RSS Flöde

September 1999

Postat den

”Se dig alltid noga för. Annars kan du kliva på en bit av Skogen som av misstag kommit bort.”

Nalle Puh

Den 1 september 1999

121 dagar kvar på det allra sista nittonhundratalsåret.
Lyssna på Linda Ronstadt medan du läser.


Jag glömde ju att berätta att jag såg en älg igår. Först trodde jag att det var en häst … men himmel vilken konstig färg … och … varför flyttar den sig inte? När jag kom närmare så började den springa och jag såg att det var en älg. Den sprang ut på fältet och in i skogen. Kanske var det den älgen som hälsat på mina hästar häromnatten? Det kan förklara de underliga ljuden från hästhagen.

Idag hörde jag mycket kort ett radioprogram om skolan. Dels en Håkan Järbo som beskrev att alla i hans skola var vinnare. Det låter jättebra och jag blir glad. Alla barn har rätt att lyckas i skolan och bli vinnare. Sedan hörde jag ngn annan, en kvinna … hon pratade och sade vettiga saker utom en grej … och den reagerade jag på … och tänker på … Det finns de som är emot IT. Dessa har ett behov att klanka ner på … nedvärdera IT. Beklagligt. De visar sin okunnighet inom området och uppenbarar sina begränsningar på ett pinsamt sätt i ett program som detta.

Hon pratade om en situation där hon satt med tonåringar runt ett bord och fick lyssna till deras kloka tankar. Det hade ju varit omöjligt vid en dator i ngt ITprojekt, sade hon lite nedlåtande. Ha, ha _ du tänkte jag … vad lite du vet då! Precis som om det inte skulle vara massor med dialoger i varje sekund på ”nätet” … utvecklande dialoger … Hon hade fördomar, det var ju uppenbart. Synd för henne. Tänk så många kloka tankar hon gick miste om! Tänk så många kloka tankar jag får ta del av … här i min lilla dator … från olika håll … här är en minst lika het och klok kommunikation.

Jag fick ta del av Mias berättelse idag. Jag skulle vilja skaka om alla som finns i barns närhet och alla beslutsfattare. Mia är En Mycket Speciell Flicka.

”Om du känner dig villrådig är det bra att veta att -O, tappre Nasse- alltid är ett ytterst omtänksamt sätt att inleda en dikt.”

Nalle Puh

Den 2 september 1999

120 dagar kvar på det allra sista nittonhundratalsåret.
Lyssna på Linda Ronstadt medan du läser.


Fy vilken svår dag idag! ”Min” Lilla Mia har ”hoppat”, om det blev som hon tänkt alltså. Jag vet inte än. Det är det som är så svårt … att inte veta … det är alltid svårt att inte veta … vad det än gäller som man vill veta … så är det svårt … innan.   Måtte det finnas de som mildrar fallet för henne. Jag har lämnat mitt mobiltelefonnummer om_utifall_att … Mia ring om du behöver! Jag finns i andra änden … bara så du vet … säkert. Mia är En Mycket Speciell Flicka.

Mötet gick jättebra. Jag hade fått ansvar för pensionärsföreningarna och handikappföreningarna. Vi hade ett mycket givande informations- och idéutbyte. Det är ju FNs äldreår detta år och en av punkterna på programmet som fokuseras är gränsöverskridande möten, ungdom och äldre. Det ligger precis i linje med vad vi i nämnden värderar högt. Vi satsar på ungdomar och vi satsar på möten. Vi satsar också på mellanmänskliga kulturmöten … det tycker jag låter mycket bättre än integration … och vi satsar på tillgängligheten. Alla ska kunna uppleva sig så lite  handikappade som är möjligt när vi har den verkligt goda viljan med i våra beslut. Denna verkligt goda viljan borde finnas i alla nämnder särskilt i Bygg- och Miljönämnden eftersom den hanterar ärenden som har mycket med tillgängligheten att göra.

Fy vilken svår dag idag … för många … också för ”Min” Semla. Varför är människor elaka? Varför plågar människor andra människor? Varför är människor inte rädda om varandra? Hur ska människor som trakasseras och plågas av människor kunna finna fristad? Hur ser tillgängligheten i vardagen ut för de som trakasseras av andra? Den blir ju kringskuren och begränsad. Alla måste ta ansvar för att stoppa trakasserare! Plågoandar måste stoppas! Även om de också lider i framtiden p gr a sin framfart så är det inget mot vad offret utsätts för i form av lidande. Så är det bara! Plågoandar måste stoppas! Det är Ditt ansvar också! Försök inte komma undan! Om du väljer bort att ”se” bär du skuld för medmänniskors lidande. Se till att ”se” så slipper du skuldbördan. Dessutom är det alla ansvarskännande människors ansvar! Så är det bara!

Varför ska alla fina ”vackra” kännande omtänksamma männsikor behöva lida så? Varför? Just dessa kännande människor är precis vad vår värld behöver allra mest.

Tack Gunilla för de rara orden på din länksida. Gunilla lägger stort engagemang i arbetet mot våld.

”Om du känner dig villrådig är det bra att veta att -O, tappre Nasse- alltid är ett ytterst omtänksamt sätt att inleda en dikt.”

Nalle Puh

Den 3 september 1999

119 dagar kvar på det allra sista nittonhundratalsåret.
Lyssna på Linda Ronstadt medan du läser.


Vad är kunskap? Vem har eller bär kunskapen? Eller bara finns den där att hämta upp för den som vill upptäcka? Finns kunskap som inte finns idag? Kunskapen som fanns igår kan ju vara ”fel” idag? Blir det då kunskap om kunskap som är fel nu men var rätt då? De som fortfarande bär på kunskapen från igår som idag är fel … har de kunskap nu? Är de kunskapskunniga?

Dugliga och odugliga? Jag lyssnade på radion. Agneta J var reporter om bistånd. Hur ska bistånd se ut? Hur hjälper man bäst? Många kloka ord sades i programmet. Man beskrev driftiga människor som fått krediter, köpt en anka, sålt ägg, köpt en get, sålt kuíllingarna, kunde skaffa ett hus med två rum, hade nu två anställda på fälten … bara efter att ha fått en ganska liten kredit. Människor i uländer är kreativa, mycket kreativa och ”dugliga”. Man får inte ta ifrån människor möjligheten att vara kreativa. Jag håller verkligen med! Man ska skapa förutsättningar för människor att vara kreativa, skapa möjligheter. Få vara dugliga. Inte frånta! Ge krediter i stället för bidrag … människor är kreativa och dugliga … eller? …

Jag blir irriterad på kritiken som riktas mot CB. Toppstyrning säger man. Inte har väl CB toppstyrt inte! CB har varit oerhört populär p gr a sin kompetens. En förebild. Förebilder ser man upp till, respekterar, lyssnar till, tar intryck av mm Ska CB lastas för detta!? Kritiseras för en outstanding kompetens … rena rama Jante! Jag bara säger det! Orättvist! Jag ställer inte upp på det! Usch och Fy! Skam den som hyllar Jante!

Min Mia fick tillbaka sin berättelse idag … med lärarens kommentarer … på en berättelse skriven för livet. Mia har skrivit för livet … för att få möjlighet till ett nytt liv … läraren tänker på ”tempus”! Man baxnar! Jag bara säger det.

Min Semla har blivit slagen … också … … mobbad … utfryst … och slagen … ingen i skolan ”ser”. Inte vet jag var det händer bara att det händer och  Semlan berättar … som tur är … Men jag bara undrar var i Sverige finns dessa inkompetenta skolor, där politikerna inte heller tar sitt ansvar och följer upp verksamheten, som inte tar sitt ansvar och som inte lever upp till styrdokumenten … skolor där ingen ”ser” … Barn som mår dåligt och far illa … skolor som är direkt skadliga för barn … skolmiljöer som skadar … djupt … hårt … smärtsamt … outhärdligt …

Min Flinga som trots … förmår vara ett så fint stöd.  Mina 3 Blåklockor

Varför ska alla fina ”vackra” kännande omtänksamma männsikor behöva lida så? Varför ser ingen? Jag vill uppröra! Jag vill få fler att handla! ”Se”!

”När du ska fånga en Heffaklump, får du inte glömma bort att den fälla du sätter ut måste vara en Listig Fälla.”

Nalle Puh

Den 4 september 1999

118 dagar kvar på det allra sista nittonhundratalsåret.
Lyssna på Linda Ronstadt medan du läser.


Jag har en dröm … Det hade Martin Luther King också … jag kommer ihåg precis när min dröm dök upp. Det var efter att jag hjälpt Min Yngsta att vattna grisarna längst upp. Min Yngsta körde kärlen med vatten på den lilla gräsklippartraktorns släp. Jag fyllde slangen som skulle hjälpa oss att tömma kärlen i andra kärl i grishagen. Vi fick köra och fylla tre gånger. När det var klart och jag gick på nerfarten till gården så tänkte jag … åh jag skulle vilja bygga här och ha ett hem för alla barn till psykiskt sjuka föräldrar och för barn som har alkoholister till föräldrar och barn som utsatts för andra övergrepp …. men jag skulle sätta min gräns … Min gräns skulle sättas vid missbrukande barn.

Jag skulle inte ta emot missbrukande barn och ungdomar.  Det skulle jag överlåta till andra. Delvis beror det på att man då inte kan ha det ”öppna” hemmet som jag önskar. Missbrukare kräver kontroll på ett speciellt sätt. Jag vill inte hålla på och kontrollera. Jag vill inte riskera att saker försvinner eller förstörs. Jag vill inte leva så. Därför sätter jag gränser.

Inbundna barn är ”svårare” än utagerande barn eller rättare de inbundna barnen har det svårare. Svårare genom att det fastnat på djupet. Jag tycker om inbundna barn. Dras till det tysta liksom. Vet att de har så mycket att säga. Hemskt mycket. Fast det sitter så djupt. Ja, jag tycker om tysta inbundna barn. Jag har aldrig heller påstått att jag gillar det lätta …. tvärtom … jag gillar mer det svåra. Någon ska ju göra det. Jag gör. Så är det bara!

Jag drömde även om hur huset skulle byggas. Det skulle placeras där det är fin utsikt över Skälderviken, Kullahalvön och öppna havet. Vidder och öppenhet är viktigt. Det skulle byggas i U-form med öppningen mot havet. Det skulle vara trädgård, massor med blomor, stenläggningar och uteplats med grillplats på innergården. Mellan flyglarna skulle det vara ett stort öppet kök där alla fick plats att sitta och det var öppet ut till gården. I ena flygels skulle det vara Tv och datorer och musik. I andra flygeln skulle det vara bokrum och ”tysta rum”. Allt detta med fönster mot gården. Innanför köket  och i två plan skulle jag och Min Vattuman har ”vårt” krypin. Sedan skulle det ligga massor med rum som pärlband i flyglarnas ytterdelar. Där skulle varje barn ha sitt krypin. I uthuset skulle vi ha gym och lärosal.  Så skulle det vara! Det är en dröm … man får drömma … ska drömma … ibland går drömmar i uppfyllelse … faktiskt … undrar om detta är en sån dröm?

Min Vattuman ringde. Han hade utttalat sig i en miljöfråga. Bravo! Tänk om Min Vattuman hade fått ta hand om världens miljöprogram … då hade det funnits hopp för världen … fortare … i rättare riktining. Så är det bara!

Hopp ja … jag har skrivit till hela Sverige idag … vakna … låt inte barn fara illa! … ”se”! … genast … gör något … Tillåt inte att barn lever i en sådan vardag som Mia har! Absolut inte! Begrip! ”SE”! Jag gör allt vad jag kan och förmår. Jag vill att ”Min Mia” snart ska få det liv hon är värd. Både Mia och hennes bror.

Jag surfade runt på mina sidor och lade ett par nya länkar här och titta så bra detta fortfarande är. Du får klicka på bilden när du läst så kommer nästa bild i bildspelet.

Sedan har jag faktiskt lukat halva blomlandet. Hjärtat bankade och svetten rann medan landet blev finare och finare.

”Ingen kan vara nere med en ballong.”

Nalle Puh

Den 5 september 1999

117 dagar kvar på det allra sista nittonhundratalsåret.
Lyssna på Linda Ronstadt medan du läser.


Jag är faktiskt för trött att skriva Dagbok ikväll.
Jag har skrivit och skrivit och skrivit …. annat …
*
Jag tycker om mitt uttryck ”Tak över Himlen” men
Min Yngsta tycker bättre om ”Med Himlen som Tak”.


Den 6 september 1999

116 dagar kvar på det allra sista nittonhundratalsåret.
Lyssna på Linda Ronstadt medan du läser.


Engagemang för livet …. det finns många som har det … många som gör bra för andra människor … särskilt viktigt är det att göra bra för barnen. Barnen har rättigheter! Barns rättigheter är bland annat uttryckta i FNs barnkonvention. Men barns rättigheter är också uttryckta i den svenska lagen. Barns väl väger tyngst i alla beslut. Så är det bara! De vuxnas väl får aldrig gå före barns väl. ALDRIG! Barns väl väger alltid tyngst! När de inte gör det så föreligger ett allvarligt fel! Ett fel som är olagligt. Då görs något som inte har stöd i lagen.

Barns väl poängteras också genom att alla som arbetar med barn har anmälningsplikt när de misstänker att barn far illa. Nu är vi många som undrar varför Mias lärare inte har tagit ansvar och gjort det hon/han är skyldig att göra. Mia har ”hoppat” … desperat bett om hjälp … genomgått mycket möda och känt djup ångest … uppbådat allt sitt mod … i en desperat situation … när hon inte bara skrivit utan även vågat lämna in sin livsberättelse … MEN … MEN … MEN … Mias lärare verkar tänka mer på tempus än att lyssna på en ung människas rop på hjälp. Mias lärare visar upp en ofattbar brist på ansvarstagande. Mia är ett barn som genom hela sitt 14-åriga liv har drabbats av människor med bristande ansvarstagande. Under 14 år har ingen enda sett att Mia har farit ill. Inte en enda har gripit in! Är det klokt!

Var i Sverige förbigår man barns rätt att må väl så katastrofalt? Var i Sverige förorsakas barn så många års lidanden?

Jag bara undrar … och fler med mig … med engagemang för livet. …

Jag vill väcka hela Sverige … skaka om …  ta ert ansvar! … jag har skrivit … jag har skickat länken … jag hoppas innerligt att någon ”out_there” i cyber känner igen sig … och agerar … tar ansvar … tänk om Mias lärare hittade hit … tänk om … och insåg … handlade … tog sitt ansvar … snälla … hitta hit … gör något som förändrar Mias liv … ger Mia en välförtjänt nystart … snälla!

*kram* Mia * Flingan * Semlan *kram*

Min Mellan ringde idag:
– Mamma, vet du hur duktigt litet barnbarn du har?
– Jo, visst vet jag …. men vad har det Lilla GullHjärtat hittat på nu då?
– Nu kan jag cykla utan stödhjul, hade GullHjärtat sagt när hon hämtades vid dagis.
– Hur har du lärt dig det då, undrade mamman = Min Mellan
– Jag gjorde precis som jag gjorde när jag började läsa … jag bara gjorde det!
– Jaha, då är det lika bra vi skruvar loss stödhjulen meddetsamma, sade mamman och GullHjärtat cyklade iväg utan stödhjul …

Och mormorn … ja, hon rusade genast in till datorn och gjorde ett~X]^[X~ som skickades till GullHjärtat.

”Om du i hemlighet kryper ner i en kängurus ficka och hon hoppar iväg, får du bereda dig på en skuttig färd.”

Nalle Puh

Den 7 september 1999

115 dagar kvar på det allra sista nittonhundratalsåret.
Lyssna på Linda Ronstadt medan du läser.


Jag måste faktiskt säga att det är ytterst pinsamt att det finns lärare som Mias lärare i svenska! Det är så pinsamt och det är en skandal! Mia gav ju läraren en chans till … över helgen … hoppades … att på måndag skulle läraren agera … men nej! nej! nej! Mias lärare gjorde bort sig fatalt … inte bara en gång! … utan två gånger! Hur kan det vara möjligt? Men det allra allvarligaste … Mias lärare underlät att göra sin plikt. Anmälningsplikten försummades!

Jag har skrivit till ordförande och alla regionsombuden i Lärarnas Riksförbund. Under någon av dem finns Mias lärare. Jag tillhör själv det förbundet och ser nu med stor spänning fram emot vad de kommer att göra nu när de vet.

Det ska jag invänta med yttersta bevakning … minsann!

Jag tror jag ska skriva till Lärarförbundet också. Det pågår ju faktiskt ett samarbetsprojekt förbunden emellan om etik och moral i skolan … finns det etik och moral … i Mias skola … i verkligheten … eller finns det bara på papper? I fackföreningstidningar?

Finns det etik och moral i Semlans skola? I Flingans skola? På Mitt Lilla GullHjärtas dagis? På Min Yngstas skola? På Min Mellans högskola? På min skola då? Ja när det gäller min nya skola så kan jag iaf säga som så att det var länge sedan jag var på en arbetsplats där barnperspektivet genomsyrar så! Det säger jag bara! Så glad jag är för det! Allt kan inte vara perfekt och felfritt alltid … men man kan göra sitt allra allra bästa för att sträva …. vilja sträva först och främst … den uppriktiga viljan är en bra början.

*kram* Mia * Flingan * Semlan *kram*

Två inlägg i mitt forum för mobbningsfrågor. Läs och lär! Öka medvetenheten om mobbningens verkningar!

”Tgrar kan klättra i träd. Sen måste man förstås klättra ner igen, vilket är svårt, såvida man inte faller, för då blir det … lätt.”

Nalle Puh

Den 8 september 1999

114 dagar kvar på det allra sista nittonhundratalsåret.
Lyssna på Linda Ronstadt medan du läser.


Ikväll blir det inget här. Jag får skriva i mer i morgon i stället. Mia och jag har haft viktiga ”möten” i kväll.


Den 9 september 1999

113 dagar kvar på det allra sista nittonhundratalsåret.
Lyssna på Linda Ronstadt medan du läser.


Jag kan ju inte annat än erkänna att jag är lite [läs MYCKET] orolig. Jag har ju suttit i socialnämnden själv och varit med om att ta beslut om omhändertagande. Jag gjorde ett specialarbete en gång och fördjupade mig i hur socialtjänsten agerade i barnärenden. Det finns bra och det finns dåliga socialsekreterare! Precis som inom alla yrken. Dåliga är de om de inte tar ovillkorlig hänsyn till barns väl. Ibland använder de t o m sekretessen för att dölja sig själva och sitt eget agerande … jag har varit med om det också … då var det inte för barnets bästa … då var det för att värna vuxna … men jag kämpade då också … fick mycket obehag av de som tyckte annorlunda … fruktansvärt ohyfsat beteende … då stod jag ensam bland de beslutsfattarna … men jag stod upp  … som Semlan och Flingan brukar säga … och jag står fortfarande. Nu har det hänt en hel del sedan dess. Fast jag tycker nog det händer för sakta. Kanske borde det finnas en BO, barnombudsman i varje kommun!

Nu hoppas jag innerligt att Mia har fått en socialsekreterare som verkligen vet vad lagen säger avseende beslut när barn är inblandade. Det är Mia och hennes bror det gäller nu. Kom aldrig och påstå något annat! Jag har fått mail från en annan ”Mia” som nu är 25 år … som kom igenom  … som kände igen sig … kommer ihåg hur svårt det var. Jag har fått tillåtelse att lägga ut mailet så det kommer i helgen.

Jag har fått många mail från många underbara människor: Tack! Å både mina och Mias vägnar. Vi är tacksamma för allt stöd och vi hoppas att ni var och en på ert håll medverkar till att barn ska kunna växa upp under så gynnsamma villkor som möjligt. Tack snälla! *kram*

Semlan genomgår också en omvälvning nu. Hon har äntligen fått hjälp utifrån att ta tag i skolan inuti. Flingan skriver om ”Änglar ingen ser” … jag hoppas att vi alla får ta del av novellen så småningom. Flingan skriver så underbart … med en ”träffsäkerhet som är slående” … man blir knockad i själen. Musikbolagen borde stå i kö för att få Flingans texter att musiksätta! Semlan och Mia skriver också helt undebart. Tänk vilka skrivartalanger dessa flickor är! Dom bara skriver och skriver och skriver … för brinnande livet … det är precis vad man ska göra … man mår så himla mycket bättre då!
Så är det bara!

*kram* Mia * Flingan * Semlan *kram*

Ååååh vad jag väntar på livstecken ….. Kl nu 23:59 … 00:10 … … … …

”Tgrar kan klättra i träd. Sen måste man förstås klättra ner igen, vilket är svårt, såvida man inte faller, för då blir det … lätt.”

Nalle Puh

Den 10 september 1999

112 dagar kvar på det allra sista nittonhundratalsåret.
Lyssna på Linda Ronstadt medan du läser.


Just nu är det bara så att Mitt Hjärta och Mina Tankar finns … någonstans … och jag vet inte var … jag vet nämligen inte var någonstans i Sverige Mina Cyberflickor finns. Det finns en hel webbplats för Mina Cyberflickor. Allra först publicerades Semlans och Flingans underbara mail till varandra (numera 2 sidor). Därefter kom sidan med Semlans oro för Flingan med mail mellan Semlan och mig. Det blev ytterligare en sida med mail mellan Semlan och mig. Sedan kom Flingans sida om hennes saknad efter Semlan med mail mellan Flingan och mig. Och så Mias sida med våra mail till varandra. Det finns också opublicerade mail som jag skickade till Semlan och Flingan i svåra stunder. Med alla mail måste jag göra fler sidor för varje. Nu ska jag även lägga ut några av de rara mailen vi fått. Det blir nog i helgen. Hade tänkt lägga ut en underbar dikt jag fick idag av en Birgitta i WorldWide. Det Kommer. TACK Birgitta! *kram*

Min Yngsta har också ”engagemang för livet”. Det har Min Äldste och Min Mellan också. Även Mitt Lilla GullHjärta. Min Yngsta berättade att på tåget hade suttit tre flickor förutom hon själv. Två äldre och en yngre. Den yngre satt ensam och så upptäckte Min Yngste att flickan hade blanka ögon och att det ryckte oroväckande i ansiktslinjerna. Min Yngsta började prata och fråga … det visade sig att flickan skulle åka till sin moster för att sedan hälsa på sin mormor. Så plötsligt på tåget blev längtan efter mamman lite svår. Min Yngsta pratade och uppmuntrade. Flickan undrade om aldrig hon längtade efter sin mamma när hon var borta hela veckorna. -Jo, svarade Min Yngsta
-och efter Min Hund. Alla i tågvagnen skrattade.

-Jag tror att Min Mamma längtar mer efter mig, fortsatte Min Yngsta och alla i tågvagnen hade skrattat … igen. * [Undrar varför???]*

Flickan skrattade också och fortsatte tågresan med gladare ögon.

Min Mellan ringde idag.
– När kommer ni och hälsar på? frågade jag.
– I morgon, svarade Min Mellan, för jag ska måla och Per (kärleken) med och även LillaSyster (Min Yngsta).
-Vi ska måla på söndag också så jag tänkte fråga …….
-JAAAAA, svarade jag innan frågan var ställd. Visst får Lilla GullHjärtat stanna och sova över! Visst! Jättevisst! *glad* *jätteglad*

Ska ta kort … då … i morgon … på Lilla GullHjärtat. Och på ”TrynTruppen” den nya, lilla, söta, gulliga, goa … nyfikna … kultingkullen.

*kram* Mia * Flingan * Semlan *kram*

Ååååh vad jag väntar på livstecken ….. de kom idag … kram … Mia … …

”När du tittar på båda dina tassar, behöver du bara besluta dig för vilken som är den högra, sedan kn du vara säker på att den andra är den vänstra.”

Nalle Puh

Den 11 september 1999

111 dagar kvar på det allra sista nittonhundratalsåret.
Lyssna på Linda Ronstadt medan du läser.


Idag är också en sådan dag när jag inte orkar skriva här. Badvattnet har väntat i timmar. Och jag fick precis reda på av Min Vattuman att jag kommer i andra prioritesgrad just nu. Billie vaktar nämligen Lilla GullHjärtat nu och inte mig, som han brukar. Där ser man! Han är så förtjust i GullHjärtat och han blir så lycklig när hon kommer. Idag hade hon ju sin cykel med och han tyckte hon var så himla duktig. Fast inte gillade han att hon cyklade före inte! Han ska vara först och hålla koll. Han har ju ansvaret för allas vår säkerhet … i alla fall min och nu som förstaprioritet Lilla GullHjärtat. Så kan det vara!

Får vara dessutom! Han vet att jag vill så … han bara vet … Så är det bara!

Jag har gjort en sida nu medan vattnet kallnat. Här är den!

Nu ska jag kolla om det är för kallt för att vara njutbart …. mmmm …

*kram* Mia * Flingan * Semlan *kram*

”Om möjligt, försök komma på ett sätt att ta dig nerför trappan utan att duns-duns-dunsa med huvudet före.”

Nalle Puh

Den 12 september 1999

110 dagar kvar på det allra sista nittonhundratalsåret.
Lyssna på Linda Ronstadt medan du läser.


Idag har det varit en underbar dag på ett sätt … och en mycket svår dag på ett annat sätt.

Lilla GullHjärtat har cyklat och blivit fotograferad. Fotona har jag ej hunnit framkalla för jag har varit mycket upptagen med det svåra. Dels en liten gris som kämpat för sitt lilla liv och dels för Semlans och Flingans kämpande. De kommer igen … om ett tag … idag har det varit svårt … mycket svårt … olidligt svårt … så som det kan vara ibland IRL. Så är det bara! Jag hade också svåra stunder när jag var ung. Jag trodde inte heller att jag skulle överleva … genomleva … Jag är glad … idag … att jag gjorde … Så är det bara!

Annars hade jag ju inte haft det jag har idag och som jag inte visste om då … Så är det bara! Jag har en underbar familj omkring mig. Min familj. Min familj som jag har tillsammans med Min Vattuman. Semlan kommer att ha en underbar familj om några år. Flingan kommer att ha en underbar familj om några år. Mia kommer att ha en underbar familj om några år och en bror som avgudar henne … alltid. Någon gång … någonstans … kommer vi att träffa varandra … kanske i Sverige … ja troligen i Sverige … någonstans … Det skulle vara oerhört spännande … fast jag skulle nog gråta i flera timmar innan jag skulle kunna få fram ett vettigt ord. Så är det bara!

Flingan och Semlan är/har gjort slut. Nu finns inte Flingan och Semlan mer. Nu finns deras riktiga jag. Deras riktiga jag med deras riktiga namn. Jag kan deras förnamn … men det och deras åldrar är det enda jag vet. Det andra bara gissar jag mig till … t ex var de bor … Var rädda om er! Vi hörs!

*kram* Mia * Flingan * Semlan *kram*

”Om du försöker ignorera en knackning på din dörr, skrik då inte -NEJ! när någon frågar -Är det någon hemma?”

Nalle Puh

Den 14 september 1999

108 dagar kvar på det allra sista nittonhundratalsåret.
Lyssna på Linda Ronstadt medan du läser.


Jag har varit borta! Åkte igår eftermiddag, sov över, för att göra studiebesök hos en god vän och specialpedagogkollega i Boråstrakten. Jag var intresserad av att få veta hur man där följer upp och utvärderar språkutveckling och skolsituationen överhuvudtaget. Hur man fångar upp och åtgärdar när elever är i behov av extra stöd i sin skolsituation. Det är viktigt för alla skolor att ha fungerande modeller för uppföljning, åtgärder och utveckling av verksamheten. Dessutom är det så intressant att arbeta med dessa frågor. Finns det något intressantare … egentligen?

Jag kom lagom hem för att vara med om en föreläsning av representant för Non Violence. Hon talade över ämnet språk och attityder. Det handlade om kraftuttryck och könsord i vardagsspråket barn emellan. Viktigt att diskutera, viktigt att sätta gränser … det handlar ju om våra barns väl. Jag kan rekommendera kontakt med föreningen. De har två heltidsanställda föreläsare. Anna är en av dem. Bra och nyttigt … nödvändigt!

Hemma hade jag en inbjudan till föreläsning med professor Gillberg. Den vill jag gå på. Han är kontroversiell och har kunskap om ett viktigt område. Kontroversiell och kritiserad. Det blir man om man sticker ut hakan och framför synpunkter och tolkningar. Lite Jante i det hela … fördömande från människor som är snara att fördöma … trist! Jag är sån att jag vill lyssna på alla som har något intressant och med tyngd, forskningstyngd, erfarenhetstyngd … att berätta … särskilt inom områden som jag tycker är intressanta.

Många goda krafter har gått under p gr av folks kritiska hetsjakt. Jag gillar inte sånt! Jag tar avstånd! Kommer ihåg hets och kritik mot Ulrika Leimar … som gjorde ett sånt revolutionerande arbete! Hade en så bra idé om läs- och skrivinlärning och som utvecklades till metod. Men kritiska konservativa lärare tålde inte nytt och annorlunda. Jag förfasades över hur korridorsnacket gick … då för länge sedan på 70-talet. Själv fann jag det hon hade att berätta om mycket intressant och ville veta mer.

Jag var ju ung då … men jag är lika nyfiken på vad som händer idag … vill veta mer … vill veta vad senaste forskningen säger … vill veta … mer … mer … mer … hela tiden. Det är ju så intressant!

Av mina cyberflickor hade jag mail från Semlan i boxen. Tack Semlan! Hoppas ni andra, Flingan och Mia har det så bra som möjligt efter omständigheterna. *kram* Vi hörs!

*kram* Mia * Flingan * Semlan *kram*

”Den enda mening med att surra är för att visa att man är ett bi.”

Nalle Puh

Den 15 september 1999

107 dagar kvar på det allra sista nittonhundratalsåret.
Lyssna på Linda Ronstadt medan du läser.


Jag har hämtat helgens foton från kameran nu. Det fanns väl nio från början och tre har jag sparat. Foto tar plats! Bilder tar plats. Tyvärr! Och jag som fotograferar så mycket! Ibland måste jag bara städa i mina datorskrymslen. Städa och slänga … fast sällan Lilla GullHjärtat förstås. Lilla GullHjärtat städas inte bort!

Min Mellan hade lyssnat på föreläsande lärare. Ibland reagerar Min Mellan på det hon hör. Ja, hon är nog uppfostrad att göra så … men på ett respektfullt sätt naturligtvis. Undrar man så ska man fråga … det är väl självklart. Läraren hade gjort en undersökning och skrivit rapport om ”ensamma” mammor. Min Mellan undrade över begreppet och ville veta vad som lades i detta begrepp. Vad föreläsaren lade i begreppet ”ensmma mammor”. Min Mellan är ju en s k ”ensam mamma”. Men hon är inte ensam! Min Mellan menar att hon inte alls är ensam! Hon har många omkring sig. Inte känner hon sig ensam heller! När hon hade resonerat med en kompis sedan så tyckte kompisen att det passade bättre med ”enastående mamma”. Jag håller med *smile* Min Mellan är en enastående mamma! Så är det bara. Vi, morfarn och jag, är väl två av dom ”runt_i_kring” och det vill vi gärna. Min Yngsta och Min Äldste är två andra av dom runt_i_kring, antar jag. Min Äldste är mycket Morbror när tillfälle ges och Min Yngsta är Moster en hel del även om konkurrensen ökar med lägre ålder *smile* … eller hur?

Barn har så bra synpunkter! Jag förvånar mig ideligen! Idag när Anna B från Non violence pratade med en fyra som filmades av TV4 så kom det fram så många vettiga synpunkter och förklaringar till varför man sade dumma ord som sårar. Ingen visste, jo en visste vad ”hora” betyder. Alla ”fula” ord som nämndes och som eleverna hade hört på skolgården skrevs upp på tavlan. Sedan fick de förklara orden. Det var minsann inte lika lätt. Fnittrigt blev det också.

Vi förstod också att flera av barnen såg filmer de inte borde få se. Varför sätter inte folk (läs föräldrar) barnvänliga gränser?! Barn är inte mogna att se vad som helst! Så är det bara! Föräldrar tar ju inte sitt föräldra_ansvar om de struntar i att sätta gränser!

Idag har jag också påbörjat Min ”100-lista” för barns väl. Kom gärna med tips på punkter till listan. Några helgfoto … Cykling utan stödhjulLilla GrisenEn av TrynTrupperna

Tänk på Mina Cyberflickor och håll tummarna för dem! Förmedla kraft genom cyber med hjälp av tankekraft.

*kram* Mia * Flingan * Semlan *kram*

”I händelse av plötslig Doppning är det Viktigaste att hålla Huvudet Över Vattnet.”

Nalle Puh

Den 16 september 1999

106 dagar kvar på det allra sista nittonhundratalsåret.
Lyssna på Linda Ronstadt medan du läser.


Min Lilla Regnbågsflicka har det svårt. Hon brottas med sitt förflutna. Jag vet vem som vinner. Ingen kan segra över en Regnbågsflicka! Så är det bara! Jag önskar bara jag kunde göra livet lite lättare för henne. Tänk om jag kunde det.

Tänk också om jag kunde lyfta av min farbror smärtan för en dag. Smärtan som han burit i alla dessa år när bältrosen ideligen påminner. Outhärdlig smärta vareviga sekund vid minsta lilla rörelse. Outhärdligt att klä på sig, outhärdligt att att röra sig, outhärdligt att röra vid, outhärdligt … tänk om jag kunde lyfta av smärtan för en stund. Jag skulle vilja! Varför ska vissa drabbas så … orättvist … !!!

Straff och skuld trodde man mycket på förr. Jag har också drabbats en gång … av dömande … orättvist … Min morfar … lutherskt … den gången när jag var sex år, hade min nya klocka på armen, stolt som en tupp, var inne i rummet där en geting hade kommit in, i stora_rummet, i fin_rummet, jag studerade getingen nyfiket ftersom jag var ett nyfiket och studerande barn. Getingen stack mig! Armen svullnade så jag inte kunde ha klockan på mig. Ledsen, besviken, ont, jätteont, svullet … bedrövligt … Vi skulle ju åka till morfar och jag som var så stolt över min klocka. Jag berättade för min morfar vad som hänt och jag var fortfarande ledsen … Vet ni vad min morfar sade!? Jag glömmer det aldrig! Jag förlåter honom inte! Fy vad orättvist! Jo, han sade …. -Det var straffet! … -för vad då, undrade jag som inte alls förstod …. -Jo, du har säkert gjort något olydigt eller varit dum … mot getingen … och så fick du ditt straff!

Hur kan man säga så till sitt barnbarn!? Utan vidare! Jag var inte dum … inte brukade jag vara dum heller … man tyckte jag var kavat, käck och modig när jag var liten … pojkflicka som jag var… men dum … neeeej! Jag tyckte min morfar var dum! Jag blev besviken på honom djupt den gången. Sedan har jag tänkt många gånger att min mamma levde ju i det straff_skuld_livet … *huuu* … Fast min mamma gillade sin far. Min mamma var duktig och noggrann och hon fick sin fars stöd. Fast jag tyckte morfar var sträng och … orättvis. Så är det bara!

Här finns det minsann ingen sträng morfar inom överskådligt avstånd! Här finns ingen plats för en sträng morfar, bara en kärleksfull morfar, en morfar som ”inte ens är rädd för hajar” … så det så! Det är kriteriet för en modig morfar om nu ingen visste.

Tänk på Mina Cyberflickor och håll tummarna för dem! Förmedla kraft genom cyber med hjälp av tankekraft.

*kram* Mia Regnbågsflickan * Flingan * Semlan *kram*

”Det är svårt att vara modig, när man är ett Mycket Litet Djur.”

Nalle Puh

Den 17 september 1999

105 dagar kvar på det allra sista nittonhundratalsåret.
Lyssna på Linda Ronstadt medan du läser.


Fredag och helg igen … så snabbt … man hinner inte blinka … Min Vattuman har jobbat från tidiga morgon till sena kvällen. Fattar inte hur han orkar. Men det gör han. Som bara den.

Min Äldste var hemma ett tag och hjälpte sin pappa. Alla stora halmbalar skulle in innan regnet kom. Hela gårdsplanen var full med halmbalar. Hur i hela fridens dar fick de plats på loftet? Där fanns ju redan mitt hästhö.

Min Mellan har inte svarat i telefon på hela dagen och jag som ville prata … ville prata med Min Mellan … sent svarade hon. Då kunde jag prata lite.

Min Yngsta var irriterad när jag hämtade henne vid tåget. Dels för att den hon skulle jobba med på teatern inte kunde sin sak utan hon fick jobba dubbelt, dels för rasisterna, på skolan, som lägger beslag på datasalen, dels på ängelholmsungdomarna som skrålade och skränade på tåget och bar sig allmänt dumt åt. Fulla inför besök på Madison i Båstad. Hon fattar inte hur föräldrarna släpper iväg sina barn så!!??

Mitt Lilla GullHjärta har jag inte pratat med idag. Hon är säkert väldigt upptagen.

Semlan finns inte mer utan nu finns bara hennes riktiga jag, brinnande starkt dessutom. Far väl genom livet Lilla Du!

Flingan har skrivit idag och hon mår någorlunda. *kraaam*

Men Min Regnbågsflicka har inte skrivit idag. Jag har skrivit flera mail. Kanske hon hittar på något roligt med sin kontaktfamilj. Hoppas det. *hoppashoppas*

Min Billie sov i en konstig ställning och snurrade helt plötsligt runt gnällandes. När han reste sig haltade han iväg till sin nattkudde vid trappan. Där ligger han och vaktar ingången till boet tills jag går upp och lägger mig. Då går han upp och lägger sig i hallen och har kontroll helt. Jag känner mig mycket betydelsefull. Fast igår viftade han faktiskt på svansen när Min Vattuman kom hem. Dom är inte överdrivet förtjusta i varandra. Kan det vara svartsjuka måntro *smile*

Min Lilla Dixie är så bedårande go’! Ingen kan någonsin tror att hon är ”90” år snart. Här är det alltid någon, för det mesta tre, som blir väldigt glada när man kommer hem. Jag tycker dock att det är tomt om inte Vattumannen är hemma.

Nu ligger Billie här vid min stol. Trognare väktare finns ej.

*kram* Mia Regnbågsflickan * Flingan * Semlan *kram*

”Först Eftertanke sedan Hårt Arbete.”

Nalle Puh

Den 18 september 1999

104 dagar kvar på det allra sista nittonhundratalsåret.
Lyssna på Linda Ronstadt medan du läser.


Tur … *pust* … fick precis ett livstecken. Ett litet och kort men dock ett livstecken. Kanske kommer det fler. Hoppas det. Ett tag trodde jag att jag kanske hade gjort eller skrivit något som sårat eller upprört. Inte har jag menat i så fall. Verkligen inte. Men ibland kan ju ord tolkas annorlunda än man tänkt och då kan det vara risk för att det blir alldeles fel. Det är viktigt att tänka på hur man uttrycker sig ibland. T o m om man känner varandra väl och egentligen vet hur den andre tänker så … kan det ändå bli missförstånd. Som t ex mellan mig och min Vattuman. Ibland tror han att jag kritiserar när jag inte alls avsett att kritisera. Ibland tror han att jag vill ha något bara för att jag säger att det är snyggt. Men jag vill inte alls ha allt som jag säger är snyggt!

Mia Lilla … jag vill inte ha sagt eller skrivit något som du blir ledsen för. Har jag? Då vill jag få chans att säga förlåt.

Nu har jag en mugg att dricka kaffe ur på jobbet. Slipper att låna av överblivna. Alltid när jag dricker kaffe numera så har jag sällskap av Puh och Nasse. Det gillar jag. Hade jag vetat Mias adress skulle jag skickat ett av mina vykort med Puh och Nasse .. men det kan jag ju inte …

Jag missade prof C Gillberg …. *jättebesviken* … vi var lite sena och … omöjligt att hitta P-plats! helt omöjligt! Vad är Göteborg för en stad med Mässa och inga eller iaf inte tillräckligt många P-platser. Vi kommer ju ändå ganska långt ifrån. Lite mer servicemind om jag får be! Snälla Göteborg!

Hoppas jag får möjlighet att åka till Hässleholm och höra honom. Det vill jag så gärna. Två av hans böcker hade jag med mig hem iaf!

Och även en om dominansfaktorer. Vilka sinnen dominerar i vårt sätt att vara och i vårt sätt att lära? Det är så spännande detta med hur vi lär och alldeles speciellt när det är svårt. Jag vill hitta vägarna för lärande även när de ter sig omöjliga att finna … särskilt då antagligen … Det är väl det som kallas för ”kallet” … ”den brinnande lågan” … hos en specialpedagog. Jag tycker bara det blir mer och mer spännande. Så är det bara!

Jag vill så mycket. Skulle vilja arbeta inom Rädda Barnen för barnen.

*kram* Mia Regnbågsflickan * Flingan * Semlan *kram*

”Å, om jag vore kung ändå! Jag skulle ha så roligt så.”

Nalle Puh

Den 19 september 1999

103 dagar kvar på det allra sista nittonhundratalsåret.
Lyssna på Linda Ronstadt medan du läser.


Man läser och man hör om dessa unga rånarligor. De härjar på gatan och de härjar nu på skolor. I NST stod om en sådan liga i Ödåkra, tror jag det var. De hade härjat sedan i våras. Vissa elever var så rädda att de stannade hemma från skolan. Skolan såg och hörde inte … tydligen under mer än ett halvt år!! Hur kan det vara möjligt! Först att inte ”se” … förstå … ana … misstänka ….

Varför är det så att elever inte säger ifrån!? Varför varför varför???? Förstår de inte att de då får vara rädda längre och oftare och fler gånger och fler gånger och fler elever … fler och fler … fler … hela tiden … Förstår man inte att skadliga beteenden måste brytas. Snarast! Omedelbums! Elever måste bli modigare. Justare … både mot sig själva och andra … hur ska vi annars få en just värld … förhindra och bekämpa allt som är skadligt för människor och uppmuntra det som är bra.

Vi behöver fler vänliga sinnen. Modigast av alla är Mia. Mia har brutit ett mycket destruktivt mönster. Nu har hon genom sitt fantastiska mod skapat möjlighet till nya liv och en god utvecklingbåde för sig själv och andra. Tänk om det fanns fler såna som ”Min Modiga Mia”!
Tänk om!

Jag gillar inte människoovänlighet. Definitivt inte. Ikväll har jag upplevt igen denna människoovänliga inställning. Fientlighet mot människor som kommer och som vill förändra, skapa något nytt. Ovänlighet och fientlighet. Ovilja att se möjligheter. Envetenhet att fanatiskt se hinder. Himmel så tråkigt! Min Vattuman och jag kände en stor bedrövelse över denna anda som finns här på sina ställen. Inte överallt. Inte alla. Men hos alldeles för många. Det är så fruktansvärt trist. Det är så fruktansvärt inskränkt! Det är så fruktansvärt synd om människor som inte ser bortom … som i Jostein Gardners ”Sophies värld” där vissa borrar sig ner i kaninens päls i trollkarlens hatt och andra som i stället vågar klättra upp på pälsstråets yttersta topp för att få en glimt av världen utanför. Uppleva … I detta fall tillhör jag ”de andra” och inte ”vissa”. Så är det bara. Och … jag är så himla glad för att jag är sån att jag fått denna öppenhet och nyfikenhet med mig ut i livet. Ja, vad jag är glad för det. Det är något att vara tacksam för. Och det är jag. *glad*

*kram* Modiga Mia Regnbågsflickan * Flingan * Semlan *kram*

”För de som inte är bildade är A bara tre pinnar.”

Nalle Puh

Den 20 september 1999

102 dagar kvar på det allra sista nittonhundratalsåret.
Lyssna på Linda Ronstadt medan du läser.


Himmel en sån massa mail det låg i boxen idag. Många har skrivit i gästboken. -Mia, tänk så  många som bryr sig ändå! Alla som skrivit tycker du är enastående! Så är det bara! Du är enastående! Kom ihåg det!

Idag har jag haft en toppendag! Flera fantastiska saker har hänt på jobbet. Duktiga elever som är värda medalj. *tänker; -Måste hinna göra medaljer också* Ibland är det bara bra … lyckat … framsteg …  *glad* … ibland är det tvärtom. Så är det att vara specialpedagog. Vägen kan vara knagglig … te sig ogenomkomlig … ha fallgropar … vara sörjig så man fastnar … men attan också … fram ska vi … framåt går det … takten är olika … men fram SKA vi … så är det bara! No matter what! Målen är till för att nås. Mål för skrivning, läsning och räkning … och mycket mycket mer. Viktiga mål, livsviktiga mål att nå.

Vet ni att Mia skrev ”-jag är inte bra på nåt” … ofta får jag det svaret från barnen i skolan när jag frågar vad de är duktiga på. Klart man är bra på något, oftast många saker! Barn ska inte gå omkring med en känsla att de inte är bra på något.

Vet ni att allra först skrev Mia att hon inte var bra på att uttrycka sig i skrift! … Mia Lilla! Du har en fantastisk förmåga att uttrycka dig! Du är en begåvning! Jag är helt säker på att du är en flicka med begåvning inom många olika områden … inte ”bara” en överlevnadskonstnär! Du är en mycket begåvad flicka! Du kan gå långt! Du måste ta vara på alla dina fina resurser! Så är det bara! Jag vet att alla som läst om dig håller med mig.

Mia, du kan bli precis vad du bestämmer dig för! Allt mellan himmel och jord … allt mellan flygplanstekniker till barnläkare. Det är min övertygelse. Nu har ditt nya liv börjat! Hurra för Mia!

Det finns många starka människor ”där_ute”. Ulrika är en. Ulrika har vuxit upp i en dysfunktionell familj och svarar på mina frågor här. Det finns också människor om ställer upp. Människor som är sanna medmänniskor. Ulrika har medmänniskor runt omkring sig. Alla behöver medmänniskor. Ingen, vad jag vet, behöver motmänniskor.

”Liten” beskriver på samma sida hur vi är … ”Alla är så starka… svaga, men jättestarka. Starkare än svag. För svag är stark.”  Så är det … ju!

*kram* Modiga Mia Regnbågsflickan * Flingan * Semlan *kram*

”För de som inte är bildade är A bara tre pinnar.”

Nalle Puh

Den 21 september 1999

101 dagar kvar på det allra sista nittonhundratalsåret.
Lyssna på Linda Ronstadt medan du läser.


Vilken tur att jag laddade upp/ner (vilket är det nu?) min dagbok till servern innan strulet med servern hände. Mailservern fungerade inte igår! Så får det inte vara! Jag vill inte vara utestängd från världen! Verkligen inte! Klockan var mycket när jag insåg … annars hade jag ringt till Min Äldste och påtalat felet. Han vet ju hur viktigt det är för mig att vara i ständig kontakt ….

Mia blev rädd att jag var borta …. ALDRIG MIA! … jag finnns alltid hela tiden för dig … men tekniken … rår jag inte över alltid … tyvärr! Men jag finns här. Och i ”värsta” falla har du nog mitt telnummer.

Flingan saknar Semlan och Semlan saknar Flingan. Samtidigt behöver de nog en paus båda, tror jag … kanske … i vilket fall som helst så finns de ju när det är dags igen någon gång … när det nu blir … för det blir det ju … någon gång … men kanske inte just nu … eller hur?!

Birgitta hade också haft strul med sin server och blev lika irriterad som jag, eller hur Birgitta ??? *smile*
Birgittorna och deras tokiga datorer … eller är det Birgittorna som är tokiga … Nehej_minsann! Nåja, nu är vi igång igen. tack för vokalerna Birgitta! Var laddar du hem Mp3 ifrån?

Föräldrar borde inte vara så hialösa på att skicka med sina barn pengar att handla godis och franskbrödbullar för! De försätter ju sina egna barn i risk att bli rånade. Hur vågar de ta den risken … även om den är närmast obefintlig? Hur vill de våg? Jag bara undrar?

Jag kan inte glömma härom_kvällen! Jag mår dåligt av att veta att det finns så människofientliga människor i min närhet i min egen by, som inte är min by, som jag inte vill ska vara ”min” by … för jag är inte så’n! Jag är inte uppfostrad … fostrad att vara så’n. Jag är fostrad att vara människovänlig .. och det vill jag vara … för det är det enda rätta … men jag mår dåligt av att veta att det finns andra som …. *huh! kalla kårar*

Nästa gång jag får en chans … ska jag uttala min avsky! Det ska jag! No matter what!

Min Vattuman hade  … tänk jag hade lång dag … var dessutom hos tandläkaren … trött … trött … trött … tänkte *inte tror jag det handlats inte suck* … men … min Vattuman hade köpt potatissallad och rostbiff! Mysigt! *jättemysigt* *myyyys*

Min Vattuman hade även köpt fax/telefonsvarare … så länge klarade vi oss alltså! Arbetsfördelningen nu blir att jag ska sköta all programmering och han ska byta kopieringspapper … när det behövs *smile* *helt OK*

*kram* Modiga Mia 1-2 Regnbågsflickan * Flingan * Semlan *kram*

”Åar vet att det inte är någon brådska. Tids nog kommer de fram.”

Nalle Puh

Den 22 september 1999

100 dagar kvar på det allra sista nittonhundratalsåret.
Lyssna på Linda Ronstadt medan du läser.


Nu har det gått för lång tid… alldeles för lång tid! Igår ca 15:30 skrev Mia sist. Då trodde hon jag var borta eftersom min server strulade. Så egentligen har jag inte hört ordentligt från Mia sedan i förrgår före strulet. Dessa stunder av oro är det svårt … jättesvårt att inte veta var i SverigeVärlden Mia bor. Men det bara får inte ha hänt något! Snälla Lilla Mia skriv så snart du kan!!!

Idag har jag haft kort dag. Jag var så trött att jag gick och lade mig på eftermiddagen. På kvällen var det ju möte. Kanske hade jag blivit piggare av att gå ut en promenad? Ja det hade jag nog … men jag har samlat på mig lite sömnbehov. Det är inget konstigt egentligen. Jag lever så … intensivt … när jag är engagerad i något … vad det nu är för tillfället. Glömmer tid och rum … väldigt lätt. Härligt! men så blir det då också lätt för lite sovet … och när det blir för lite sovet så uppstår ett uppdämt sömnbehov. Det tar jag i regel igen på helgen. Då sover jag på mornarna … gott och länge. Hör inte ens telefonen. Skönt! Denna lördagen kunde jag ju inte utnyttja för då skulle vi ju till bokmässan och kommande lördag är det ny aktivitet. Igen! På söndag … då ska det sovas … hoppas jag.

Semlan, som ju egentligen inte finns längre och som jag numera kallar AAA på Semlans sida, är tillbaka för korta besök. Du är alltid välkommen! Fast det blir enklare och mer personligt att säga Semlan. Jag tror jag gör det. Får jag Semlan? … fortsätta att skriva Semlan? Det är förunderligt hur denna flicka finner sina strategier för att genomleva den olidliga vardagsmiljön. Nu ska Semlan byta skola, fast det egentligen borde vara skolan som skulle byta ut eleverna, fast det går ju inte i ”en skola för alla”! NEJ man borde i stället se till att leva upp till Läroplanens värdegrund. Men som Albert Einstain en gång sade

-Det är deprimerande att leva i en tid då det är lättare att spränga en atom än en fördom.

Det gäller säkert invanda mönster också. Mönster av trakasserier. Trakasserare och tillåtare av trakasserier. Tänk så få starka människor det finns ute i vardagen! Alldeles för få som säger ifrån! Det är deprimerande! Jag håller med A Einstein.

Säga vad man vill men Semlans skola är en skam när det gäller att se till värdegrunden och respekten människor emellan. *ilsk som sören*

*kram* Modiga Mia 1-2 Regnbågsflickan * Flingan * Semlan *kram*

”Jag såg en Heffaklump i morse.”

Nalle Puh

Den 23 september 1999

99 dagar kvar på det allra sista nittonhundratalsåret.
Lyssna på Linda Ronstadt medan du läser.


Idag har jag hunnit med … och hunnit ikapp … lite iaf. Känns väldigt skönt att få en så’n dag emellanåt. Var hos frissan och blev fin. Fast det står lite rakt upp … uppe på … tyckte Vattumannen försiktigt. Det får stå rakt upp .. uppe på … jag är laddad … det kan slå gnistor … jag bara säger det! Igår var jag ju …. *ilsk som sören* … Det borde fler vara oftare!

Birgitta ska sätta igång ett himla intressant projekt inom området symbolpedagogik. Det ska jag följa med stort intresse. Säkert inte så vanligt inom just pedagogiken … mer inom psykologin … tror jag … men … alla vägar som bär mot minskade svårigheter i inlärning och ökade möjligheter att lära …. är ju så himla intressant och bär framåt. Dessutom kan symbolpedagogiken hjälpa till att lösa knutar i det inre. Det skulle säkert kunna vara välgörande för Mina Cyberflickor. Särskilt för Mia och Flingan med sina upplevelser.

Har fått ett så rart mail idag från Jocke. Både till Mia och mig. Det finns på denna sidan här. Mia blev glad och jag med. Det är ju precis syftet med sidorna … att väcka … engagera … reagera … gör man sedan som Jocke så bidrar man än mer till att fler ”ser” det som måste läras att ses.

Mia funderade om döden och vad som händer efter … och jag har ganska klara föreställningar i den frågan. Mina föreställningar har jag berättat om … fast lite kort … man lever liksom vidare i kvadrat och kubik … och kvadratkubik … enligt mitt sätt att se och förstå … kopplat till livets mening … eller meningen med livet … Meningen med livet är bl a att bidra till att det goda segrar … att det goda får mest plats i alla sinnen … en annan mening med livet är att vara en god förälder så att barnen också blir goda föräldrar och vårdar sina barn väl …. Mias föräldrar har inte förstått denna viktiga mening med livet! Men Mia … som är ett under på denna jord … har av egen kraft … förmått förstå och förmått ge människor omkring sig omsorg … fast hon själv inte fått sitt eget behov av omsorg tillgodosett …

Mail förresten … det finns nog ett och annat mail jag inte besvarat på senare tid … hoppas ni som ”drabbats” av obesvarade mail har tålamod.

Himmel vad längesedan det var jag hörde från Mitt Lilla GullHjärta! Har ringt men då har ingen svarat. Längtar! *längtar jättemycket* Och så ska hon vara hos sin pappa denna helgen. Undrar om det kan bli ngn ”mellanlandning” här *hoppas*

*kram* Modiga Mia 1-2 Regnbågsflickan * Flingan * Semlan *kram*

”Jag ropade till Björnarna: -Hej! Som ni ser så går jag i rutorna. Retar det er?”

Nalle Puh

Den 24 september 1999

98 dagar kvar på det allra sista nittonhundratalsåret.
Lyssna på Linda Ronstadt medan du läser.


Idag köpte jag hem något som jag trodde skulle vara gott … kallrökt lax … sedan när vi väl skulle äta laxen så kände jag inte alls för den. Jag frågade Min Vattuman om han tyckte den var god? Jo det tyckte han … men han var inte säker på att jag skulle göra det. Antingen hade han rätt eller ville han ha den för sig själv … ??? … jag tror han hade rätt …

Idag har jag också skrivit med mina fina pennor.  Bara för att förvissa mig om att jag kan om jag vill … fortfarande … Det fanns en tid när jag hade högsta betyg i välskrivning … A … sedan kom en tid när det skulle införas en handskrift som var ngt mitt emellan textning och skrivstil … Typiskt dumt beslut! Undrar vem som var så urbota dum egentligen? Fy vilken skada den orsakat för många barn … och lite för mig med … Jag tvingade nämligen mig själv att lära den … den ruinerade min fina handstil! Jag har aldrig hittat tillbaka till den på det naturliga sätt jag skrev då … det är jag lite ledsen för … nu skriver jag för det mesta slarvigt … det gjorde jag aldrig förr! Aldrig! Trist! Så är det bara! Men fina pennor har jag! Jag har fått dem av Min Vattuman … de är speciellt fina! Så är det bara!

Idag är det fredag … hoppas alla ungdomar är rädda om sig  …  tänker ett steg längre … liksom … på konsekvenserna av olika handlingar … tar ansvar och inser … undviker risker … ja det hoppas jag. *hoppas*

Jag vill faktiskt ha nya skor! Snygga. Men jag vet inte hur snygga skor ser ut nuförtiden. De måste vara sköna och det måste vara kvalitet. Det kostar. Och snygga ska de vara. Mina absoluta favoriter var ett par Bruno Magliskor i himmelsblå mocka. Den ena skon bet min första riesen sönder! Så var det med det! Jag glömmer den inte! Billie har inte bitit sönder några skor … bara ett antal stora vattenkannor. Det blev billigare så. Ganska mycket billigare.

I morgon blir det inte sova ut … men på söndag! Tjolahopp!

*kram* Modiga Mia 1-2 Regnbågsflickan * Flingan * Semlan *kram*

”Jag ropade till Björnarna: -Hej! Som ni ser så går jag i rutorna. Retar det er?”

Nalle Puh

Den 25 september 1999

97 dagar kvar på det allra sista nittonhundratalsåret.
Lyssna på Linda Ronstadt medan du läser.


I morgon, som nu är idag,   blir det inte sova ut … men på söndag, som är i morgon! Tjolahopp! Då ska jag sova ut! Mmmmm min goa säng. Undrar vilken bok ….

Många inlägg i mitt forum för mobbning på senaste tiden.

Just nu är jag så himla trött på allt som måste sorteras. Jag måste hålla ordning på det som har med politiken att göra … och det innebär ju i sig en massa olika undergrupper att hålla reda på … det som har med nämnden att göra … det som har med handikapprådet att göra … det som har med specifika frågor att göra … det som har med kommunfullmäktige att göra … det som har med kretsen att göra … det som har med föreningen att göra … jaha … håhåjaja … och sedan det som har med mamma och mammas ekonomi att göra … det som har med skolan att göra …. med sina undergrupper … och det som har med  mina studier att göra … de olika kurserna … läser nu under Linköpings universitet … samt under Lunds tekniska högskola … …. och … sedan …. det som bara har med lilla mej att göra …. också på en liten hörna någonstans.

Himmel vad jag önskar mig ett stort arbetsrum med många hyllor, skåp, lådor och ett stort fint praktiskt skrivbord. Jag har haft det en gång … nej förresten två gånger … Vad jag trivdes! !!!!!! Jag älskar att ha ett ordentligt rum att sitta och jobba i. Detta, jag har nu,   är provisoriskt, plottrigt och opraktiskt. Ska jag ta gästrummet i anspråk? Men jag vill ju egentligen inte sitta däruppe! Där ska man bara sova … tycker jag! Jag vill sitta i närheten där alla är. Jag störs inte av ljud. Inte alls. Jag är bra på att koncentrera mig. Himla bra på det! När det behövs. Likadant om jag ska plugga. Jag kan sitta där de andra tittar på TV. No problem!

Ett underbart mail damp ner igår. Jag blev bara så himla glad … rörd. Det var från Flingan och det ligger på hennes sida. Tack Lilla Flingan! De är så gulliga Mina Cyberflickor och så omtänksamma.

Ja, jag vill vara bra … för Mina Cyberflickor … för mina barn … för mina elever … för mina nära … för min man … faktiskt tänker jag ofta så! Jag vill också vara bra för mina väljare och alla medborgare i vår kommun …  och för deras barn … för framtiden. Så är det bara!

Ibland är det svårt … som t ex när småbarnsföräldrar i denna lantbrukarbygd bara statiskt vill bevara och säger nej till något som kan innebära möjligheter för deras barn i framtiden. Det finns ju knappast några lantbrukarbarn som kommer att kunna leva på de små lantbruken som finns på Bjäre! Vet de vad man konkurrerar med? Vet de hur det ser ut ur odlingsperspektiv i Tyskland, Frankrike, Ungern … och dessa länders klimatförutsättningar … ? Om det i stället sker en utveckling som efterfrågar företagande människor … en efterfrågan som utvecklas … en efterfrågan som gynnar företagande …. ja då finns ju en chans i en bygd som denna … i framtiden … Vad vore vettigare att satsa på är möjligheter för naturupplevelser och hälsa … just här!?

Ibland tycker jag faktiskt att folk inte begriper. Det verkar som de inte ser längre än till den egna stallgången. Nu var jag elak … men ärlig. Framtiden kommer att visa vem som har rätt. Så är det bara! Det fanns de som fortsatte att hävda att jorden var platt och den som påstod att jorden var rund sattes i husarrest. Så är människor faktiskt … kanske mer här på Bjäre …. ?! Jag är definitivt ingen ”Bjärsing”! Bjäre borde invaderas av smålänningar och gnosjöanda.

*kram* Mia * Flingan * Semlan *kram*

”Vi kan söka efter Nordpolen eller leka ‘Så går vi runt kring en enebärsbusk’.”

Nalle Puh

Den 26 september 1999

96 dagar kvar på det allra sista nittonhundratalsåret.
Lyssna på Linda Ronstadt medan du läser.


Idag har jag tagit igen lite. Har lyssnat på föreläsningar här hemma. Suttit uppkopplad i timmar!!! … ups! … Det kommer en telefonräkning så småningom. Modemet har kopplat ner sig självt vilket varit irriterande. Undrar om deet beror på vädret eller spänningen i marken. Vi har spänning i marken har Min Vattuman konstaterat och försöker göra ngt åt det. Går ju inte att få stötar i duschen i källaren. Verkar farligt !!!

Just nu laddar jag hem Shockwave och hoppas uppkopplingen får vara ifred. Hoppas hoppas! Det skulle ta tio miuter men verkar ta minst det dubbla … om det inte går med en farlig höger på slutet.

Har också skickat in mina svar för denna omgången och faktiskt t o m redan fått kommentarer. Det var minsann effektivt! Gillas av Birgitta.

Vi har fått så rara fina mail … jag blir rörd. Tack Jocke, Marianne, Maria …  Agneta, som lägger länkar lite här och där. Tack alla ni som skriver i min gästbok. Allt detta blir ju som ”ringar på vattnet” och precis så som Mia, Semlan, Flingan och jag hoppas. Fantastiskt! TACK snälla rara alla ni!

Vad skönt det var att sova ut. Oh såååå sköööönt! Kaffet var färdigt när jag vaknade. Sedan gick jag till sängs igen med en bra bok. Oh såååå sköööönt! Härliga söndagsmorgon! Underbara dag!

I morgon är det också en härlig och ny dag … och denna dagen är ännu inte slut … jag hinner mycket mer … innan … Tjolahopp!

*kram* Mia * Flingan * Semlan *kram*

”Vi kan söka efter Nordpolen eller leka ‘Så går vi runt kring en enebärsbusk’.”

Nalle Puh

Den 27 september 1999

95 dagar kvar på det allra sista nittonhundratalsåret.
Lyssna på Linda Ronstadt medan du läser.


Jaha! … Nu behöver jag hela Sveriges engagemang! Det är faktiskt så att en ung flicka har misshandlats av sina ”kompisar” idag. Det är inte första gången! … Eftersom detta sker där man inte ”ser”! Semlan beskriver vad hon varit med om …  man känner hennes smärta ända in i märgen. Jag vill anmäla! Jag vill veta var Semlan finns. Det ska inte få fortsätta så! Någonstans! Men …. Semlan vill inte berätta var hon finns. Hur ska hon kunna lita på någon!? Hon har ju berättat i skolan … de vet … och ändå ”ser” de inte … Hur i hela fridens dar ska Semlan kunna lita på någon!???? … och jag … jag sitter här … så långt borta … så förskräckligt långt borta … känns det  …

Jag blir bedrövad!

Mycket bedrövad!

Jag är orolig också … inte bara för Semlan … utan för Mia som inte hört av sig sedan i förrgår!

Orolig!

Bedrövad!

Bedrövad!

Orolig!

*djup suck*

*en djup suck till* …..   Mia! *rop på hjälp*

Detta är inte klokt! Det får inte gå till så! Hur sköter skolorna sitt uppdrag egentligen!?

Jag måste fundera ut en väg … det måste väl finnas fler som kan fundera ut vägar! Fler som kan ”se” … Var finns Semlan som tillåts misshandlas så förnedrande!? Är det i din omgivning? Jag bara frågar ….

*kram* Mia * Flingan * Semlan *kram*

”Jag är ensam i hela världen och hela världen är min!”

Nalle Puh

Den 28 september 1999

94 dagar kvar på det allra sista nittonhundratalsåret.
Lyssna på Linda Ronstadt medan du läser.


Jaha! … idag blir det inget. Jag är för trött! Läs i stället om Semlan och Mia.

Har någon kunskap om vad som händer när mobbning/misshandel har ägt rum och dessutom polisanmälts? Semlan vill veta och hon oroar sig. Hur mycket ska man orka … kan man orka … mäktar man med … kan man undra … i Semlans situation. Det finns en polisstation i Sverige som nu fått in en anmälan som gäller Semlan. Måtte den polisstationen förstå, inse … ha vilja att begripa … hur en Semlas vardag är.

Vågar jag hoppas att Semlan äntligen ska få lugn? Slippa sina plågoandar.

Nu blir det sängen för mig ….

*kram* Mia * Flingan * Semlan *kram*

”Ungefär så stor som Nasse … Min älsklingsstorlek.”

Nalle Puh

Den 29 september 1999

93 dagar kvar på det allra sista nittonhundratalsåret.
Lyssna på Linda Ronstadt medan du läser.


Idag är det idag hela dagen. Det är väl härligt! Hela dagen har snart varit. Det är ju inte så kul när ngt tar slut … dagar och glass och vad det kan vara … mail från Mia är ju allra värst när de tar slut … och kärleken vill man ju inte ska ta slut … bevare mig väl! … sedan när det får en början igen så är det härligt och bra igen

I horoskopet idag läste Min Vattuman om att någon tände på honom och han skulle vara noga med att ge klart besked! Jo jag tackar jag. Jag undrade vem det var som hade tänt på honom … det visste han inte sade han och såg glad ut.

Sedan läste han mitt horoskop … Jag gick in i Månens tecken … nej tvärtom … Månen gick in i mitt tecken!!!!  … och ”då är det ingen hejd på vad du(=jag) kan göra. Bli bara inte för ivrig och irriterad över dina vänner och din kärlek.”

-Himmel ska du bli ännu ivrigare, utropade Min Vattuman ängsligt (?).

– Har du tid med mig idag?  undrade jag tillbaka
– Jag kanske tänder till ordentligt på dig, ”hotade” jag vidare.

Jodå! Det går hett till här hemma … ivrigt hett!

Barn är bara så underbara! Danska barn funderar på Gud så här:

” Det finns två slags änglar: Vanliga änglar och skyddsänglar. Skyddsänglar skjuts ut ur kanoner. Det är lite mer fart i dom. Och så är dom ofta lite mer styva i håret.” Anne Sophie 6 år
” Man kan bli frälst eller helfrälst, det beror på vad man gitter” Ingrid Marie 8 år

Min Lilla Mia är FÖR omtänksam! Hon ville jag skulle ta semester från henne. Inte sjutton vill jag ha semester från Mia!! Jag bara säger det! Jag är bra på att prioritera. Jag gör ”måsten” och ”viktigast”. Jobbet måste jag för lönen och sedan är människorna, Mina NäraKära_IRL_och_Cyber, viktigast. Politiken är mindre viktig, dagboken mindre viktig, … vissa saker får bara stryka på foten … Så är det bara! Alltid! Så nu vet ni detMia_Semlan_Flingan!

Jag har skrivit till Non vilolence om Semlan. De behöver veta. Kanske kan de göra något!?

Jag har varit duktig! Eller ivrig *ler* … kolla bara denna webbplats … påbörjat länkarna med bl a tips … Jag får säga till mig själv att jag är duktig! Har lyft både Luther och Jante från mina axlar för längesedan! Skönt!

*kram* Mia * Flingan * Semlan *kram*

”Ungefär så stor som Nasse … Min älsklingsstorlek.”

Nalle Puh

Den 30 september 1999

92 dagar kvar på det allra sista nittonhundratalsåret.
Lyssna på Linda Ronstadt medan du läser.


Siste september. September tar slut och oktober tar vid. Så är det hela tiden. Det ena avbyter det andra. Ibland kan det vara liv. Man avslutar ett liv och påbörjar ett nytt. Jag har påbörjat ett liv i modebranschen och jag har även avslutat det livet. Jag har påbörjat ett liv som lantbrukare … eller lantbrukarhustru … och fortsätter än så länge med det …. samtidigt som jag har en massa andra liv på gång. Livet skiftar och livet är omväxlande … fast det styr man förstås själv. Vissa styr inte alls … eller rättare sagt de styr i ett spår … förändrar aldrig … kanske bara målar om eller så … men byter liksom inte liv …. Tur vi har gjort det och så många gånger! Hoppas det blir många fler liv att uppleva.

Svaga människor vid makten är …. bedrövligt! Svaga ledare, svaga personligheter, svag kompetens …. Ringholm ger en bild av vad jag menar. Det finns ledare som inte tål och inte klarar av … sedan finns det ledare som inte berörs … ledare med en naturlig inre styrka … utan prestige. Ledare som lyfter fram andra utan att känna sig hotade. Den andra typen av ledare tror fortfarande att de kan vara bäst och ska bestämma allt … kontrollera och bestämma … tål inte … klarar inte … är löjligt känsliga för kritik.

Svaga ledare och starka ledare. De man hyser respekt för och de som man med bästa vilja i världen ändå aldrig kan känna DEN respekten inför. Så är det bara! Det gäller …. nej det tar jag en annan gång. Men jag tycker om att få möjlighet att hysa respekt för människor p gr a deras kompetens och mogenhet i varandet. Vardagsvarabdet.

Långt ifrån alla är värda respekt! Så är det bara! Och det är bedrövligt i sig! Jag gillar kompetenta, mogna, ödmjuka och handlingskraftiga människor. Jag tycker om när människor är tydliga i sina gränsdragningar. Jag gillar inte mesiga människor! Nu pratar jag om vuxna! Förståss!

*kram* Mia * Flingan * Semlan *kram*

”Du och jag har Hjärnor. De andra har bara grått ludd.”

Nalle Puh

Annonser

Om *blogfia*

Sometimes I like what I see – then I shoot! – Sometimes I don't like what I see – then I shoot too!

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: