågade jag när jag skulle få dom!! – När du har gjort min nya hemsida, skojade Min Vattuman. Gissa om jag satt uppe den natten tills sidan var klar!

Glad på morgonen efter berättade jag. Inte fick jag några blommor den dagen! Blommor som inte vissnar. Min Vattuman hade glömt!!! Men idag fick jag! Så fina! *glad*

Jag gillar Min Vattuman … även dagar då jag inte får blommor.

Men ingen av oss gillar orättvisor! Så är det bara! Åt pipsvängen med alla orättvisor! 

”Med honom kan du känna dig alldeles lugn.”
Nalle Puh

Den 4 april 2001.


Idag har det fällts träd. Snart ska vi plantera nya. Ngt träd i alla fall och sedan kanske några perenner. 

Min Vattuman har varit så duktig och rensat bort allt sly i stenmuren. Halvvuxna askar som låtits växa – Fy! Nu ser det mer vårdat ut. Den stora asken kom också bort – skönt! Sedan tog vi det sjuka körsbärsträdet och de stora cypresserna. Tujan fick stå kvar. 

Nu är jag nöjd!

Nu är jag nöjd här också.  

”Jag kan stå på ett ben och räkna till sju.”
Nalle Puh

Den 5-6 april 2001.


Pluggar och pluggar och pluggar … men kollar faktiskt här lite då och då … ändå.

Kunde bara inte låta bli att lyfta fram inlägget i ”Flickornas forum” till denna sida. Det beskriver så tydligt hur fruktansvärt kränkande och skadlig en miljö kan vara. Så får det bara inte vara! Är det på en skola detta sker?!!! Det måste bli stopp! Så är det bara!  

Om det nu är så att det finns skolor som saknar förmåga att ens ”se” vad som pågår …. samtidigt som det finns skolor som kanske ”ser” men inte förmår åtgärda …. samtidigt som det finns skolor som börjar finna fungerande metoder att förhindra …. samtidigt finns det barn och ungdomar som upplever detta hemska och utvecklingshindrande i sin vardagsmiljö i skolan …. just nu …. och samtidigt inte upplever att de kan prata med någon vuxen i skolan … Så får skolor inte vara! 

I vår kommun här sker undersökningar om mobbning, trivsel och trygghet … jag skrev själv motionen som ledde till denna kontroll av skolmiljön … Fler kommuner borde ta efter! Det tvingar kommunerna och skolorna att agera … handla … Mot mobbning krävs handlingskraftiga och insiktsfulla rektorer samt engagerade mobbningsteam. I hela Sverige! 

”Jag såg en Heffaklump i morse.”
Nalle Puh

Den 7 april 2001.


Jag funderar och funderar … hur ska man kunna förhindra att ungdomar mår dåligt och känner sig otrygga under sin uppväxt? vad ska till för att förhindra? Hur ska man få ungdomar att berätta? Hur ska den vuxne vara som ungdomar känner att de verkligen kan berätta för? Vilka redskap ska denne vuxne ha för att kunna hjälpa vidare? Jag menar … vi måste helt enkelt bli bättre på att förhindra bristfälliga ja rent av skadliga uppväxtmiljöer! Så är det bara! Det gäller de uppväxtmiljöer som ungdomarna befinner sig i hemma och det gäller vardagsmiljöer i skolorna. 

Att ständigt bli nedvärderad av sina kompisar och att ständigt bli utsatt för nedsättande kommentarer och trakasserier genom minspel hos kompisar är nedbrytande för varje människa och särskilt allvarligt under uppväxttiden. Det är fruktansvärt! Det är tortyr! Ingen ska behöva utstå detta!

Vad ska till för stoppa?

Vi måste finna lösningar och vi måste finna på råd … metoder … Jag vill få ungdomarnas egna tankar och förslag … Ja, det vill jag verkligen! 

Tills vi funnit på effektiva metoder … 

Skriv ner …. skriv och berätta … Fatta papper och penna och skriv … ”Detta är min vardag.” …. skriv för livet! Skriv under med ditt namn … lämna till din rektor men låt inte rektorn lämna ut din berättelse om du inte vill … du bestämmer hur du vill ha det. Fortsätt att skriva om din vardag. Blir det bättre eller sämre när rektorn agerar …? … för det måste rektorn göra. En rektor måste ta itu med och förhindra mobbning på skolan. Till rektors hjälp kan finnas ett mobbningsteam. Berätta också för dina föräldrar hur ”kompisarna” agerar. Det är inte ditt ansvar vad mobbare och plågoandar gör! Tänk på det! Naturligtvis ska inte en som är utsatt för mobbare ta på sig den skuld och skam som är mobbarens! Det vore ju helt fel, eller hur! Tyvärr är det alltför vanligt. Fy så orättvist det blir! Avslöja mobbarnas fruktansvärda handlingar! Det är faktiskt bäst även för mobbarna även om de kan tycka att det är pinsamt. Vissa mobbare verkar inte begripa hur fel de gör. Vissa verkar helt sakna empati. De behöver börja träna sig att känna detta viktiga.

Det är verkligen inte alla som är så kloka som Emmiz. Men fler kan bli om de får en chans att bli upptäckta och börja reflektera över sina handlingar och deras konsekvenser. 

Idag har allting gått bara bra, inklusive litteraturseminariet, gott och roligt, massor med skratt … precis som vanligt när vi har familjemiddag. Så kul! Nu lever några år till …. Ett gott skratt förlänger livet! Så är det bara! Mycket handlar om hur vi väljer att uppfatta och tolka det vi upplever … hur vi väljer att låta det få stort eller litet inflytande över våra liv. Det är lätt att säga men man får träna mycket för att göra. Det är skönt när man nått en ålder där man kan välja sina miljöer, välja och välja bort. De tråkiga avstår jag ifrån med glädje och det gör jag minsann! Så är det bara! 

Idag har jag haft roligt hela dagen.

”När du väljer en ny klocksträng till din ytterdörr se då till att det inte är någon annans svans.”
Nalle Puh

Den 8-9 april 2001.


Igår köpte vi växter och i morgon ska de planteras. Vi plockade in påskris … dvs … vi plockade in körsbärskvistar … Lilla GullHjärtat och jag … Lilla GullHjärtat har tappat två tänder som lämnat en stor glugg. Kvistarna kläddes och blev vårt praktfulla påskris. En härlig dag!

Lilla GullHjärtat hittade ett prydnadskörsbärsträd med vita blommor på redan nu. Visst köpte vi det och det ska grävas ner på framsidan. Jag ville ha en magnolia och en buddleja. Vitt och rosa och mörkt vinrött … åh så fint det ska bli … och åh så roligt! Påskliljorna hamnade i kruka. Den ena på entrétrappan och den andra här där jag suttit och pluggat idag. Solen har gassat och jag har bara haft det så skönt! Kollat statistik och siffror och sånt kul. Om betyg och ej betyg .. om flickors och om pojkars resultat i matte … mm mm.  ..  hela dagen.

Nu efter att ha suttit här och skrivit och läst kom jag på att jag glömt NOVA. Attan också! Det ville jag ju se. Undrar om det går i repris …??? *besviken över mig själv*

Årets påskkort är klart nu. Åh så fint det blev! 

Nu har vi också vimpel i flaggstången. Flaggan hissas kanske riktigt på fredag för då blir det stor fest. GullHjärtat fyller 7 år. Åh så roligt det ska bli. *längtar lite* … fast jag har en massa roligt även innan. Plugga, läsa och skriva … i lugn och ro … med sovmorgon om jag vill … allt bara om jag vill … när jag vill … skönt … så skönt … Så är det bara! 

”Först eftertanke och sedan hårt arbete.”
Nalle Puh

Den 10 april 2001.


Idag har det gått trögt. Inte med planteringen! Det gick jättebra och blev fint. Jag t o m krattade i landet på framsidan. Just nu är där inget o-gräs. Just nu … för hur länge?

Annars har det varit en trög dag. Uppsatsen är ett enda virrvarr i huvudet. Den röda tråden verkar avklippt i bitar som tycks utströdda på sitt eget vis. Huh! Jag försöker hålla ihop och hämta hem alla tåtar men det är så svårt. Virrvarrigt som yra höstlöv. Men jag ska ha ordning! Jag ska ha allt på rätt plats! Jag har försökt strukturera vid sidan om och jag har gjort en mall eller ett schema som jag ska foga in de otaliga trådstumparna efter. Det ska gå … men ack vad det är trögt just nu. En trögtrög dag! Så är det bara! Vissa dagar är bara så och då får dom väl vara det. Jag vet att det finns andra dagar. Jag vet att det kommer mycket bättre dagar.

I morgon blir det paus från uppsatsen. Det mesta av dagen i alla fall. Då ska jag ha det mysigt och koppla av. Jag ska göra något alldeles särskilt kul. 

En sak irriterar mig hela tiden! Jag vet att jag har sett siffror som jag inte hittar just nu. Kan inte begripa vart de tagit vägen. Antagligen är det denna irritation som orsakat att dagen var så trög. Typiskt! Jag ville ha just de siffrorna! De var ju så intressanta!

Skulle det bli fint väder i morgon! *hoppas*

”Om du vill göra en sång lite mer gnolig kan du lägga till några tiddelipom.”
Nalle Puh

Den 11-14 april 2001.


Är det möjligt att det gått så många dagar! Ja, här har varit födelsedagskalas – 7-årskalas och en himla massa annat roligt och intressant. Lika omtumlande har vädret varit. 

”Om du i hemlighet kryper ner i en kängurus ficka och hon hoppar iväg, får du förbereda dig på en skuttig färd.”
Nalle Puh

Den 15 april 2001.


Idag har jag våndats igen. Frustrerande, ångestladdat, energikrävande …. ångest ångest ångest …. ibland t o m tvivlar man på att man får ihop det … man=jag … UPPSATSEN! 

Lika ångestladdat som det kan vara lika himla-roligt tycker jag det är. Jag gillar att vara i denna process! Ja-a jag gillar det verkligen! Känner riktigt hur jag lär mig och hur jag blir bättre och jag vill bli bra på att skriva uppsatser … vetenskapliga uppsatser … Men milde tid vad jag har fått anstränga mig för att komma vidare. Det har känts som att jag fastnat! Hittade inte vägen vidare … blev så irriterad … men envishet och viljestyrka bemästrar det mesta. Jo, jag har mina strategier. De kan jag t o m tackla mig själv med. Idag lyckades jag berömvärt må jag säga. Så nu är jag igång igen … efter en fruktansvärd vånda … det vill jag då påpeka.

Jag känner mig nöjd nu. Visst har jag för många sidor men det får jag fixa i sluttampen. Tänk om jag nu hade haft mina undersökningsresultat! Men jag fick bara in från 4 klasser av 9. Jag var för optimistisk när jag trodde att jag skulle få in alla innan påsklovet inträdde. Ja, så är det bara! Nu får jag sammanställa och skriva resultat och analys på vardagskvällar och nätter samt helger. Snart är det väl lov igen. De brukar dugga tätt så här långt kommet på vårterminen. Undrar när nästa är!?

Himmel så skönt det har varit med några dagars ledighet. fast Min Vattuman har krockat bilen. Ingen skadad som tur är. Ett äldre par stannade inte vid stopp utan körde rakt ut på huvudleden utan att se Min vattuman. Bilen är helt pajad – PROBLEM! Fy vi har varken tid eller råd med sådana problem. FY! Inget kul alls! 

I morgon … idag … är en ny dag. Undrar hur vädret blir???? *hoppas*

”Sättet som mycket skuttiga djur säger goddag på, tycks alltid sluta med att man får öronen fulla av sand.”
Nalle Puh

Den 16-17 april 2001.


Sista dagen och första dagen. Det brukar komma i ordningen tvärt om … men så behöver det ju inte alls vara. Det är faktiskt bra att tänka tvärtom. Se möjligheter i det omvända eller motsatta … se möjligheter i det inte tänkbara … optionen för möjligheter ökar förhoppningsvis … utvägar kanske kan skönjas … Det är kreativt att ställa tankar på ända! Det borde man göra mycket oftare! Pröva nya tankebanor … tänka tankarna från alla möjliga och omöjliga håll. Min Allra Käraste Farbror var duktig som få på just detta. Lite träning fick jag minsann … utan att jag … då …egentligen begrep hur värdefullt detta är. Nu förstår jag ju! Nu vet jag också att det är väldigt ovanligt. Himla glad är jag för det ovanliga jag fått vara med om.

Sista dagen på påsklovet och första dagen på nya skolveckan. Det var inte konstigare. Vad som är först och sist eller upp och ned … beror ju på vad man utgår ifrån … hur begränsad värld man betraktar i eller ur. Det avgörande är var vi sätter gränserna. Om jag inte sitter upp-och-ner just nu så beror det väl på att jag betraktar mig själv i förhållande till ”det nära rummet”. Jag kanske sitter jättemycket upp-och-ner om man bara betraktar ifrån ”bortanför” t ex Månen. Vad är det som säger att man inte kan titta på sig själv från olika håll lika väl som man försöker titta på andra från olika håll!

Idag ska jag bara vänja mig vid att det är första dagen igen ….  

Jag ska bara … jag ska bara … jag ska bara … 

”Det är så dumt, det är så dumt med -Inte ska du göra så!”
Nalle Puh

Den 18 april 2001.


Jag tycker det är förfärligt! Förbaskat förfärligt respektlöst mot demokrati … mot medmänniskor … fruktansvärt helt enkelt! Man kan inte ens säga ”omoget” för det är för milt! Dessa ungdomar som kastade tårtan på finansministern. Deras handling fördömer jag å det allra starkaste. De som kastade tårtan står lägst på alla stegars pinnhåll just nu … de är inte ens värda att stå på vår stege … de har själva valt att krypa i den respektlösa sörjan. Så är det bara!

Låt dem stanna i denna sörja! Är det där attack-rörelsen hör hemma … så må de själva placera sig där!

Att jag är moderat och finansministern är sosse spelar inte ett dugg roll i dessa sammanhang som ju handlar om moral, etik, värdegrund … ja de grundläggande viktiga värdena … respekten för medmänniskan … respekten för varandra … oberoende av våra åsikter … oberoende av om vi står till höger eller till vänster. Men en sak är viktig i sammanhanget … allt detta … med åsikter … osv … det gäller … så länge ingen gör någon annan illa! Den som gör någon annan människa illa fördömer jag! Så är det bara! Kastar man en tårta … som på detta sätt … så är man ute för att skada och förnedra! Åt fanders med dessa tårtkastare! Här räcker det minsann inte med pipsvängen! Åt fanders med dom! Så är det bara!

Vissa handlingar borde få KONSEKVENSER som heter duga. Vissa handlingar borde resultera i straffarbete i Norrland … eller Sibirien … men varför skulle ryssarna vilja ha dessa sörjkrypare! Vi får nog skaffa oss vårt eget ”Sibirien” och vad vore då bättre än en avkrok … en isolerad fläck i Norrland. Kyla och hårt arbete! Så länge så det hade täckt samtliga kostnader och ”sveda och värk” några gånger om för drabbade. Dessa straff skulle gälla för alla brott där människor eller människors egendom direkt kommer till skada. Vårt Norrländska Sibirien. Inrätta det snarast och börja med att placera tårtkastarna där! Någon gång måste vi faktiskt börja ta itu med brottslingar som saknar respekt för sina medmänniskor! Så är det bara!  

”Jag såg en Heffaklump i morse.”
Nalle Puh

Den 19 april 2001.


Norrland har reagerat på mitt skrivna igår … förrgår. Inte konstigt! Helt naturligt! Inte vill heller Norrland ha ”sörjkrypande tårtkastare” hos sig! Norrland vill också ha lugn och ro. Ingen vill ha tårtkastande respektlösa människokränkare i närheten. Så är det bara! Jag fick ett mail från Norrland … Tack Eira! . Kanske kan vi inrätta vårt eget Sibirien på ett isflak i Norra Ishavet … så slipper vi alla de oönskade människokränkarna på det svenska fastlandet. På isflaket kan man ju alltid karva i isen och göra isskulpturer. 

Jag vill inte vara med och betala detta höga pris! Absolut inte! Jag har inte varit med om att ta beslut om att psykiskt sjuka ska leva bland oss andra ute i samhället och inte längre på vårdanstalter! Jag skulle aldrig vara med om att riskera hälsa och väl hos andra människor … definitivt inte när det gäller barnen. Nio! barn … 9 barn … 9 växande liv … 9 oskyldiga liv … har allvarligt kränkts och blivit utsatta för övergrepp av en människa som nu dömts till psykiatrisk vård. Detta är ett helt oacceptabelt pris! Ansvariga är de som stängde vårdanstalterna för psykiskt sjuka. Så är det bara! De psykiskt sjuka kan ju inte hjälpa sitt handlande. Men samhällets barn kan skyddas från dem … om vi inte hade dessa inkompetenta beslutsfattare … de som stängde vårdanstalterna och tvingade ut de sjuka i samhället. Några av de sjuka har levt ett ovärdigt liv i trappuppgångar och källare … de har ju inte klarat att leva med eget ansvar. Många har inte alls skadat andra utan bara tvingats till ett ovärdigt liv. Några har skadat andra människor … och när det är barn som drabbas … vem skriker då! Jag bara undrar! I alla sammanhang där jag har haft chans så har jag också givit röst åt riskerna … men samhället är inte redo att lyssna än. Hur många ska drabbas innan samhället är redo att lyssna och ”trenden” kan vändas! Hur många?! Jag bara undrar!

Jag vill SKRIKA …. högt!

Barns väl och barns gynnsamma uppväxt är varje samhälles absolut viktigaste uppgift! Så är det bara!

En grundskoleplats kostar ca 60000kr. Det finns barn som kostar över miljonen i åtgärder. Samtidigt finns det äldre som inte får den omsorg de behöver eller välfungerande barn som inte får den stimulans de borde få. Samhället har begränsade resurser. Det gäller verkligen att reflektera över hur vi använder dessa begränsade resurser! 

Ett begåvat barn kan kanske generera möjligheter för många andra genom uppfinningar, genom företagande som skapar jobb, genom …. en alkoholist kanske inte alls låter sig ”botas” av utan återfaller i missbruk … samtidigt som man lägger mycket resurser på ett mycket för tidigt fött barn som med all trolighet kommer att få problem och kräva ytterligare höga resurser medan andra … både syskon och skolkamrater får krympande resurser … Vi har inte obegränsat med resurser! Det är verkligheten! Var bör resurserna läggas!? 

Jag såg TV-programmet igår … om Moldaviens utvecklingsstörda flickor som en hjälporganisation på Irland tagit sig an. Det var ordentligt omskakande! Dels tänkte jag … Milde tid vad är det för hemska människor som sovjetregimen skapade! Vad är det för människovidriga samhällen med rutten korruption som denna kommuniststat födde! Hur i hela fridens dar kan det överhuvudtaget finnas i vårt land! Hur i hela fridens dar!??! 

Hur i hela fridens dar!

Ja … milde tid … jag skriver med glödande penna i … det brinner i knutarna … detta är ett ämne som tänder … det kan jag nog lova …. 

Jag kan också lova att det kommer mera …. Så är det bara! 

För barns väl … för barns skull och gynnsamma utveckling. 

Idag har jag verkligen skrivit om det svåra … det förbjudna att uttala … när ska vi våga tala om detta svåra … Hur vågade egentligen …

”Kanske är det någon av Puhs släktingar.”
Nalle Puh

Den 20-24 april 2001.


Flera dagar har passerat. Mycket har hänt. Det mesta intressant, lite avkoppling … ganska mycket faktiskt … ovanligt mycket avkoppling.

Två intressanta föreläsningar. En i lördags och en ikväll. Himla intressant! Ikväll handlade det om empati och aggressioner och vem föreläste om inte en viss norrman. Magne R … inte en sekund var dryg! Trots att arbetsdagen gått i ett svep och lunchen endast bestod av havregrynsgröt och föreläsningen varade mellan 17-20:30. En lååång arbetsdag med högintressant avslutning. 

Lördagen var också otroligt intressant. Den handlade om matematik – pedagogik – hjärna. Jag måste ju säga att den yrkesgrupp … oftast medicinare … som skaffat sig neurologisk kompetens är de som har mest intressant att förmedla till mig som pedagog nu förtiden. Idag har psykologer som inte hänger med här väldigt lite att bidra med. Det är bara det gamla vanliga sedan minst 30 år tillbaka. Hjärnforskningen just nu banar nya vägar och skapar ny förståelse. Signalsubstanser och signalsystem … nätverk av kommunikation och kopplingar som ska fungera … för att vi ska kunna fungera så bra som möjligt och så barn lär och utvecklas … Men hjärnan är det mest otroliga i sin skapelse och kapacitet … dessutom kan man lära så länge man lever … det viktigaste är att hålla igång hjärnan.

Bland det viktigaste föräldrar kan göra är att läsa för sina barn och se till så barnen får ett språk.

Vilka faktorer är avgörande viktiga för att få ett bra vuxenliv om man haft en ”mörk” barndom? Jo …

– en god människa någonstans på vägen som kan lyssna och bekräfta – ett språk som används flitigt t ex skrivande, läsande, talande – en god terapeut som bl a talar om att problemet sitter inte i den drabbade personen utan i problemen –

Jag måste skaffa mig boken ”Det är aldrig för sent med en lycklig barndom” av den finske psykologen Ben Furman … jag bara måste!   …  …

”Kanske är det någon av Puhs släktingar.”
Nalle Puh

Den 25 april 2001.


Nu var jag fel på dagarna igen! När det var den 23 april trodde jag det var den 24. Därför blev det lite fel … men vadådå! Det får det väl! När man lever snabbt och väldans koncentrerat.

Just nu kan jag inte ta in allt jag upplever. Det bara finns inte tid att smälta – införliva – … det är faktiskt ganska jobbigt. Det händer faktiskt att jag tänker … -Varför tog jag nu på mig det! Jag har väl nog ändå! fortsätter jag att tänka … men samtidigt … -Jag vill ju vara med på det också. Det är ju intressant! Inte kommer jag särskilt långt med att tala förnuft med mig själv inte! Därför överlever jag genom att det finns ett och annat lov då och då. Fast jag är nog inte alls ensam om att känna så bland alla dessa ambitiösa lärare som det ju finns flest av. I alla fall på min arbetsplats.

Det gladaste jag varit med om det senaste dygnet var …. mailet från Mia. Det låg i min box igår. Det är bra med Mia och hon tänker framåt. Bra … är naturligtvis ett begrepp som har olika tolkningar och beror av omständigheterna. Mia tänker framåt och funderar säkert på sin utbildning och fortsatta liv … vad kan vara bättre!? Det gläder mig mycket och det var ju så länge sedan … sen sist … tills nu detta mailet damp ner. *glad* 

Snart är april också gången! Snart är det maj … och sedan juni … så är det bara! 

”Morgonluften drar de in med lust, och lämnar kvar den mildare än nyss den var.”
Nalle Puh

Den 26-27 april 2001.


Dimmigt och regn … ibland tittar solen fram … men väldigt försiktigt.

Jag har letat upp mina släktträd … har också hämtat hem ett program som kan hantera dessa uppgifter. Nu funderar jag på att köpa det fullständiga programmet så jag kan nyttja alla finesser. Satt med pappas sida idag och fyllde i uppgifter ända tillbaka till 1723. När jag skriver i uppgifterna undrar jag mycket över personerna. Hurdana var dom? Vad tänkte dom? Hade dom det svårt? Undrar hur min farmors föräldrar upplevde att det ena barnet efter det andra drog iväg till Amerika. Bara min farmor blev kvar hemma, som tur var. Alla de sju syskonen åkte iväg när de var mellan 16 och 23 år gamla. Två åkte tillsammans och de andra själva. Undrar … undrar så … över så mycket ….? 

Tänk det var inte alls länge sedan man tog sin fars namn och satte son eller dotter efter. Bara två generationer sedan. Jag skulle ha hetat Ivansdotter egentligen. Det hade varit fint. Jag ska nog lära mig programmet innan jag för in för många uppgifter ifall det blir fel. Det är verkligen spännande. Måste lära mig att släktforska och kolla i källorna. Så är det bara!

I morgon ska jag börja räkna på attitydenkäterna. Det blir också spännande. Hoppas jag kommer på ett bra sätt för sammanställning. Sedan måste jag skriva också … skriva och skriva …. och skriva och skriva …

En lugn och skön dag ska jag ha alldeles för mig själv. Så skön! Läsa och skriva … och … om solen vill … ska jag även njuta av den.

Min Vattuman är ”Ålderman” idag … ikväll … nu. Byn har budkavlar som är från 1700-talet också … fast de används ju inte nuförtiden … nu används en papperslapp och inte en blanksliten träklenod. Jag tycker att det är lite andäktigt och högtidligt med gamla ting … människors gamla ting. Inte vilka saker som helst! Vissa saker ska man vårda väl … sig själv också. Så är det bara!

De har minsann roligt … det hörs … undrar vad de gör … hela huset hoppar ju …  inte är det varken ”tysta” eller ”arga leken” … jag börjar minsann bli trött nu … tror jag …

”Jag hoppas det inte blir snö.”
Nalle Puh

Den 28-31 april 2001.


Precis nu kom jag på … så glömsk jag är! Oförlåtligt! Inte är det var dag jag mailar till min kusin. Men nu hände det sig så … bara för att jag undrade över lite släktforskande … och … så glömmer jag att GRATTA på födelsedagen. Jag vet ju att han fyller nu! Grattis Anders!

  … nu är inte idag …

”Så låt oss nu hurra tre rungande leven och hoppas att han alltid får honung i sleven.”
Nalle Puh


”Allt kan jag klara.”
Nalle Puh

© Birgitta Rudenius

Mars 2001

Jag valde två kort båda efter koncentration … det blev:

Feeling Child of Water

Your feelings are close to the surface now,
and you may feel overwhelmed by them, both good
and bad… You may feel close to tears much of the time,
and not be sure if they are tears of joy or sorrow…
The waters of emotion wash over you, and you
are learning anew to handle them, as a child
learns control… Don’t focus on control, however…
Walk willingly into the sea of emotions, swim in its deep
mysterious waters… experience each moment fully…
embrace the beauty of a full and open heart…(Lunaea)

Inspiration 3 of Fire

Here we see a line of young ballerinas, devotedly
learning their art, committed to their chosen dance.
But bursting onstage comes another dancer,
an African dancer, leaping joyously into the air.
He expresses the power of life and the variety of
creative expression. Seeing him, the ballerinas are inspired
in ways they never dreamed, and whether they follow
his example or not, their dance will take on a fire,
and their lives will never be the same,
for they are now alive with possibility…
Stay open to unexpected inspiration…(Lunaea)


Den 1 mars 2001.


Bra dag! Men …. måste erkänna att jag är trött.

Båstads kommun har tagit steget … passerat vägvalet … och det blev rätt håll … som jag tycker. Det absolut enda rätta utan tvekan. Båstads kommun ska nu få ett Kunskapscentrum. Våra ungdomar kommer att kunna läsa på gymnasienivå i hemkommunen. De allra flesta. Båstad med gymnasium betyder – högre utbildning – kunskap – kunskapsutveckling – utbildning – ungdomar – framtid – …. Det säger väl sig självt att det blir ett mer lockande samhälle än utan allt detta och bara äldreboende. Jag kan inte fatta hur äldre människor tänker när de motarbetar gymnasium för att de inte tror det blir omsorgsplatser till äldre då. I ett ungdomskrympande samhälle blir det väl svårare även med äldrebiten. I ett ungdomsutvecklande samhälle blir det väl bättre även för äldre. Villkoren blir gynnsammare. Förutsättningarna mer möjlighetsskapande. Så tror i alla fall jag. 

Jag är glad för att tillräckligt många beslutsfattare är framåtblickande på det sättet som jag också tror fullt och fast på. Det fanns motsträvare både när det gällde frågan i sak och sitt eget valprogram. Ett parti hade gått till val på gymnasium men i opposition ska det ju motarbetas så de motarbetade sig själva också kan man säga. Hur ska ett sånt parti vinna trovärdighet i valtider. Dessutom var det ju faktiskt lite lustigt att det partiets representant visade en OH-bild på vår (m-s) hemsida och vårt valprogram. ”Representanten” hade naturligtvis klippt av halva sidan och visade inte vad vi sa om just gymnasium. Nåväl! Vår hemsida tål att ses! Där kan man ju t o m pricka av, sätta + och – för sånt vi genomför och sånt vi inte lyckas genomföra eller inte lyckas med tillräckligt bra. Det tycker jag man ska göra! Vi tål att granskas. 

Det lustigaste av allt är … att när jag sist kollade det kritiserande partiets hemsida så var sidan helt vit så när som på en liten text som sa: ”Kommer strax …” Den texten hade varit synligt sedan minst ett år tillbaka. Vilken takt håller ett sånt parti som menar att ”strax” är ett eller flera år!!!! 

Fast jag kan förstå att man inte vill visa sin sida. Där hade ju väljarna fått skriva in: ”ändrat kurs” eller ”motarbetar” … så kan små partier göra. De som inte behöver eller tar ansvar. Moderater vill alltid ta ansvar. Tyvärr måste vi kompromissa när vi samarbetar. Hade vi haft egen majoritet så hade vårt valprogram genomförts till punkt och prickar. 

Som extra krydda i politiska världen så är det faktiskt så att det partiet jag pratar om egentligen ligger allra närmast moderaterna!!! (kd) Märkligt va! 

Här är det mer heder åt våra egentliga ”motståndare”, sossarna. Tänk så det kan vara! I politiken! Var annars?!

”Jag är Baron Bister, så djärv som ett lejon.”
Nalle Puh

Den 2-4 mars 2001.


Är tillbaka igen … skriver snart mer … Har kommenterat lite på denna sida …. Nu väntar solen ute … sen min lilla dator igen …

Jag blir bara så irriterad när det inte går. När det inte går trots att jag försökt allt annat så …. ringer jag Min Äldste. Men Min Äldste tänkte som så att … jag brukar ju klarar allt så då är det säkert något med servern …. kanske fixas det i morgon. När det är fixat så finns det en ny webbplats här. Men just nu finns den inte! Fast jag har den klar här hemma. Ska minsann packa filerna och skicka dem till Min Äldste. Kanske dyker de upp under morgondagen …?

Varför är det egentligen så att de dumma … de elaka … de omogna … plågoandarna … tillåts få så stort utrymme i vardagen!? Varför i hela fridens dar är det så egentligen!? Överallt är det ju så! Dessa omogna, elaka plågoandar gör livet smärtsamt för de rara, eftertänksamma, reflekterande unga människorna. De som egentligen är de intressanta. De andra är ju inte så värst intressanta – bara stökiga och bökiga – inte alls intressanta. Trista i största allmänhet. Min Yngsta hade en förklaring till varför det var så … Man var rädd för … vissa av dessa stökiga bökiga. Jo, så är det nog ibland. många går omkring med rädslor i sin vardag. Rädslor för våldsutbrott. Vår skola är nog ingen hjärnvänlig skola som M.Ingvar skriver. Vår skola erbjuder inte tillräckligt med utmaningar och alldeles för många känner sig inte trygga. Mår man inte bra så kan man inte heller lära bra. Så är det bara!

Vilka ska kunna ändra om inte just de som finns mitt i detta!?  Fler människor måste reagera! Många fler måste börja regera nu! Acceptera inte att någon endaste en häver ur sig elakheter på någon annan människas bekostnad. 

Den som inte reagerar begår också brott mot de mänskliga rättigheterna! Inte bara den som är plågoanden. Fy så många människor det finns bland oss som fungerar på en skamligt låg nivå! Fy, säger jag bara!

Tack e för att du berättar vad de säger och gör de kränkande handlingarna synliga. Mobbarnas handlingar kan inte göras ogjorda – De kan bara stoppas!

Tack också Elin för ditt mail! Lycka till i ditt arbete som lärare! Och i bekämpandet av kränkande handlingar.

”… vars hela liv var uppfyllt av Betydande Ting.”
Nalle Puh

Den 5 mars 2001.


Milde tid vilken dag. Vattenläcka och nytt arbetsrum. Så kan det vara också. Men det blir nog bra.

Igår skrev jag i hårda ordalag om de som gör illa mot andra. Jag medger att det var hårda ordalag. Emmiz skrev och påpekade … Emmiz skrev ett nytt klokt mail. Så duktig hon är på att reflektera över handlingar! Så duktig hon är på att se från olika perspektiv! Jag tror jag ska ”klistra in” mailet här efterson det är så direkt en reaktion på vad jag skrev igår. Jag har tackat Emmiz för att hon skriver när hon reagerar på mitt skrivna. Jag behöver också besinna mig ibland. Jag behöver också tas i örat ibland *ler* Här kommer det: Det blev härEmmiz ”kloka reflektionssida” i stället.

Idag har jag blivit inspirerad. Det krävdes ett idéprogram och PerU för det. Sedan var det ju en extra krydda att HansW lade sina synpunkter också. Åh, vad roligt! Nu får jag lite lust igen. Kul!

Idag fick jag mina poäng från Psykologikursen också. *stolt* *glad* *jätteglad* 

Min Mellan berättade att hon börjar bli lite skoltrött …!!! … skulle söka ett jobb … Kan man bli skoltrött, undrar jag …*ler*… Min Mellan trodde nog inte att jag kunde bli det …!… *ler igen*

Jag hade ju tänkt att besinna mig med studier efter dessa kurser jag läser nu … hade tänkt alltså … men jag sökte fortsättningen till hösten …+… hittade jag ytterligare en kurs … på distans och halvfart … kunde ju inte låta bli att söka den också. Det gick av bara farten. + att jag ska gå en fortbildningskurs i kommunen också. Jojo! Skoltrött!? Nänä … inte än!

Snart börjar studiecirkeln i matematiksvårigheter också. Kul! Ny bok kom idag. Jo, jag har att göra. Jag har inga problem att fylla min tid. Den fylls bara med en massa intressanta saker … hela tiden! Jämt!

Så är det bara! Det gillar jag! 

”Det du sa just nu kommer att vara oss till stor hjälp.”
Nalle Puh

Den 6-7 mars 2001.


Jag orkade inte skriva igår. Gjorde inget särskilt heller vad jag kan komma på just nu. Jo, jag rensade en massa mail ur mitt mailprogram. Massor med mail. Organiserade om mina mappar för att fungera bättre så jag hittar det jag söker bland det jag har sparat. 

När jag kollade mina mail idag upptäckte jag att någon skickat ett typiskt verbalfattigt inlägg i ett av mina forum. Jag har anmält det till servern det kom från. (Det kom från skara.se) Brukar göra det genast något otrevligt dyker upp. Det var ganska länge sedan nu.  

Idag har jag hunnit vara hos frissan och det blev ganska bra. Hade en himla tur eftersom jag inte beställt tid. Slingor blev det också.

Känner att jag är lite oinspirerad att skriva just nu så det får väl stanna här. Min dator börjar bli lite för långsam och behöver bytas ut tror jag. 

Det känns skönt att ha haft tid att gå igenom sina papper. Med ordning bland papperen så kan man fortsätta jobba framåt. Innan det är ordning och sorterat så känner man en viss stress. Det känns inte så bra. Press-stressen alltså. Har man mycket omkring sig och inte hinner skriva allt i den nödvändiga stunden och inte på rätt ställe heller … ja då känns det otillfredställande … press-stressigt … Det har varit/är press-stressigt på flera håll just nu. 

Dessutom press-stressigt eftersom jag måste göra ett val. Egentligen har jag valt redan men det är ändå lite jobbigt att välja bort det ena. Man kan ju inte ha eller få allt … både äta kakan och ha den kvar … eller vad man brukar säga. Press-stressigt. Men faktiskt ingen fara alls. Jag är ganska stresstålig av mig. Ibland är det nästan så att jag blir ”ko-lugn” av stress. ”Ko-lugn” och klartänkt i vissa stress-situationer. Därför stirrar jag inte upp mig. Det gör jag i helt andra situationer … fast bara tillsammans med min lilla familj. Då bara är jag … precis som jag är. 

”… mycket lugn och stillsam.”
Nalle Puh

Den 8 mars 2001.


Internationella kvinnodagen … Grupp 8 … feminism … mm mm… Jag måste erkänna att det känts främmande. Jag har inte kunnat känna igen mig själv eller hämta mina erfarenheter ur denna perspektivvinkel. Jag funderat mycket runt omkring frågorna. Det är så självklart att män och kvinnor – människor har lika värde och ska ha samma möjligheter … så himla självklart. I den miljön jag vuxit upp har det varit lika självklart. Just detta i vilken miljö man vuxit upp måste inverka mycket. Har man sett sin mamma bli kränkt av pappan eller andra män … har man själv upplevt förnedring och förringning från mäns sida … bär man omkring bitterhet mot män överhuvudtaget … ja då blir man troligen stridbar och bekämpar männen. I detta perspektiv blir det ju också lite löjligt med män som säger sig vara feminister, eller hur! Nu är jag nog ute på hal is … på så sätt att säkert många vill slå ner på mig och detta mitt skrivna. MEN, besinnen eder! 

Jag upplever inget som helst behov av att strida mot männen. Jag upplever inte alls att ”männen måste lämna ifrån sig makten” som någon feministkvinna sa i ett program … Freja på radion tror jag. Kvinnor måste lära sig att ta makten … om de nu vill ha det som kallas för makt vad det nu är och i vilka situationer och för vad då. Det ligger på kvinnorna själva, helt och hållet. Kvinnor måste sluta att gömma sig bakom att män hindrar dem och sedan dessutom skylla på männen. Jag kan inte känna respekt för kvinnor som agerar så. För tusan (kvinno -) feminister! Ta kontrollen och styr era liv. Skyll inte resultatet på männen! Det är p g a eller tack vare dig själv det blir som det blir. Dina vardagsval i livet avgör din vardag. 

För jösse namn! En sak upprör mig. Låt människor få se ut som dom gör! Man får vara rund och man får vara tjock. Man kan vara en både charmig och söt tjockis. Varför denna yttre fixering! Vem vill underhålla en så ytlig och smal betraktelsetolkning! Kvinnor är ju hopplöst osjälvständiga. Massor av kvinnor sträva våldsamt efter att se ut … ja verkligen att se ut. När ska de avdramatisera och börja trivas med sig själva, vara rädda om sig själva, leva, må bra … precis så som man är. Jag har sagt det förr … jag säger det igen … kvinnor är många gånger mer hindrande mot varandra än män är mot kvinnor. Kvinnor har så mycket åsikter och synpunkter om hur andra kvinnor ska vara, tycka, se ut och leva. Fy! Kvinnor dömer (ut) varandra skoningslöst … om de inte tycker precis detsamma förstås i den egengjorda muromgärdade fållan. Ofria kvinnor kan aldrig bli fria kvinnor. Så är det bara!

Milde tid … vad jag skriver. Vad får jag allt ifrån! Jo, jag är nog lite besviken på den s k kvinnorörelsen – feminismen. Kvinnofjätter försätter sig kvinnorna själva i. Det är för begränsat och smalt i en alltför trångsint värld.

Men så har jag bara levt i familjer och nära människor som behandlar varandra med självklaraste respekt. Människor som är möjlighetsskapande och inte inskränkande och förhindrande. Människor rätt och slätt. Långa, smala, runda, tjocka … några män och några kvinnor … tillsammans. 

Förresten … idag har jag lämnat ifrån mig makt … till en man.

”Halvvägs i vår trapp är mitt trappsteg.”
Nalle Puh

Den 9 mars 2001.


En sådan helg nu … då jag åker för att lyssna och sedan åker hem och sover för att stiga upp tidigt och lyssna igen. Sedan åker jag hem och håller helg. Det som blir kvar av helgen måste jag plugga. Bara måste!

Läste om en undersökning som visar att friskolor och konkurrens för den kommunala skolan är bra för eleverna. Precis vad jag alltid trott. Jag tror att en mångfald av skolor är bättre för eleverna. Skolorna får gärna ha sin egen speciella inriktning eller specialitet. I ett samhälle med många skolor behöver ju aldrig någon känna sig ”utsatt” som inte klarar att fungera i den enda skolan som finns tillbuds. Det är väl ändå självklart att det är så!?

Jag har tänkt tanken flera gånger att starta en friskola. Hade jag varit lite yngre så kanske. Inte yngre för att jag känner mig gammal för det gör jag då rakt inte. Utan yngre därför att jag numera inte vill binda upp mig för mycket. Jag vill göra så mycket och det kräver faktiskt en viss frihet. Jag skulle vilja läsa så mycket, många kurser menar jag. Inte bara inom pedagogik och specialpedagogik, psykologi och sånt utan även religion och filosofi, kanske även programmering … ja det finns så många intressanta kurser. Ser nästan inga gränser för vad jag skulle kunna ge mig på att läsa. Hade jag just nu kunnat välja skulle jag …. (nej, det skriver jag inte) … och sedan målat och läst och skrivit för hela slanten. 

Jag skulle bara skriva ”två ord” och så blev det några till  … 

”I dag hör man havet … stå stilla ett slag!”
Nalle Puh

Den 10 mars 2001.


Fy vad det var dimmigt när jag åkte hem igår kväll. Dimmigt var det när jag vaknade idag och då blev jag lite ängslig att det skulle vara lika dimmigt på vägen till K-stad. och tänk alla älgar och rådjur som skulle kunna komma ut mitt framför innan man hinner …. fy … tänk! Fast det var inte så dimmigt.

Är man smålänning så har man respekt för älgar på vägen. Har man dessutom som jag jobbat på röntgen när det kommit in svåra älgolyckor … ja då vet man … En älg är stor och tung. Den kan ställa till mycket elände på en liten människokropp. Det vill man ju inte. Vem skulle sköta alla mina sidor då!

Jag tänker alltså är jag. (Descarte) Det som inte finns på Internet – det finns inte. (Certec, LTH) Jag finns på Internet alltså finns jag. Behöver inte ens nypa mig i armen. Jag kan försvinna lika snabbt som jag kan nypa mig. Bara att radera hela – alla webbplatsen – webbplatserna. Bara *knäpp* så. Det är bra att veta. Men jag har absolut ingen tanke på det … absolut inte.

Annars har jag många tankar. Idag har jag tänkt påmöjligheter för pojkar och möjligheter för flickor… att skriva av sig. Det är goda krafter som släpps fram i forum. Kolla bara på e-My-Ilse! Therese är med och likaså Emmiz … de goda krafterna sprids … Regnbågsbarnär något alldeles extra. Så är det bara!  

Idag hade jag tänkt skriva om den superkänsliga ”bokstavsdiagnosdebatten” … det blir kanske i morgon. Fast jag MÅSTE plugga i morgon. Basta!

”Helt plötsligt kände Nasse att dagen var mycket skönare än han trott.”
Nalle Puh

Den 11 mars 2001.


Tänk, jag begriper inte vad jag gjort för fel när inte pojkarnas forum fungerar. De enskilda sidorna fungerade men inte ramen. Jag har publicerat minst 5 ggr utan att få bukt med det. Jag har ändrat sidorna lika många ggr. Utan resultat so far. Nu gör jag det återigen. Hoppas det fungerar nu. Pojkarnas forum

Pojkar och flickor är olika, tänker olika, lägger säkert olika tyngd på olika upplevelser, har olika sätt att tolka sinnesintryck … mm. Flickor och pojkar är olika. Men genom den stora variation vi har inom vår art så finns det naturligtvis individer bland pojkar som ligger närmare individer bland flickorna i beteende och tvärtom. Det finns en mycket stor variation i mänskligt beteende. Det beror i sin tur på en mängd variabler som uppväxtmiljö, disposition i arvsanlag, kultur, språk … ja massor av olika typer av faktorer. Det är spännande i sig. Tycker jag. Jag gillar olikheter. Jag tycker absolut inte alla ska göras lika. Jag tycker tvärtom att vi får vara olika och ska utveckla våra olikheter. Det bidrar till utveckling om något. Det är synd om personer som inte klarar av att hantera människors olikheter. Det är synd om personer som inte förmår se igenom eller beyond. Milde tid vad de missar! Tänk sedan om dessa personer sitter i ansvarsställning eller beslutandeställning. Klart att de då inte bidrar till den organisationens utveckling! Tvärtom håller de tillbaka utvecklingstakten. Jag vet flera i min omgivning som hindrar utvecklingstakten. Det är trist! Jättetrist!

Jag skrev en gång … en organisations styrka ligger i dess förmåga att lyfta fram sina medarbetares kompetenser. Kompetenskapitalet. I många organisationer utnyttjas nog detta kompetenskapital endast till en bråkdel … låt säga ca 12,5%. Ja så är det nog på många ställen i flera kommuner!

Tänk hur det ser ut när det gäller ungdomar. Där regnbågsbarn finns gäller nog en lika låg siffra på just denna förmåga att nyttja kompetenskapitalet. Så kloka och så medkännande unga människor borde lyftas fram ”ses”. Man borde mycket mera se till varandras förtjänster och uppmuntra än att trampa på och kritisera. Förringa, utfrysa, utestänga … hur kan sådana människor tillåtas fortsätta härja!? Jag bara undrar. När ska omgivningen genomskåda detta destruktiva och sätta stopp för det!?

Sedan finns ju de som åker ”gräddfil” på andras kapacitet. De som har en förmåga att åka snålskjuts och oförskämt utnyttjar andra för sina syften, tar andras arbeten och använder som sina. Jo, de finns. Insikt om vad som är ”mitt” och ”ditt” kan däremot gagna utveckling. Visst kan man nyttja andra, bör nyttja andra … men det är skillnad på nyttja och utnyttja. Så är det bara!

Förmåga att känna och ta ansvar … är också något att reflektera omkring.

Alla människor gör sig sina egna föreställningar om händelser och företeelser. Det kan vara kreativt att reflektera över dessa föreställningar och huruvida de överensstämmer med verkligheten … och … Vems verklighet?

”Vi fick sand i håret och ögonvrårna och sand i näsan och sand mellan tårna.”
Nalle Puh

Den 12 mars 2001.


Vilken underlig tid vi lever i! Människor idag klarar inte fysiskt av jobben. Arbetsskador inträffar snabbt och förmågan blir nedsatt. Människor klarar inte heller psykiskt av jobben. Fler och fler blir ”utbrända” heter det. Ibland när jag tar på mig mitt ”paraplyseende” så tycker jag att vi är som myror som rusar omkring i tillvaron. Hur många myror stannar upp för att uppleva? Även om man försöker hjälpa en myra att stanna upp lite i sitt arbete med sitt lilla barr som ska föras till ett bestämt ställe … ja så strävar den lilla myran fortfarande av all sin kraft åt det hållet den tänker sig … eller är programmerad. 

Upplevelseförmåga i vardagen är viktigt! Kan man inte uppleva det lilla och dess sinnligt innerliga oerhörda värde så tror jag inte  att man så värst klarar att vara något särdeles stort värde heller för sin omgivning eller ens för sig själv. 

Just upplevelseförmågan … kanske kan vi kalla det för upplevelsekompetens … vilket även inkluderar självkännedom … tillsammans med en påtaglig närvaro av medvetenhet i vardagsvalen och dess konsekvenser … är bland det viktigaste att utveckla … för att kunna må bra i vår myrstressevärld. 

Hur i hela fridens dar ska barnen kunna må bra i denna värld om vi inte stannar upp och besinnar! Barn upplever också stress! Vill vi att våra barn ska känna sig stressade!? Nej, så sannerligen! Barn är olika i hur starkt de upplever och påverkas av sina känslor. Det finns barn som känner i luften och det finns barn som synes vara i det närmaste känslo-opåverkade. Det finns barn som behöver lugn och ro … och gott om tid för att göra arbetet så bra som de egentligen förmår. Dessa barn underpresterar ofta i klassrummet. Det finns barn som kräver ständig omväxling och kanske t o m tävlingsmoment i varje upplevelsesekund. De blir understimulerade annars. Hur gör den klassläraren för att tillgodose dessa båda barns helt skilda behov … samtidigt som det säkert finns flera andra ytterlighetspoler i övriga barns sätt att fungera optimalt!? Ja, det finns sannerligen mycket att undra över.

Tänk också på att 9-10-årsåldern är ”sorgeåldern”. Barn kan känna depressiva känslor … Tänk på det! Barn kan må extra dåligt av upplevelser i omgivningen. Det ska de inte behöva!

Barn har rätt att må bra! Det är vårt ansvar. Vad är viktigare!? Som speciallärare/specialpedagog vill jag gärna hjälpa tillsammans med klassläraren så att barnen mår så bra som möjligt. Tillsammans … sträva mot ett mål som vi alla borde omfatta … vuxna – föräldrar – lärare – alla … barns trygghet.

”Vart ska jag gå? Hör på råkornas rop: -Åh vad vi trivs, vad vi trivs allihop!”
Nalle Puh

Den 13 mars 2001.


Idag är en trött dag i alla fall nu ikväll. hade tänkt att gå på ett årsmöte i Rädda Barnen men jag orkade inte och jag hade faktiskt ett brev att skriva. Ett brev som behövdes tänkas omkring för att bli bra.

Just nu längtar jag lite efter Min Vattuman. han kommer så småningom … men det är just nu jag längtar.

Pratade med mitt Lilla Pratglada BarnBarn – GullHjärtat. Idag var det alldeles särdeles pratglatt. I morgon är det en namnsdag så jag måste göra ett fint kort. Ja det måste jag!

Grattis Mormors Lilla GullHjärta! *kram* *kram* 

Här kommer kortet. GRATTIS!

”I love you” *kram*

I morgon är det Mathilda! Så är det bara!

”Han kände sig ovanligt glad just idag.”
Nalle Puh

Den 14 mars 2001.


Vill man läsa mer om Barn och stress så kanske man kan söka på Åke På-r, universitetslektor i Uppsala. Själv hittade jag honom i sammanhanget i ”Att undervisa” (Nr 6 -2000), medlemstidningen för oss som är med i SFSP, Svenska förbundet för specialpedagogik.  

Jag fick en bok idag av Min Vattuman. Den handlar om riskfaktorer och barn. Man kan minsann misstänka att det är en bok som jag kommer att finna ytterst intressant! *glad för alla böcker* *glad*

Tänk att man kan läsa! Tänk så underbart att tycka det är roligt att läsa. Tänk så underbart att kunna ta del av andras upplevelser, andras arbeten, andras avhandlingar … bara tänk! … Så underbart att kunna … om man vill … när man vill. *glad*

Jag tyckte nog att det var roligt för det mesta i skolan (när jag var liten). Visst har jag haft perioder när jag tyckt det varit jobbigt. Visst har jag haft perioder när jag tänkt att … ”finns det ingen ände på pluggandet och tentor!” … ”ska livet aldrig få slut på prov och plugg!” … nu tänker jag … ”måtte det aldrig ta slut på plugg och ”prov” (= skriftliga arbeten)” … Inte var jag någon särskild stjärna i skolan men jag kommer ihåg att lärarna brukade säga till mina föräldrar att ”Birgitta kan det hon vill” … ”Bara vill Birgitta så kan hon” … Jag kommer ihåg detta. Det har nog också varit viktigt för mig. Det har varit ett tydligt ”BUDSKAP”. Jag har känt förväntningarna men de har varit envist länkade till mitt eget ansvar. Jag tror faktiskt att jag kan bara jag vill och precis vad som helst! 

Jag vet själv att jag är och har varit mycket målmedveten. Av någon anledning så har jag haft flera bra lärare i  min väg och jag har påverkats starkt av vissa lärare, förebilder. Vissa lärare har jag hyst stor mänsklig kvalitetsrespekt för. Den där ”riktiga” respekten. Min första ”fröken” var en nyutexaminerad fröken. Först så förstod hon inte mig och sedan efter vissa samtal och fleras engagemang så förstod hon mig och bemötte mig rätt. Min första skoltid förbyttes mot att ha suttit med ryggen åt fröken till att mer eller mindre ”älska” fröken. Min första fröken var sosse och satt sedermera i riksdagen och jag hade faktiskt kontakt med henne till hennes död.

Lärare är viktiga. Flera av mina lärare har haft avgörande betydelse för min egen utveckling. Flera av mina lärare har inte haft den minsta betydelse för min egen utveckling. De har passerat spårlöst i min livskarta. Andra har satt mycket intressanta spår. Jag är glad för dessa spår.

Jag upplever själv att jag har varit målmedveten på ett mycket ovanligt sätt. Målmedvetet medveten. Det har varit mitt sätt och det gillar jag. Det inrymmer ganska mycket. Det inrymmer ganska många dimensioner. En av dessa är mitt intresse för människor … ovanliga … originella människor … annorlunda människor … JAG HAR ABSOLUT LÄRT MIG ALLRA MEST AV ATT HA HAFT ETT DRIVANDE INTRESSE FÖR ANNORLUNDA MÄNNISKOR. Så tror jag bestämt! En av mina bästa vänner under de tidiga barndomsåren var troligen ett ”bokstavsbarn” med autistiska drag eller aspbergersyndrom … inte kände man till dessa bokstäver då … på den tiden! Åh, vad vi hade kul! Jag älskade min jobbiga kompis. Ingen kunde man leka så spännade saker med som med henne, Allra Käraste G. Vuxna begrep inte ett dugg! Inte ett barr! Det är med glädje och det är med sorg jag tänker på Min Allra Käraste G. Hon dog av droger i tidig ålder långt efter våra vägar skilts. Sorg och glädje i mitt hjärta. Jag skulle vilja veta mer om hennes liv efter vår tid. Jag vet bara att hon hade en yngre syster som hette C-e. Hennes mamma var ”konstig” och hennes pappa ambitiös och snäll men jobbade för mycket i sin advokatfirma.

Man lär och påverkas mycket av sina människomöten. Se till att uppleva så medvetet som möjligt i alla människomöten. Det ger livserfarenhet! Värdefull sådan. Människor är värdefulla men alla kanske inte förstår det … än.

Idag blev det nog inte bara en egotripp utan rent av en riktig nostalgitripp. *varm i hjärtat*

”Binker tigger aldrig, men gott gör honom glad.”
Nalle Puh

Den 15 mars 2001.


Igår skrev jag ganska mycket. Det liksom bara ”rann till”. Idag tror jag inte jag ska låta det ”rinna till”. Det blir kort idag.

Jag håller med Drottningen! Hur kan mödrar eller föräldrar överhuvudtaget använda sina barn i ett krig de själva utkämpar!? Det kan jag aldrig förstå! Låta eller lära barnen krig. Barnen kanske inte alls vill ha krig. Naturligtvis vill barn inte ha krig! Barn vill ha fred. Alla barn vill ha fred. Färäldrar som lär sina barn krig utsätter sina barn för fara. På nyheterna just precis hade en skola med dess barn ”straffats” av israelerna eftersom barnen hade kastat sten på soldaterna. Vad är det för skola!? Vilken värdegrund har denna skola. De kanske behöver vår skolminister! Våra sossar brukar ju gå i armkrok med stenkastarnas föräldrar … kanske lyssnar dessa föräldrar på en (s)kolministers värdegrund. 

Från skolverkets sida uppmuntras internationella kontakter mellan elever och skolor. Jag tycker vår skolminister ska åka till stenkastarskolan och prata om värdegrundsarbete. Dessa stenkastande barn behöver stöd från andra vuxna och deras föräldrar behöver komma till bättre insikt för sina barns skull. Med detta har jag inte ordat om kriget i sig utan bara barnens väl och utveckling. Så är det!

Idag har det varit en så fin dag. Vårlikt ljus och vårlig luft. Nu är jag glad för Min Yngsta ska komma hem i morgon. Vi ska gå på biblioteket. Min Yngsta ska låna ”massor med böcker” på mitt lånekort. 

Idag har varit en av de där otroligt krävande dagarna som man kan ha som lärare i skolan idag. Krävande men ändå bra. Jag var alldeles ”tom” när jag kom hem. Min Vattuman tycker jag har ett fruktansvärt trist humör, vresig-vrång-argsint, när jag är så’n. Så’n var jag idag. *ont i axlar* *ont överallt*

”Jag kan stå på ett ben och räkna till sju.”
Nalle Puh

Den 16 mars 2001.


Perspektiv ja! Alltid är det så att ett visst perspektiv gäller vid betraktandet. Min och varje annan människas föreställning om olika saker byggs upp utifrån vårt perspektiv, vår erfarenhet, vår värdegrund, vår förmåga till reflekterande … mm. Ibland tycks perspektivet begränsa och ibland tycks det öppna. Våra sinnesintryck kan censureras eller omtolkas så att de passar bättre in i vår förställning och tolkning av världar, stora som små. Begränsade kunskaper medför ofta ”smalare” tolkningar. Begränsade erfarenheter likaså. Viljan spelar också en avgörande roll. Viljan och syftet. I vilket syfte och med vilket engagemang framför man sin sak. I alla tänkbara vardagssituationer är det så oerhört viktigt att reflektera runt tänkbara möjligheter.

Carl B kritiseras just nu för sitt engagemang i oljebolaget som verkar i Sudan. Kritik utan reflektion som så ofta i media, sensationsmedia. Självklart att det inte är bra för en person som Carl B att förknippas med ett sådant engagemang som beskrivs enligt medias föreställning och tolkning av situationen i Sudan. Jag kan naturligtvis inte uttala mig om det svenska företagets verksamhet överhuvudtaget har något att göra med människofördrivningen som tydligen förekommer i Sudan och som dess egen regering medverkar i … om det är så … så är det tvivelslöst helt oacceptabelt. Det är vidrigt att ett land låter dylikt ske! Så är det bara. 

En sak för det med sig och som är god. Tack vare Carl B så fokuseras världens ögon på Sudan. hade det varit en ”Svensson” som suttit i styrelsen så hade vi inte haft en aning om vad som sker där. Är det så att Sudans folk fördrivs så kommer deras sak att uppmärksammas tack vare Carl B. Och jag kan nog garantera att varken Carl B eller någon annan vettig person skulle vilja beblanda sig med människofördrivning. Är det någon som tror det så är nog den människan dummare än tåget och således ute på helt fel spår. 

Människor anklagas för det ena och det andra. Varför krävs det inte mer seriösa bakgrundsfakta av de anklagande människorna. Borde vi inte ha ett inbyggt skydd mot anklagelser!? Om någon anklagar en annan och det visar sig vara felaktigt … då borde automatiskt den anklaganden utdömas ansvar och eventuellt skadestånd! Så tycker jag! Det skulle innebära att ett mer seriöst än ”kvällstidningsjournalistiskt” agerande infann sig. Visst vore det bra!  

Denna helgen ska jag åstadkomma ett par viktiga saker. Bl a ska jag göra klar min enkät angående matteattityder. Sedan ska jag plugga, plugga, plugga, … och åter plugga. Kanske ska jag gå en liten sväng också.

Har funderat på vovve … vilken ras … det lutar nog åt en Westie … just nu. 

”Jag har ett hus dit jag går när jag tröttnar på folk. Jag har ett hus dit jag går, det är bara för mej.”
Nalle Puh

Den 17-18 mars 2001.


Perspektiv ja! Idag har genusperspektivet gällt. Igår också. Nu är jag klar med teoriavsnittet. Enkäten blev klar efter många ändringar och djupa reflektioner och mycken möda. Jag har även läst en bok om hur man konstruerar och genomför enkäter. Men jag har ett problem! Det finns en överhängande risk att uppsatsen blir för omfattande. Men Min Vattuman har råd: -Skriv uppsatsen klar och stryk sedan alla upprepningar och alla onödiga ord! *hjälp* Tänk om det inte finns tillräckligt med upprepningar eller tillräckligt många onödiga ord då! Tänk om! 

Nästa blir metodavsnittet. Det ska jag påbörja i morgon. Behöver lite fakta som jag ska fånga upp lite här och där. Sedan ska det bli roligt att sammanställa enkäten. Hoppas det går bra att genomföra den. Hoppas att man ställer sig positiv. Det blir som vid språklig förmåga en totalundersökning i en hel åldersgrupp i kommunen. Fast nu gäller det attityder och matte. Ska bli intressant. 

Den mesta tiden har gått åt till att plugga men jag har faktiskt hunnit med en promenad också. Chippen fick följa med … och … så … Min Vattuman förstås.

Nu är jag nybastad och ska kolla vad det är på TV. Bara slappa i en fåtölj en stund. 

”Han satte sig med huvudet mellan tassarna och började fundera.”
Nalle Puh

Den 19 mars 2001.


Jag ångrar mig. Klockan är för mycket och jag är för trött. Just nu. Ikväll tar jag semester.

…. men Tänk! … Mitt Lilla GullHjärta ska sjunga i kyrkan på söndag! Då ska en viss mormor och en viss morfar sitta på parkett vill jag lova. … mmmm …. minsann!

I morgon är det en ny dag med en ny kväll.   

”-Kära Nalle, sa Christoffer Robin, vad jag tycker om dig.”
Nalle Puh

Den 20-23 mars 2001.


Oj …. så många dagar det gått helt plötsligt. Jo, jag har varit iväg … I Småland … träffat Min Syster … Min StoraSyster … mysigt! Träffat Min Mamma med.

Nu är det helg … *mmmmmm* … så skönt! 

Mia … jag vet … att du inte är hemma just nu … och varför … jag förstår att du blev orolig … säkert rädd … ängslig … 

…. fast jag inte vet alls var du är just nu … så tänker jag på dig … ofta … mycket … jag tror att du är rädd om dig … 

… *kram* … var rädd om dig … *kram* …

*kram*

*kramar om dig*

Var rädd om dig!

*kram*

”-Kära Nalle, sa Christoffer Robin, vad jag tycker om dig.”
Nalle Puh

Den 25 mars 2001.


Jag ska lägga om en massa sidor under Kastanjebacken. Det kommer att ta en hel del tid så det blir nog bara kortare gästspel här några dagar. 

Skulle en sida ”försvinna” så har den nog bara fått en ny adress. Från ”framsidan” ska man kunna nå alla webbplatserna. Jag kommer att göra dem striktare med egna webbplatser. 

Det kommer att bli en himla massa sidor under Kastanjebacken. Fast jag ska faktiskt ta bort en hel del sidor också. Politiken ska jag nog flytta till en egen domän, tror jag.

Skola, mobbning och Regnbågsbarn kommer att vara kvar men vissa sidor får nya ardresser. Det ordnar sig …. kaos först därefter ordning. Det blir nog bra.

I morgon blir en spännande dag. 

”Vart ska jag gå? Kan det spela någon roll? Måste man gå åt något särdeles håll?”
Nalle Puh

Den 26 mars 2001.


Jag upptäckte just att datum blivit ”fel”. En dag för tidigt när det bara skulle vara en timme för tidigt. Det var en timme tidigare att stiga upp i morse. Samtidigt som det blev en timme för sent när man la sig kvällen innan. Blir det då två timmars förlorad sömn!? Minst, skulle jag vilja säga! *ler lite försiktigt* 

Visst finns det ”levande matte” precis som ”levande stavning”.

Nåja … jag fortsätter med min ommöblering av webbplatserna. Ska just till att publicera för att testa … kommer kanske tillbaka sen …. kanske …..

Jo, det har varit en spännande dag idag. Sedan fick jag en himla massa mera minne … en himla massa mera välbehövligt minne …. det klarar nog tusentals webbsidor …. minst … så nu klarar jag mig ett tag till …. *glad*  

I morse … denna tidiga morgon … såg jag solen gå upp över Kungsberget. Så vackert! Håller med Kaninerna. Så är det bara!

”Och kaninerna säger: -Vilken underbar morgon!”
Nalle Puh

Den 27-28 mars 2001.


Milde tid så mycket tid som går åt till webbarbetet! Nu har jag en himla massa domäner att sköta om och uppdatera. De flesta är ju mina egna men jag jobbar på att få fler uppdrag för jag vill gärna tjäna en slant på arbetet. Just nu rensar jag bort en massa sidor. Vet inte ens om jag ska spara för det där lite nostalgiska sinnet …? Någon hamnar väl i det facket men inte särskilt många.

”Min projektsida” underhttp://home.sverige.net/birgitta.rudenius/ kommer att försvinna så småningom. Bara att flytta de sidorna! Mitt CV med alla bilagor! Nåja nu är det gjort. Hoppas länkar och annat fungerar. De gamla sidorna ligger kvar ett tag till.

Nu måste jag snart ta tag igen i min matteuppsats – det är metodavsnittet som ligger på tur – MÅSTE! Nästa termin ska jag förbereda mig för att sammanställa BUP-enkäten samt alla verksamhetsberättelserna från alla BUP-kliniker i Skåne. När jag insåg att det skulle ta tid att få in det materialet så bestämde jag mig för att ta matte denna terminen i stället. Ligger ju liksom i tiden.

Denna veckan händer det mycket! Massor med olika intressanta saker – i skolan. Visst blir man lite trött men det är ju faktiskt också roligt. Det är lättare att orka då. Jag tror inte att folk riktigt förstår hur krävande det är att vara lärare. I alla fall att vara en engagerad och ambitiös lärare. Vi har väldigt många sådana på min skola. Det gäller även vår chef. Hur många kan säga det! På min skola stöttar och uppmuntrar vi varandra. Det är kanske den allra trevligaste skolan jag varit på. Fast jag har varit på ett par andra skolor som också hade värdefulla förtjänster. En av dem låg i ett fantastiskt intressant område med forsknings- och utvecklingsinriktad verksamhet. En annan upplevde jag en sådan uppskattning och frihet på – toppen! Så är det inte längre på någon skola idag. Villkoren har förändrats radikalt – till det sämre – frihetsmässigt alltså!  Så är det bara!

Man måste vara rädd om sina ambitiösa och engagerade lärare ute i kommunerna. Många går redan på knäna …. 

”Min fröken har en riddare, och riddaren är jag. I vit kjol och slöja ska hon stå brud en dag.”
Nalle Puh

Den 29 mars 2001.


Idag har något hänt som inte får hända. Jag är mycket noga med att mina sidor skyddas med © Mycket noga. Ingen ska kunna undgå detta lilla märke © som betyder kopieringsförbud, avtrycksförbud mm. Men någon hade struntat i detta, fast ändå inte haft onda avsikter, men det hjälper inte! Ingen får stjäla berättelser och publicera självsvåldigt på en egen sida! Absolut inte! Det är olagligt! Så är det bara!

Olagligt!

© gäller

© gäller

© gäller

© gäller

Viktigt!

Så är det bara!

Vilken blåst! Jag har åkt båt, i denna förfäliga blåst. Underbart! Ja, jag tycker det är jätteroligt. Vågorna upp och ned, himlen i fokus ena stunden och havsvågorna nästa. I det runda båtförnstret. Sicken blåst! Härliga båttur!

Vilken otrolig mängd vatten! Vilket otroligt djup! Det kan vara lika djupt i havet som det högsta berg är på land. Ganska förunderligt … tänkvärt funderansvärt.

Jo, så är det vissa dagar. 

”Slumpen gjorde att det blev jag.”
Nalle Puh

Den 30 mars 2001.


Idag skulle det ha varit Min Allra Käraste Farbror H:s födelsedag. Ja, så är det! Det tänker jag på. 

Annars är det så gott att det är helg. Jag har faktiskt längtat efter helgen denna vecka. Har varit trött av allt som varit. Nu är bastun på gång och jag ska snart bli varm ända in i märgen. Så skönt jag ska ha det. I morgon får jag sova. Hurra! 

Men jag har hunnit tömma skräpförråd, handla, jobba med webbplatser … och äta sillmacka. Skagensalladen var inte god! Köpte ju den för att smaska på lite gott tills Min Vattuman skulle komma hem. Men det var som sagt inte alls gott! Ville inte ha. Det blev popcorn i micron i stället. 

Just nu testar jag att lägga in knappar, tidsinställa bildvisning mm mm …. Vill ju hela tiden lära mer när det gäller hemsidemakeri.  

Nu kan jag inte tåla mig längre utan publicerar. Kanske skriver jag mer senare … efter bastun i så fall …

”Ingen kan vara nere med en ballong.”
Nalle Puh

Den 31 mars 2001.


Idag sov vi både länge och gott. Vi hade glömt att det var områdets ”städdag”. Dvs jag hade glömt men inte Min Vattuman. Vi väcktes av telefonsignal och krattande ljud utanför på gatan. När dörrklockans signal ljöd fanns det ingen återvändo längre. Vi var tvungna att stiga upp. Halva dagen var då nästan gången. Tur det finns en natt också.

Vår Granne (f.d.) var kaffesugen och dök upp vilket ju alltid är trevligt. Vi kom också upp på det viset. Undrar hur länge vi annars hade sovit!? Men skönt var det! Gudomligt skönt! 

Plockat och plockat undan. Flyttat ett bord och flyttat upp ett annat. Lite förändring behövs. Uppdaterat en sida … det var faktiskt länge sedan den uppdaterades … Skrivit ut och läst igenom min pågående uppsats, pluggat, städat i mitt arbetsrum, sorterat papper och lagt all pågående plugglitteratur i strategiska högar, tvättat, luftat … och pratat lite med Chippen. Jag är hundvakt men Chippen bara ligger och väntar på att hans älskade Lilla Matte ska komma tillbaka. 

Jag har fått tillbaka mina enkäter från 2 av 9 klasser än så länge. De ska vara med i min uppsats. Hoppas jag får resterande under kommande vecka. Då försäkrar jag mig om jobb över påsken. Matteundervisning kan utgå från två olika sätt att betrakta undervisning och lärande. Den kan vara resultatinriktad med höga krav på formen eller den kan vara processinriktad med flexibla lösningsmodeller. Gissa vilken som är vanligast i svenska skolan! Svenska elever behöver bli bättre i matte. Det kräver en utveckling av undervisningen. Matte är himla kul! Hur många har upptäckt det! Dom finns men …. behöver bli fler … många gånger fler! Så är det bara!

Alltid när jag läser mitt skrivna … vad det än är … så gillar jag att läsa. Nästan lika mycket som att skriva. Nästan. Att skriva är så tidsupplösande lustfyllt. Att skriva är så läkande stärkande gott. Att skriva är att utveckla … tanken kanske … fast ibland bara skriver jag …  

”Allt kan jag klara.”
Nalle Puh


”Sjung hej, vad en Björn har det bra.”
Nalle Puh

© Birgitta Rudenius

Februari 2001

Den 1-2 februari 2001.


Idag blev en glad dag. Okristligt tidigt upp och sedan tog det lite längre tid än nödvändigt innan jag kom hem. Men sen! 

Mia ringde! Åh så glad jag blev att höra hennes röst. Jag bara säger det! Åh så glad jag blev att höra henne! Mia är inte bra … naturligtvis … än. Hon oroar sig också för en del. Hon gillar inte medicinen … naturligtvis … den hindrar ju henne för att ha den där fasta kontrollen om tillvaron som hon varit van att husera över själv. *ler*

Jag tror dock det är bra för Mia att även andra kan hjälpa till och hålla kontroll på det ena och det andra. Önskar så att Mia får den där riktigt goda och kvalitativa hjälpen att komma tillbaka. Jag tror det och vill tro det starkt. 

Tänk! Mia ringde! *glad*

Sedan hade Våra Barn bestämt att komma och inte bara det! De skulle även laga middag. Jag kunde ”sitta fru på stolen” och Min Vattuman kunde också fast ”sitta herr på stolen”. Det är riktig småländska och betyder att man kan bara sitta och inte göra någonting … bara njuta! Så gott! Gott_gotti_gott_gott!

Jag har även gjort lite här idag. Det ska bli en bra litteratursida så småningom. Vi kommer att ha en studiecirkel om matematiksvårigheter i vår. Vi=speclärare i kommunen.

Det var en glad dag idag! En alldeles väldigt glad dag idag! Men huh så kall. Mia berättade dock att hon gillar när vinden och luften biter i kinderna. Då känns det att man finns eller lever. Så tycker Min Lilla Mia. *kram*

”Ett litet ögonblick tyckte hon, att det var ängsligt, men sedan visste hon, att det inte var det.”
Nalle Puh

Den 3-4 februari 2001.


Jag hinner inte skriva mycket idag. Klockan är redan mycket och jag har måst ordna en massa nu när vi fått nätverk och annan snabbare uppkoppling. Nu behöver inte Min Vattuman använda min dator för att skriva ut. Nu kan han göra det direkt från sin egen. Hämta sin post också. Skönt för jag vill ha min dator ifred. Så är det bara!

Jag var på Mac Donalds idag för att kolla läskampanjen. Bra! Jag köpte ABC-boken också. Ska kolla mera sedan. Hoppas att fler barns föräldrar inser nyttan av att läsa för sina barn. Läs läs läs … allt vad ni förmår! Litterär amning! Bra!

Kommer igen … snart ….

”Det var en vacker vårmorgon i skogen.”
Nalle Puh

Den 5 februari 2001.


I NST idag kunde jag läsa om en nybliven doktor. Det hade tagit 20 år att bli klar. Det handlade om elevers uppfattning om våld och om mobbning. Undrar om avhandlingen även innehåller en senare undersökning? Undrar om jag ska beställa den …?

Var på föreläsning i kväll. Om Portfolio … ett slags metod att spara och dokumentera elevers utveckling. Den ska innehålla mycket av reflekterande över det egna lärandet och den egna utvecklingen … reflekterande överhuvudtaget. Det är ju viktigt! Men föreläsningssalen hade fel på ”styrsystemet”. Mina fötter blev stelfrusna. Min granne frös om näsan … ja alla frös vi hejdlöst … i tre timmar. Var det nu förkylningar på G i några av alla dessa lärarkroppar så kommer dessa förkylningar med all sannolikhet att bryta ut. Det tror jag nog. Själv ska jag sova med raggsockarna på i natt. Så är det bara!

Jag kan inte säga att jag njöt så där väldigt av föreläsningen. Egentligen gillar jag teori och den hade en god portion av den varan … men … den förelästa teorin var lite för ”egentolkad” för min del … av föreläsaren. Allt man erfar och tar till sig ”egentolkas” naturligtvis … men i sådana sammanhang får det inte bli uttytt på ett alltför begränsat sätt. Det blir ointressant då. Eller inte särskilt lockande och intressant. Det är risken. Tyvärr.

Klockan är halv tolv nu … fick jag veta … Så det så!

Kommer igen … snart ….

”Underhållande på ett stillsamt sätt.”
Nalle Puh

Den 6 februari 2001.


Jag håller på att bli sjuk igen. Så känns det. Fast jag vill inte. Hinner inte.

Idag är jag inte på gott humör. En vissen dag. Somliga dagar kan vara så. Jag vet precis vad det beror på men det ska jag inte solka ner Min Dagbok med. Just nu är det mycket jag skulle vilja göra. Jag måste välja. Prioritera heter det. 

Ska nog fylla på kaffemuggen för att stärka mig och sedan ska jag välja att göra en sammanställning av de svaren jag fått in och de kontakterna jag fått för mitt skriftliga arbete, ”Pejp”. Det är en bra början. Jag kommer att titta närmare på Skånes olika BUP-kliniker och deras verksamhet. Mitt arbete kommer att behandla de s k bokstavsdiagnoserna, BUP-verksamhet och skolan … jag har tankar om vad detta ska kunna mynna ut i. Det är lite spännande må jag säga.

Huvudvärk och snuva. En sak är jag glad för … och det är att kylan försvunnit igen. Fast jag hoppas av hela mitt hjärta att det är mycket snö och lagom kallt där Emmiz bor för hon älskar snowboardåkning och snöbackar. Måtte hon vara rädd om sig när hon susar genom backarna.

Kaffet drar ….  

”Jag brukar vanligtvis äta något litet litet vid den här tiden på morgonen.”
Nalle Puh

Den 7 februari 2001.


Jag håller på att bli sjuk igen. Så känns det. Fast jag vill inte. Hinner inte.  … skrev jag igår …. 

Så rätt jag hade! Huvudvärk – snuva – feber. Usch! Inget kul!

Som tur är känner jag mig inte så vissen att jag måste ligga i säng hela tiden. Trött blir man ju emellanåt. Men jag kan ändå pyssla med lite av varje.

Ska hålla mig från folk just nu när jag är som mest smittsam. Ingen tycker ju det är kul med människor som snörvlar, nyser och fräser i den nära omgivningen. Fy! Det gör inte jag heller. 

Jag har en oläst bok av Doris Lessing och jag har ju ”Mias bok” att jobba på. Jag kan göra vad jag vill just nu. Jag har mina skolpärmar också. Jag kan göra vad jag vill. Det gillar jag! Fast jag gillar inget särskilt att vara så förkyld. 

”Halvvägs i vår trapp är vårt trappsteg.”
Nalle Puh

Den 8 februari 2001.


Nu Mia Lilla! Nu är jag igång! Boken – du vet. Åh vad det är roligt! Jag önskar jag kunde berätta för dig. Jag önskar du är på bättringsvägen. Jag har gjort Titelbladet, skrivit Förord och håller på med Inledningen. Jag har bestämt vilket format boken ska ha och vad första boken ska innehålla. Ja, jag skrev ”första boken” för det lär nog bli flera. *ler*
*kramar om dig*

Igår hann jag redigera 47 sidor av ca 520 !!!!! Det du! Lilla Gumman. Jag läser och läser … förundras och förundras igen … precis som alla andra som läser om dig … vi förundras över din kraft – ditt mod – din vilja – din omsorg – din klokhet – …  Lilla Gumman! Jag säger det igen: -Du är outstanding! En fantastisk Människa som världen verkligen behöver.

Det gäller även de andra Regnbågsbarnen. Alla har bidragit till utveckling. Jag tänker mycket på Semlan och Flingan och undrar hur de har det. Jag önskar att de ville låta fler läsa om dem igen. Emmiz tar tag i sitt liv och hoppar upp för det ena trappsteget efter det andra på sin egen utvecklingstrappa. *kram* 

Men jag har också samvetskval för att jag inte har möjlighet att engagera mig i alla som hör av sig. Det är bara en omöjlighet för mig. Jag gör så gott jag kan … för det allra mesta. Det gör mig glad när mina besökare hjälper varandra. Titta bara i Mitt Forum mot mobbning! Se även i min gästbok hur My stöttar Kattis.

Mitt jobb och min utkomst måste gå före. Mina studier är viktiga för mig. Min webbplats med alla Regnbågsbarn och övrigt är också viktigt. Ja, jag gör nog så gott jag kan. Det kan också variera med min tidsinsats i olika perioder. Ibland kan jag mer och ibland kan jag mindre. Men jag gör så gott jag kan.

Tvättmaskinen har gått sönder! Attan också! Det blir för dyrt att köpa nytt. Det kostar att laga. Tvättmaskiner SKA fungera! Så är det bara! De ska definitivt inte gå sönder eller strejka.

Åter till Boken med stort B. … är nu på sidan 150 … 

”Om nån vill applådera … så är rätta stunden inne nu.”
Nalle Puh

Den 9 februari 2001.


Bra att det finns magnecyl. Det hjälper! Mot huvudvärk och förkylningsont. 

Oj vad jag läser och läser. Jag blir också tårögd emellanåt. Nu är jag på 370:e sidan nåt … Bara 150 kvar och sedan måste jag på det igen. Och kanske igen … och kanske …

Idag fick jag också en ny bok. Alldeles nyutkommen. Vad är dyskalkyli? av Björn Adler. *glad* Det ska bli himla intressant att läsa. 

Läsa och läsa … det kan man ju aldrig få nog av. Inte av skriva heller. Min Yngsta skriver på en bok också just nu. Den kom hon på när vi var i Skottland i somras. Hon har bett mig illustrera den …!!!?!!! Precis som om jag skulle kunna … -Det är klart att du kan! säger hon så självklart så jag bara inte vågar protestera. Det ska bli en barnbok. En annorlunda barnbok kan jag avslöja. Begriper inte vad hon får allt ifrån!! Som när hon skrev om en kvinna från förr i världen som precis födde sitt barn … man kunde känna hur svårt hon hade det genom orden som berättade … var får hon allt ifrån!

Tänk om man hade en sån ”gåva” då skulle jag skriva romaner och  noveller på löpande band! 

Nu har jag testat om jag kunde lägga in lösenord för en webbsida … men det kunde jag inte! Så var det med det!

Mitt Lilla GullHjärta är här nu. Hon stannar hela helgen för hennes mamma ska plugga. Så nu kan jag inte sitta här längre. Mitt Lilla GullHjärta …..

I morgon kanske jag berättar vad ungdomar tycker är viktigast med en skola.

”Det är sol över ån, det är sol på vår häck…”
Nalle Puh

Den 10 februari 2001.


Ungdomar vill ha en fin skola med ordning och reda, de vill få lära sig och de vill ha trevliga och bra kompisar. Det är de tre sakerna som ungdomar uttrycker som allra viktigast. fast jag undrar om de inte använde ord som att ”få undervisning”. De vill att lärare ska lära dem saker … ska det tolkas så eller tänkte de bara inte riktigt på ordvalet …? Ganska viktig skillnad egentligen. Ungdomar kanske inte vill söka kunskapen själv i den utsträckning som läroplanen anger …? Jag bara undrar … är lite nyfiken på vad de egentligen menar.

Mitt GullHjärta tycker inte det är roligt att Fröken bara ger henne tre rader läsläxa med SÅ stora bikstäver … när hon kan läsa många fler rader med mycket mindre bokstäver. NE-EJ … hon skulle hellre vilja få matteläxa. Jag blir bedrövad! Är det möjligt att läsläxan inte anpassas efter hennes läsförmåga? Är det möjligt att Mitt GullHjärta inte får utmaningar i skolan? Det verkar så! I den skolan Mitt Lilla GullHjärta går …. i Halmstad … nånstans. *bedrövad* Hoppas Min Mellan tar upp detta vid nästa utvecklingssamtal. Det gör hon alldeles säkert om jag känner henne rätt. Min Mellan är säkert lika bedrövad. Säkert!

Idag blev jag klar med boken. ”Klar” …? Nu måste jag ta en massa kontakter för att bestämma hur den ska tryckas. Inte det lättaste! Hur bär man sig åt när man vill ge ut en bok? Tips tas emot med STOR tacksamhet.

Idag blev det stora invigningen. Solen sken och vad mer kunde man önska!? Jo fastlagsbullar naturligtvis … och se …. vips!

Idag blev det Pippi Långstrump när hon inte ville bli stor. Pippi har lösning på allt. Det finns piller mot detta. Dessa piller måste förstås ätas när det är mörkt och man måste säga ramsan rätt: Lilla Lilla Krumelur jag vill inte bliva stur. Säger man fel så finns det risk för att man växer upp i himlen och vem vill ha flaggstångsben som hela tiden får bekymmer med trafiken!? 

Jag ville ju åka till K-stad och min kurs idag. Ville ju! Klockan ringde men huvudet värkte och näsan rann. Ingen vill väl ha en så’n i närheten av sig! Jag beslöt skona mina kurskamrater. Visst är jag snäll … men lite lessen själv. Ville ju!

”Han tyckte det skulle vara härligt att kunna flyga.”
Nalle Puh

Den 11 februari 2001.


Idag är det minsann inget väder för att sitta och njuta i rottingmöbler. Minsann inte! Usch och fy så kallt – så blåsigt – så oinbjudande! Skönt man kan hålla sig inomhus.

Nu ska jag göra ordning i min pärm. Det behövs när lösa papper samlats på hög ett tag. Just nu vill jag göra alldeles för många saker (samtidigt). Då blir det inget ordentligt av någonting. ordning och. Då måste jag skärpa till mig! Går inte det så måste jag göra något helt annat ett tag. Bara för att få styr på mina tankar. 

Jag fick ett rart mail idag på morgonen. Någon tackade mig för ett inlägg jag gjort och för att jag hade länk till min webbplats. Jag blev glad! Jag fick genom detta mail också en extra kick och blev inspirerad att skrivaytterligare inlägg. Det blev två stycken. De handlar naturligtvis om vad som behövs för att bättra barns villkor i vardagen. Det gör väl det mesta jag håller på med, tror jag. Många många fler än de som finns idag behöver engagera sig för denna sak. Ska ett barnperspektiv gälla så krävs det många många fler. Med barnperspektiv menar jag inte att barn ska bestämma. Ibland verkar det som vissa anser det. Barn är barn och kan inte förväntas ta vilka beslut som helst. Ofta måste de vuxna ta detta ansvar. Det kräver ansvarsfulla vuxna med insikt om vad som är för barns bästa.

Det finns olika barn/ungdomsprogram i TV. De går för långt ibland tycker jag. Det blir fel när en ungdom fokuseras i närbild och basunerar ut till tittande ungdomar att ”när du fyller 18 får du göra precis vad du vill”. Det stämmer inte! När man är 18 måste man känna till samhällets accepterade kodnycklar och man måste ta konsekvenser av sitt handlande. När man är 18 förväntas man nått mognad och insikt, förstå handlingars konsekvenser, kunna göra kloka medvetna val i vardagen. Det handlar inte om att ”få göra vad man vill”. Då missar man det allra viktigaste och kanske har man inte nått just den förväntade mognaden eller insikten om man har just den inställningen …!?

Mitt GullHjärta har åkt hem idag. Nu är det tomt … ett tag … till nästa vecka! Då kommer Lilla GullHjärtat igen. Lilla GullHjärtat som bestämde middagen igår. Det blev ”Röda Hund” – hela rödspättor. En stor till morfarn, en mittimellan till mormorn och en liten till GullHjärtat själv. Plus potatismos. Så gott! Så gott! Det blev en annan firre tills idag. Den ska snart tillagas. 

Jaha … så var det sorteringsdags då! Fast jag vill mycket hellre skriva …. skriva … skriva … vad det än är … skriva. 

”Dagen är synnerligen orkanartad.”
Nalle Puh

Den 12 februari 2001.


Jag skulle önska att jag hade åtta pigga timmar kvar när jag kommer hem från jobbet. 8 pigga timmar så jag kan arbeta riktigt effektivt. Varje dag efter jobbet. Jovisst hinner jag med en hel del och många undrar: ”Hur hinner du med allt?” Nja, viljan räcker långt … men inte hur långt som helst. Jag gör mycket som jag tycker om. Så är det bara! Det jag inte hinner med nu hinner jag kanske när jag blir pensionär. Jo det tror jag nog att jag kommer att göra. Det känns bra att tänka så.

Vad är viktigt i livet? Massor! Vara med sina nära och kära – hinna stanna upp i tillvaron och reflektera – hinna stanna upp i tillvaron och bara vara – hinna stanna upp i tillvaron och njuta av naturens under och förunderlighet – hinna känna sig själv och sina känslor i stunden – hinna …. ja, jag skriver ”hinna” medvetet. Inte alls för att uttrycka ett slags tidens stressymptom! Inte det minsta alls! ”Hinna” är en markering och betyder bara att göra det medvetna valet. Medvetna val i vardagen – det måste varje människa träna upp sig på och bli så duktig som någonsin är möjligt. Så är det bara! Genom att alltid vara närvarande och medveten i varje process i varje handling så tränar vi upp en viktig förmåga … den att bli bra för sig själv och bra för sina medmänniskor. Det räcker väl ganska långt, eller hur?!

Jag önskar så att jag snart får höra från Mia igen. Jag hoppades att telefonen skulle ringa igår. Men jag är så glad att Mia överhuvudtaget ville och kunde ringa då för en vecka sedan. Just nu ringer några av Mias ord i mina öron. De visar verkligen hur hon kämpar. Tänk om man kunde göra det lite lättare för henne! Tänk om! 

”Det är sant.. jag vill inte dö, jag är rädd för döden.. men jag är lika rädd för att leva.. en del av mej vill leva en annan vill dö.. just nu har den som vill dö övertaget. skadar mej själv hela tiden… men vill inte egentligen.. ”, Mia

Nu är manuskriptet på den första boken klart och jag väntar på att ta beslut om hur nästa steg ska gestalta sig …. tryckning – utgivning mm mm Spännande så det förslår! 

”Dagen är synnerligen orkanartad.”
Nalle Puh

Den 13 februari 2001.


Mia hade skrivit i går kväll. Jag hade mail i min box från en viss ung dam som var hemma nu på ett par dagar. Ibland när man tänker mycket på ngt så dyker det upp på riktigt … Ibland blir det så. Ibland är det precis som att man i det undermedvetna visste det som redan var på gång eller på väg fast man inte borde veta. Ibland kan jag få aningar om något och sedan visar det sig att det är så. Då blir jag lite rädd. Eller får lite kuslighetskänslor. Rädd är inte riktigt rätta ordet. Jag blir omskakad. Omskakad och fundersam. Allt det där okända … hur signaler kan uppstå och förmedlas … kommuniceras … på ett övernaturligt sätt … övernaturlighetsnivån …. Den nivån skulle jag vilja befinna mig inom ibland … bara för att få veta lite om det där som vi bara kan ana i vår fantasi. Tänk om man kunde få vara besökare bara en kort tid i denna övernaturlighetsnivå. Hur kom jag in på såna här konstigheter!?

Back to normal …. dock inte till någon normaliseringsnivå … den låter alldeles för trist och för utslätad! På ett sånt ställe vill jag absolut inte vara! Fy sjutton!

Nu har Mia sett och hört lite om fortskridandet av Boken med stort B. Då kan jag kanske avslöja lite mer här också. Jo, minsann här kommer den *Regnbågsflickan*

Jag tror jag ska försöka hitta sponsorer. Jag tror jag ska göra en sida speciellt för sponsorer. Sedan ska jag författa ett speciellt brev. Alla som vill kan stödja. Det gör man enklast här.

I morgon är det en viss dag. För tjugo år sedan vet jag precis vad jag gjorde denna dagen … eller mitt i natten … iaf föddes Min Yngsta inte på fredagen den 13:e då utan det hann precis bli dagen efter. Alla YYYY Dag.Grattis Lilla Hjärtat!

”Han lekte hundra lekar och sedan gick han i säng.”
Nalle Puh

Den 14 februari 2001.


Alla YYYY Dag. Grattis Lilla Hjärtat!

YYYYY   Kram!

Idag önskar jag att alla få en YYYYYYYY -go’ dag.

YYYYYYYYYYY

YYYYYYYYYY

YYYYYYYYYY

YYYYYYYY

YYYYYYYY

”Jag kom bara av vänlighet. Men här är jag nu.”
Nalle Puh

Den 15 februari 2001.


Väldigt vad man kan bli trött! Idag har det känts som fredag hela dagen. Sedan är det bara torsdag. En dag kvar denna veckan som helt plötsligt känns så mycket längre än alla andra veckor som gått så rysligt snabbt. Är det bara för att det stundar ett sportlov? Är det bara för att man går omkring med ngt slags förkylnings- eller influensavirus som aldrig verkar vilja ge med sig!? Idag har jag haft ont i huvudet och ont i kroppen, speciellt i armarna … hela dagen. Svårt att koncentrera mig riktigt, så där riktigt som kan behövas när man ska skriva ihop saker t ex.

Nåja, imorgon är det iaf fredag. Det klarar jag! Sedan ska det verkligen bli skönt med några dagar som man helt får bestämma över själv. Så skönt! Så skönt!

Hoppas det blir solskensdagar. Jag vill utforska trädgården i vårsolen. Kanske kapa några träd och rensa i buskarna. 

Jag saknar hund! Jag vill ha en hund! Men hur i hela fridens dar ska jag kunna …. jobbar ju så länge om dagarna! Kanske kan jag planera för längre lunch? Kanske kan jag då hinna hem och gå ut en sväng? Jag vet ju att det är jag som måste kunna ta hela ansvaret. Min Vattuman är inte alls lika intresserad av hund. Han är inte ens intresserad. Han blir inte så överförtjust när jag börjar prata i dessa banor. 

I skolan ska vi ta ordentligt tag i detta med ordval och uttryck. Inga fula ord – bara vänliga ord vill vi höra. Inga ord som gör någon ledsen. Detta ska vi alla ta tag i och jobba för att uppnå. Vi vill få barnen med oss och vi vill få föräldrarnas stöd och medverkan.

Men vuxna ute i samhället då!? Hur är man mot varandra!? Om vi i skolan fördömer att barn säger saker som ska insinuera elakheter mm och man samtidigt i bland vuxna gör så!? Hur ska vi i skolan då lyckas!?

Jag börjar irritera mig mer och mer på revyer och insändarskribenter utan hyfs! I revyer anses det ”tillåtet” att driva med offentliga personer. Dessa personer som blir utsatta förväntas tåla detta och förväntas t o m skratta. Varför ska man tåla elakheter och personangrepp bara för att man lägger (fri)tid på politiska uppdrag!? Vem blir lycklig över att andra gör narr av en offentligt och får folk att skratta eller får folk att skapa falska ofta elaka föreställningsbilder av en!? Vem? Nej, jag hyser ingen respekt för människor som gör sig lustiga över andra … och som förnedrar andra … och som bidrar till att smutskasta …. eller skapa falska föreställningar om människor. Några av de politiska företrädarna här har blivit mycket hårt utsatta. Jag har också fått ett insinuant och elakt angrepp i nyårsrevyn här har jag hört. Skulle jag vara värd det!? Varför vill s k revykungar förnedra människor? Skulle det vara roligt!? Då kanske vi gör helt fel i skolan!? Vi kanske ska ha roligt utav bara attan på varandras bekostnad! Förlöjliga varandra och eleverna … pika och skratta åt … skulle det vara roligt! Nej! Fy tusan! 

Vi behöver fler goda vuxna som förebilder! Vi behöver inte vuxna som gör sig löjliga! (Särskilt inte vuxna som har behov att göra sig löjliga på andras bekostnad.) Tänk bara på alla dessa vuxna i barnprogrammen i TV. Himmel så löjligt de uppträder!? Barn måste ju bli förvirrade av att se stora människor bete sig som barnungar. 

Ibland när man betraktar världen ter den sig mycket underutvecklad avseende människors beteende och människors handlingar! Så är det bara! 

”-Jag frågar ingen alls, sa I-or. -Jag bara talar om hur det är.”
Nalle Puh

Den 16-17 februari 2001.


Vi hittade nog en present till Vår Yngsta som hon kunde gilla. *ler* -Det är ju inte mer än en gång man fyller 20, tänkte vi och Min Vattuman var på sitt generösa humör. En smålänning har mycket svårare för det så det är roligt att vara gift med en generös Vattuman när man är smålänning. 

Så skönt att vara ledig och fågelfri. Idag bestämde jag att min lediga tid skulle användas åt att gå igenom alla svar på min egen undersökning här på webben. Det bara föll sig så att detta blev prioriterat idag. Jag tror nog att NST hade ett finger med i spelet. I dagens NST fanns nämligen skriverier och intervjuer angående mobbning. Jag tyckte nog att de borde tagit med min webbplats som länk. Undrar egentligen hur de kunnat missa den! Troligen har inget omfattande bakgrundsarbete gjorts inför artikelskriveriet. Research heter det väl på journalistspråk. Eller var det en mycket ung artikelskribent. I vilket fall som helst så är det bra att frågan debatteras och lyfts fram. Heder åt journalisten för detta.

Jag blev inspirerad som sagt var och då brukar det bli webbsidor också. Idag gjorde jag denna. När jag sammanställde svaren från min enkät påmindes jag åter …. himmel vilket värdefullt material jag har samlat på mig! Tack vare alla som bidragit med inlägg eller som skrivit till mig. Jag tror också att min webbplats betyder mycket för många besökare. Många mail vittnar om detta. Det är jag verkligen glad för också. 

Nu ska jag nog skriva en ny artikel om mobbning men först ska jag … 

”N.V. (Nasses Vän)”
Nalle Puh

Den 18 februari 2001.


Vilken dag! Så underbar! Vi åt frukost i ”glasburen”. Myyysigt! Sedan satt jag och solade lite på eftermiddagen. Drog undan glasdörren och bara lät solen värma hela mig. Jag blev snabbt röd i ansiktet och läsa gick ju inte …! Solen var alldeles för stark för mina ögon även om glasögonen ändrade färg. Doris Lessing fick vänta. Men Roddan fick brusa ut i luften och jag bara njöt. Underbart med lov … fast det börjar ju egentligen inte förrän i morgon.

Jag gjorde en webbsida också. Ett brev till goda vänner i Skottland. Ganska praktiskt att göra så faktiskt. Nu har jag skickat iväg länken till dem. Ska bli spännande att få höra från dem. Vi hoppas de kommer till Sverige och besöker oss.

Nu ska jag tänka lite tankar omkring ett viktigt ämne. Jag fick nämligen ett mail från Ingrid som undrar om jag har tips omkring gränser och gränssättning i arbetet med barn. Det är ett stort, svårt och mycket viktigt område. Så viktigt att tänka tankar omkring. Hur gör man när barn överskrider gränser både med små och stora steg!? I skolan. För oss som arbetar i skolan är det viktigt att tänka på och veta att barn kommer från de mest skiftande miljöer … eller vi kan kalla det kulturer, uppväxtkulturer. I vissa kulturer som barn växer upp i skriker man till varandra och kallar varandra för elaka saker. I andra kulturer visar man respekt också för de unga människorna, barnen. I vissa kulturer är man rädd om sina saker och även om andras och i andra kulturer bryr man sig mindre om att vara rädd om saker. I vissa kulturer anser man det viktigt att vara ärlig och i andra kulturer döljer man saker och kanske talar osanning. Barn växer upp i så skiftande kulturer. 

Hur ska barn kunna veta vad som är det riktigt rätta och det riktigt felaktiga!? Om inte föräldrarna förmår förmedla den värdegrund som förväntas av samhället. Barn kan inte veta! Barn lär av att uppleva och se hur de vuxna gör och är mot barn och varandra. Barns moralutveckling har jag skrivit om tidigare. Den sker i tre steg. 1. Babysen upplever hur den får sina grundläggande behov tillgodosedda. Hur händer tar mm Ömt eller hårt. Känner det tillfredställelse eller otillfredställelse. Är jag en människa som det är värd att vara rädd om? 2. Barnet lär hur man är mot varandra inom familjen och den nära kretsen. Visar man varandra respekt eller är klimatet hårt och kritiserande mm 3. Barnet upplever hur familjemedlemmarna är mot de som kommer utifrån, främmande. Vilken människosyn bär kulturen?  Är människor och djur värda att behandlas med respekt? 

Barn kommer från de mest skiftande uppväxtkulturer.Barn bär sin kultur med sig. Alla barn möts i skolan. Alla dessa uppväxtkulturer möts i skolan. Möts och bryts mot varandra i ytterligare en … ny kultur, skolans. Värdegrunden som alla ska omfatta. Ska läras att omfatta. Verkligen ingen lätt uppgift! Verkligen ingen uppgift som genomförs genast. Kanske inte ens på 9 grundskoleår! För att lyckas krävs föräldrarnas goda vilja och aktiva medverkan. För barnens skull.

Mitt i allt detta kan man mycket väl tänka sig så konfliktartat och förvirrande det måste vara för barn när de möter en helt annorlunda kultur ett helt annorlunda sätt att vara mot varandra.

Hur gör man då!?

Man är och gör mycket tillsammans med barnen. Man pratar mycket och lyfter fram de goda handlingarna. Man arbetar stenhårt på att få barnen att uppleva och känna det som är mest rätt och man arbetar stenhårt på att få barnen att inse det som är fel. Man lär barnen att se de goda egenskaperna hos varandra och att respektera varandra och varandras olikheter. Ingen är ”fel” vi är bara olika. 

Ett barn som inte blivit behandlat med respekt kan nog svårligen visa andra respekt. Kanske inte ens djur. Det är ett mycket allvarligt tecken när barn misshandlar djur.

Inte vet jag alla svaren eller ens alla sätten att nå våra gemensamma mål. Jag vet bara att det är en svår uppgift men ack så viktig. Livsviktig livskunskap. Livskompetens.

Dessutom har vi våra barn med bristande impulskontroll … Hur ska de någonsin kunna fungera i en större och så sammansatt barngrupp!? Jag bara undrar …

Det är lätt och nyttigt att tänka tankar …

Milde tid … *skyndar mig tillbaka hit* … Jag höll ju på att glömma det viktigaste … nästan ….

TÄNK så viktiga vi vuxna är! Vi som arbetar med alla dessa barnen. Tänk! Det gäller verkligen att vi gör vårt allra allra bästa för att vara så goda och så kloka som någonsin är möjligt. Man borde vara väldigt rädd om lärarkåren. Ibland undrar man … 

Läste precis de senaste inläggen här. Tack e och My!*kram* 

”Till Tappra Dåd jag rider ut …”
Nalle Puh

Den 19 februari 2001.


”Man borde vara väldigt rädd om lärarkåren. Ibland undrar man …” skrev jag igår. Med det menar jag … eftersom det kräver ganska mycket av psykisk kraft och ork att arbeta så intensivt och så nära människor som läraryrket innebär …. och eftersom man mer och mer hör om lärare som bränns ut … som inte orkar längre … mm mm Då är det särskilt viktigt att se till så dessa yrkesgrupper som har med barn att göra verkligen ges chans att orka och dessutom hinna med och dessutom samtidigt orkar vara glada …. Hur ser förutsättningar och villkor ut idag på skolarbetsplatser. Själv har jag en mycket bra arbetsplats men det hindrar inte att jag också är trött ibland. Dessutom tror jag inte att många har en lika bra arbetsplats! Nej, det tror jag faktiskt inte! 

Hur ska en skolarbetsplats se ut för att lärare ska kunna/hinna/förmå se när mobbning förekommer? Det är inte så enkelt att man bara kan lasta över all skuld på lärare(n). Men man kan konstatera att:

  • Läraren är en avgörande viktig nyckelperson i skolan! 
  • Skolan måste bli en trygg arbetsplats! 
  • Föräldrarna är också viktiga nyckelpersoner i skolans arbete!
  • Några barn behöver särskilt uppmärksammas!
  • Det finns beslutsfattare som styr över förutsättningar och villkor!

Det är många som inverkar på hur resultatet blir. Sällan bara en. Här gäller det att så många som möjligt drar sitt strå till stacken! Så är det bara! 

Jag fick precis veta att barn- och ungdomslitteraturen nuförtiden inte visar på någon framtid … är hopplösheten det som förmedlas till vårt uppväxande släkte. Det borde vara tillit till mänsklighetens förmåga att finna kloka lösningar. Och en tro på att det goda vinner … till slut … trots allt. Som i min barndoms riktiga sagor. Det skapar nog mest kreativitet … så tror jag i alla falla. Så är det bara!

Nu har jag skrivit mina tankar och några kommentarertill e – My – Ilse … Det gör så ont i hjärtat att någon ska behöva utsättas för mobbarnas terror och dessutom år efter år. Inte klokt! Det måste bli slut på mobbningen! Mobbarnas handlingar kan aldrig göras ogjorda – De kan bara stoppas!

”Den trognaste av alla mina Riddare.”
Nalle Puh

Den 20 februari 2001.


Idag har jag kommit igång med skrivandet för den speciella egna delen i min kurs. Det känns alltid bra när man kommit igång. Sedan brukar det flyta … ibland av bara farten … ibland med en massa våndor i början … Till slut går det alltid bra att få ihop det. Så är det bara! Just nu känns det som om det kommer att flyta på bra. Vissa uppgifter kommer jag att vilja ha … snabbt som ögat. Hoppas jag hittar dem så snabbt. Lite hialös är jag ju allt. 

Idag blev vi väckta! Telefonen ringde. Jag hörde att det var ngn med rara tankar i andra änden … fast det inte var jag som svarade. Jag hörde det på Min Vattuman.

Jo minsann det var vår Mycket Gode Vän som ville ha morgonkaffe. Han hade redan varit utanför – med fastlagsbullar – men konstaterat att vi sov – ville inte väcka – åkte hem och lade sig på soffan en stund och ringde sedan … – Det blev kaffe på momangen. Så rart och så omtänksamt!

Sedan gick Min Vattuman och jag en härligt lång promenad i solen. Därefter fika i glasburen. Sedan var vi tvungna att hjälpa Vår Mellan och hämta hennes bil på verkstaden. Tiden springer iväg. Medan Min Vattuman hade möte passade jag på att sätta igång med skrivandet. Inledning och syftesbeskrivning är nu klart. Den övriga dispositionen likaså. Det är bara att skriva, läsa, referera och skriva utav bara attan nu. Kul! Kul! Kul! 

Ska bli så kul att lära mer och detaljstudera mer i det specifika utvalda området. 

Jag lyssnade på radion när jag satt i bilen. Det brukar jag göra – På 1-an förstås. Det handlade om missbruk – Internetmissbruk. Vad då missbruk! Handlar det inte om styrning!? Håller man själv i rodret eller låter man någon annan eller något annat göra det!? Har eller tar man kontrollen själv? Styr jag eller styrs jag. I vilket fall som helst så har jag det fulla ansvaret över mig själv. Det har alla andra över sig själva med. Lika bra att se till att ta kommandot – ta rodret! Sedan kan det gälla Såpor – Internet – Alkohol eller vad som helst! Det finns väl inget som ska behöva styra en människas handlingar förutom människan själv! 

Visst är det så att kraften inom en människa kan vara nedsatt av olika anledningar. Men man måste alltid sträva å det allra allra hårdaste för att behålla den sunda styrförmågan. Det är så viktigt att göra de medvetna valen i vardagen. Man får ju ändå alltid själv bära konsekvenserna.

”I-or som är en av mina vänner, har tappat sin svans.”
Nalle Puh

Den 21-22 februari 2001.


Det blir inte så mycket här idag. Måste hinna med annat som blivit lite efter. Mitt Lilla GullHjärta visade sin sida på kamrat.nu. Vi surfade runt lite där och jag tänkte att här finns nog en hel del som är för mycket för en liten tjej. Nu var Mitt Lilla GullHjärta mer intresserad av vilka bilder som fanns på andras hemsidor. Visserligen fanns det en bild på en sittande flicka som strippade … på en tjejs webbsida. Undrar vilka signaler hon sänder ut!? Undrar om valet av bild var ett medvetet val med insikt om konsekvenser. Det verkar som ungdomskulturen går ut på sex, porr och festande. Hoppas jag har fel! Fy så enahanda smalt skevt livsinnehåll under ett antal viktiga år i livet.

Ungdomar ja … Ungdomarna finns på tre ställen i Sverige. I Stockholms län, i Skåne och i Västra Götaland. Storstadsområdena. Andelen unga (16-24år) varierar där mellan ca 13-20 %. På andra ställen varierar det mellan 0,6-5 %. Vad gör dessa ungdomar på sin fritid? Vad finns för dem att göra? Vad gjorde jag själv? 

Jo, nog kommer jag ihåg vad jag gjorde och jag kommer ihåg att jag hade kul. Jättekul! Men jag pluggade också. Mitt Lilla GullHjärta frågade mig vid frukosten vem jag tyckte hon var mest lik. Sin mamma eller sin pappa. Hur menar du då, undrade jag och tänkte på utseendet eller sättet. Jag tyckte nog att hon var ganska lik sin mamma som hon var när hon var liten. Självständig, duktig och med egen vilja. GullHjärtat tyckte hon var lik sin pappa på ett sätt och hon förklarade hur hon menade. Hon konstaterade också att hennes bror var annorlunda avseende det som hon var lik sin pappa på. Det bekymrade nog henne lite. För mitt GullHjärta är det viktigt att ibland tänka mer på andra än sig själv. Hon har konstaterat att en del tänker nästan bara på sig själva. Hon hade en mycket klar bild och analytiskt tänkande. Mer än jag hade förväntat. 

Sedan kunde jag ju inte låta bli att fråga om GullHjärtat trodde att hon var lite lik mig också. Trots allt hade hon ju fått en liten bit av sin mormor. GullHjärtat hade svar ganska snabbt … det var nog att plugga och läsa för hon var ju också duktig med att göra läxor. Man kan ju tänka sig hur mormorn smålog och bad GullHjärtat berätta för morfarn. *ler förtjust*

Morfarn och GullHjärtat var båda duktiga på att sköta små grisar. Dessutom var de glada och skojiga. Så det så!

Livet är härligt … alldeles speciellt härligt med barnbarn i närheten.

Huh! Det kommer att bli kallt igen! Vill inte det! Huh! Fy!

”Titta jag simmar!”
Nalle Puh

Den 23-25 februari 2001.


Det finns en anledning att jag inte skrivit här på ett par dagar. Inte bara en utan flera. Dels har jag kommit igång med mitt skriftliga arbete. Det gick så himla bra. Jag skriver om matematiksvårigheter/dyskalkyli och har specificerat min frågeställning i detta ämne. Kul! Intressant! Kul att skriva som alltid. 

Sedan har jag reagerat och engagerat mig i en föfäli fråga. När jag öppnade NST häromdagen så …. Milde tid! Jag vill absolut inte vara en del av ett sådant agerande! Absolut inte! Kolla bara! Jag reagerade och gjorde inlägg på LRs åsiktsplank. Av reaktionerna att döma är man minsann avog till arbetsgivarinitiativ. Som specialpedagog tycker jag det är fantastiskt med en så framsynt förvaltning angående ett så angeläget område — ”mitt” ju …  jag vet ju att det behövs så väl och naturligtvis inte bara här i Båstad. På åsiktstorget reagerade de även för att jag använde ordet ”fantastiskt”. Där ser man! Mot bakgrund av behovet av ökad kompetens avseende barn i behov av särskilt stöd … och mot bakgrund av vad våra styrdokument säger – skolans uppdrag alltså – … är det väl kanonbra att skolverket väljer ut vår kommuns ansökan … för  att få bidrag …. så samtliga lärare i kommunen får denna fortbildning …. som 10p-kurs genom Göteborgs universitet! 

Nej, LR i Båstad tycker inte det är fantastiskt. Nu stämmer man kommunen för att det inte är MBL-förhandlat. Tänk om det i stället hade varit LR i Båstad som ansökt hos skolverket om dylik fortbildning. Eller … Tänk om LR i stället engagerade sig för att se till så denna fortbildning blir efter varje lärares behov och bakgrundserfarenheter i stället! Tänk om det hade kunnat vara lite konstruktivt arbete i stället för denna ogenomtänkta principlåsning. Är det för mycket önskat! Jo, det får vi svar på så småningom. Jag kommer att följa utvecklingen. 

Undrar vilken bild man ger av lärare genom detta agerande! *tar mig för pannan*

”Jag är inte rädd för vilda djur i allmänhet.”
Nalle Puh

Den 26 februari 2001.


Vilken dag! jag var som en dö sill när jag kom hem. Fast jag hade slängt i mig en korv med bröd på vägen hem … bara för att överleva. Inte bara jag har haft en så’n här dag. *pust*

Bara att hämta igen sig för att … ja … det kan vara avkopplande att sätta sig här vid datorn ibland. Faktiskt kreativt – skapande – Form och Färg – det gillar jag. Nu har jag faktiskt uppdaterat dessa högst angelägna och så himla fina sidor. Då menar jag inte min Form_och_Färg-sättning! Nej! Jag menar till innehåll. Och det är inte mitt verk. Det är tre unga damer – Fantastiska unga damer. Så är det bara!

Jag menar denna sidan. Den leder vidare …. till nya sidor … åtminstone en … den tredje hittar man till genom en annan väg. Allt handlar ju om Regnbågsbarn.

Regnbågsbarn handlar i sin tur om människobarn som finns där ute i vardagen … och som bär på sådana himla fina egenskaper … och de går omkring därute … där det finns folk som inte förmår se … inte förmår se det som är så värdefullt i vardagen. Tänk att det kan vara så!

Så synd det är om folk! 

Då känns det bra att det i alla fall finns Regnbågsbarn som kan hjälpa folk att se det som är så viktigt att se.  

En himla tur … Minsann! …. den 3:e

”Någon av de där duktiga läsarna som kan läsa skrivet.”
Nalle Puh

Den 27 februari 2001.


Vilken dag! ytterligare en!

Har gjort en sida för Emmiz kloka mail *kram Emmiz*

Denna filar jag på fortfarande. Kanske om man skriver <br> …? blir det radbyte? Man kan ju testa …. den 3:e

”Någon av de där duktiga läsarna som kan läsa skrivet.”
Nalle Puh

Den 28 februari 2001.


Vilken dag! ytterligare en! Igen!!!

Lade mig kl 02:30 …  zzzzzzz

”Sjung hej, vad en Björn har det bra.”
Nalle Puh


”Beredd på vad som helst.”
Nalle Puh

© Birgitta Rudenius

Januari 2001

Jag valde två kort båda efter koncentration … det blev:

Feeling Child of Water

Your feelings are close to the surface now,
and you may feel overwhelmed by them, both good
and bad… You may feel close to tears much of the time,
and not be sure if they are tears of joy or sorrow…
The waters of emotion wash over you, and you
are learning anew to handle them, as a child
learns control… Don’t focus on control, however…
Walk willingly into the sea of emotions, swim in its deep
mysterious waters… experience each moment fully…
embrace the beauty of a full and open heart…(Lunaea)

Inspiration 3 of Fire

Here we see a line of young ballerinas, devotedly
learning their art, committed to their chosen dance.
But bursting onstage comes another dancer,
an African dancer, leaping joyously into the air.
He expresses the power of life and the variety of
creative expression. Seeing him, the ballerinas are inspired
in ways they never dreamed, and whether they follow
his example or not, their dance will take on a fire,
and their lives will never be the same,
for they are now alive with possibility…
Stay open to unexpected inspiration…(Lunaea)


Den 1-2 januari 2000.


GOD FORTSÄTTNING PÅ DET NYA ÅRET!

Jag lämnar det gamla året och går in i det nya året med samma känslor inom mig. Skulle jag försöka mig på att sammanfatta eller rättare sammansmälta känslorna till någon slags känslosumma så skulle den summakänslan vara ödmjukhet inför livets snabba kast i den nära omgivningen. ”Livets” är nog inte det rätta ordet … egentligen … livet = varandet … kanske. Ena stunden en glad fest. Inte vilken fest som helst utan en 90-årsfest. På näthinnan sitter fortfarande bilden av Min Allra Käraste Faster A i blomkrans i håret hållandes Min Allra Käraste Farbror H:s hand. Ömt och kärleksfull som alltid. Vi syskonbarn kunde med känslotårar i ögonen betrakta den sanna och eviga kärleken mellan två makar. De var 19 och 22 år när de visste att det skulle bli de två. De fick vårda sin kärlek tillsammans i 71 år. 

Glädje och sorg. Saknad. Djupare existentiella tankar. Tankepuffar som påminner och leder in tänkandet i banor av vad som egentligen är viktigt. Jag vill leva mitt liv väl. Jag vill att mina tankar ska koncentrera sig på det viktiga i livet. Jag vill absolut inte bli fångad i oväsentligheter. 

Åh vad jag är glad för att jag tog kompledigt för att vara med Min Allra Käraste Faster och Farbror i höstas. De dagarna kommer att vara mig till glädje i eviga tider. Jag behöver bara tänka på dessa dagar så fylls mitt inre av varma ljusa glädjekänslor. 

Vilken tur att jag kom ihåg. Roy Orbison på TV i kväll. Min Äldste gillar också RO. Min Vattuman och jag älskar Nashvillesound. Så är det bara! En vacker dag ska vi åka till Nashville. Bara lyssna och uppleva, leva och vara, inleva. En vacker dag …

Att Roy Orbison dessutom verkar vara en sådan sympatisk människa gör ju att man blir ännu gladare av hans musik. Jo visst! Visst ligger han bakom en av mina favoriter! Blue Bayou … vilket påminner mig om …

”Mina Tre Väderstreck” … Bortom och Inom samt Omkring. Jag gillar Mina Väderstreck. De är Mina Egna! De är ”Min Kompass”. Den vanliga kompassen visar Norr – Söder – Öster – Väster. De kan jämföras med ”Mitt Omkring”. Alla människor måste skaffa sig sin egen kompass i livet. Hur i hela fridens dar ska man annars kunna leva livet väl? Hur i hela fridens dar ska man annars kunna genomleva svårigheter? Jag ser på svårigheter som ett värde genom att de hjälper mig att utveckla ”Mitt Bortom” och ”Mitt Inom”. Det vill jag göra. Det är viktigt att vara vän med sina väderstreck. Då mår man bättre. Då kan man leva mer väl – följa den egna kompassen.  Mitt i livet i både glädje och sorg. Så tror jag! 

Jag fick en så fin hälsning av Ingrid. Tack Ingrid för bidrag till Regnbågsbarnskontot! Måste också visa det fina kortet

Jag vill passa på …. i detta första dagboksblad på det nya året … att önska er alla allt gott detta nya år. Jag önskar att ni alla hittar fram till en kompass som leder er på bra vägar när ni tar beslut. Alla väljer vi bland flera alternativ i varje beslut. Besluten leder till olika handlingar. Det sägs att det inte finns några fel beslut utan bara olika konsekvenser. Vi behöver tänka mycket även på konsekvenserna av våra beslut … resultaten av våra handlingar. Vi väljer ju själva så det gäller att ha en bra kompass att vara vän med, eller hur?

Jag tänker särskilt mycket på Mia som återigen tappat fotfästet. Jag tänker också på alla runt Mia som stöttar och hjälper. Jag tänker på fler Regnbågsbarn … Emmiz och Tella och Mattias och … jag önskar er allt gott … och … jag hoppas ni är rädda om er. Det hoppas jag av hela mitt hjärta. *kram*

”Åar vet att det inte är någon brådska. Tids nog kommer vi fram.”
Nalle Puh

Den 3-4 januari 2000.


Jag har inte hört något från Mia ännu. Varje dag hoppas jag det ligger ett mail i boxen. Hoppas Mia har det bra och får god och kvalificerad vård.

Detta året ska jag försöka se till att få ihop materialet för tryckning. Undrar om jag ska se till att trycka själv eller anlita ngt mer känt förlag ..? 

Måste också se till att dämpa mina studiesträvanden. Måste ju se till att få tid till annat också. Kanske måla …. åh, vad det vore roligt! 

Häromdagen gick jag till frissan. Min Mellan och Min Yngsta hade varit hos samma frissa och var så nöjda. Jag tänkte att jag också skulle testa … det är ju alltid kul att prova nytt … Ska jag vara ärlig så kände jag mig inte nöjd när jag gick hem men jag tänkte att jag måste ge det en chans. Efter första tvättningen vet jag om klippningen är bra. Mitt hår är inte det lättaste att klippa bra. Det kräver en frissa som är lite mer skicklig än vanligt med saxen. Det blev inte bra efter tvätten heller! Inte alls! Jag var helt enkelt missnöjd med håret. Det är inte kul! Lika bra att kontakta min ”gamla” frissa, tänkte jag då. Idag har jag varit iväg. Nu är jag nöjd igen … fast jag tänker på de bortslösade 500kronorna!!! Fy! De kunde jag haft till ngt bättre. Undrar varför det kostade 500? Visserligen köpte jag ett skum som jag inte heller blev nöjd med (det kan mina flickor få) men ändå! Nej! Dit ska jag inte gå igen! Nu vet jag det!

Men jag kommer inte att låta bli att pröva nytt i fortsättningen. Det är ändå kul! Ibland blir det bra ibland blir det inte så bra. Det kan jag tåla utan vidare. I somras när jag slank in på en drop-in i H-borg blev det en fullträff. Där fanns en mycket begåvad ung nyutexaminerad frissa. Hon var skicklig utöver det vanliga med saxen.

På måndag är mina nya glasögon färdiga. Mina nuvarande bågar är över 10 år. Det ska bli skoj med lite förnyelse.

I morgon blir en svår dag. Men jag ska klara av den. Så är det bara!

”Om någon frågar dig hur en som precis flyttat dit egentligen kom dit, och du inte vet, kan du säga ‘På det Vanliga Sättet, om du förstår hur jag menar’.”
Nalle Puh

Den 5 januari 2000.


Vi steg upp tidigt. Vägen var vacker. Vinterlandskap i träden. Nästan ingen trafik. Vackert! Så vackert! Hela vägen.

Begravningen var också vacker. Ljus och stämningsfylld. Känslostämningsfylld. Jag var vid Min Allra Käraste Faster A:s sida. Hela tiden. Hon ville så och jag var glad för det. 

Vi tog ett sista farväl. Många många tårar fälldes. Min Allra Käraste Farbror H brukade inte fälla tårar. Men jag kommer precis ihåg hur han såg ut i de situationer när han skulle kunnat fälla tårar. Många gånger denna dagen skulle jag så gärna velat veta vad han tänkte på i de stunderna. Jag vet att han hade funnit något som hjälpte, tröstade, förklarade …. Nu kan jag inte fråga längre …. 

Den 6 januari 2000.


Vi sov länge. Jag var så oerhört trött efter gårdagen. Anspänningen. Känslomassan. Vi stannade också kvar lite längre hos Min Allra Käraste Faster A. 

Jag var så oerhört trött hela denna dagen också. Trött och full av tankar. Ledsen. Nu kan jag ju inte ställa alla mina frågor till Min Allra Käraste Farbror H längre. Nu kommer jag inte att få uppleva dessa otroligt spännande diskussioner längre. Nu kommer jag ju inte att få höra om alla de fantastiska funderingarna längre. Nu är det slut … tänker jag denna dag …. *sorg och saknad*

Kvar återstår alla underbara minnen. Minnen av upplevelser. Upplevelser som präglat. Präglat min person. Bidragit till den jag är idag med de värderingar jag omfattar. Som jag kanske överför till andra i min närhet. Jo, minsann! Min Allra Käraste Farbror H lever vidare på många olika sätt. Så är det bara!

Den 7 januari 2000.


Vi sov länge denna morgon också. En stilla dag för förberedelse av vardagen. Vardagen som tränger sig på. Stundande arbetsvecka inleder med rivstart. Långa dagar. Plus en av mina kurser.

Vi gick en lång promenad. Uppförsbacken innan vi var hemma igen kändes ordentligt. Sedan åt vi gott och satte bastun på lagom tid. En dag för kropp och själ. Flera dagar … ju …

I morgon är det dags igen! Så är det bara!  

”Om någon frågar dig hur en som precis flyttat dit egentligen kom dit, och du inte vet, kan du säga ‘På det Vanliga Sättet, om du förstår hur jag menar’.”
Nalle Puh

Den 8 januari 2000.


Åh vad det var mörkt när jag steg upp denna måndagsmorgon! Så mörkt! Så tyst omkring! I tidningen läste jag om namnsdagsalmanackan. Inte kan de väl ha ändrat på Birgitta! Eller på Sofia! Eller på Håkan! Det bara går jag inte med på! Absolut inte! Mitt tredje namn har också funnits med senaste åren. Jag har således tre namnsdagar men jag kan tänka mig att ha två. Birgittadagen och Sofiadagen är mina och jag vill fortfarande fylla år på Min Vattumans namnsdag. Skulle det ändras … ja, då skulle mycket bli fel! Så är det bara!

Det som man upplevde under barnaåren präglar mycket mer än det som man upplever senare! Det sitter djupt rotat. Det kan försvinna i dunkel under perioder för att sedan komma tillbaka tydligare och tydligare när man blir äldre. För mig gäller det sånt som varit positivt. Sånt som varit negativt och som jag vet fanns … då … tränger sig inte på nu. Undrar varför det är så? Men det är ju bra naturligtvis. Kanske är det bara så att det positiva helt enkelt brer ut sig på det negativas bekostnad. Tänk om det kunde bli så här på Internet? Tänk om alla goda krafters alla goda websidor bara bredde ut sig mer och mer … på de ondas bekostnad … de onda som handlar om kränkningar av barn och kränkningar överhuvudtaget av människor. Tänk om!  

”Jag har hittat en figur som är ptecis lik mig. Jag trodde jag var den enda av den sorten.”
Nalle Puh

Den 9 januari 2000.


Lång dag på jobbet sedan enochenhalv timmes bilväg till kursen sedan treochenhalv timme kurs och sedan …. precis lagom att betrakta månförmörkelsen från parkeringsplatsen … innan hemresan på enochenhalv timme påbörjas …. Hemma kunde månförmörkelsen inte alls ses p gr a molnförmörkelse. Vilken tur jag hade! Kul!

Men! …… Vilken dag!  

Den 10 januari 2000.


Kort dag och alldeles klart underbart väder. Dessutom blir hela huset städat. Tänk så skönt!

Den 11 januari 2000.


Lång dag igen … tätt följd av föreningsverksamhet … Just nu är jag alldeles slut … men … snart får jag sova ….uuuut.

Det blir inte mer just nu … fast jag hade kunnat skriva om de grekiska männen och de danska semesterflickorna från TV-programmet igår … Bra journalistiskt arbete! Sakligt – belyst ur flera olika perspektiv – inga värderingar – intressant men omskakande – …. jag tror nog det var männen som var de stora förlorarna …. det hade tydligen de mest erfarne kommit fram till också …. en typisk omogen pojkattityd hade övergått i sjukligt beroendeskapande beteendemönster … 

”Låt det regna! Jag har kul.”
Nalle Puh

Den 12-16 januari 2000.


Nu är det tisdag. En himla massa dagar har bara runnit iväg. Varje dag har fyllts lätt av allehanda händelser. Den värsta var när det tog eld i bastun. Fy så omskakade vi blev! … Huh så det kunde gått. Min Vattuman har bra näsa för mycket. Som tur är. 

Milde tid om vi hade satt på bastun och sedan gått för att handla medan den blev varm. Milde tid!

Helgen har varit skön. Vi har kunnat ta det lugnt och vi har haft kära gäster på besök. Och … jag hade ju ”beställt” löksoppa till fredagskvällen … längtade såååå efter Min Vattumans löksoppa. Har längtat sååå länge efter den. Han är ”outstanding” på mycket bland annat löksoppa. Faktiskt hade jag önskat få löksoppa när vi var nyinflyttade men den blev aldrig lagad då … men nu denna fredag fick jag löksoppa. Gratinerad Löksoppa och ett gott rödvin. Vilken avslutning på en intensiv vecka. Jag njöt storligen.

Just nu går jag omkring och funderar på vad mitt 40-poängsarbete i specialpedagogik ska handla om. Någon som har ett tips. Undrar om jag ska göra ett kvalitativt eller kvantitativt arbete. Mitt 60-poängsarbete i pedagogik var kvantitativt med mycket statistiska beräkningar och mitt 80-poängsarbete var kvalitativt i hermeneutisk anda. Vet inte riktigt … det är ju så mycket som är intressant. Vad ska det handla om och vilken metod vill jag använda … det är frågan …???? Kanske något om testning … kanske ….?

Januari …. månaden efter jul och nyår …. mörkt … ganska mörkt i alla fall …. före sportlovet …. långt före våren … men på samma sida som våren …. VÅREN …. tänk …. sen bara rusar det iväg … till … SOMMAREN. Sommaren är min årstid. Så är det bara! 

Jag gillar värme. 

”… mycket glad att vara utom all fara igen.”
Nalle Puh

Den 17 januari 2000.


Nu är det onsdag. Inte blev det, som jag tänkte, av … på min lediga eftermiddag. Annat inträffade så annat blev gjort i stället. Så kan det vara! Ibland. Ofta. 

Ödet tror jag på. Men som jag sagt innan … det innebär definitivt INTE att jag låter mig styras … jag tror på ödet men styr mitt liv allt vad jag förmår ändå … Tänk! Jag ville ju egentligen inte sälja mina hästar … men … jag var ju tvungen … fyra fantastiska hästar … mina ögonstenar … egen uppfödning … så när som på Elja som var importerad från Island. Flera ringde, någon sade t o m till mig … ”jag hör att du inte vill sälja dina hästar” … !!! … men … Så ringde en mycket speciell tjej … ”Nanne” … så rätt det kändes … så bra det blev. Klart att ödet spelade in! Idag ringde Nanne och berättade hur glada de är för mina hästar och så trevliga, positiva de är. Framåt och pigga, trygga och säkra blir det lätt favoriter bland både oerfarna och mer erfarna ryttare. Tänk att mina pållar skulle få det så bra … bättre än hos mig. Nanne är ju en mycket skickligare ryttare och har dessutom den där riktiga hästkänslan. Klart mina hästar trivs. Så glad jag är! Så himla glad jag är!

Jag irriterar mig väldigt på lågnivå_debattörer. Irritera är kanske inte rätta ordet. Jo förresten! Den typen av debattörer som jag tänker på bidrar till politikerföraktet. De går till personangrepp. De är rent ut sagt oförskämda! Troligen för att ta ut sin otillfredställelse över de egna insatserna. Det vore på sin plats med respekt för människor som lägger massor med fritid på arbete för andra människor. Lågnivå_debattörer vill illa och avser att kränka. Sådana människor är det mycket svårt att respektera. Jag anser att man ska ta ansvar för debattklimatet i sin nära omgivning. Jag kan också ha en ”vass” penna. Men jag vinnlägger mig alltid om att debattera politiken och sakfrågorna. När jag rannsakar mig själv och mitt tidigare skrivande så finns det bara en debattartikel som jag skulle vilja gjort lite annorlunda. Annars är jag fortfarande nöjd med alla mina skriverier. De flesta syftar till att tydliggöra skillnaderna mellan höger- och vänsterpolitik. Det är här människor måste ta ställning. Höger om man vill att politiker ska styra så lite som möjligt och man själv så mycket som möjligt. Vänster om man vill bli styrd av politiker och tror att de vet bättre än man själv. Detta är grundskillnaden. Var och en får ha sin uppfattning, ska bilda sig en egen uppfattning på saklig grund. Det kan man säga är en medborgerlig skyldighet. Så är det bara!

Men fy så mycket förutfattade åsikter det finns i omlopp! Måtte ungdomar vara kloka och verkligen ta reda på … innan de … väljer sin politiska färg. Min pappa hade en färg, min mamma en annan och jag en tredje. Min färg står sig!
*mmm …tänker på Blåsippor*

”Ibland jag tänker? Kanske ska jag låta draken vinna? Nej, han är ju drake, tänker jag, och sen så får han stryk av mej!”
Nalle Puh

Den 18-20 januari 2000.


Idag har det snöat. Lite pudersnö. Snön täckte sängkläderna som jag luftade på balkongen. Säkert blir de kalla och friska att sova i. Så skönt!

Vem är Lennart? Eller vad det var det stod på stora affischer för en tid sedan. En viss L har avgått som partiledare. Tydligen har han inte haft så mycket stöd från sina egna. Siffrorna för partiet i fråga har ju dalat och centern verkar ha svårt att hålla sig inom gränsen för att få vara med och bestämma i riksdagen. Hade centern väntat sig ”Westerbergseffekt”? L var väl den han var både innan och efter. Centerns politik likaså. Attraherar den inte väljarna så …. så är det problemet … borde vara problemet!

Visst är det bekymmersamt! Allvarligt minst sagt! Om det för de politiska partierna handlar om att få tag på charmknuttar för att öka sina siffror. Det är ju sakfrågorna … och framförallt hur man ser på dessa och hur man vill genomföra sin politik … som borde vara avgörande för människors val av parti. Mer och mer blir den verkliga politiken sidosteppad. När skildrar t ex media en fråga sakligt och allsidigt belyst! Aldrig! Oftast piskas stämningar upp och oftast sker en ensidig belysning eller i varje fall en bristfällig belysning. Media vill ha rubriker. Tidningars mål är lösnummerköpare. TVs mål är tittare. Vad skiljer detta från vinstsökande företag! Egentligen!! Den sista kommentaren eftersom jag vet att journalister är vänster (visar undersökningar ideligen) och vänstern anser ju att det är skamligt med kapitalismen och vinstdrivande företag, eller hur! Moral och etik! hrm

Jag efterlyser saklighet, reflekterande journalistik, seriös belysning av sakfrågor …. jag önskar så att politik och samhällsfrågor, den offentliga debatten, ska bli intressant igen … Just nu finner jag det mesta i den vägen på en ytterst deprimerande låg nivå. I alla fall ingen intressant eller intresseväckande nivå. Tyvärr! 

(hög-)Utbildade svenskar flyttar utomlands nu sägs det med befogad oro. Företag flyttar också sin verksamhet utomlands. Det finns ju en anledning till varför det blir så. Möjligheterna för kreativa begränsas ständigt i Sverige. En utarmning sker och skatteunderlaget minskar och ”välfärden” får så småningom ännu större problem. Mitt recept är … byt politik! För säkerhets skull rösta på rätt parti! 

Apropå det så har jag omarbetat nästan alla sidorna här. Nya grafiska riktlinjer! Fast jag vill nog hellre kalla det för ”kostymwebb”. Jag gillar som bekant inte begränsningar. Jag gillar mångfald. Man kan ju inte gilla allt hos sitt parti …! Så är det bara!

Jag gjorde en ny liten sida åt Min Vattuman också. Kunde inte låta bli *ler* en ny liten sida till

Tänkte skriva lite om ledarstilar och ledartyper men ….

”Nu går han utan sporrar, och aldrig mer han morrar.”
Nalle Puh

Den 21 januari 2000.


Idag vaknade vi till …”Kaffet är färdigt!” … Vår Mellan hade kommit för att hjälpa med gardiner. Äntligen har jag fått upp lite egna gardiner. Inte helt färdigt men ändå. Det känns lite roligare. Min Mellan hävdar att Min Symaskin trivs mycket bättre hos henne. Idag har den i alla fall varit här på besök … en liten stund. *ler*

Vi har också hunnit med lunch i Förslöv. Mycket trevligt … samvaro … Sedan har jag gjort ytterligare en ”kostymsida” … Visst blir det enhetligt och stilenligt … profilenligt … ja vad man vill. Undrar om besökare gillar det bättre? Svårt att veta.

Ledarstilar … hrm … Bland de viktigaste egenskaperna är förmåga att se medarbetarnas förtjänster och lyfta fram dessa. Framfusighet – gåpåaranda – armbågsstrategi är inget jag hyllar som goda ledaregenskaper. Det kan vara (förödande) lätt att missbedöma. D¨å är det så dags! Reflekterande, öppet och funktionsinriktat arbetssätt gillar jag. Då kan man belysa frågeställningar och deras konsekvenser på olika plan eller nivåer. Organisationsnivå, verksamhetsnivå och handlingsnivå.  

Ja det var några korta tankar om ledarstil …. efter en diskussion jag lade mig i … häromdagen …

Nu har jag inte tid mer här … vetenskapsteorin väntar … och det är himla intressant …

”Vänlig och hjälpsam.”
Nalle Puh

Den 22-23 januari 2000.


Idag är jag fruktansvärt upprörd! … !!!

När jag åkte till skolan lyssnade jag på radions P1 som jag brukar när jag åker bil. Där berättades det om en 88 år gammal kvinna som sökte sjukvård i detta ”välfärdsland”. Hon besökte flera olika vårdinrättningar/sjukhus. Det tog 8 månader för läkarna att ställa diagnos. Kvinnan led av skabb. Det kan ju vem som helst tänka sig vilka besvär det måste förorsaka i lidande. Ingenstans ville de ta sig an kvinnan. Hudkliniken sade sig ha inga isoleringsrum för smittsamma sjukdomar!!! När denna 88-åriga gamla tant väl kom in för vård … så dog hon efter ett dygn. Hon utsattes för mer än hennes gamla kropp klarade av. 

Fruktansvärt upprörande! Oanständigt! Stackars människa som tvingades utstå …. drabbades av välfärdslandets sjukvårdande inrättningar. Skandalösa!!! 

Man måste nog vara både ung, stridbar och frisk för att klara av den svenska sjukvårdshanteringen! 

Så får det bara inte gå till! Hade vi haft moderat politik hade denna kvinna haft försäkring och kunnat välja precis vilket sjukhus hon velat för behandling. Dessutom hade det funnits en sjukvårdsgaranti som gav vård inom en månad. Nu har vi tyvärr inte moderat politik i detta land och då blir det som det blir. Gamla människor behandlas upprörande respektlöst! 

Det hjälper inte tillräckligt om det är moderat styre på nivåer som är lägre än riksnivå.  Välfärdsinriktning kräver moderat majoritet på riksnivå för genomgripande förändringar. Så är det bara!

Skam åt denna nonchalans mot äldre människor! 

”Vänlig och hjälpsam.”
Nalle Puh

Den 24 januari 2000.


Brukar du köpa ekologiskt odlade varor?

Än så länge … eller än så kort … uppger 100 % att de ofta gör det. Hade det gällt alla kunder så hade det kanske lönat sig att vara odlare …. kanske …?

Idag har jag skrivit. Hela min lediga eftermiddag har jag skrivit. Inte på min ”dröbok” inte! Nehejdå! Jag har skrivit sånt som jag måste men aldrig hinner på jobbet. 7 timmar! Inte klokt på en endaste fläck. jag borde ägnat mig åt mig själv eller något som jag mår bra av. Det fick bli ett sent bad  med masserande bubblor. Axlarna stelnar mer och mer. Börjar inta nacken också nu. Det får bli annan ordning.

Lätt att säga men svårare att göra. Så är det bara! Vissa saker blir bara så uppskjutna och så uppskjutna ….!

Om jag ska göra allt det jag drömmer om när jag blir pensionerad så kommer jag att bli stressad även då eftersom jag inte kommer att hinna hälften. Läsa skönlitteratur och brodera figurativt likt förklädet till Värendsdräkten … det ska jag göra då! I alla fall.

Just nu är jag på hugget för att göra hemsidor. Tar gärna på mig fler uppdrag. Det är kul med färger och former … skapande överhuvudtaget. 

Jaha … så tog inspirationen slut … här … Illustrerad Vetenskap eller Vetenskapsteori väntar vid sängen. De bl a drar  …. natti-natti ….

”Han skulle kunna hitta på något dumt, och jag tycker så mycket om honom.”
Nalle Puh

Den 26 januari 2000.


Jag börjar bli mer och mer orolig för Mia. Det känns svårt att inte veta hur det är med henne. Men jag hoppas av hela mitt hjärta att hon får bästa möjliga vård och omsorg. 

Det är inte bara jag som undrar utan många som följer Mia genom våra mail. Ofta får jag förfrågningar om hur det är med Mia men just nu kan jag inte ge något närmare svar. Vi måste vänta och ha tålamod. Jag är säker på att Mia kämpar allt vad hon förmår. Jag tror också att hon vet att många tänker på henne och önskar henne allt gott.

Idag kändes det nästan lite onödigt att åka till K-stad. Det var ingen föreläsning och ingen info utan att den kunde skickats med post. Visst är det trevligt att träffa kurskompisar … men det är faktiskt krävande att på en fredag efter jobbet sätta sig i bilen för att köra 10-11 mil på kurs och sedan köra hem lika många mil. Faktiskt är det krävande. Dessutom ska jag upp och iväg i morgon igen samma väg … på lördagen. Fast då får jag sällskap i bilen. Mindre risk att jag somnar vid ratten alltså. *ler*

Nu tror jag att jag bestämt vad mitt arbete ska handla om. Men man kan aldrig vara säker på att jag inte ändrar mig.

Emmiz sidor är tillbaka till mångas glädje. Snart ska jag lägga ut våra senaste mail. Det är otroligt vad som händer med ”mina” flickor. Det är roligt att få följa hur de tar stora hopp i sin utveckling. Tänk vilken kraft det finns inombords när den låts komma fram. Den goda kraften. Den som utvecklar. Det gäller för många av oss att ta rodret i våra egna liv och styra åt rätt håll. Det är ju våra liv och vi vill ju leva det väl, eller hur! Låt aldrig någon i omgivningen hindra denna utveckling. När det gäller barn är de tyvärr beroende av oss vuxna och vår förmåga till ansvarstagande. Men när barnen blir ungdomar … som Mia … som Emmiz … då kan de plocka fram sina inre krafter. Ibland behöver de en liten knuff … jag knuffar gärna på … *knuff* *knuff*

Igår dömdes en mobbande plågoande. Han plågade en redan utsatt flicka och han fälldes i domstol. Han begick ett brott och det ger konsekvenser. Undrar vad som krävs för att barn och ungdomar som det självklaraste i världen aldrig ens funderar på att göra någon annan illa … i tanke, ord eller gärning. Våra val i vardagen. Vi gör våra egna val ständigt och jämt. Dessa val ger konsekvenser. Våra val formar oss till de människor vi är … blir. Det är allra trevligast att göra sådana val så man trivs med sig själv … 

Mitt val nu är … blir …. sängen … åååh min goa sköna … 

”Och månen dyker upp ur ett stort, svart träd och ugglor far förbi och de önskar godnatt, tysta far de fram och önskar godnatt.”
Nalle Puh

Den 27 januari 2000.


Vilken kanonföreläsning! Himla intressant föreläsare! Så´nt gillar jag! Åh vilken lyckad dag! Dessutom gillar jag finnlandssvenska – underbart att lyssna till – som musik. Så är det bara!

Sedan har jag jobbat om mina websidor … en del av dem … nya färger … tjolahopp …

I morgon hinner jag kanske lägga ut Emmiz senaste sidor. 

Lilla GullHjärtat är här. *glad*

Mitt val nu IGEN är … blir …. sängen … åååh min goa sköna … 

”Och månen dyker upp ur ett stort, svart träd och ugglor far förbi och de önskar godnatt, tysta far de fram och önskar godnatt.”
Nalle Puh

Den 28 januari 2000.


Det gick att publicera hela webplatsen genom nya FrontPage. Det tog nog ett par timmar. Milde tid!

Nu ska jag se om uppdateringarna går snabbt … och fungerar …?

Ny sida för Emmiz … Nr 5 … 

”Beredd på vad som helst.”
Nalle Puh

Den 29 januari 2000.


Orons tid är inne. Nu tänker jag på Mia mer och mer … och oroas. Hur är det med Mia? är hon sämre? Är hon på bättringsvägen? Kämpar hon en outhärdligt hård kamp? Åh, jag hoppas så att hon har det bra. Det är det enda jag kan göra just nu … hoppas …

Jag har skrivit och surfat och skrivit … Såg att Regnbågsbarnen finns som läsartips på Aftonbladets sida. Verkligen roligt att webbplatsen uppmärksammas. Det är den värd. Framförallt är Regnbågsbarnen värda att uppmärksammas. Så är det bara!

Kollade lite i en av mina gamla Dagböcker. Allra första närmare bestämt. Läste bara lite men där stod en del mycket nyttigt att läsa även idag. Jag gillar oftast att läsa det jag skrivit tidigare. Det är roligt att skriva dagbok. Tänk att det var nödvändigt att skriva på Nätet för att det skulle bli av. Undrar varför? Nu skriver jag naturligtvis inte så som jag skulle skrivit om jag haft en dagbok inlåst i mitt skåp. Nej då! Jag utlämnar minsann inte hela mig och verkligen inte hela min familj heller. Jag utlämnar bara lite av mig själv. Bara lite av alla mina tankar och funderingar. Sådana tankar som flyger lätt. Flyger och fladdrar och bara finns där. Vissa tankar skriver jag inte alls. Vissa tankar skrivs om lite grand. tror jag i alla fall. 

En sak tycker jag är synd … och det är att alla räknare hamnar på 0 ibland. Som nu när jag publicerat hela webbplatsen igen. Eftersom jag numera jobbar i 2000. Det är sånt som händer.

Denna veckan kommer jag inte att gilla. Så är det bara! Men milde tid – snart är denna månaden gången! Snart är vi inne i februari – man kan ana ljuset – man kan höra fåglarnas lite gladare sång – visst kan man! 

”Beredd på vad som helst.”
Nalle Puh

Den 31 januari 2000.


Vill först berätta att jag har fått mail från Mias familjemamma. Det är så att Mia kämpar … en riktigt hård kamp. Hon har det mycket svårt … hon behöver tid … hon kommer att klara det. Och … Mia har de som bryr sig vid sin sida … Tänk om jag inte haft kontakt med Mias nya mamma! Tänk om inte Mia hade berättat … visat sina/våra webbsidor … Tänk om! Mia vet alltid vad som är bäst. Just nu behöver hon rehabiliteras …. läka. Så djupa sår måste få ta sin tid. Så djupa sår måste innebära att man måste få falla väldigt … väldigt … släppa allt …. till och med livsgnistan ett tag … för att kunna bli så hel så att man kan må bra och vara nöjd med sig själv i sitt nya liv! Komma från det egna hårda orättvisa dömandet av sig själv. Mia har släppt livsgnistan … hon gjorde det när hon äntligen visste att det fanns människor som håller henne medan hon faller. Nu har hon fallit färdigt. Nu är hon på väg tillbaka igen. Minsann vad jag längtar att få höra från henne. Men jag är beredd på att det dröjer. 

Igår såg jag programmet om en pojk med ADHD. Även om pojken spelade mycket bra så visste jag genast att det var skådespeleri och inte en dokumentär. Jag tycker att man fick fram problematiken tydligt. Men! Jag tycker inte om när man lägger värderingar i skådespeleriet, i regin, i en så himla viktig fråga. Det gillar jag inte! Man hade negativa värderingar avseende skolan. Det är populärt i största allmänhet. Men det blir inte professionellt att generalisera på detta sätt i en så komplicerad fråga. Nej! Det var dåligt och gjorde mig besviken.

Visst är det så att skolan inte har all kompetens man önskar eller som krävs. Det är inte rimligt att kräva att skolan ska ha neuropsykiatrisk kompetens. Skolan har mycket kompetens. Naturligtvis varierar denna från skola till skola och från kommun till kommun.

Skolan behöver anlita kompetens utifrån. Det kommer skolan alltid att behöva. Skolor vill sina elever väl. När skolor behöver anlita kompetens utifrån måste vägarna vara öppna och ”farbara”. Det är de inte alltid …. ofta inte … skandalöst ofta inte! Skolor behöver ha ett nära och öppet samarbete med socialtjänsten. Skolor behöver ha ett nära och effektivt samarbete med BUP-kliniker. Hur ska barn med neuropsykiatriska funktionshinder kunna må bra om det tar år att stå i kö för utredning!? I skolan har vi inte behörighet att ställa diagnoser eller göra neuropsykiatriska utredningar. I skolan har vi ganska trubbiga instrument för att hantera dessa komplicerade uppdrag. Vi behöver utveckla dessa instrument. Det är precis vad mitt nya arbete ska handla om och ta itu med. Mitt fördjupningsarbete i min kurs alltså. Pejp är arbetsnamnet. Jag tänker inte avslöja än vad bokstäverna står för.

Sedan behöver vi utveckla nya metoder. Min vän Birgitta E arbetar med en ganska ny metod. Hon har ett projekt igång och det ger fantastiska resultat. Åh så intressant det är! Birgitta har utbildat sig till symbolpedagog och åstadkommer underverk med ”sina” barn. Genom kreativt skapande och bilder … musik … en stor portion engagemang … målmedvetet arbete tillsammans med barn med en ofta mycket komplicerad bakgrund. Det sker mycket gott arbete med många barn i många skolor. Så är det bara!

Skolan är inte bara …. så som media populistiskt och för det mesta framställer den! Framförallt är det så att skolan och föräldrar har ett gemensamt mål …. barnets bästa. Det är inte svårt att lista ut att barnet vinner på deras förmåga att samarbeta.

Just nu strömmar det in upplevda berättelser. Jag kommer att lägga ytterligare några på denna sidan. Idag har Ilses berättelse hamnat där. Jag vill lyfta fram upplevelserna. Jag vill låta alla veta hur mobbare kan härja och förstöra. Det ska inte gå att blunda. Det ska göras uppenbart för alla att kännas igen och fördömas när det förekommer. 

”Beredd på vad som helst.”
Nalle Puh


”Halvvägs i vår trapp är mitt trappsteg.”
Nalle Puh

© Birgitta Rudenius

%d bloggare gillar detta: