RSS Flöde

April 2000

Postat den

Perspective 6 of Air

High above the storm’s turmoil, the eagle soars.
From this height, he sees the bigger picture, and is
not caught in the emotional tempests that damage
those below. Learn to detach from the daily
dramas as needed, and to step back far enough
to gain perspective. When you can be calm
even in the eye of the storm, you stand a much
better chance of surviving it. Learn to soar on
the winds of change, not be battered by them.


Den 1 april 2000.


April, april! Regnigt och trist. Brukar det inte vara det i april? I alla fall köpte jag små penséer eller violer och små påskliljor till mina byttor. Det piggar upp lite. Vivor i ljuslila och små gammeldags, vilda påskliljor hade jag redan som blommade i ”rosenrabatten”.   Rosenrabatten finns utanför sadelkammardörren där istidsstenarna ligger på stentrappan. Stenar som kanske ska målas och så småningom bli ”Välkommenstenar”. I rosenrabatten sätter jag alla rosor jag får. De från 100-årsfesten finns där och svärmors fina gula ros fannas där tills den blev för stor och för vacker. Nu finns svärmors vackra gula ros i gräsmattan vid den lilla björken från Linneryd alldeles intill den lilla hästhagen.

Jag skulle varit på stämma idag men kände mig inte alls bra i morse. Jag låg kvar i min härliga säng tills klockan var 11:45 …!!!… Åh vad skönt det är att få sova ut. Nu känner jag mig mer utsövd och efter ett bad idag kanske jag känner mig normal igen.

Lite stressad blir jag av att tänka på allt jag har framför mig som måste göras. Kurserna som ska slutföras helt och kräver sitt i tid. Testerna som ska sammanställas och analyseras. mm mm Jag vill göra och få klart och jag vill definitivt inte ligga efter. Ibland är det svårt att hinna med extraarbetet utöver det vanliga. Ibland samlas intensiva perioder. Nu är en sån.

Lyssnade på TV och polisjakter med bil. Det handlade om en familj som fått sitt liv raserat när mamman blev påkörd av en tjuv som jagades av polisen. Hon fick hjärnskador och personlighetsförändring. Från ett liv som mamma med arbete och studier kunde hon nu inte ens vara sjlv med sina barn. Jag blev chockad över åklagarens attityd. Jag förstår att det finns ett dilemma här. Ambitionen att få fast brottslingar. Men aldrig får oskyldiga människor riskeras komma till skada! Här krävs det omdöme. Polisen är den som måste ha detta omdöme i sina handlingar och i sina beslut. En åklagare måste ha lagen som grund, hög moral och rättskänsla, en god portion omdöme. Hur kan man då bilda sig en uppfattning på ensidig information i sitt beslut?! Det går inte ihop med de krav man ska kunna ställa på en åklagare. Fy så hemskt!

Jag håller fullständigt med den skadade kvinnans, mammans, advokat … ”här osar det rättsröta” så det förslår! Här saknas rättssäkerhet. Likaväl som journalister borde reflektera över etik och moral i sina handlingar och sina uttrycksformer likaväl borde poliskåren ta tag i detta. Särskilt alarmerande och angeläget är det eftersom polisen kritiseras så ofta idag. Vem i hela världen ska vi lita på om inte polisen när vi utsätts för brott. Inte vill vi väl ha kommuniststaternas rättslöshet och otrygghet! Vi förväntar oss att poliser besitter ett gott omdöme. Vad händer om vi mister förtroendet för poliskåren?

”Har du varit snäll nu?”
Nalle Puh

Den 2 april 2000.


Skoljobb hela dagen … och halva natten. Stupar i säng kl 02:27!

”Först eftertanke sedan hårt arbete.”
Nalle Puh

Den 3 april 2000.


Idag var första dagen jag hade lagad mat med till skolan. Idag var första dagen jag inte vra vrålhungrig när jag kom hem. Ganska behagligt faktiskt. Undrar när jag ska ha en sådan dag igen?

Kopplade av när jag kom hem. Har precis varit ute hos hästarna och de har nu fått hö.

Nu har jag jobbat in en del och det känns lite skönt … inte så lite faktiskt.

Pratade med Min Yngsta som inte mår riktigt bra och Den Lilla Gumman längtade hem. *kram Lilla Gumman*

Pratade med Min Mamma också. Hon var lite bekymrad för hon trodde hon var bjuden på fest men visste inte när eller vilken dag eller vem som bjudit … men hon visste vart …. *kram Lilla Mamma*

Snart kommer du på fest till Skåne! Min LillaSyster kommer hem och hämtar dig. Kanske blir det en sväng även till Kastanjebacken. *kram LillaSyster* *kram StoraSyster*

Mia är bekymrad och har ont i magen. Hon ska flytta hem till sin mamma. *kram Lilla Mia*

CC är lite villrådig. Ska hon sova över hos F-ledaren? Jo, jag tycker du ska testa! *kram Lilla CC*

Mitt Lilla GullHjärta har cyklat omkull och skrapat knät idag. Inte fanns det någon mormor på plats för att blåsa eller trösta! *kram Mitt Lilla GullHjärta*

Min Vattuman är lite bekymrad. Han tycker jag är konstig! ”Fem_i_tolv” kan jag vara jättehispig … men tre sekunder i tolv är jag ”ko_lugn”. Jo, så kan jag nog vara! *kram Min Lille Vattuman*

Det var väldigt vilken kramutdelning det blev idag … *kram Min Lilla Mellan* och *kram Min Store Äldste*

*kram Semlan* *kram Flingan*

*k r a m*

”Ingen kan vara nere med en ballong.”
Nalle Puh

Den 4 april 2000.


Kommer inte ihåg om något särskilt hände denna dag. Troligen kopplade vi av …!

”Ingen kan vara nere med en ballong.”
Nalle Puh

Den 5 april 2000.


Denna dagen var brått. Skola, hem och sedan iväg. Kretsårsmöte. Jag glömde kappan. Men jag fick en underbar bukett blommor.

”Ingen kan vara nere med en ballong.”
Nalle Puh

Den 6 april 2000.


Denna dagen var också brått. Skola, hem och sedan iväg. Stambord och samanträde vid stambordet.

”Ingen kan vara nere med en ballong.”
Nalle Puh

Den 7 april 2000.


Denna dagen var också brått. Skola och förberedelse för att var borta en vecka. Min Yngsta skulle läsa på biblioteket och jag hämtade Thomasevangeliet som beställts från annat bibliotek. Spännande. Inget särskilt blev gjort …! Jo, naturligtvis! Fast bara inte här. Jag fick mail … de kommer på en sida … Kolla i morgon!

”Ingen kan vara nere med en ballong.”
Nalle Puh

Den 8 april 2000.


Denna dagen har jag varit ute hela dagen. Jag är säkert knallröd i ansiktet. Visst bränner det … som eld.

Jag har klippt Billie med en usel klippmaskin. Det är enerverande och jag känner det verkligen i armen just nu. Fy! Lite fin blev han men långt ifrån klart och väldigt ojämnt. Fy!

Kolla, kolla, kolla … tre sidor … uppdateringar på Regnbågsbarnsidan och nya sidor på Mobbningssiten …  Men nu är jag faktiskt lite trött igen.

Mail från Jens och K-a som berättar hur de varit utsatta för mobbare och plågoandar. Det är inte klokt! När mobbning och utfrysning och terror låts pågå under hela skoltiden så påverkar det ju hela livet. Man har trasats sönder som människa. Så orättfärdigt! Så elakt! Så grymt! Fruktansvärda plågoandar låts härja utan att upptäckas under ett helt skolliv. Måtte de själva få plågas av sina inre minnesarkivs påminnelser! Ända tills de har vett att be om nåd.

Stackars de kroppar som behöver gå omkring med så onda själar! Jo, jag är lite inspirerad av Jesus ord. Jesus talar mycket om människors lika värde men han säger samtidigt tydligt att det förutsätter godhet i sinnet. Människor som tvingats utstå mycket smärta får ett djup av insikt och förståelse som andra har svårare att finna. Det stämmer att ingenting ont utan att det för något gott med sig också. Människor som tvingats utstå smärta är ”rikare” människor.

Ingen har sagt att livet är lätt eller ska vara lätt. I svåra stunder har man chans att komma åt sitt ”inre rum”. Det måste man själv s ö k a upp. Människomänniskor är de som hela tiden söker.

”Underskatta inte värdet av att göra Ingenting, av att bara ströva omkring alldeles ensam, lyssna på allt som man inte kan höra och bara ha det bra.”
Nalle Puh

Den 9 april 2000.


En sån underbar dag! jag har fortsatt att klippa Billie. Nu är han klar och jättefin. Ryggen värker. Skyller på klippmaskinen. Var ju tvungen att stå läääänge i en jobbig ställning.

Grisar togs ut idag. De skäller som hundar och hoppar med glädjeskutt omkring. Jag frågade Min Vattuman vad han tror att de säger när de gör så. Han brukar ju prata med sina grisar.

– Jag är glad, trodde han.

– Hej hopp! … vad det är kul! trodde jag att de sade.

Hästarna fick en massa havrekorn, bara för att de är så duktiga och kommer när jag visslar. Det kan vara bra om något inträffar. Skulle de råka komma ut ur sin inhängnad blir de också lite vilda och skuttspringiga. De kan nog också säga:

– Hej hopp! … vad det är kul!

Varför har man byggt upp dessa religioner? Varför alla dessa ritualer? Varför denna yta? Varför? Inte ville Jesus ha det så! Människopåfund som blir alldeles fel, gör fel, blir fel, gör fel, blir fel …. alldeles fel. Människor borde i stället träffas i sammankomster för samtal, frågande och svarande, tänkande och tankeutväxlingar, … filosoferande och godhetsutvecklande. Något åt det hållet. Så borde det vara! Men hur är det? I kyrkolivet idag? Inom de religiösa organisationerna idag? Inom religionerna idag?

Finns hedendom och avgudadyrkan? Vem bestämmer att vissa människors tro är fel? Vem tar på sig att döma detta? Fy vad mycket som blivit fel, görs fel, blir fel, görs fel …! Det blir så när man inte kommit till insikt. Tro om Sanning, Ljus och Det Goda.

Så är det bara!

”Han hade hittat på en liten stump samma morgon.”
Nalle Puh

Den 10 april 2000.


Nu måste jag skriva snabbt. Idag har jag faktiskt tagit tag i min uppsats igen. Nu ska den slutföras … det lilla som återstår. Fast hade jag påbörjat den idag så skulle den blivit annorlunda … men att skriva om den …. hu så mycket tid det skulle ta! Jag är glad att jag tagit fram den igen.

Chippen har kommit hem idag. Himmel vad det kostade med operation och allt! Inte har vi råd inte! Min Yngsta skulle betala själv. Nu får hon ta av det vi sparat till hennes framtid i fonder. Vilket dilemma! Försäkring hade vi inte längre för den har vi dragit in på. Hade det gällt Billie hade jag nog tvingats ta ett hemskt och drastiskt beslut. Nu var det inte jag som tog beslutet för jag var inte med när de lämnade Chippen på djurkliniken. Och Min Yngsta älskar ju sin hund så högt. Vem älskar inte sin hund högt! Samtidigt har man inte råd att köpa den present som man skulle vilja till Det Lilla GullHjärtat som fyller om någon dag. Livet är knepigt och en massa knepiga beslut måste tas hela tiden.

I alla fall så lever Chippen och han är pigg och glad. I alla fall så är han glad när han slipper tratten. Just nu har han tratten men han sover så han är nog lycklig på sitt sätt ändå. Det var en urinsten som satt sig illa. Måtte inte Billie drabbas av samma! Billie är bättre på att förebygga för han dricker hejdlöst mycket vatten … och ofta. Rent dvs nyupptappat ska det dessutom vara. Det är Billie stenhård med. Klok hund!

Min Vän BirgittaE har skickat mig en länk som leder vidare till massor med intressant läsning om Thomasevangeliet mm. Tack snälla Birgitta! Milde tid vad jag plötsligt blivit intresserad av detta område. Det är intressant! Religionsfilosofi kan väl vara rätta benämningen tycker jag. Skulle kunna tänka mig att läsa … fast jag har ju ingen grund … bara mitt eget jag och hittillsvarande vetande … inget inom historia eller religion … bara pedagogik och psykosocialt … och sånt som har med undervisning och inlärningssvårigheter att göra … ganska långt ifrån religionsfilosofi. Dessutom har jag anmält mig till kurser i socialpsykologi och psykologi. Filosofi finns inte på distans. Undrar varför? Kan det vara för att de som sysslar med denna undervisning inte är särskilt duktiga på datorer? Eller råkade en liten fördom slippa ur mig nu? Det hade varit intressant att veta varför.

Gnostiker är såna som har en viss kunskap … inte alls vetenskaplig kunskap … men kunskap som leder till insikt … särskild insikt … reflekterande kunskap som man fått genom iakttagelser eller upplevelser … det är lite spännande med kunskap och kunskap och om kunskap … och framförallt sökande … sökande av kunskap … alltifrån om sig själv och sitt eget djupaste inre till världen omkring sig … Både själva sökandet och vägarna för …

Egentligen skulle jag skriva om LinaV och hennes film ”Pappa och jag”. Jag tycker att hennes motiv är lätta att hysa respekt inför. ”Vad vårt samhälle gör med människorna” och ”ansvarstagandet”. Hon har lyckats fokusera på ngt som är väldigt viktigt att lyfta fram i ljuset för att vridas och vändas på. Även här handlar det om barnen. Jag håller med henne om att en identitet som hon uttrycker det är vida viktigare och större än den eventuella skada som filmen kan drabba en viss person i detta fallet. Jag håller också med henne om att den skada som den vissa personen kan drabbas av också kan ge positiva effekter på ett djupare plan i denna personens utveckling. Även här gäller då att ingenting ont utan att det har något gott med sig.

Så är det bara!

”Halvvägs i vår trapp är mitt trappsteg.”
Nalle Puh

Den 11 april 2000.


Åkte jag till V-ö och lunchade först med min syster på den där trevliga restaurangen. Sedan till mamma och efter en stund mötet som avtalats med personalen på servicehemmet. Allt gick bra och vi fikade sedan tillsammans i mammas mysiga rum.

Sedan åkte jag djupare in i de småländska skogarna och kom till Min Allra Käraste Faster A och Min Allra Käraste Farbror H. Där sov jag över. Precis som så ofta förr ….Mina Minnen.

”Vart ska du gå? Hör på duvornas kurr: -Vi har så trevligt som aldrig förr.”
Nalle Puh

Den 12 april 2000.


Idag har jag hunnit en hel del. Jag har läst två brev från Amerika för Min Allra Käraste Faster A och sedan skrivit svar på engelska till avsändarna. Jag var liksom lite sekreterare åt Min Faster som blev glad åt att kunna besvara hälsningarna från Over There.

Sedan har jag läst in Thomasevangeliet på band. Det gick jättebra. De hade en mycket bättre bandspelare än den jag har i skolan och mina egna fungerade inte längre. Annars hade jag en himla bra sony men den har faktiskt hunnit bli si så där en 20 år minst.

Vi diskuterade lite av det som jag läste in. Min Farbror blev så engagerad fast det blir svårare och svårare för honom. Han har ju så ofantligt ont jämt och ständigt. Bältros är tydligen inget de lägger forskningspengar på. Smärtgränser finns inte när det gäller detta. Det får min Farbror smärtsamt uppleva. Skam! på sjukvården att de inte förmår lindra livet för Min Farbror!

Sedan lyckades jag ställa in radion med hörlurar så Min Farbror kan lyssna på 1:an i radion. Nu finns 1:an på de båda yttersta knapparna och det blir lättare att hitta rätt. Tekniska aparater kan vara knepiga. Det vet vi minsann om. Denna jag sitter vid nu behövde startas 4 eller var det 5 gånger innan den gjorde det rätt. Varje gång är jag lika nervös att allt ska vara borta. Huh!!!

Min Guru och tillika Min Äldste tycker att vi ska vänta lite med formateringen av hårddisken. Han ska lära sig allt om 2000-servern först … det blir nog ganska snart om jag känner honom rätt. Till hösten blir det en ny omgång studier och då måste allt vara klart. Då ska jag inte läsa några kurser som kräver nya och mysko program att ladda hem. Bara lite vanliga kurser … socialpsykologi och psykologi … kanske …

När jag var i Växjö passade jag på att gå i bokhandeln, Akademikerbokhandeln. Jag hittade minst 6 böcker som jag så gärna velat ha. Denna gången kände jag inte att jag hade råd att köpa och dessutom har jag flera  böcker som inte hunnit läsas heller för den delen.

I morgon ska det jobbas med Uppsatsen och sedan födelsedag, 6-årsfödelsedagskalas … ett visst Litet GullHjärta!

”Christoffer Robin ska ha en bjudning.”
Nalle Puh

Den 13 april 2000.


Idag har ett visst Litet GullHjärta födelsedag. GRATTIS! Grattis Mitt Lilla Hjärta! We love you!

med väder av allra allra tristaste slag. Hur bara kan det vara så trist väder! Regn och blåst, regn och blåst … som om det aldrig vill ta slut. Skönt man kan gömma sig inomhus. Jag har läst igenom hela uppsatsen och försökt flytta in den i huvudet i mitt tänkaresinne så att jag uppfylls av den och kan bearbeta det sista. Men jag har alltid sådana våndor när jag ska till att göra speciella arbeten. Våndor inför … våndor att våndas, vridas och vändas …. men det blir alltid bra till slut … det vet jag ju … men innan … precis innan jag kommer igång riktigt … då är det våndor av stora slag … så är det nu. Bara att ta sig igenom. Sedan blir det bra.

Min Mellan hade VG på senaste arbetet … och föregående och föregående …
– Vår L-a är duktig hon, sade Min Vattuman och jag till varandra idag.
-Ja, svarade vi också.

Det är roligt att komma in i det avsnittet i livet när barnen går om. Vår Äldste passerade först och nu går vår Mellan om oss. Precis så ska det ju vara. Det känns tryggt. Vi är inte föräldrar som tror att vi jämt måste vara duktigare än våra barn. Föräldrar är vi ju ändå och det försöker vi vara så bra vi kan.

Mitt Lilla GullHjärta hade en rolig födelsedag precis som det ska vara när man fyller 6 år. Både mormorn och morfarn och mostern och morbrorn fick så go’a kramar. Mormor fick en teckning. En fantastisk teckning av min fot. Med nyckelpigor, larver, snigel, mask och t o m utritat vägarna de vill krypa fram … rosett på skon också.Här är bilden!

I morgon finns det mycket att göra. Nu ska jag ladda upp inför den dagen.

”Alla bäckar i skogen sorlade muntert.”
Nalle Puh

Den 14 april 2000.


Nu blev det inte alls att jag gjorde det jag egentligen skulle ha gjort. Inte alls. Jag hittade nämligen en kurs som var på planeringsstadiet och skulle ges vid en högskola … på distans och på halvfart. Visst ville jag söka! Visst ämnade jag söka! Men först var jag tvungen att få veta koden för kursen sedan måste jag skrpa ihop kopior på poängbevis för att få poängföreträde eller iaf tillträde till kursen. Allt detta gjorde jag och allt kom iväg i tid. Nu är det bara att hoppas på att jag kommer med på kurserna jag har sökt. Vänta och hålla tummarna.

På kvällen gjorde vi dock vad vi tänkt att vi skulle. Vi var faktiskt speciellt inbjudna till en teaterföreställning som åk 4 hade skapat. Vi kände oss hedrade att få ta del av premiären.

Vi var överväldigade. Vi var imponerade. Sååå duktiga de var! Flera av mina elever medverkade. Jag fick en spontan kram av en av mina elever och Min Vattuman också. Jag känner den kramen fortfarande. Den var Speciell. Mycket Speciell. Tack Min Vän!

Teaterföreställningen hade klassen byggt upp helt själv. De hade samlat sponsorpengar och de hade anlitat en proffsregissör från Malmö. Vilket fantastiskt arbete. Alla i en klass plus även några ur parallellklassen hade medverkat. Sånt här samlar och enar runt gemensamma värden. Sånt här arbete gör att var och en växer i en grupp som utvecklas mycket positivt och på en gemenskapsgrund. Vad kan vara viktigare!?

”Först Eftertanke och sedan Hårt Arbete.”
Nalle Puh

Den 15 april 2000.


Idag har det bara varit för intressant! Fortbildningsdag i Lund. Specialpedagogiska föreningen. Neuropsykologi har det handlat om. Fast det var på danska och jag har mycket svårt att förstå danska så var det ofantligt intressant. Susanne F från Danmark var en fantastisk föreläsare och beskrev hjärnans funktion hos barn på ett utomordentligt konkret och pedagogiskt sätt.

Vi kände igen ”våra” barn när hon beskrev ”sina” barn Daniel, Rune, Maria och Karsten. Jag vill lära mer! Jag måste köpa hennes böcker. Jag måste berätta om henne för min syster.

DAMP, ADHD …. hjärnan … vaktmästeriet – produktionen – direktören … tänk alla hundratusentals hjärnceller … inte konstigt om en och annan inte gör som den ”borde” …. eller dess impulser kopplas som de ”borde” … eller förstås … tolkas … misstolkas … för många tolkningsuppgifter … eller önskan om ständigt mer flöde av tolkningsintryck … massor som måste förstås … i alla fall av en pedagog som jobbar med barnen. Här finns det att göra och lära … minsann!

I morgon har jag jobb som måste göras. Både på webben och med uppsatsen. Så är det bara!

Men först … läs Jens berättelse på min mobbningsida. Läs gärna i mitt forum som handlar om mobbning också. Mobbare=plågoandar kan göra de mest kränkande och fruktansvärda handlingar mot de som kommer i deras väg. Det är viktigt att mobbarna avslöjas de behöver snarast få vård. Deras beteende är inte naturligt. Det är sjukt! Så är det bara!

Mobbare måste avslöjas! Så är det bara!

”Först Eftertanke och sedan Hårt Arbete.”
Nalle Puh

Den 16 april 2000.


Nu har jag gjort en hel del av det som skulle göras idag … utom … och det ska jag sätta mig med nu. Åh vad roligt det ska bli. Får jag sitta i fred? Får jag sitta i lugn och ro? Det räcker om jag får sitta i fred. Det andra klarar jag ändå.

Uppsatsen alltså som ska få sin uppmärksamhet nu … förhoppningsvis!

Jag har jobbat på webben. Berit kämpar i riksdagen för barns rätt och mot våldet som många kvinnor utsätts för. Det är en skam att vissa män har behov att ”sätta sig på” kvinnor. Vad är det för kräk till män! Människokräk som slår … några begriper till och med så lite att de slår inför barn … några begriper nog inget alls. Möjligen är det deras reptilhjärna som är verksam. Något annat kan de ju inte ha som fungerar i varje fall inget i förnuftshänseende.

Män som slår och mobbare som gör illa är inte värda respekt. De är heller inte lika mycket värda som andra människor. Detta stöder jag mig på Jesus egna uttolkade ord. En människa kan göra anspråk på sitt lika värde först när hon har godhet i hjärtat. Människomänniskor har godhet i sina hjärtan och människodjur har ondska i sina hjärtan. Varje människa kan själv bestämma vad som ska finnas i hjärtat. Är det godheten man vill ha i sitt hjärta så mår man bra av att tänka på detta vid alla vardagsval som ska göras.

Mobbare och andra våldsverkare måste avslöjas! Så är det bara!

”Alla kan inte och somliga vill inte. Så är det bara.”
Nalle Puh

Den 17 april 2000.


Igår när jag skrev om att människor har olika värde. Ja, jag skrev faktiskt så. Visst känns det konstigt! Man ”får” egentligen varken säga eller tycka så, eller hur?! När sådana tankar och åsikter kommer i tryck så ter de sig på något sätt allvarligare, eller …? Men så måste det ju ändå vara! Fast man ju inte vill det … egentligen! Men inte kan mördare, krigsförbrytare, våldsmän och våldtäktsmän, barnkränkare och dylika brottslingar betraktas ha samma människovärde som t ex Moder Theresa. Visst är det skillnad! Så är det bara! Det är rätt att tycka så! faktiskt är det det!

Är vi tillräckligt övertygade nu?

Våndorna sitter i. hemska våndor. Igår blev det inget uppsatsarbete … nehejdå … tråkigt men sant … tyvärr. Idag har det blivit våndor som tagit sig uttryck i att jag läst alla mina gamla anteckningar och även lst uppsatsen igen. Noterat här och där att jag ska ändra eller formulera om mig. Men inget skrivande, inga utvecklade tolkningar på de ställen där jag tänkt mig det. Nej! Vånda och åter vånda. I morgon kanske … jo jag tror det … kanske …? En sak är dock säker … jag är fullständigt övertygad om att när jag väl kommer igång så blir det jättebra och skrivandet kommer säkert även att flyta som en frisk vårbäck.

Min Allra Käraste Farbror H var dålig igår. Min Allra Käraste Faster A var orolig och mycket trött. Psykiskt trött. Även fysiskt. Jag grät när jag hade lagt på luren. Jag lät tårarna komma då. Jag blir rädd … livrädd. Ringde igen idag på morgonen och då var det som vanligt igen. Så underbart! Liv både har sin tid och är evigt. Vissa stunder påminns man smärtsamt om att det finns gränser för livet … på sitt sätt … även om det samtidigt är gränslöst. Jag vill inte tänka mig en dag utan Mina Allra Käraste.

Lille GullHjärtat ringde och frågade om hon fick komma och ha påsklov hos mormor och morfar. Storebror har ju påsklov och när mamman inte har tid att ha lov så …. Visst Lilla GullHjärtat … på Skärtorsdagen är det påsklov och då måste vi handla påskgodis. Minsann!

Så är det bara!

”-Vart ska du gå? Hör på duvornas kurr: -Vi har så trevligt som aldrig förr.”
Nalle Puh

Den 18 april 2000.


Nu är jag igång! Det flyter riktigt bra. Min lilla uppsats. Jag skriver och kompletterar och läser och …

skriver

och

tänker och

skriver

och tänker

och

skriver och

funderar

och

tänker och …

… skriver och

så testar jag lite här också … emellanåt … för att lära mig mer …

är det bara!

”Han kan alltid fundera ut en snillrik plan.”
Nalle Puh

Den 19 april 2000.


Det flyter riktigt bra. har suttit hela denna dagen också. Från morgon till sena nattimmen. Ups …

är det bara!

”Till Tappra Dåd jag rider ut …”
Nalle Puh

Den 20 april 2000.


Paus

GullHjärtat kommer. Fika. Handla. Påskgodis.

Iväg och bort på kvällen … sent hemma igen.

är det bara!

”N.V. (Nasses vän).”
Nalle Puh

Den 21 april 2000.


Idag … ifatt … igår … skrev ut … den senaste versionen.

Idag … filat på versionen … skrivit förordet … tackat … tillägnat …

… jag trodde faktiskt knappt att det skulle gå …

…. men jag är faktiskt så gott som klar! *glad*

Känns härligt. Jag vågade faktiskt knappt tro att det skulle gå. Men det har flytit fint och jag har kommit in i den snabbt och jag tycker om det.

Uppsatsen heter ”Utsatta elever i skolan” med underrubriken ”dyskalkyli – dyslexi – mobbning”. Jag kan konstatera att skolan snarare utvecklar handikapp än eliminerar befarade svårigheter. Skolans uppdrag är mycket komplext och det kräver kvalificerad kompetens. Om ansvariga nämnder ute i kommunerna inte inser denna utomordentligt  komplexa uppgift … ja då drabbar det eleverna. Om inte respektive kommuns kommunfullmäktige tilldelar skolan tillräckliga resurser … ja då drabbar det eleverna. Om inte ansvariga rektorer och respektive skolas personal ser sitt komplexa uppdrag och därmed behov av kompetens och fortbildning … ja då drabbar det eleverna.

Jo, det är en hel del som behöver inse det ena och det andra för att eleverna ska utvecklas så gynnsamt som möjligt i skolan.

Någon mobbning tolerereras inte! Absolut inte! Basta!

är det bara!

”N.V. (Nasses vän).”
Nalle Puh

Den 22 april 2000.


Åh vilken underbar dag! Min Vattuman och Mitt Lilla GullHjärta väckte mig när kaffet var klart och tidningen hämtad. men vad trött=sömnig jag var. Ville inte stiga upp … hade ju suttit till 03 … steg ändå upp … sällskapet ju!

Idag har jag hunnit sola lite. Tog av mig linnet men bad GullHjärtat skrika om det kom någon. Billie är ju annars en pålitlig varningshund. Jo, visst känner jag att det bränner här och där. Men det hör ju till. Jag vet hur länge jag kan sitta och jag vet när jag får solexem. Ansiktet är värst. Men som sagt jag har lärt mig att leva med det röda. Nog är det bättre med rött än blått i ansiktet … *ler*

Mitt Lilla GullHjärta kom in till mig med denna lilla … jag slet mig härifrån och tog en bild … när den är klar finns den här.

Glad PåskKRAVgris!

Blått är ju min färg … blått när det gäller allt annat. Blått i kombination med andra färger. Färgglatt gillar jag. Naivistiskt gillar jag. Bara det är färgglatt.

Egentligen skulle jag ligga ute med en bra bok just nu. Men jag fastnade här och har arbetat om ett par sidor. Fast det gick snabbt. GullHjärtat är hungrig … igen … undrar om det är glass hon egentligen är sugen på …?

Jag är också sugen på något nu …

är det bara!

”Vad ska han ta sig till nu?”
Nalle Puh

Den 23 april 2000.


Nu förstår jag att den egentligen aldrig blir klar! Jag kommer hela tiden på mer som förbättrar … i alla falla tror jag att det förbättrar … det jag kommer på … och sedan rusar till för att skriva in eller ändra. Så är det att jobba med en uppsats.

Faktiskt bra att jag haft påsken på mig. Ingen handledare att få tag på. Versionen är ju bättre nu än den var före påsk. Tycker jag iaf. Nu skulle jag kunna säga igen att ”Nu är den klar!” Sedan skulle jag komma på något inatt som jag bara måste skriva till eller ändra.

Nu är jag mer nöjd med den. Nu har jag filat på innehållsförteckningen, filat om abstractet mm mm … Jag har lagt det senaste här. Uppsatsen kanske jag publicerar på nätet så småningom. Men först ska den synas igen och sedan opponeras på. Hoppas det kan ske någorlunda snabbt. Jag är ju hialös och jag har redan nya projekt på G.

Idag blev det en liten ridtur. Inte jag men …. ett visst Litet GullHjärta ville visa Morfarn. Jag har lagt bilderna på GullHjärtats egen sida. Det blev en egen sida förMorfarn och GullHjärtat.

Hu vad det åskade inatt! Jag var tvungen att springa ner och stänga av datorn. Oj, vad rädd jag var att den inte skulle starta. För ovanlighetens skull behövde jag bara försöka två gånger. Sedan gick det. Tänk om det inte hade gått! Fy för den … då hade vissa bitar av mitt skrivande varit förlorat … för jag hade sparat fel igår. Jag hade sparat på disken och inte på disketten. Pust!

är det bara!

”Helt plötsligt kände Nasse att dagen var mycket skönare än han trott.”
Nalle Puh

Den 24 april 2000.


Idag fick jag inte sitta vid datorn. Min Vattuman sade ifrån på skarpen. Nu var han irriterad. Det är inte normalt menar han. Normalt och normalt!?

Hur i hela fridens dar gjorde man förr när man skrev uppsatser? Skrev för hand … sedan i bästa fall på maskin … inga ordbehandlare som nu. Var det normalt då att sitta vid skrivbordet? Var är det normalt att sitta?

Fast visst sitter jag mycket här. Och visst är Vattumannen själv mycket på sitt håll. Ibland sammanfaller inte den ”lediga” tiden. Ibland sammanfaller den ”olediga” tiden. På onsdag kväll gör den det.

Vår Mellan ringde idag. Hon ville upp på åsen och gå i skogen med sina föräldrar. Matsäck också. Min Mellan kan linda Vattumannen om sitt finger så han svarade genast JA. Jag är inte alls lika bra på att linda. Jag får sällan med Vattumannen på en promenad. Men på åsen i skogen har vi varit idag. Det var ljuvligt fint. Bokarna håller på att slå ut. Vi åt bokknoppar och harsyra. Vi njöt av det vackra och utsikten.

Mycket konstigt och mycket fuktigt väder har det varit idag. Hög luftfuktighet. Knappt har tvätten torkat ute. Fy nu kom jag på att jag har ju en tvätt till i maskinen. Ne-ej, den orkar jag bara inte med just nu.

är det bara!

”Det du sa just nu kommer att vara oss till stor hjälp.”
Nalle Puh

Den 25 april 2000.


Igår=idag här nu … orkade jag tydligen inte. Jag jobbade till sent också. Vad gjorde jag egentligen? Vi hade det lite trassligt med bilarna som måste organiseras för att få däcken bytta.

Men vi åt tillsammans ute … Min Vattuman och jag. Jo, sedan körde vi en runda för att … Vi hittade inget precis. Sedan körde vi hem igen.

är det bara!

”Det du sa just nu kommer att vara oss till stor hjälp.”
Nalle Puh

Den 26 april 2000.


Idag här nu … Jo nu är beslutet taget om statyn på Torget … eller rättare sagt murarna. Dessa murar! Militanta pensionärer och murar som de så ”innerligt” vill ha kvar. Om det sedan förtar av det estetiska intrycket av ett vackert konstverk … nej nej nej … ”deras” murar är överordnade. HåHåJaJa! *Birgitta tar sig för pannan*

Jag fick minsann ta mig för pannan en gång till. En av politikerna verkade vilja göra affär av och fokusera på ”murkramningen” som vissa hotat med när murarbetena kommer igång. Och detta vid ett kommunfullmäktige som inleddes med att skolorna fick redovisa hur de arbetar med värdegrund och de grundlägggande demokratiska värdena mm. Man baxnar! *Birgitta tar sig för pannan igen*

Beslut som tas i kommunfullmäktige är demokratiska. Folkvalda representanter sitter där. Har folk valt fel representanter får de ju se till att välja rätt nästa gång! Folk måste bli bättre på att kolla vad deras folkvalda står för och tycker mm Vad de gör mm mm Jag försöker ju göra det lätt för folket. Jag lägger ju ut en massa av vad jag gör och tycker här på nätet. Ingen ska behöva säga om mig att man ”köpt grisen i säcken” för då är det minsann de själva som befann sig i säcken *ler*

I Båstad verkar det finnas militanta pensionärer. Pensionärer som inte är bra förebilder för ungdomar som vi vill fostra till att omfatta demokratiska värden. Ja, milde tid! Nu tror jag förstås inte att det är så många som hör till gruppen militanta pensionärer. Jag tror det finns fler pensionärer som verkligen värderar vår demokrati och anser att demokrati och medmänsklighet är värt att kämpa för … inte murar på ett fanatiskt sätt.

är det bara!

”Jag är kung över ängen och kung över byn.”
Nalle Puh

Den 27 april 2000.


En underbar dag … en underbart varm dag … undrens tid är på väg. Det brister och brister … knopp för knopp … snart exploderar det. Förunderligt! Förundransvärt underligt underbart denna kraft. Inget kan hindra, inget kan stå emot, inte ens den lilla blomman som tar sig igenom asfalten … inte ens den kraften kan hindras …

Mitt blomland har exploderat. Där finns nu Löjtnatshjärtan, tulpaner och massor med annat. Men just Löjtnantshjärtanen är väl ändå lite tidiga! Det får inte gå över för fort! Passa på att njut! Glöm inte …

I morgon ska jag träffa min handledare och diskutera uppsatsen. Det ska bli spännande. Det avgör ju hur Valborgsmässohelgen blir …

Mia är deppig nere, … det gillar jag inte! Mia du får inte! Vi tar oss igenom det! Cissi hittar nya mönster i livet, nya livsmönster, prövar och är med, visst är det bra att se hur andra lever och är, än den egna familjen. Det behöver man. Cissi har ett litet andrum nu … där är hon tryggare … inte så rädd.

Jag hade ju själv Min Allra Käraste Faster A och Allra Käraste Farbror H. De levde helt annorlunda än Min Mamma och Min Pappa. Jag älskade det. Dessutom var det ju på landet och med en massa djur. Frihet att vara och frihet att leva. Det var mera kringgärdat på ngt sätt i stan. Jag gillar frihet. Massor med frihet. Och jag kan ta ansvar. Så det så! För det mesta vill jag också … men inte alltid!

Jag har fått ett brev idag som gör mig bekymrad. Det var inte roligt att få. Jag är inte bekymrad för egen del utan mer för den som skickat brevet och attityden framförallt. Ibland händer det att folk gör ”fel” och när det uppenbaras tydligt för en del så är det precis som de har behov av att ”skjuta” på någon annan. ”Anfall är bästa försvar.” Det kan riktas anfall mot någon som inte alls borde stå i skottlinjen. Märkligt! Det fanns en tid när jag trodde att det var ”typiskt manligt”. Det tror jag inte längre. Så’na brev gillar jag inte! Jag bara säger det! Undrar varför personen inte ringt i stället? Det hade varit bättre … mycket bättre! Men som sagt ibland blir det fel … som tyvärr kan bli ännu mera fel … tänk om det kan bli ännu ännu mera fel …?!

Tänk om!

”Vad ska han ta sig till nu?”
Nalle Puh

Den 28 april 2000.


En underbart varm dag. Jag som gillar värme så mycket. Det var varmt så det förslår. I bilen nästan för varmt. Jag har ju inte AC i min bil nuförtiden. Det fanns en tid när vi hade det. Det var skönt vissa dagar. Nu blir det bättre av att rulla ner rutan. Fast lite ängslig är jag ju att en sten ska komma farandes. Stenskott … nej fy!

Idag är det en viss ung dam som fyller år. Grattis!*kramar om CC* Hoppas du får en jättefin dag eller rättare kväll för klockan är ju redan sent nu.

Det gick bra på HH idag och nu är datum bestämt. Jag ska äntligen bli klar. Vad roligt det ska bli. Jag längtar och jag ser med spänning fram emot dagen. En del arbete återstår dock. Det tar jag tag i morgon. *glad*

Jag har också fått veta idag att jag är klar för att få Certifikat A. Mitt arbete och min analys blev godkänd. Då blev jag glad igen. Man kan ju undra … Certifikat A för vadå? Jo för Kartläggning Och Analys av OrdAvkodningsstrategier (KOAS). Så det så! *glad*

Sedan har jag hämtat Min Yngsta och då blev jag glad igen. Vet du CC … *ler* … Min Yngsta fick se fotot av dig när jag gjorde grattiskortet … och hon tyckte att ni var så lika så hon ser dig som sin ”tvilling”. Hon tyckte att du ser ut precis som hon. Lustigt va’! Så det kan vara!

Jag fick ett brev igår … visst! … nu har jag skrivit svar … men jag ska inte skicka det … jag ska bara spara det hos mig själv … lite till iaf.

Min Vattuman är på Byamöte. Det är det 1 gång per år. Då gör han något som han aldrig gör annars. Det görs på Byamöten. Fast Min Vattuman gör det inte så mycket. Som tur är. Men han kommer nog att må lite dåligt i morgon. Han får skylla sig själv. Så är det bara! Sitter jag här och skriver … tänk om han inte det gör det!

Nu ska jag se om det finns något gott ute i köket. Vilken sida är bäst? Sedan en bok och sängen. Lite tidigare idag efter en fulllspäckad vecka … som alltid.

”Han frågar och muttrar om ditt och om datt.”
Nalle Puh

Den 29 april 2000.


En underbart varm dag … IGEN! Bara att njuta av och genom. Min Vattuman var duktig, jätteduktig! Han bestämde att han inte skulle bli dålig idag … och det blev han inte! Bra att vara disciplinerad och ha kommandot över sig själv. Det gillar jag. Jag tycker Min Vattuman är duktigast i världen! Så är det bara!

Idag har jag träffat på ett nytt ord. Det gick rakt in i hjärtat. Det har uppstått genom ”levande stavning”. ”Levande stavning” kallar jag stavning som har kommit genom att bokstäverna ”ruskar” omkring, liksom lever sitt eget liv ibland. Det är tur det för annars hade jag aldrig träffat på detta ordet. Hoppas att du inte blir ledsen på mig för att jag lade märke till din ”levande stavning” bäste G? Jag vet att ”dyslektiska” webmasters ofta får påstötningar om felstavningar och att det kan vara irriterande. Jag vet för Min Äldste råkade ständigt ut för dylikt. Ibland var det säkert i alla välmening … MEN … för den som tar emot välmeningar hela tiden blir det säkert tradetrist ganska snart.

Det nya ordet är ”stuvationer”. Himla bra ord. Det säger precis vad det är tycker jag. ”Stuvationer” är sådana situationer som det lätt kan bli fel i. Fel blir det när folk inte begriper vad det handlar om för den som gör saken. Folks förhållningssätt till någon i en viss situation kan leda till en ”stuvation” i stället om dom inte begriper. Folk begriper ju väldigt mycket för lite ibland! Så är det bara!

En ordentlig ”stuvation” blev det när Mia skrev sin berättelse och hoppades att läraren skulle handla enligt sin anmälningsplikt men underlät och i stället anmärkte på tempusfel i Mias livsberättelse. Vilken stuvation!

Det är roligt att göra andra glada. Man blir själv glad då. Man mår också bättre. Gör en annan människa glad så får du själv se! Det är inte alls roligt att vara på ett sätt eller göra saker som får andra att bli ledsna. Varför ska man det egentligen!? Det är mycket bättre att ha grundinställningen att göra gott, göra bra, vilja gott och vilja väl … den goda viljan … en ärlig vilja att vilja gott. Börja med att vilja väl med dig själv och fortsätt sedan med andra.

Att alltid vilja väl och att alltid försöka se det positiva … det kan faktiskt minska  risken för stuvationer.

”Jag är väl inte nån tyrann som älskar att befalla.”
Nalle Puh

Den 30 april 2000.


En underbar dag! Valborgsmässoafton och Kungens födelsedag. Vi ska träffa goda vänner som vi inte sett på ett tag. Det ska bli så roligt. *glad*

Jag har nu skickat iväg mina handlingar för behandling och handling för handling …. *spännande*

Dagen har gått åt till uppsatsen ….. En månad tills …. *spännande*

”Först Eftertanke och sedan Hårt arbete.”
Nalle Puh

”Våren börjar faktiskt våras, och av lärksång vi bedåras så att våra ögon tåras av en tår.”
Nalle Puh

© Birgitta Rudenius

Annonser

Om *blogfia*

Sometimes I like what I see – then I shoot! – Sometimes I don't like what I see – then I shoot too!

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: