RSS Flöde

Kategoriarkiv: Dagbok 2001 04

April 2001

Jag valde två kort båda efter koncentration … det blev:

Feeling Child of Water

Your feelings are close to the surface now,
and you may feel overwhelmed by them, both good
and bad… You may feel close to tears much of the time,
and not be sure if they are tears of joy or sorrow…
The waters of emotion wash over you, and you
are learning anew to handle them, as a child
learns control… Don’t focus on control, however…
Walk willingly into the sea of emotions, swim in its deep
mysterious waters… experience each moment fully…
embrace the beauty of a full and open heart…(Lunaea)

Inspiration 3 of Fire

Here we see a line of young ballerinas, devotedly
learning their art, committed to their chosen dance.
But bursting onstage comes another dancer,
an African dancer, leaping joyously into the air.
He expresses the power of life and the variety of
creative expression. Seeing him, the ballerinas are inspired
in ways they never dreamed, and whether they follow
his example or not, their dance will take on a fire,
and their lives will never be the same,
for they are now alive with possibility…
Stay open to unexpected inspiration…(Lunaea)


Den 1 april 2001.


Ytterligare en morgon som vi kunnat sova ut. Härligt! Ingen har lurats idag. Troligen har ingen tänkt att det var en sådan dag då man kan luras. Lika bra det!

Satt länge i glasburen och pratade om allt mellan himmel och jord med Mina Flickor – Döttrarna. Mysigt! Vi pratade om fester, parrelationer, uppfostringsvillkor och socialisation mm mm Massor med intressanta ämnen. Aldrig tar de slut som tur är.

Idag har jag gjort riktiga bruna bönor. De blev goda också. Andra gången gillt kan man säga. Första gången var för länge sedan och de blev inte alls lyckade och jag gav upp tills nu. Jag kan ju! När jag vill och bestämmer mig!

Denna dagen har jag också läst och skrivit. Lite har det blivit gjort och jag känner mig nöjd. Nu är bastun varm sedan en stund. Klockan är mycket men ack så skönt med värme ända in i märgen.

Flickor och pojkar gynnas olika i klassrumsinteraktionen. Flickor och pojkar fungerar olika. Pojkar vinner status genom att konkurrera i storgrupp medan flickor vinner status genom den personliga uppmärksamheten som riktas mot en bestämd person. Hur kan man se till så att verksamheten fungerar så flickor gynnas i samma utsträckning som pojkar! Det är något viktigt som behöver tänkas på mer. Pojkar läser sämre, flickor får bättre betyg … men …. 

Snart är det påsk – LOV. Då ska jag skriva och plugga ännu mer. Snart!

”Allt kan jag klara.”
Nalle Puh

Den 2 april 2001.


Ibland blir jag bara så besviken. Det gäller en specifik sak och den gör mig bara så himla ledsen. Jag blir lika ledsen varje gång jag påminns. Det är så fruktansvärt orättvist! Orättvisa som sätter sig i djupet av det inre. Kan det vara värre! Orättvisa som man inte rår på. Jag har verkligen försökt. Ibland nästan stångat mig blodig. Det är inte utan att det känns hopplöst och jag tänker tankar som att ge upp. Sådana tankar gillar jag inte! Men det kan troligen vara bra att både tänka så och sedan genomföra tankarna … om man vill skona sig själv … vara rädd om sig själv … så man håller för allt det där andra som är roligt och trevligt.

Ja, jag tror faktiskt att det är dags för mig att ge upp … och slippa bli berörd av just detta som är så djupt orättvist. Men det är inte det jag helst vill … det är inte heller det som borde vara rätt som sker … det är annat fruktansvärt orättvist som sker. Ibland är världen fel! Ibland rår man inte på! Jag har bara så himla svårt att inse att man inte rår på alltid. Vill inte inse … har trotsat länge nog nu … jag mår ju ändå bara dåligt av att tänka på det. Jag drabbas och jag vill inte drabbas. Nu är det dags att aktivera försvarsmekanismerna när bearbetningsstrategierna inte rår på. 

Fy så trist! Men jag har i alla fall försökt … ansträngt mig … till det yttersta. Vissa betongklossar sitter fast i sitt eget klister. Då får dom väl det då! Jag tänker då inte fastna! 

Jag har så mycket annat jag kan ägna mig åt utan att behöva gräva ner mig i ofruktbarheter med lågnivåstagnation.   

Men jag måste erkänna att jag har svårt att ge upp. Jag har dock inga svårigheter att ge mig i kast med nya spännande saker. Vad glad jag är för det! Vad himla glad jag är för min nyfikenhet och lust att hela tiden lära mer och ge mig in på nya områden. Det gillar jag hos mig själv.

En sak gillar jag inte …. Jante-människor med deras motkrafter i utvecklingsutrymmet. Fy för den! Jante-människor krymper varje utvecklingsutrymme de närmar sig. Så är det bara!

”Det gör mig ingenting att himlen ej är blå, för jag ska ha en honungsklick, att inte säga två!”
Nalle Puh

Den 3 april 2001.


Gårdagens känslostorm sitter i. Knog och belöning ligger inte i fas. Axlarna är tyngda. Men visst jobbar jag mig igenom. Det gör jag alltid. 

Idag fick jag blommor. Så fina! De kommer aldrig att vissna och de kommer aldrig att förlora i färg. De har mina favoritfärger … himmelsblått och mörk gammelrosa. De är så spröda och så fina. De stod redan i vas men behöver inte vattnas. Min Vattuman har köpt blommorna till mig. 

-Varför har du köpt dom? undrar jag.
-Bara för att jag älskar dig, svarar Min Vattuman. Sånt blir man ju bara så glad för. Det är ju precis rätt svar! Kunde ju inte varit riktigare. *ler* 

Nu hör det till saken att Min Vattuman hade berättat om blommor han sett som var så vackra och som han hade tänkt köpa till mig. Han hade berättat att det var blommor som aldrig vissnade och som var riktiga. Jag blev ju så nyfiken så jag kunde dö! Jag frågade och frågade men kunde inte få ihop vad det handlade om för några blommor. Torkade blommor och eterneller är jag ju inte så förtjust i precis. Otålig som jag är så frågade jag när jag skulle få dom!! – När du har gjort min nya hemsida, skojade Min Vattuman. Gissa om jag satt uppe den natten tills sidan var klar!

Glad på morgonen efter berättade jag. Inte fick jag några blommor den dagen! Blommor som inte vissnar. Min Vattuman hade glömt!!! Men idag fick jag! Så fina! *glad*

Jag gillar Min Vattuman … även dagar då jag inte får blommor.

Men ingen av oss gillar orättvisor! Så är det bara! Åt pipsvängen med alla orättvisor! 

”Med honom kan du känna dig alldeles lugn.”
Nalle Puh

Den 4 april 2001.


Idag har det fällts träd. Snart ska vi plantera nya. Ngt träd i alla fall och sedan kanske några perenner. 

Min Vattuman har varit så duktig och rensat bort allt sly i stenmuren. Halvvuxna askar som låtits växa – Fy! Nu ser det mer vårdat ut. Den stora asken kom också bort – skönt! Sedan tog vi det sjuka körsbärsträdet och de stora cypresserna. Tujan fick stå kvar. 

Nu är jag nöjd!

Nu är jag nöjd här också.  

”Jag kan stå på ett ben och räkna till sju.”
Nalle Puh

Den 5-6 april 2001.


Pluggar och pluggar och pluggar … men kollar faktiskt här lite då och då … ändå.

Kunde bara inte låta bli att lyfta fram inlägget i ”Flickornas forum” till denna sida. Det beskriver så tydligt hur fruktansvärt kränkande och skadlig en miljö kan vara. Så får det bara inte vara! Är det på en skola detta sker?!!! Det måste bli stopp! Så är det bara!  

Om det nu är så att det finns skolor som saknar förmåga att ens ”se” vad som pågår …. samtidigt som det finns skolor som kanske ”ser” men inte förmår åtgärda …. samtidigt som det finns skolor som börjar finna fungerande metoder att förhindra …. samtidigt finns det barn och ungdomar som upplever detta hemska och utvecklingshindrande i sin vardagsmiljö i skolan …. just nu …. och samtidigt inte upplever att de kan prata med någon vuxen i skolan … Så får skolor inte vara! 

I vår kommun här sker undersökningar om mobbning, trivsel och trygghet … jag skrev själv motionen som ledde till denna kontroll av skolmiljön … Fler kommuner borde ta efter! Det tvingar kommunerna och skolorna att agera … handla … Mot mobbning krävs handlingskraftiga och insiktsfulla rektorer samt engagerade mobbningsteam. I hela Sverige! 

”Jag såg en Heffaklump i morse.”
Nalle Puh

Den 7 april 2001.


Jag funderar och funderar … hur ska man kunna förhindra att ungdomar mår dåligt och känner sig otrygga under sin uppväxt? vad ska till för att förhindra? Hur ska man få ungdomar att berätta? Hur ska den vuxne vara som ungdomar känner att de verkligen kan berätta för? Vilka redskap ska denne vuxne ha för att kunna hjälpa vidare? Jag menar … vi måste helt enkelt bli bättre på att förhindra bristfälliga ja rent av skadliga uppväxtmiljöer! Så är det bara! Det gäller de uppväxtmiljöer som ungdomarna befinner sig i hemma och det gäller vardagsmiljöer i skolorna. 

Att ständigt bli nedvärderad av sina kompisar och att ständigt bli utsatt för nedsättande kommentarer och trakasserier genom minspel hos kompisar är nedbrytande för varje människa och särskilt allvarligt under uppväxttiden. Det är fruktansvärt! Det är tortyr! Ingen ska behöva utstå detta!

Vad ska till för stoppa?

Vi måste finna lösningar och vi måste finna på råd … metoder … Jag vill få ungdomarnas egna tankar och förslag … Ja, det vill jag verkligen! 

Tills vi funnit på effektiva metoder … 

Skriv ner …. skriv och berätta … Fatta papper och penna och skriv … ”Detta är min vardag.” …. skriv för livet! Skriv under med ditt namn … lämna till din rektor men låt inte rektorn lämna ut din berättelse om du inte vill … du bestämmer hur du vill ha det. Fortsätt att skriva om din vardag. Blir det bättre eller sämre när rektorn agerar …? … för det måste rektorn göra. En rektor måste ta itu med och förhindra mobbning på skolan. Till rektors hjälp kan finnas ett mobbningsteam. Berätta också för dina föräldrar hur ”kompisarna” agerar. Det är inte ditt ansvar vad mobbare och plågoandar gör! Tänk på det! Naturligtvis ska inte en som är utsatt för mobbare ta på sig den skuld och skam som är mobbarens! Det vore ju helt fel, eller hur! Tyvärr är det alltför vanligt. Fy så orättvist det blir! Avslöja mobbarnas fruktansvärda handlingar! Det är faktiskt bäst även för mobbarna även om de kan tycka att det är pinsamt. Vissa mobbare verkar inte begripa hur fel de gör. Vissa verkar helt sakna empati. De behöver börja träna sig att känna detta viktiga.

Det är verkligen inte alla som är så kloka som Emmiz. Men fler kan bli om de får en chans att bli upptäckta och börja reflektera över sina handlingar och deras konsekvenser. 

Idag har allting gått bara bra, inklusive litteraturseminariet, gott och roligt, massor med skratt … precis som vanligt när vi har familjemiddag. Så kul! Nu lever några år till …. Ett gott skratt förlänger livet! Så är det bara! Mycket handlar om hur vi väljer att uppfatta och tolka det vi upplever … hur vi väljer att låta det få stort eller litet inflytande över våra liv. Det är lätt att säga men man får träna mycket för att göra. Det är skönt när man nått en ålder där man kan välja sina miljöer, välja och välja bort. De tråkiga avstår jag ifrån med glädje och det gör jag minsann! Så är det bara! 

Idag har jag haft roligt hela dagen.

”När du väljer en ny klocksträng till din ytterdörr se då till att det inte är någon annans svans.”
Nalle Puh

Den 8-9 april 2001.


Igår köpte vi växter och i morgon ska de planteras. Vi plockade in påskris … dvs … vi plockade in körsbärskvistar … Lilla GullHjärtat och jag … Lilla GullHjärtat har tappat två tänder som lämnat en stor glugg. Kvistarna kläddes och blev vårt praktfulla påskris. En härlig dag!

Lilla GullHjärtat hittade ett prydnadskörsbärsträd med vita blommor på redan nu. Visst köpte vi det och det ska grävas ner på framsidan. Jag ville ha en magnolia och en buddleja. Vitt och rosa och mörkt vinrött … åh så fint det ska bli … och åh så roligt! Påskliljorna hamnade i kruka. Den ena på entrétrappan och den andra här där jag suttit och pluggat idag. Solen har gassat och jag har bara haft det så skönt! Kollat statistik och siffror och sånt kul. Om betyg och ej betyg .. om flickors och om pojkars resultat i matte … mm mm.  ..  hela dagen.

Nu efter att ha suttit här och skrivit och läst kom jag på att jag glömt NOVA. Attan också! Det ville jag ju se. Undrar om det går i repris …??? *besviken över mig själv*

Årets påskkort är klart nu. Åh så fint det blev! 

Nu har vi också vimpel i flaggstången. Flaggan hissas kanske riktigt på fredag för då blir det stor fest. GullHjärtat fyller 7 år. Åh så roligt det ska bli. *längtar lite* … fast jag har en massa roligt även innan. Plugga, läsa och skriva … i lugn och ro … med sovmorgon om jag vill … allt bara om jag vill … när jag vill … skönt … så skönt … Så är det bara! 

”Först eftertanke och sedan hårt arbete.”
Nalle Puh

Den 10 april 2001.


Idag har det gått trögt. Inte med planteringen! Det gick jättebra och blev fint. Jag t o m krattade i landet på framsidan. Just nu är där inget o-gräs. Just nu … för hur länge?

Annars har det varit en trög dag. Uppsatsen är ett enda virrvarr i huvudet. Den röda tråden verkar avklippt i bitar som tycks utströdda på sitt eget vis. Huh! Jag försöker hålla ihop och hämta hem alla tåtar men det är så svårt. Virrvarrigt som yra höstlöv. Men jag ska ha ordning! Jag ska ha allt på rätt plats! Jag har försökt strukturera vid sidan om och jag har gjort en mall eller ett schema som jag ska foga in de otaliga trådstumparna efter. Det ska gå … men ack vad det är trögt just nu. En trögtrög dag! Så är det bara! Vissa dagar är bara så och då får dom väl vara det. Jag vet att det finns andra dagar. Jag vet att det kommer mycket bättre dagar.

I morgon blir det paus från uppsatsen. Det mesta av dagen i alla fall. Då ska jag ha det mysigt och koppla av. Jag ska göra något alldeles särskilt kul. 

En sak irriterar mig hela tiden! Jag vet att jag har sett siffror som jag inte hittar just nu. Kan inte begripa vart de tagit vägen. Antagligen är det denna irritation som orsakat att dagen var så trög. Typiskt! Jag ville ha just de siffrorna! De var ju så intressanta!

Skulle det bli fint väder i morgon! *hoppas*

”Om du vill göra en sång lite mer gnolig kan du lägga till några tiddelipom.”
Nalle Puh

Den 11-14 april 2001.


Är det möjligt att det gått så många dagar! Ja, här har varit födelsedagskalas – 7-årskalas och en himla massa annat roligt och intressant. Lika omtumlande har vädret varit. 

”Om du i hemlighet kryper ner i en kängurus ficka och hon hoppar iväg, får du förbereda dig på en skuttig färd.”
Nalle Puh

Den 15 april 2001.


Idag har jag våndats igen. Frustrerande, ångestladdat, energikrävande …. ångest ångest ångest …. ibland t o m tvivlar man på att man får ihop det … man=jag … UPPSATSEN! 

Lika ångestladdat som det kan vara lika himla-roligt tycker jag det är. Jag gillar att vara i denna process! Ja-a jag gillar det verkligen! Känner riktigt hur jag lär mig och hur jag blir bättre och jag vill bli bra på att skriva uppsatser … vetenskapliga uppsatser … Men milde tid vad jag har fått anstränga mig för att komma vidare. Det har känts som att jag fastnat! Hittade inte vägen vidare … blev så irriterad … men envishet och viljestyrka bemästrar det mesta. Jo, jag har mina strategier. De kan jag t o m tackla mig själv med. Idag lyckades jag berömvärt må jag säga. Så nu är jag igång igen … efter en fruktansvärd vånda … det vill jag då påpeka.

Jag känner mig nöjd nu. Visst har jag för många sidor men det får jag fixa i sluttampen. Tänk om jag nu hade haft mina undersökningsresultat! Men jag fick bara in från 4 klasser av 9. Jag var för optimistisk när jag trodde att jag skulle få in alla innan påsklovet inträdde. Ja, så är det bara! Nu får jag sammanställa och skriva resultat och analys på vardagskvällar och nätter samt helger. Snart är det väl lov igen. De brukar dugga tätt så här långt kommet på vårterminen. Undrar när nästa är!?

Himmel så skönt det har varit med några dagars ledighet. fast Min Vattuman har krockat bilen. Ingen skadad som tur är. Ett äldre par stannade inte vid stopp utan körde rakt ut på huvudleden utan att se Min vattuman. Bilen är helt pajad – PROBLEM! Fy vi har varken tid eller råd med sådana problem. FY! Inget kul alls! 

I morgon … idag … är en ny dag. Undrar hur vädret blir???? *hoppas*

”Sättet som mycket skuttiga djur säger goddag på, tycks alltid sluta med att man får öronen fulla av sand.”
Nalle Puh

Den 16-17 april 2001.


Sista dagen och första dagen. Det brukar komma i ordningen tvärt om … men så behöver det ju inte alls vara. Det är faktiskt bra att tänka tvärtom. Se möjligheter i det omvända eller motsatta … se möjligheter i det inte tänkbara … optionen för möjligheter ökar förhoppningsvis … utvägar kanske kan skönjas … Det är kreativt att ställa tankar på ända! Det borde man göra mycket oftare! Pröva nya tankebanor … tänka tankarna från alla möjliga och omöjliga håll. Min Allra Käraste Farbror var duktig som få på just detta. Lite träning fick jag minsann … utan att jag … då …egentligen begrep hur värdefullt detta är. Nu förstår jag ju! Nu vet jag också att det är väldigt ovanligt. Himla glad är jag för det ovanliga jag fått vara med om.

Sista dagen på påsklovet och första dagen på nya skolveckan. Det var inte konstigare. Vad som är först och sist eller upp och ned … beror ju på vad man utgår ifrån … hur begränsad värld man betraktar i eller ur. Det avgörande är var vi sätter gränserna. Om jag inte sitter upp-och-ner just nu så beror det väl på att jag betraktar mig själv i förhållande till ”det nära rummet”. Jag kanske sitter jättemycket upp-och-ner om man bara betraktar ifrån ”bortanför” t ex Månen. Vad är det som säger att man inte kan titta på sig själv från olika håll lika väl som man försöker titta på andra från olika håll!

Idag ska jag bara vänja mig vid att det är första dagen igen ….  

Jag ska bara … jag ska bara … jag ska bara … 

”Det är så dumt, det är så dumt med -Inte ska du göra så!”
Nalle Puh

Den 18 april 2001.


Jag tycker det är förfärligt! Förbaskat förfärligt respektlöst mot demokrati … mot medmänniskor … fruktansvärt helt enkelt! Man kan inte ens säga ”omoget” för det är för milt! Dessa ungdomar som kastade tårtan på finansministern. Deras handling fördömer jag å det allra starkaste. De som kastade tårtan står lägst på alla stegars pinnhåll just nu … de är inte ens värda att stå på vår stege … de har själva valt att krypa i den respektlösa sörjan. Så är det bara!

Låt dem stanna i denna sörja! Är det där attack-rörelsen hör hemma … så må de själva placera sig där!

Att jag är moderat och finansministern är sosse spelar inte ett dugg roll i dessa sammanhang som ju handlar om moral, etik, värdegrund … ja de grundläggande viktiga värdena … respekten för medmänniskan … respekten för varandra … oberoende av våra åsikter … oberoende av om vi står till höger eller till vänster. Men en sak är viktig i sammanhanget … allt detta … med åsikter … osv … det gäller … så länge ingen gör någon annan illa! Den som gör någon annan människa illa fördömer jag! Så är det bara! Kastar man en tårta … som på detta sätt … så är man ute för att skada och förnedra! Åt fanders med dessa tårtkastare! Här räcker det minsann inte med pipsvängen! Åt fanders med dom! Så är det bara!

Vissa handlingar borde få KONSEKVENSER som heter duga. Vissa handlingar borde resultera i straffarbete i Norrland … eller Sibirien … men varför skulle ryssarna vilja ha dessa sörjkrypare! Vi får nog skaffa oss vårt eget ”Sibirien” och vad vore då bättre än en avkrok … en isolerad fläck i Norrland. Kyla och hårt arbete! Så länge så det hade täckt samtliga kostnader och ”sveda och värk” några gånger om för drabbade. Dessa straff skulle gälla för alla brott där människor eller människors egendom direkt kommer till skada. Vårt Norrländska Sibirien. Inrätta det snarast och börja med att placera tårtkastarna där! Någon gång måste vi faktiskt börja ta itu med brottslingar som saknar respekt för sina medmänniskor! Så är det bara!  

”Jag såg en Heffaklump i morse.”
Nalle Puh

Den 19 april 2001.


Norrland har reagerat på mitt skrivna igår … förrgår. Inte konstigt! Helt naturligt! Inte vill heller Norrland ha ”sörjkrypande tårtkastare” hos sig! Norrland vill också ha lugn och ro. Ingen vill ha tårtkastande respektlösa människokränkare i närheten. Så är det bara! Jag fick ett mail från Norrland … Tack Eira! . Kanske kan vi inrätta vårt eget Sibirien på ett isflak i Norra Ishavet … så slipper vi alla de oönskade människokränkarna på det svenska fastlandet. På isflaket kan man ju alltid karva i isen och göra isskulpturer. 

Jag vill inte vara med och betala detta höga pris! Absolut inte! Jag har inte varit med om att ta beslut om att psykiskt sjuka ska leva bland oss andra ute i samhället och inte längre på vårdanstalter! Jag skulle aldrig vara med om att riskera hälsa och väl hos andra människor … definitivt inte när det gäller barnen. Nio! barn … 9 barn … 9 växande liv … 9 oskyldiga liv … har allvarligt kränkts och blivit utsatta för övergrepp av en människa som nu dömts till psykiatrisk vård. Detta är ett helt oacceptabelt pris! Ansvariga är de som stängde vårdanstalterna för psykiskt sjuka. Så är det bara! De psykiskt sjuka kan ju inte hjälpa sitt handlande. Men samhällets barn kan skyddas från dem … om vi inte hade dessa inkompetenta beslutsfattare … de som stängde vårdanstalterna och tvingade ut de sjuka i samhället. Några av de sjuka har levt ett ovärdigt liv i trappuppgångar och källare … de har ju inte klarat att leva med eget ansvar. Många har inte alls skadat andra utan bara tvingats till ett ovärdigt liv. Några har skadat andra människor … och när det är barn som drabbas … vem skriker då! Jag bara undrar! I alla sammanhang där jag har haft chans så har jag också givit röst åt riskerna … men samhället är inte redo att lyssna än. Hur många ska drabbas innan samhället är redo att lyssna och ”trenden” kan vändas! Hur många?! Jag bara undrar!

Jag vill SKRIKA …. högt!

Barns väl och barns gynnsamma uppväxt är varje samhälles absolut viktigaste uppgift! Så är det bara!

En grundskoleplats kostar ca 60000kr. Det finns barn som kostar över miljonen i åtgärder. Samtidigt finns det äldre som inte får den omsorg de behöver eller välfungerande barn som inte får den stimulans de borde få. Samhället har begränsade resurser. Det gäller verkligen att reflektera över hur vi använder dessa begränsade resurser! 

Ett begåvat barn kan kanske generera möjligheter för många andra genom uppfinningar, genom företagande som skapar jobb, genom …. en alkoholist kanske inte alls låter sig ”botas” av utan återfaller i missbruk … samtidigt som man lägger mycket resurser på ett mycket för tidigt fött barn som med all trolighet kommer att få problem och kräva ytterligare höga resurser medan andra … både syskon och skolkamrater får krympande resurser … Vi har inte obegränsat med resurser! Det är verkligheten! Var bör resurserna läggas!? 

Jag såg TV-programmet igår … om Moldaviens utvecklingsstörda flickor som en hjälporganisation på Irland tagit sig an. Det var ordentligt omskakande! Dels tänkte jag … Milde tid vad är det för hemska människor som sovjetregimen skapade! Vad är det för människovidriga samhällen med rutten korruption som denna kommuniststat födde! Hur i hela fridens dar kan det överhuvudtaget finnas i vårt land! Hur i hela fridens dar!??! 

Hur i hela fridens dar!

Ja … milde tid … jag skriver med glödande penna i … det brinner i knutarna … detta är ett ämne som tänder … det kan jag nog lova …. 

Jag kan också lova att det kommer mera …. Så är det bara! 

För barns väl … för barns skull och gynnsamma utveckling. 

Idag har jag verkligen skrivit om det svåra … det förbjudna att uttala … när ska vi våga tala om detta svåra … Hur vågade egentligen …

”Kanske är det någon av Puhs släktingar.”
Nalle Puh

Den 20-24 april 2001.


Flera dagar har passerat. Mycket har hänt. Det mesta intressant, lite avkoppling … ganska mycket faktiskt … ovanligt mycket avkoppling.

Två intressanta föreläsningar. En i lördags och en ikväll. Himla intressant! Ikväll handlade det om empati och aggressioner och vem föreläste om inte en viss norrman. Magne R … inte en sekund var dryg! Trots att arbetsdagen gått i ett svep och lunchen endast bestod av havregrynsgröt och föreläsningen varade mellan 17-20:30. En lååång arbetsdag med högintressant avslutning. 

Lördagen var också otroligt intressant. Den handlade om matematik – pedagogik – hjärna. Jag måste ju säga att den yrkesgrupp … oftast medicinare … som skaffat sig neurologisk kompetens är de som har mest intressant att förmedla till mig som pedagog nu förtiden. Idag har psykologer som inte hänger med här väldigt lite att bidra med. Det är bara det gamla vanliga sedan minst 30 år tillbaka. Hjärnforskningen just nu banar nya vägar och skapar ny förståelse. Signalsubstanser och signalsystem … nätverk av kommunikation och kopplingar som ska fungera … för att vi ska kunna fungera så bra som möjligt och så barn lär och utvecklas … Men hjärnan är det mest otroliga i sin skapelse och kapacitet … dessutom kan man lära så länge man lever … det viktigaste är att hålla igång hjärnan.

Bland det viktigaste föräldrar kan göra är att läsa för sina barn och se till så barnen får ett språk.

Vilka faktorer är avgörande viktiga för att få ett bra vuxenliv om man haft en ”mörk” barndom? Jo …

– en god människa någonstans på vägen som kan lyssna och bekräfta – ett språk som används flitigt t ex skrivande, läsande, talande – en god terapeut som bl a talar om att problemet sitter inte i den drabbade personen utan i problemen –

Jag måste skaffa mig boken ”Det är aldrig för sent med en lycklig barndom” av den finske psykologen Ben Furman … jag bara måste!   …  …

”Kanske är det någon av Puhs släktingar.”
Nalle Puh

Den 25 april 2001.


Nu var jag fel på dagarna igen! När det var den 23 april trodde jag det var den 24. Därför blev det lite fel … men vadådå! Det får det väl! När man lever snabbt och väldans koncentrerat.

Just nu kan jag inte ta in allt jag upplever. Det bara finns inte tid att smälta – införliva – … det är faktiskt ganska jobbigt. Det händer faktiskt att jag tänker … -Varför tog jag nu på mig det! Jag har väl nog ändå! fortsätter jag att tänka … men samtidigt … -Jag vill ju vara med på det också. Det är ju intressant! Inte kommer jag särskilt långt med att tala förnuft med mig själv inte! Därför överlever jag genom att det finns ett och annat lov då och då. Fast jag är nog inte alls ensam om att känna så bland alla dessa ambitiösa lärare som det ju finns flest av. I alla fall på min arbetsplats.

Det gladaste jag varit med om det senaste dygnet var …. mailet från Mia. Det låg i min box igår. Det är bra med Mia och hon tänker framåt. Bra … är naturligtvis ett begrepp som har olika tolkningar och beror av omständigheterna. Mia tänker framåt och funderar säkert på sin utbildning och fortsatta liv … vad kan vara bättre!? Det gläder mig mycket och det var ju så länge sedan … sen sist … tills nu detta mailet damp ner. *glad* 

Snart är april också gången! Snart är det maj … och sedan juni … så är det bara! 

”Morgonluften drar de in med lust, och lämnar kvar den mildare än nyss den var.”
Nalle Puh

Den 26-27 april 2001.


Dimmigt och regn … ibland tittar solen fram … men väldigt försiktigt.

Jag har letat upp mina släktträd … har också hämtat hem ett program som kan hantera dessa uppgifter. Nu funderar jag på att köpa det fullständiga programmet så jag kan nyttja alla finesser. Satt med pappas sida idag och fyllde i uppgifter ända tillbaka till 1723. När jag skriver i uppgifterna undrar jag mycket över personerna. Hurdana var dom? Vad tänkte dom? Hade dom det svårt? Undrar hur min farmors föräldrar upplevde att det ena barnet efter det andra drog iväg till Amerika. Bara min farmor blev kvar hemma, som tur var. Alla de sju syskonen åkte iväg när de var mellan 16 och 23 år gamla. Två åkte tillsammans och de andra själva. Undrar … undrar så … över så mycket ….? 

Tänk det var inte alls länge sedan man tog sin fars namn och satte son eller dotter efter. Bara två generationer sedan. Jag skulle ha hetat Ivansdotter egentligen. Det hade varit fint. Jag ska nog lära mig programmet innan jag för in för många uppgifter ifall det blir fel. Det är verkligen spännande. Måste lära mig att släktforska och kolla i källorna. Så är det bara!

I morgon ska jag börja räkna på attitydenkäterna. Det blir också spännande. Hoppas jag kommer på ett bra sätt för sammanställning. Sedan måste jag skriva också … skriva och skriva …. och skriva och skriva …

En lugn och skön dag ska jag ha alldeles för mig själv. Så skön! Läsa och skriva … och … om solen vill … ska jag även njuta av den.

Min Vattuman är ”Ålderman” idag … ikväll … nu. Byn har budkavlar som är från 1700-talet också … fast de används ju inte nuförtiden … nu används en papperslapp och inte en blanksliten träklenod. Jag tycker att det är lite andäktigt och högtidligt med gamla ting … människors gamla ting. Inte vilka saker som helst! Vissa saker ska man vårda väl … sig själv också. Så är det bara!

De har minsann roligt … det hörs … undrar vad de gör … hela huset hoppar ju …  inte är det varken ”tysta” eller ”arga leken” … jag börjar minsann bli trött nu … tror jag …

”Jag hoppas det inte blir snö.”
Nalle Puh

Den 28-31 april 2001.


Precis nu kom jag på … så glömsk jag är! Oförlåtligt! Inte är det var dag jag mailar till min kusin. Men nu hände det sig så … bara för att jag undrade över lite släktforskande … och … så glömmer jag att GRATTA på födelsedagen. Jag vet ju att han fyller nu! Grattis Anders!

  … nu är inte idag …

”Så låt oss nu hurra tre rungande leven och hoppas att han alltid får honung i sleven.”
Nalle Puh


”Allt kan jag klara.”
Nalle Puh

© Birgitta Rudenius

%d bloggare gillar detta: