RSS Flöde

Månadsarkiv: juni 2011

Oktober 2001

Jag kände att det var dags för ett nytt kort valt i koncentration … det blev:

Simplicity
5 of Earth

”When true simplicity is gained to bow and to bend we will not be ashamed…”

It is time to give thanks for simple gifts. For the ability to work, and the blessing of earning your own bread… for the beauty of the natural world… for friends and family… for humility… If you have been feeling impoverished in any way, stop now and count all your simple blessings. You are so close to comfort and a sense of richness, if you can only change your perception….(Lunaea)


Den 1 oktober 2001.


Ny månad. Jag väntar på besked. Hoppas på ngt positivt. Ngt spännande. Ngt nytt. *hoppas*

Ibland undrar jag om jag är allergisk mot kaffe i vissa sammanhang. Sådana sammanhang då jag nyser och nyser och nyser och …. Evinnerliga nysningar tycks det.

Så är det bara!

”Ibland är en båt en båt och ibland är den närmast en Olyckshändelse. Det beror alldeles på om du är över eller under den.”
Nalle Puh

Den 2 oktober 2001.


Jag tycker matte och matematiksvårigheter blir intressantare och intressantare. Viss är det så att alla kan tycka att matte är kul … även om man inte egentligen är en ”stjärna” på matte! Så tror jag i alla fall!

Jag undrar över vilket förhållningssätt man har till matte och hur det skiljer sig i olika åldersgrupper. Jag undrar också över hur förhållningssättet till matte är hos lärare … särskilt då hos lärare som undervisar i matte … och då särskilt nyfiken är jag på lärare som undervisar på de lägre stadierna. Även det kan bli föremål för en undersökning och uppsats.

Nog skulle jag kunna hitta områden att forska omkring om jag bara hade mer tid! Mer tid och mer tid …! Av olika anledningar så måste jag prioritera vissa saker framför andra. Ibland är vissa saker ”måsten” och ofta har ”måsten” ekonomiska förtecken som att tjäna sitt levebröd. Därför gäller det att finna nya vägar och det gör jag … undan för undan … Tänk om …. Tänk om man kunde forska på heltid! Bara tänk om! *drömmer* 

Idag har gjort viktiga saker. Idag också alltså! Hemskt mycket viktigt och jag känner det inom mig. Det känns bra! En liten sten har faktiskt fallit från mitt hjärta. Jag har varit bekymrad för en liten ung dam. Men nu vet jag att det jobbas på det.

Jag har varit och är bekymrad över Mia också. Mia har haft det svårt och har det svårt. ”Återfall” ty minnen har brutalt ramlat över och Mia kände säkert den där hopplösheten. Tänk om man kunde lyfta den av henne! Men man kan nog bara finnas vid sidan medan Mia själv tar sig igenom och förbi för att komma vidare i och till sitt alldeles egna liv som hon själv skapar och har makten över. Visst kommer Mia dit! Det är jag alldeles övertygad om. Men jag är lika säker på att det blir att kämpa många gånger. Men snart … ganska snart … för i ett livstidsperspektiv så blir det faktiskt snart.

Så är det bara!

”Alla uppskattar inte att bli uppskvalpade på åstranden genom att någon släpper ner en stor sten på dem.”
Nalle Puh

Den 6 oktober 2001.


Idag har jag äntligen kommit igång ordentligt med pluggandet. Tack vare Min Vattuman som gick åstad ut i svampskogen med Lilla GullHjärtat och Yassim. Jag satt alldeles i lugn och ro för att plugga. Nu har jag klarat av två böcker. Känner mig tillfreds och känner mig duktig. Jag har hittat flera bra länkar med statliga utredningar och annat nyttigt för uppsatsskrivande med mera.

Eftersom min hjärna behöver en massa energi när jag pluggar har jag både ätit popcorn och godis och äpplen … Inte har jag varit ute och rört på mig! Onyttigt leverne tycks det. Men jag känner mig ändå nöjd som sagt var.

Nu ska jag hålla kväll. Klockan är 23:01 pip.

Så är det bara!

”Försök att inte sätta dig på tistlarna – all Musten går ur dem. Förresten kan någon ha tänkt äta upp dem till lunch.”
Nalle Puh

Den 7 oktober 2001.


Idag är det ”Birgitta”! Idag är det 21 år sedan jag slutade röka. Det känns som det var förra året. Jag skulle kunna bli rökare igen. Hur lätt som helst. Men jag vill INTE. Därför kan jag helt enkelt inte smaka ett endaste litet bloss. Går absolut inte! För då skulle jag säker trilla dit igen. Jag vill ha kontroll över denna delen av mitt liv. Basta!

Hörde precis att USA hade …. *kalla kårar utefter ryggraden*. Måste följa nyheterna denna kväll. Men jag har faktiskt varit duktig idag och läst en bok till. 

Jag har också skrivit för att få bup-klinikernas verksamhetsberättelser. Ska bli intressant att se hur de är skrivna och vad de innehåller. Denna verksamhet kommer att beröras i min uppsats.

Men Yassim har inte varit duktig. Nu är han inte lydig alls. Har han redan kommit in i puberteten!? Han kommer inte när man kallar. Idag sprang han hem i stället för till Min Vattuman när de var i skogen!! Fy på dig Yassim! Min Vattuman kopplade honom hemma och gick en runda till. Det är till att visa vem som bestämmer. Konsekvens och envishet. 

Jag har fyllt på lite böcker på ”Utvecklingsutrymme”. Läs!

Så är det bara!

”Han kan alltid fundera ut en snillrik plan.”
Nalle Puh

Den 11 oktober 2001.


Idag blev jag:

Master of Social Science
Main subject: Education

Jo, jag är glad *jätteglad*

Vi har firat … champangeglasen kom fram. Så var det bara!

Jag är jätteglad och stolt, Jag tycker t o m att jag får vara det. Åt fanders med allt vad ”Jante” heter! 

Hurra för mig!

Jag har faktiskt läst alla mina poäng vid sidan av mitt jobb. Det har minsann inneburit uppoffringar – självvalda! All fritid går till mina studier. När andra åker till Mallorca – London – New York – mm så pluggar jag. Vi kopplar av när vi hälsar på våra släktingar. Denna helgen ska jag koppla av en dag. Sedan ska jag plugga. Det tar inte slut – hoppas jag. Jag är glad för att jag är nyfiken och ständigt vill lära mer.

Jag tycker jag är duktig – jag vill vara det – Så är det bara!

Jo, jag är faktiskt glad för att jag är den jag är och jag kan vara stolt över mig själv.

Visst har jag uppdaterat både mitt CV ochLivslångaLärandet.

Så är det bara!

”Så mycket som är skoj och så mycket jag vill bli.”
Nalle Puh

Den 15 oktober 2001.


Idag har jag jobbat och även varit på fortbildning.

I morgon är jag kompledig och ska plugga. 

Så är det bara!

”Så mycket som är skoj och så mycket jag vill bli.”
Nalle Puh

Den 21 oktober 2001.


En mycket händelserik helg!

Nu är jag trött – har bastat – jobbat här – mm 

Nu väntar … 

Så är det bara!

”Så mycket som är skoj och så mycket jag vill bli.”
Nalle Puh

Den 22 oktober 2001.


En mycket trött dag! Fast det märktes nog inte …

Jag filardenna … 

Så mycket idéer … vad ska jag göra med alla  … hur ska jag få tid att utveckla … vill ju!

Så är det bara!

”Så mycket som är skoj och så mycket jag vill bli.”
Nalle Puh

Den 26 oktober 2001.


Idag har jag varit sjuk. Fast jag inte har tid med det. Som tur är är jag bättre nu. Ibland har jag frusit så in i märgen att jag varit tvungen att sno en filt omkring mig. Jag har varit iskall på en punkt under foten så jag har trott att alla mina skor har haft spruckna sulor. Men det har de ju inte.

Nu är jag bättre dock och jag har städat lite i mitt arbetsrum så nu är det upp_och_ner. Massor med papper och pärmar på fel ställe innan de förhoppningsvis hamnar på rätt plats. Ja, ja, ja!

Jag har skaffat en ny telefon genom detta trista poängsystem … varför kan man inte ha lägre priser i stället! … Använder jag inte mina poäng så fryser de inne!!! Sånt gillar jag inte alls. Inte gillar jag rabattkuponger heller. Sätt lägre priser i stället för detta trams. Vem har tid att passa rabatter och komma ihåg alla dessa kuponger. Nej fy för!

Hur ska det gå med världen!? Hur mycket utrymme vill man ge till dessa människoförtryckande talibaner!? Tänk vad outbildade människor kan luras! Tänk denna stora massa av outbildade muslimer som förs bakom ljuset och eldas upp till människovidrig hets! Vilken Gud stöder terrorister!?

Hur kan unga muslimska självmordssprängarkandidater bara gå på något så dumt som att de skulle hamna i ett paradis med … var det 30 eller 70 oskulder … Hur fasen kan man bara hitta på något sådant! Hur bara kan man tro på det! Dessutom att någon god gud skulle gilla det. Ska man skratta eller gråta. Även om det ter sig dummare än dumt så kan man ju inte skratta ändå. Det är djupt och fruktansvärt tragiskt att muslimer vill lura sina egna unga pojkar och djupaste tragik är det att unga människor tillåter sig att föras i en sådan dödlig fälla. Inte har de Allah med sig! Det kan jag lova. Allah är en god gud. Allah är säkert ytterst bekymrad över hur han missbrukas. Det är förtvivlande.

Hur ska det gå med världen? Måtte de spåra upp dessa människofientliga terrorister. 

Tänk så onda människor det finns! Människodjur!

Så är det bara!

”Alla kan inte och somliga vill inte. Så är det bara.”
Nalle Puh

Den 29 oktober 2001.


Jag har så mycket av andra idéer i huvudet nuförtiden så jag inte hinner skriva mina tankar här. Ibland saknar jag det. Men denna sparsamhet av tankar är nog lite av en ”Time-out”. Kanske behöver jag ta det lite lugnt här. Det blir så mycket av att ge av sig själv. För hela världen … och vem är världen förresten?

Hur vet man det man tror att man vet?

Vad är egentligen en tanke? Är mina tankar mina? Min tanke kanske har tänkts av någon annan eller har kanske en annan tänkt min tanke. Vems tanke är det? Eller kan inte tankar ägas?

Vad är egentligen en tanke? Hur uppstår den? Var? Är det molekyler? Eller är det elektriska laddningar? Vem vet?

Kan även tankar produceras i ett provrör? Kan man titta på andras tankar?

Det finns så himla mycket hela tiden som man (läs jag) vill veta mera om. Så är det bara! Härligt! Härligt!

”En Riktigt Skarp Hjärna kan fånga en Heffaklump om han bara vet hur man ska göra.”
Nalle Puh

© Birgitta Rudenius

September 2001

Jag kände att det var dags för ett nytt kort valt i koncentration … det blev:

Simplicity
5 of Earth

”When true simplicity is gained to bow and to bend we will not be ashamed…”

It is time to give thanks for simple gifts. For the ability to work, and the blessing of earning your own bread… for the beauty of the natural world… for friends and family… for humility… If you have been feeling impoverished in any way, stop now and count all your simple blessings. You are so close to comfort and a sense of richness, if you can only change your perception….(Lunaea)


Den 1 Augusti 2001.


Jag tar en liten paus – Time Out heter det så fint – nu efter 2,5 års dagboksskrivande. Mitt dagboksskrivande har varit ett sätt att ”titta på tankar”. Det är både kul och intressant. I stort sett ganska fritt också även om jag gör mina medvetna val av just de tankar som känns viktiga att ”titta på”. När jag går tillbaks och läser det jag skrivit tidigare brukar jag tycka om att läsa mitt skrivna. Det är ju tiders ögonblick i mitt liv. Ögonblick som formar, förändrar, inverkar, påverkar, utvecklar … ett liv … hela livet.

Det är bra att testa tankar och uppfattningar. Både mot sig själv och mot andras tankar. Genom att ”titta” lite på andras tankar kan man uppleva bekräftelse på de egna tankarna eller kanske få nya infallsvinklar att komma vidare i sina egna tankar. 

Just tänkandet – reflekterandet över vardagens händelser och inte minst runt beslut man skall ta – är en viktig del på vägen i livet. Himla viktig skulle jag vilja påstå. Den bästa gåva man kan ge sig själv är frihet i tänkandet, nyfikenhet i frågandet och ideligt sökande efter svar …  utveckla sin förmåga att göra mogna medvetna och kloka val till gagn både för sig själv och andra. 

Man måste vara ärlig och rättvis mot sig själv! Aldrig klandra sig för vad andra människor gjort och bär ansvar för. Man måste också inse sina egna begränsningar och rörelsefrihet för beslut i specifika situationer där en annan människa har övertag. Nu tänker jag på Mina Regnbågsbarn som så ofta klandrar sig själva. Det är fel och det är orättvist! Det finns situationer när en annan människa har tagit makten. I en sådan situation kan man kanske endast välja begränsat. Efteråt är det alltid lätt att komma på bättre alternativ för handlingar men i den stunden fanns inte de alternativen. Så kan det vara!

Det finns tankar som inte hjälps av att titta på andra tankar. Det finns tankar som fastnat och inte kommer loss. En människa som bär tankar som fastnat har två vägar. Den ena vägen är att låta alla sina tankar fastna ihop med de fastnade tankarna och då är man i de fastnade tankars våld. Den andra vägen är att låta de fria tankarna ta över och leda åt andra håll än där fastnade tankar härjar! 

Det är väl lite av att ta makten över sitt eget liv. Det är väl varje människas skyldighet mot sig själv! Det är värt att anstränga sig lite extra för. Det är varje människa värd mot sig själv. Så tycker jag!

Lite skriver jag nog ändå! fast det blir just nu i YassimsDiary – här.

”Alla kan inte och somliga vill inte. Så är det bara.”
Nalle Puh

Den 13 Augusti 2001.


Just nu går det omkring många som är oroliga för att börja skolan igen efter sommaruppehållet. De är rädda, oroliga och mår väldigt dåligt för att … de vet ju inte om de ska mötas av dessa hemska trakasserier igen. Trakasserier som mobbningen är. Trakasserier och plågor. 

Jag förstår att det känns osäkert och att det är skrämmande.

Det vore trevligt om fler barn och ungdomar kunde medverka till allas trivsel och ta ansvar för vad som händer på skolgårdar, i korridorer och klassrum. Kompisarna vet mer vad som sker än de vuxna för barn är skickliga på att dölja. Att inget säga eller göra i en sådan situation när en kompis far illa är att vara medbrottsling och plågoande. Så är det bara!

Jag önskar att det fanns fler modiga och justa ungdomar i klassrummen och på skolorna.  Ja det gör jag verkligen! 

Skärp er! Ta avstånd från fegiseriet!

”I-or som är en av mina vänner har tappat sin svans.”
Nalle Puh

Den 16 Augusti 2001.


Apropå vad jag skrev den 13 augustiNy sida! Tack Malin!

Så här gör plågoandar och det är sannerligen inte ”friskt”!

Skärp er! Ta avstånd från fegiseriet!

Apropå mobbning – Folkpartiet Liberalerna – Partiledarhantering!!!

Jag tycker det är värre än skamligt att behandla sina ledare som folkpartister gör. Inte inger det varken förtroende eller respekt. 

Folkparti och liberaler – det är nog bara tomma ord – i verkligheten verkar de ha väldigt lätt för att ta ifrån vanliga människor ”det liberala” för att folkpartipolitiker ska få mästra och bestämma vad som är bäst för andra. 

Nej fy sören!

Folkpartiet verkar vilja ”köpa” kändisar och tror kanske att det är vägen in i Sveriges riksdag. Måtte tillräckligt många genomskåda detta. För min del är jag övertygad om att det finns allvarliga brister i partiets program som gör att väljarna skyr folkpartiet – med rätta! 

Jag vill minsann bestämma så mycket som möjligt övermitt eget liv och min egen vardag! Mmmmm – det vill jag!

”I-or som är en av mina vänner har tappat sin svans.”
Nalle Puh

Den 2 September 2001.


Vissa länkar fungerar inte! Här kommer de nya för de viktiga sidorna:

[Forum][Gästbok][Fråga doktorn][Chat]

Det var länge sedan jag skrev en insändare – men nu är det gjort! Jag kunde inte låta bli. En gammal kvinna som önskar få plats på ett äldreboende bedöms av biståndshandläggaren inte ha detta behov! Vadå! Det är väl självklart att en äldre medborgare ska få välja sitt boende! Jag kan mycket väl tänka mig att det känns tryggare att veta att det finns personal i närheten när man känner att krafter tryter och hälsan börjar svikta. Det hjälper inte att hemtjänsten tittar till ett par gånger om dagen. Däremellan kan ju vad som helst hända … t ex att grannarna stjäl allt man har så som skedde i Malmö!

Nej fy sören!

Jag blev så upprörd! Politiker och tjänstemän ska ge god service åt medborgarna. Politikerna ska framförallt skapa de förutsättningar som krävs. Medborgarna ska minsann själva få avgöra och bestämma! Inte politiker eller tjänstemän!

Glöm inte! … att rösta i det öppna provvalet!
Kryssa för Håkan Sandin och Birgitta Ericson och ett par till …

”Det är alltid bra att veta var man har sina släktingar och vänner, oavsett om man behöver dem eller ej.”
Nalle Puh

Den 13 September 2001.


Apropå det mest förskräckliga terroristdåd … Hur kan det finnas en sådan ondska och ett sådant fanatiskt hat hos människor!? De som bär ansvaret är inga människomänniskor utan de är människofientliga människodjur! Så är det bara!

Här finns länkar till nyheter på Internet

Man vandrar runt i vardagen med en dämpande tyngd och frågor som biter sig fast i tankarna. Hur kunde detta ske? Hur kan någon vara i stånd att iscensätta detta terroristdåd eller denna krigsförklaring? Hur kan någon bära ett sådant förblindat fanatiskt hat? Hur ….?

Stackars alla dessa människor som drabbats! De som tvingades med i attacken och de som drabbades av dådet … och alla deras anhöriga … alla dessa oskyldiga människor … för fega fanatikers handlingar … Måtte dessa spåras upp och förgöras både för sin egen och andra människors skull … omvändelse är det säkert inte tal om i detta fall … Vem månde deras gud vara … Det kan varken vara Gud eller Allah. Det är då en sak som är säker! Så är det bara!

Den 16 September 2001.


Jag har lagt ut Mias 12:e sida nu. Den speglar tankar som många funderar kring tror jag. Mia är som vanligt så klok. Så är det bara!

Här finns länkar till nyheter på Internet

Annars pluggar jag och försöker få allt på plats i mitt liv just nu. Detta står närmast på tur nu att ta tag i och sammanställa. Yassim tar också en stor del av min fria tid. Jag är glad för honom.

Glöm inte! … att rösta i det öppna provvalet!
Kryssa för Håkan Sandin och Birgitta Ericson och ett par till …

”När du väljer ny klocksträng till din ytterdörr se då till att det inte är någon annans svans.”
Nalle Puh

Den 25 September 2001.


Nu har det hänt en hel del och jag har väldigt mycket på gång. Mitt nya företag är inregistrerat och det känns kul att vara företagare igen. Ska också bli spännande att se hur det utvecklas.

Som tur är får jag hjälp av Min Vattuman när det gäller promenerandet och rastandet av Yassim. Som tur är. Tyvärr har jag varit tvungen att säga nej till en liten tikvalp som jag hemskt gärna skulle vilja ha. Det går bara inte just nu … hur gärna jag än vill. Ibland måste även jag vara realistisk och lite förnuftig … inte bara låta känslorna och önskningar styra. Inte tänka ”det ordnar sig på något sätt”. Jag är nämligen där att jag redan sagt så ett par gånger och hur jag får allt att fungera är ibland även för mig en gåta. Så kan det vara!

”Mia Lilla” har inte mått så bra de senaste dagarna. Jag brukar skriva ”Mia Lilla” och en gång undrade Mia över det för hon menade att jag vet ju inte om hon är liten *ler* DET vet jag ju inte men jag vet att Mia är ”Mia Lilla” för mig. Ändå. Kroppsstorleken har liksom inte med det att göra. Den är ju ganska oväsentlig i viktigare sammanhang. 

Nu har jag målat naglarna tre gånger medan jag skrivit här. Hoppas det håller i en vecka. Hoppas också att jag inte trycker fel på ngn tangent så det blir avskavt på ngn av naglarna. Färgen är lila och pärlemor. Inte den snyggaste färgen men ganska häftigt ändå. Så det så! 

”För de som inte är bildade är A bara tre pinnar.”
Nalle Puh

Den 27 September 2001.


Det händer mycket på många fronter. Regeringen har NU (först!) tagit tag i mobbningfrågan och faktiskt gjort enwebbplats. Tänka sig. Jag har hållit på i minst 5 år och det är faktiskt ganska länge när det gäller ”cyberår”. Jag har faktiskt varit aktiv och mycket engagerad här i många år. Tänka vad det har kostat i möda och pengar! Eget arbete. Det är ett arbete som är värt allt detta. Så är det bara!

Nu har jag inregistrerat mitt företag för att finansiera verksamheten. Jag kommer att be alla som önskar råd från mig att bidra till verksamheten genom att sätta in från 250 kr. Det går bra med vilket belopp som helst över 250 kr. Jag tror faktiskt att det är värt det, eller hur?! Bankgirot är 5512-7880.

Min sida eller rättare mina sidor om mobbning är välbesökta. Idag när jag kollade hade 101 besökare varit på Mot Mobbning-sidan. Jag har en egen privat statistik där jag kan se alla träffar vilket är ca 70 000 per månad. Jag kan inte se vilka som besöker sidorna men jag kan se vilka filer och sidor som öppnas mest frekvent. Min äldste fixar detta. För hela min webbplats. Inte dåligt va! Han är himla duktig! Jag bara säger det!

Mitt Lilla GullHjärta är också så duktig. Hennes ”fröken” för keyboard-spelningen hade aldrig haft någon så liten som lärt sig noter så snabbt. Jo jag tackar jag! Lilla GullHjärtat fick pianospelbok av sin mormor i julklapp. Mormorn tyckte minsann också att GullHjärtat lärde fort. Helnoter och halvnoter mm mm Hon spelade hela stycken fortare än kvickt. Vad månde bliva!?

Min Mellan och Min Yngsta är också himla duktiga. Så är det!

”Hemligheten med att vinna i Puhpinnar är att kasta ner pinnen med den rätta knycken.”
Nalle Puh

Den 30 September 2001.


Sova ut …. så skönt. Nu tror jag att jag har fått sova ut för denna gången. All sömn jag samlat på mig. Det är helt OK bara jag får sova också … ngn gång emellanåt.

Nu har jag en vecka framför mig som kräver extra av mig. Sånt som jag egentligen inte själv beslutat om men … extra … utöver det vanliga. En vecka går ju egentligen ganska snabbt så det får väl gå.

Jag har hunnit göra min föreläsning också och jag tror jag är lite nöjd med den. Ska kolla bara också lite småsaker som teckensnittets storlek … ser det OK ut … osv … ! Jag ska kolla både genom OH och storbildsprojektor. Nu när den är gjord ska den bara sätta sig i huvudet också så fungerar det kanske bra. Förhoppningsvis.

Nu är det snart ny månad dessutom. Den månaden då jag kan fira att jag slutade röka för ett antal år sedan. På min egen dag för 21 år sedan slutade jag faktiskt. Så himla duktigt av mig!

Alla som klarar att sluta röka är duktiga! Så är det bara!

”Ibland är en båt en båt och ibland är den närmast en Olyckshändelse. Det beror alldeles på om du är över eller under den.”
Nalle Puh

© Birgitta Rudenius

Augusti 2001

Jag kände att det var dags för ett nytt kort valt i koncentration … det blev:

Simplicity
5 of Earth

”When true simplicity is gained to bow and to bend we will not be ashamed…”

It is time to give thanks for simple gifts. For the ability to work, and the blessing of earning your own bread… for the beauty of the natural world… for friends and family… for humility… If you have been feeling impoverished in any way, stop now and count all your simple blessings. You are so close to comfort and a sense of richness, if you can only change your perception….(Lunaea)


Den 1 Augusti 2001.


Jag tar en liten paus – Time Out heter det så fint – nu efter 2,5 års dagboksskrivande. Mitt dagboksskrivande har varit ett sätt att ”titta på tankar”. Det är både kul och intressant. I stort sett ganska fritt också även om jag gör mina medvetna val av just de tankar som känns viktiga att ”titta på”. När jag går tillbaks och läser det jag skrivit tidigare brukar jag tycka om att läsa mitt skrivna. Det är ju tiders ögonblick i mitt liv. Ögonblick som formar, förändrar, inverkar, påverkar, utvecklar … ett liv … hela livet.

Det är bra att testa tankar och uppfattningar. Både mot sig själv och mot andras tankar. Genom att ”titta” lite på andras tankar kan man uppleva bekräftelse på de egna tankarna eller kanske få nya infallsvinklar att komma vidare i sina egna tankar. 

Just tänkandet – reflekterandet över vardagens händelser och inte minst runt beslut man skall ta – är en viktig del på vägen i livet. Himla viktig skulle jag vilja påstå. Den bästa gåva man kan ge sig själv är frihet i tänkandet, nyfikenhet i frågandet och ideligt sökande efter svar …  utveckla sin förmåga att göra mogna medvetna och kloka val till gagn både för sig själv och andra. 

Man måste vara ärlig och rättvis mot sig själv! Aldrig klandra sig för vad andra människor gjort och bär ansvar för. Man måste också inse sina egna begränsningar och rörelsefrihet för beslut i specifika situationer där en annan människa har övertag. Nu tänker jag på Mina Regnbågsbarn som så ofta klandrar sig själva. Det är fel och det är orättvist! Det finns situationer när en annan människa har tagit makten. I en sådan situation kan man kanske endast välja begränsat. Efteråt är det alltid lätt att komma på bättre alternativ för handlingar men i den stunden fanns inte de alternativen. Så kan det vara!

Det finns tankar som inte hjälps av att titta på andra tankar. Det finns tankar som fastnat och inte kommer loss. En människa som bär tankar som fastnat har två vägar. Den ena vägen är att låta alla sina tankar fastna ihop med de fastnade tankarna och då är man i de fastnade tankars våld. Den andra vägen är att låta de fria tankarna ta över och leda åt andra håll än där fastnade tankar härjar! 

Det är väl lite av att ta makten över sitt eget liv. Det är väl varje människas skyldighet mot sig själv! Det är värt att anstränga sig lite extra för. Det är varje människa värd mot sig själv. Så tycker jag!

Lite skriver jag nog ändå! fast det blir just nu i YassimsDiary – här.

”Alla kan inte och somliga vill inte. Så är det bara.”
Nalle Puh

Den 13 Augusti 2001.


Just nu går det omkring många som är oroliga för att börja skolan igen efter sommaruppehållet. De är rädda, oroliga och mår väldigt dåligt för att … de vet ju inte om de ska mötas av dessa hemska trakasserier igen. Trakasserier som mobbningen är. Trakasserier och plågor. 

Jag förstår att det känns osäkert och att det är skrämmande.

Det vore trevligt om fler barn och ungdomar kunde medverka till allas trivsel och ta ansvar för vad som händer på skolgårdar, i korridorer och klassrum. Kompisarna vet mer vad som sker än de vuxna för barn är skickliga på att dölja. Att inget säga eller göra i en sådan situation när en kompis far illa är att vara medbrottsling och plågoande. Så är det bara!

Jag önskar att det fanns fler modiga och justa ungdomar i klassrummen och på skolorna.  Ja det gör jag verkligen! 

Skärp er! Ta avstånd från fegiseriet!

”I-or som är en av mina vänner har tappat sin svans.”
Nalle Puh

Den 16 Augusti 2001.


Apropå vad jag skrev den 13 augustiNy sida! Tack Malin!

Så här gör plågoandar och det är sannerligen inte ”friskt”!

Skärp er! Ta avstånd från fegiseriet!

Apropå mobbning – Folkpartiet Liberalerna – Partiledarhantering!!!

Jag tycker det är värre än skamligt att behandla sina ledare som folkpartister gör. Inte inger det varken förtroende eller respekt. 

Folkparti och liberaler – det är nog bara tomma ord – i verkligheten verkar de ha väldigt lätt för att ta ifrån vanliga människor ”det liberala” för att folkpartipolitiker ska få mästra och bestämma vad som är bäst för andra. 

Nej fy sören!

Folkpartiet verkar vilja ”köpa” kändisar och tror kanske att det är vägen in i Sveriges riksdag. Måtte tillräckligt många genomskåda detta. För min del är jag övertygad om att det finns allvarliga brister i partiets program som gör att väljarna skyr folkpartiet – med rätta! 

Jag vill minsann bestämma så mycket som möjligt övermitt eget liv och min egen vardag! Mmmmm – det vill jag!

”I-or som är en av mina vänner har tappat sin svans.”
Nalle Puh

Den 2 September 2001.


Vissa länkar fungerar inte! Här kommer de nya för de viktiga sidorna:

[Forum][Gästbok][Fråga doktorn][Chat]

Det var länge sedan jag skrev en insändare – men nu är det gjort! Jag kunde inte låta bli. En gammal kvinna som önskar få plats på ett äldreboende bedöms av biståndshandläggaren inte ha detta behov! Vadå! Det är väl självklart att en äldre medborgare ska få välja sitt boende! Jag kan mycket väl tänka mig att det känns tryggare att veta att det finns personal i närheten när man känner att krafter tryter och hälsan börjar svikta. Det hjälper inte att hemtjänsten tittar till ett par gånger om dagen. Däremellan kan ju vad som helst hända … t ex att grannarna stjäl allt man har så som skedde i Malmö!

Nej fy sören!

Jag blev så upprörd! Politiker och tjänstemän ska ge god service åt medborgarna. Politikerna ska framförallt skapa de förutsättningar som krävs. Medborgarna ska minsann själva få avgöra och bestämma! Inte politiker eller tjänstemän!

Glöm inte! … att rösta i det öppna provvalet!
Kryssa för Håkan Sandin och Birgitta Ericson och ett par till …

”Det är alltid bra att veta var man har sina släktingar och vänner, oavsett om man behöver dem eller ej.”
Nalle Puh

Den 13 September 2001.


Apropå det mest förskräckliga terroristdåd … Hur kan det finnas en sådan ondska och ett sådant fanatiskt hat hos människor!? De som bär ansvaret är inga människomänniskor utan de är människofientliga människodjur! Så är det bara!

Här finns länkar till nyheter på Internet

Man vandrar runt i vardagen med en dämpande tyngd och frågor som biter sig fast i tankarna. Hur kunde detta ske? Hur kan någon vara i stånd att iscensätta detta terroristdåd eller denna krigsförklaring? Hur kan någon bära ett sådant förblindat fanatiskt hat? Hur ….?

Stackars alla dessa människor som drabbats! De som tvingades med i attacken och de som drabbades av dådet … och alla deras anhöriga … alla dessa oskyldiga människor … för fega fanatikers handlingar … Måtte dessa spåras upp och förgöras både för sin egen och andra människors skull … omvändelse är det säkert inte tal om i detta fall … Vem månde deras gud vara … Det kan varken vara Gud eller Allah. Det är då en sak som är säker! Så är det bara!

Den 16 September 2001.


Jag har lagt ut Mias 12:e sida nu. Den speglar tankar som många funderar kring tror jag. Mia är som vanligt så klok. Så är det bara!

Här finns länkar till nyheter på Internet

Annars pluggar jag och försöker få allt på plats i mitt liv just nu. Detta står närmast på tur nu att ta tag i och sammanställa. Yassim tar också en stor del av min fria tid. Jag är glad för honom.

Glöm inte! … att rösta i det öppna provvalet!
Kryssa för Håkan Sandin och Birgitta Ericson och ett par till …

”När du väljer ny klocksträng till din ytterdörr se då till att det inte är någon annans svans.”
Nalle Puh

Den 25 September 2001.


Nu har det hänt en hel del och jag har väldigt mycket på gång. Mitt nya företag är inregistrerat och det känns kul att vara företagare igen. Ska också bli spännande att se hur det utvecklas.

Som tur är får jag hjälp av Min Vattuman när det gäller promenerandet och rastandet av Yassim. Som tur är. Tyvärr har jag varit tvungen att säga nej till en liten tikvalp som jag hemskt gärna skulle vilja ha. Det går bara inte just nu … hur gärna jag än vill. Ibland måste även jag vara realistisk och lite förnuftig … inte bara låta känslorna och önskningar styra. Inte tänka ”det ordnar sig på något sätt”. Jag är nämligen där att jag redan sagt så ett par gånger och hur jag får allt att fungera är ibland även för mig en gåta. Så kan det vara!

”Mia Lilla” har inte mått så bra de senaste dagarna. Jag brukar skriva ”Mia Lilla” och en gång undrade Mia över det för hon menade att jag vet ju inte om hon är liten *ler* DET vet jag ju inte men jag vet att Mia är ”Mia Lilla” för mig. Ändå. Kroppsstorleken har liksom inte med det att göra. Den är ju ganska oväsentlig i viktigare sammanhang. 

Nu har jag målat naglarna tre gånger medan jag skrivit här. Hoppas det håller i en vecka. Hoppas också att jag inte trycker fel på ngn tangent så det blir avskavt på ngn av naglarna. Färgen är lila och pärlemor. Inte den snyggaste färgen men ganska häftigt ändå. Så det så! 

”För de som inte är bildade är A bara tre pinnar.”
Nalle Puh

Den 27 September 2001.


Det händer mycket på många fronter. Regeringen har NU (först!) tagit tag i mobbningfrågan och faktiskt gjort enwebbplats. Tänka sig. Jag har hållit på i minst 5 år och det är faktiskt ganska länge när det gäller ”cyberår”. Jag har faktiskt varit aktiv och mycket engagerad här i många år. Tänka vad det har kostat i möda och pengar! Eget arbete. Det är ett arbete som är värt allt detta. Så är det bara!

Nu har jag inregistrerat mitt företag för att finansiera verksamheten. Jag kommer att be alla som önskar råd från mig att bidra till verksamheten genom att sätta in från 250 kr. Det går bra med vilket belopp som helst över 250 kr. Jag tror faktiskt att det är värt det, eller hur?! Bankgirot är 5512-7880.

Min sida eller rättare mina sidor om mobbning är välbesökta. Idag när jag kollade hade 101 besökare varit på Mot Mobbning-sidan. Jag har en egen privat statistik där jag kan se alla träffar vilket är ca 70 000 per månad. Jag kan inte se vilka som besöker sidorna men jag kan se vilka filer och sidor som öppnas mest frekvent. Min äldste fixar detta. För hela min webbplats. Inte dåligt va! Han är himla duktig! Jag bara säger det!

Mitt Lilla GullHjärta är också så duktig. Hennes ”fröken” för keyboard-spelningen hade aldrig haft någon så liten som lärt sig noter så snabbt. Jo jag tackar jag! Lilla GullHjärtat fick pianospelbok av sin mormor i julklapp. Mormorn tyckte minsann också att GullHjärtat lärde fort. Helnoter och halvnoter mm mm Hon spelade hela stycken fortare än kvickt. Vad månde bliva!?

Min Mellan och Min Yngsta är också himla duktiga. Så är det!

”Hemligheten med att vinna i Puhpinnar är att kasta ner pinnen med den rätta knycken.”
Nalle Puh

Den 30 September 2001.


Sova ut …. så skönt. Nu tror jag att jag har fått sova ut för denna gången. All sömn jag samlat på mig. Det är helt OK bara jag får sova också … ngn gång emellanåt.

Nu har jag en vecka framför mig som kräver extra av mig. Sånt som jag egentligen inte själv beslutat om men … extra … utöver det vanliga. En vecka går ju egentligen ganska snabbt så det får väl gå.

Jag har hunnit göra min föreläsning också och jag tror jag är lite nöjd med den. Ska kolla bara också lite småsaker som teckensnittets storlek … ser det OK ut … osv … ! Jag ska kolla både genom OH och storbildsprojektor. Nu när den är gjord ska den bara sätta sig i huvudet också så fungerar det kanske bra. Förhoppningsvis.

Nu är det snart ny månad dessutom. Den månaden då jag kan fira att jag slutade röka för ett antal år sedan. På min egen dag för 21 år sedan slutade jag faktiskt. Så himla duktigt av mig!

Alla som klarar att sluta röka är duktiga! Så är det bara!

”Ibland är en båt en båt och ibland är den närmast en Olyckshändelse. Det beror alldeles på om du är över eller under den.”
Nalle Puh

© Birgitta Rudenius

Juli 2001

Jag kände att det var dags för ett nytt kort valt i koncentration … det blev:

Simplicity
5 of Earth

”When true simplicity is gained to bow and to bend we will not be ashamed…”

It is time to give thanks for simple gifts. For the ability to work, and the blessing of earning your own bread… for the beauty of the natural world… for friends and family… for humility… If you have been feeling impoverished in any way, stop now and count all your simple blessings. You are so close to comfort and a sense of richness, if you can only change your perception….(Lunaea)


Den 1-3 Juli 2001.


Idag måste jag börja med en eloge till Polisen! Bravo! I NST idag läste jag att polisen ingrep och tog rånarna innan de slog till. Spaning och planering gav resultat. Man känner ju nästan hoppet spira lite smått. Kanske kan våran polis ändå …! För det mesta läser man om alla brott där brottslingen kommer undan och brottsoffren får lida skador. Fruktansvärt! Fruktansvärd utveckling när brottslingar kommer undan. Det ska de inte kunna! De ska tas fast! De ska sota sina gärningar! De ska ersätta all skada de åsamkat! Brottsoffren ska kunna känna upprättelse. Så ska det vara i ett sunt samhälle!

Allt annat är fel! Ur alla tänkbara synvinklar! Så är det bara! Ge polisen möjlighet att ta fast alla brottslingar. Se till så vi får ett fungerande rättsmaskineri som verkligen skipar vad vi menar med ”rätt”. Inte vad någon juridisk byråkrat anser med ”rätt”. Det ska vara ”Rätt” enligt våra grundvärderingar. Man ska inte skada någon annan och man ska inte skada någon annans egendom! Basta! Gör man det så blir det garanterat påföljder och ersättningskrav. Ingen ska kunna komma undan. Ingen! Alla mår bra av att göra rätt för sig. Alla! Så är det bara!

”Helt plötsligt kände Nasse att dagen var mycket skönare än han trott.”
Nalle Puh

Den 4-5 Juli 2001.


Jag pratade med mitt Lilla GullHjärta idag. GullHjärtat sjöng en sång som visade sig vara av Norman. GullHjärtat kunde hela texten och jag fylldes av beundran och frågade:

-Hur kommer det sig att du kommer ihåg alla orden?

-Det är bara för att jag är så duktig, svarade GullHjärtat så självklart som bara den.

-Är det bra att vara duktig? undrade jag vidare och -Är man alltid duktig? och Varför vill man egentligen vara duktig? 

*denna mormorn älskar att höra barns fundersamma kloka svar*

-Nej, man är inte alltid duktig, svarade GullHjärtat och fortsatte

-Det är bra att vara duktig för då blir man populär.

Nu blev mormorn riktigt nyfiken!!!

-Menar du att kompisarna tycker om en?

-Ja. Är man duktig så kan man hjälpa sina kompisar och då tycker dom om en.

-Men tänk om dom ber om hjälp fast dom egentligen borde anstränga sig själva för att kunna? undrade jag då.

-Jamen jag känner av dom, säger GullHjärtat då.

-Känner av?

-Ja, jag väntar lite så de får försöka själva och då klarar det det ibland, annars hjälper jag dom.

-När xx sa att han behövde mycket hjälp i klassen så var det minsann så. Han behövde jättemycket hjälp.

-Behöver du aldrig hjälp då? Vem hjälper dig när du behöver hjälp?

-Men mormor jag kunde ju läsa och skriva och plus och så redan!

-Himmel så mycket de har fått lära sig i skolan – läsa och skriva och … Men vad har du fått lära dig för jättemycket?

Nu tänker Lilla GullHjärtat så det knakar. Det är tyst ovanligt länge för Mitt LillaGullHjärta är en riktig liten pratkvarn. Till och med GullHjärtat tycker tystnaden blir lite lustig och fnittrar till och säger:

-Mormor jag kommer inte på något!

-Men milde tid! säger Mormorn du har ju också rätt att lära dig jättemycket i skolan!

-Jo, en gång så var det en fröken som sa till mig att jag läste för fort. Då tänkte jag på det och sa till fröken att jag skulle försöka läsa saktare. För man ska ju stanna vid punkt!? Nu gör jag det.

Mormorn höll med om att visst ska man stanna till lite vid punkt. 

-Är det det enda du har lärt dig i skolan (detta året)?

***

Vad säger man? Vad tänker man?

Jag vet ju också att Lilla GullHjärtat får sitta och klippa ut bokstäver och skriva de i rader. Stora …. och lilla … HIMMEL! Det måste väl finnas mer avancerade uppgifter för barn som redan kan! Jag vet att Mitt Lilla GullHjärta ibland tycker uppgifterna är urtrista … uppgifter med leda … Var finns utmaningen för barn som kan en hel del? För de barn som kan läsa och skriva när de börjar skolan. Mitt GullHjärta börjar dessutom ett år tidigare.

Jag skulle väldigt gärna vilja höra denna frökens motiv och uppfattning om syfte med de förelagda uppgifterna. Det är en sak som är säker!

”För somliga är A bara tre pinnar.”
Nalle Puh

Den 6 Juli 2001.


Nu börjar jag känna sommar och lov. Börjar alltså!

Mitt Lilla GullHjärta var såååå glad för de nyasommartofflorna som vi målade lite ….

”Titta jag simmar!”
Nalle Puh

Den 7 Juli 2001.


Idag har jag klarat det! Bara slappat i vilstolen. Faktiskt börjat läsa en roman. Jag letade länge i bokhyllan. Varje gång jag läste på baksidan tappade jag lusten för boken. Sedan tog jag en bok med titeln ”Nickelberget”. Den passade nog mitt humör nu … tänkte jag. Min Svärmor hade läst den 1975 .. tror jag. Den är lite konstig. Vet inte om jag gillar den än. Men läser gör jag. En roman som omväxling.

Idag har jag målat naglarna sommarcerise. Min älsklingsfärg på nagellack. Idag har jag badat fast inte där man tror. men mest har jag bara slappat, solat lite, läst, slappat, så skönt!

Jag har återigen börjat Ett Nytt Liv. Jag äter nu vad min kropp vill och mår bra av. Jag har ställt in mig. Min hjärna har ställt in mig och framförallt sig. Åh jag vet ju så väl vad som är nyttigt och vad som är bra. Min kropp också. Ibland (ofta) faller hela jag in i onyttigheter och alla inställningar saboterar. Då liksom växer min kropp. Himla dumt! Min kropp växer lätt. Det är inte lätt att lura den. Men jag kan styra den … när den där rätta stämningen infaller. Just nu styr jag och Min Hjärna. Tredje dagen nu! Redan! Min kropp gillar det. Då brukar den bli mindre. Brukar alltså.

När jag gör så som min kropp vill. Alltså stoppar i den sånt som den gillar då belönas jag med känsliga smaksinnen. Åh vad jag känner hur gott det faktiskt smakar. Idag tog jag mycket färsk vitlök i salladen. Lite vitt vin blev det också. Min kropp ville ha lite. 

Undrar när min kropp vill visa att den blivit lite mindre …?

Jag skriver någon annanstans också. Mitt hemligställe. Ingen vet mer än jag. Så ska det förbli. Ingen kommer att få veta men alla kan hitta dit. 

”Han kan alltid fundera ut en snillrik plan.”
Nalle Puh

Den 8-12 Juli 2001.


Tiden bara ramlar iväg!

Flera dagar i taget. Hur ska jag hinna allt jag vill!? Nu letar jag hund. Målat har jag … lite.

Denna helgen ska vi göra något spännande … eventuellt köpa. Ja, så är det bara!

Jag har fått flera jobberbjudanden. Kul! Kul! Kuuuul!

Sorgligheter också. Chippen fick sluta sina dagar här på denna jord. Chippen har rest till ”de sälla jaktmarkerna”. Hans resa blev så fin. Allt blev så bra … men … så sorgligt … så lesset … så ledsamt! Så saknad! Så innerligt saknad … framförallt av Sin LillMatte …. Min Yngsta. Svåra dagar … så är det bara!

Men nu … letar vi efter en hundvalp tillsammans. Jag …Min Yngsta …. och … Mitt lilla GullHjärta … Mitt BarnBarn.

Roligheter också. Lilla GullHjärtat fick två sköldpaddor som är kära i varandra på sina nya tofflor. Vi målade ute. Vi målade på tofflorna och på stenar vi hittat i Kåseberga.Lilla GullHjärtat är såååå glad för sina nya sommartofflor.  

”Det är sol över ån, det är sol över vår häck …”
Nalle Puh

Den 13 Juli 2001.


Jag är förälskad!

Min Yngsta är också förälskad.

Min Vattuman föll faktiskt!

Undrar om Mitt Lilla GullHjärta också blir lika förälskad …? Snart får jag veta.

Livsandarna lever ut sin fulla kapacitet. Så är det bara. Grip ögonblicket! Missa det inte! Det spelar ingen roll om det blir kort eller långt. Det viktigaste är att inte missa det. Ögonblicket. Förälskelsen. Förväntan. Otåligheten. Drömmen. Framtiden med Det Nya Livet i just vår familj.

Hoppas vi kan hämta henne ….. snaaaart! 

Åååååh …. en liten valp igen ….. ååååh.  *så glad*

*lycklig*

”Jag ska ha bjudning.”
Nalle Puh

Den 14-15 Juli 2001.


Nu har vi varit och tittat på valparna. Sååå underbara! Det finns inget som valpar. Oemotståndliga helt enkelt. Så är det bara! 

* glad*

*lycklig*

”Han hade hittat på en liten stump samma morgon.”
Nalle Puh

Den 16 Juli 2001.


Nu finns det bara valpar i huvudet på mig. Jag bär bilderna med mig vart jag går. Tar upp dem och tittar stup i kvarten. Ååååh!

Idag var vi i Varberg. Min Vattuman var på jakt efter nåt fäste till masten till båten. Jag blir rädd bara jag hör honom prata om att börja segla den också. Visst måste det vara tryggare och mindre farligt med en motor … än att segla för en ovan!? Lite orolig men vill ändå absolut inte hindra. Vill Min Vattuman så klart han ska. Samma gäller ju mig. Vill jag ngt så vill Min Vattuman också att jag ska ….. han hittade inget fäste men jag hittade ett par skor … seglarskor! *ler*

Jo, jag vill ha hund. Vill väldigt gärna ha hund igen. Tycker det känns spännande och helt rätt med valet avnya rasen. Helt rätt. Vill också kunna tänka mig att ha en kull valpar. Det vill Min Vattuman också … när jag vill det. faktiskt är huset också lämpligt och praktiskt disponerat för detta. Så himla roligt! Toppen! Så är det bara! 

*glad*

*lycklig hela tiden*

”Hjärtliga gratulationer på I-ors födelsedag.”
Nalle Puh

Den 17 Juli 2001.


Vilken härlig runda vi gick idag. Först ner för höjden, över hundra meters höjdskillnad, sedan genom dalen till nästa höjd, Kungsberget, säkert högre. Upp och ner och upp igen sedan tillbaka ner och upp. Drygt 8 km. Jättehärligt! Det lustiga var att jag blev inte trött. Jag kunde t o m springa lite. Det kändes nästan som kondisen var tillbaka. Den kondis jag hade för fyra år sedan och som slumrat djupt vid allt sittande datorarbete. Tänk att den kunde väckas så lätt igen. Det hade jag aldrig trott.

Min kropp håller på att minska också. Jag äter ju bara vad min kropp vill ha och inte sånt som jag ofta ville ha … då … innan jag började tänka mer på kroppens önskemål. 

Min Vattuman gjorde frukost en morgon. Då såg tallriken ut så här. Brunch á la California. 

Min Yngsta har tagit fram Tarot-korten idag. Jag har frågat och jag har fått svar. Första kortet blev ”besvikelse”. Det stämde verkligen! De övriga korten var mycket intressanta och sade mig mycket. Min Yngsta kan drömma också. Drömmar som stämmer in. Idag har det varit en hel del känslor. De ska tacklas och på ett bra sätt. Dessutom tror jag ju på ödet så jag vet ju att även en besvikelse kan bli början på något annat och något nytt. Något som blir bättre. Det andra var ju inte meningen! Det finns en mening med precis allt! Så är det bara! Jag är så glad för ödet som hjälper till att få det på bästa sätt … så som det är meningen.

Tack till Tarot-korten! Tack till Min Kloka Yngsta!

I morgon blir det en ny glad dag! Jag vet att det blir det! 

”Det är mig Christoffer Robin litar på.”
Nalle Puh

Den 18-20 Juli 2001.


Inte så konstigt att här varit ”tomt”!

Orsaken är här.

”Det kan vara kul att bara träffa Ru. Det kan vara kul att bara vara Puh.”
Nalle Puh

Den 21 Juli 2001.


Oj – Det är sååå jobbigt – och – sååå himla roligt!

Med en valp. Nu har det blivit början till ett Gallery för att följa Qäsims utveckling. Han har också fått en egen gästbok. Kolla kolla – här.

”Han gör dumma saker men det blir alltid bra till slut.”
Nalle Puh

Den 22-31 Juli 2001.


Nu har det varit semester för hela slanten. Inget skrivande här. Stress och vånda – PANIK! Som alltid vid denna tid! Fy!!!!

Men jag har att pyssla med. Så roligt. Vad jag gör? Jo, det kan man se  – här.

”Du är den bästa björn som finns i hela världen.”
Nalle Puh


”Och nu surrar alla bina, surrar: Nu ska solen skina, sommardagarna är fina sommaren lång.”
Nalle Puh

© Birgitta Rudenius

Juni 2001

Jag kände att det var dags för ett nytt kort valt i koncentration … det blev:

Simplicity
5 of Earth

”When true simplicity is gained to bow and to bend we will not be ashamed…”

It is time to give thanks for simple gifts. For the ability to work, and the blessing of earning your own bread… for the beauty of the natural world… for friends and family… for humility… If you have been feeling impoverished in any way, stop now and count all your simple blessings. You are so close to comfort and a sense of richness, if you can only change your perception….(Lunaea)


Den 1-2 Juni 2001.


Jag gillar Juni. Det är Min Månad. Juni är sommar … sol … värme … hav … bad … födelsedagar … jordgubbar … nypotatis … som ju egentligen ska kallas färskpotatis … Så är juni … borde vara!

Pingstafton och regn och vila och årsmöte och läsning och mer läsning  …

Jag vill ha sol och värme! Nu med detsamma! Jag har behov av det. Så är det bara! 

Jag valde nytt Tarotkort denna dag … det var dags … 

”När ditt hus ser ut som ett kullblåst träd är det hög tid att du skaffar ett nytt.”
Nalle Puh

Den 3-5 Juni 2001.


I morgon är det Svenska Flaggans Dag

Svenska Flaggans Dag - Det är värt att fira!

Vi har redan ätit jordgubbar … två gånger … Jättegott … iaf den ena gången för då vara gubbarna svenska. Det ska dom vara. Bäst är dom solvarma. Absolut inte kylskåpskalla! Absolut inte! Sol och varmt – solvarmt.

Kolla här … det är vad som stundar … så snart så snart!

Ps. Bilden kommer från de nymålade tofflorna som Min StoraSyster ska få. Jag tror hon anar det. Jag har ju lovat en gång för … sedan. Nu är de klara! 

”Han hoppade hopprep, han kastade boll.”
Nalle Puh

Den 6-8 Juni 2001.


Det har varit så mycket så jag hinner inte smälta …

En fantastiskt minnesrik skolavslutning … 

En mycket trevlig kursavslutning  … 

Vilken händelserik dag! Denna den 8 juni 2001.

En riktigt GLAD-dag. Hoppas många har fått uppleva denna dag som en GLAD-dag. Det har i alla  all jag fått göra och det är jag så glad och så tacksam för.

Min uppsats är klar … helt klar … inga ändringar … klar! *glad*

Nu ska jag trycka upp den och sedan ska nästa uppsats påbörjas. Himmel vad kul det är! Tänk om man kunde jobba med sånt här på heltid! Tänk om!

Sommarlovet är aldrig så långt som just idag”, sa ngn idag när jag precis lyssnade. Det stämmer bra! Carpe diem! passar bra som svar.

Åååååh! Hääääärlit! Hoppas på sol att inviga stolar i *hoppas*

Kanske i morgon ….?

Jag har skrivit in mina släktingar i nya programmet. Några hundra stycken än så länge. Slutet av 1600-talet på både pappas och mammas sida. Det är så roligt och så spännande. Och jag bara måste åka till Härensås … snart! Så är det bara! Nu ska jag börja skriva in nutiden och alla mina kusiner på mammas sida. Sedan ska jag göra ett släktträd att placera under glasskivan i bambubordet i ”glasburen” … eller ”pensionärskuvösen” som vår gode vän och Käraste K-J kallar den. Tänk vad man kan få till det! Med fantasi och god vilja så … kommer man långt … *glad*

*trött*

*nöjd*

*glad*

*lite lycklig*

*glad*

”Och han sa med en blick som var lurig och kvick: Nå, hur ska vi roa dem nu?.”
Nalle Puh

Den 9 Juni 2001.


En riktigt GLAD-dag. Igen! Bara roligt hela dagen! Idag har jag åkt Porsche … whroooom! Vilken motor! Vilket whroooom! Jag känner en stolt Porscheägare nu.

Jag har åkt fler fina bilar idag. En av bilarna var min egen lilla Opel Astra. Jag gillar min lilla eleganta pigga Opel. Jag är fullkomligt nöjd med den. Så är det bara! Jag gillar tuffa fina bilar. Det liksom finns i blodet. Min Mamma skrattade glatt när jag sade att det nog var ärftligt. Hon berättade att Min Pappa hade låtit det ”kosta lite extra” när det handlade om bilar. Jag berättade om en viss stolt Porscheägare. Jag vill att Min Mamma ska skratta och vara glad.

Jag har fått ett jättespännande erbjudande idag. Ett jobb. Jag blev himla glad och det är klart att jag kommer att säga ja. 

*glad*

*glad*

”Vad kommer farande med skritt och med hopp?”
Nalle Puh

Den 12 Juni 2001.


Oj Oj Oj …! Nu har jag testat lite för en ny site. Lite kreativt arbete. Kul! SFSP …. 

Snart tillbaka … igen …

”Så mycket jag vill bli och så mycket som är skoj.”
Nalle Puh

Den 13-14 Juni 2001.


Det närmar sig … en Mycket Speciell Dag … även Min Vattumans Namnsdag … och Min Äldstes Namnsdag …

”Det är ju min födelsedag. Den lyckligaste dagen på hela året.”
Nalle Puh

Den 15-16 Juni 2001.


Nu är det här … ÄNTLIGEN! … Sommarlovet … Redan har det hunnit vara kalas och festligheter … besök och en massa roligt …

”Det är ju min födelsedag. Den lyckligaste dagen på hela året.”
Nalle Puh

Den 17-19 Juni 2001.


Usch och fy! … Allt det roliga och sköna med inledningen av sommaren har ju solkats ner ordentligt! Dessa ligister och terrorister som bara är ute för att förstöra och göra ont!

Ligister och terrorister! Jag hyser absolut inget förbarmande! Feg uslingar är vad det är! Alla andra demonstranter hur fredliga de än uppger sig vara så finns det de som hjälpt dessa uslingar … att komma undan … som hjälpt dessa uslingar att kunna härja … 

Ligister och terrorister! … som gömmer sig bakom huvor och bara är ute för att härja och förstöra för andra. Inte vill jag att skattepengarna ska gå till att röja efter såna dårar!

Man kan ju inte heller låta bli att koppla ihop dem med vänsterextremister eftersom det i deras spår även finns målat en massa skäror och andra vänstersymboler. Undrar verkligen vad en vänster/kommunistisk regim hade gjort med denna typ av förövare och ligister. Mörkaste fängelsehålan troligen … skurvatten och en torr brödkant. Mer är de ju inte heller värda! Inte är de värda att få husera i en fin gammal skola som de naturligtvis gjorde mos av invändigt. Vilka grisar!

Ligister och terrorister! …. De ska tvingas ersätta varenda liten grej de har förstört! Så tycker jag! De skulle få vara affärsinnehavarnas ”slavar” tills Avenyns affärsinnehavare hade känt att de fått ersättning för alla skador de åsamkats.

Ligister och terrorister! … Ett av deras syften är ju att fådebatten att handla om polisens övertramp och få opinionen att vända sig MOT polisen. Det är ett av deras främsta syften. Vilka låter sig luras! Dumskallarna som vanligt! Media är ju också i hasorna för att hitta fel hos polisen … naturligtvis! Vilket ansvar tar media! De är inte värdiga den ansvarstyngda uppgiften de har för de klarar inte av att bära ansvaret! Så anser jag! Media är alldeles för dåliga på att spegla sakligt och balanserat! Media är bara ute för att skaffa sensation. Det vinner man inte respekt för och inte heller gör man sig förtjänt av det ansvar som deras uppgift innebär.

En blomma till Ulf Adelsohn! Han lyckades få ett Nyhetsinslag balanserat och mer fokuserat på ligisternas avskyvärda handlingar i stället för hetsjakt på polisen. Dessutom var det en polis som framträdde … skadad eftersom hans arm brutits på två ställen av en av dessa terroristers järnrör… !!! … Undrar om folk börjar begripa. 

Ligister och terrorister!  … måtte de tas fast! … måtte de få sota sina gärningar ….  många gånger om … 

”Det var ju min födelsedag. Den lyckligaste dagen på hela året.”
Nalle Puh

Den 20 Juni 2001.


Snart är det midsommar! … härligt ….  roligt … härligt_roligt … Så är det bara!

Svenska Flaggans Dag - Det är värt att fira!

”Puh gick tillbaka till sitt eget hus och kände sig mycket stolt över vad han hade gjort, och tog sig en liten munsbit för att pigga upp sig.”
Nalle Puh

Den 21-23 Juni 2001.


Vilken midsommar! … regnig ….  molnig … lite sol … massor med jobbigt … packat upp lådor … sorterat. Trodde aldrig det skulle bli gjort. Åh alla dessa lådor som stod staplade efter väggarna sedan flyttningen. 

Tänk att det blivit gjort nu. Vilken midsommar! Lite påfyllning i skåp och garderober. Massor med slängt igen! Åh såååå skönt! Nu börjar vi få undan. Åh vilken midsommar! Nu börjar sommaren … lovet … sommarlovet … förhoppningsvis …

Kan det vara möjligt!?

Hade hoppats få träffa Mia idag. Hade sett fram emot det. Men det blev inte så. Det ville sig inte så. Andra ville annorlunda … än Mia och jag … *ledsen*

”Herr Tom med brynja utan knarr.”
Nalle Puh

Den 24-28 Juni 2001.


Verkar nästan som jag tagit lite semester härifrån. Ibland tänker jag också på sårbarheten som jag själv utsätter mig för genom att skriva här. Samtidigt tycker jag det är en himla spännande kulturgrej helt i vår tidsanda. 

Det lilla otroligt betydelsefulla tecknet © är i detta sammanhang sååå viktigt. Livsviktigt! Nödvändigt … en förutsättning … ett villkor … Genom detta lilla tecken © gör jag mina ord och mina här skrivna tankar till min egen absoluta egendom. Ingen får ta dom! Ingen får skriva ut dom! Ingen får …  Man får bara läsa här och man får gärna tänka mina tankar eller rättare sagt pröva mina tankar mot sina egna … eller … sina egna tankar mot mina tankar … för att sedan skapa egna nya tankar … och … förhoppningsvis nya föreställningar om världen … Det är att ha ett öppet sinne.

I ett öppet sinne håller man sina eventuella fördomar och förutfattade åsikter i schack! Med ett öppet sinne förhåller man sig öppen till intryck i världen och intryck från sina medmänniskor. Vissa gillar man och vissa ogillar man. Man ser det onda som sker och man ser det goda som sker. Man blir bättre på att ”se” vad som är det viktiga i livet. Man kanske t o m arbetar aktivt för att låta det goda få mer utrymme på det ondas bekostnad. Ansvaret för valet av handlingar äger den enskilda människan. Det är att välja väg och ta ansvar för sitt liv. Ingen annan … bara du själv för dina … och jag för mina.

Ibland har man även påtagit sig ansvar för andras liv. Det kan man inte avhända sig. Som förälder bär man ansvar för sina barn. Det finns dock människor som inte klarar denna roll. Så är det bara! Därför så finns det många barn runt om oss som är klokare än sina föräldrar. De behöver stöd ifrån oss andra. Det gäller att vi alla lär oss ”se” dessa barn. 

Jag studerar folks beteende runt omkring mig. Jag lägger mer och mer märke till hur vi egentligen beter oss mot varandra. Jag tänker mer och mer på hur media vinklar olika saker. Jag tänker mer och mer på vilket syfte människor har med sitt agerande … och … jag tänker mycket på om de själva funderar och reflekterar över sina handlingar och sitt sätt att tala, tilltala sina medmänniskor … och vilka konsekvenser det ger … 

Jag tror att väldigt många behöver bli mycket bättre på att reflektera omkring sig själva … hur de är … Är man bra för sig själv … OCH … för andra … för medmänniskor …

Hade tänkt skriva lite om ångest … men det blev ngt helt annat *ler* Så är det med tankar. De tar sina egna vägar … framåt … Ångesten kommer kanske i morgon …. Vi får se …. *ler igen*

”Här tänker jag tankar.”
Nalle Puh

Den 29-30 Juni 2001.


Juni bara gick för fort … nu är Juni redan slut … Den bästa månaden på hela året! Så är det bara! 

Jag fick trycka upp en andra upplaga av min D-uppsats. Så roligt! Nu finns den att beställa igen. *glad*

”Och nu surrar alla bina, surrar: Nu ska solen skina, sommardagarna är fina sommaren lång.”
Nalle Puh


”Den gymnastik han får nån gång, det är ett fall från en schäslong.”
Nalle Puh

© Birgitta Rudenius

Maj 2001

Jag valde två kort båda efter koncentration … det blev:

Feeling Child of Water

Your feelings are close to the surface now,
and you may feel overwhelmed by them, both good
and bad… You may feel close to tears much of the time,
and not be sure if they are tears of joy or sorrow…
The waters of emotion wash over you, and you
are learning anew to handle them, as a child
learns control… Don’t focus on control, however…
Walk willingly into the sea of emotions, swim in its deep
mysterious waters… experience each moment fully…
embrace the beauty of a full and open heart…(Lunaea)

Inspiration 3 of Fire

Here we see a line of young ballerinas, devotedly
learning their art, committed to their chosen dance.
But bursting onstage comes another dancer,
an African dancer, leaping joyously into the air.
He expresses the power of life and the variety of
creative expression. Seeing him, the ballerinas are inspired
in ways they never dreamed, and whether they follow
his example or not, their dance will take on a fire,
and their lives will never be the same,
for they are now alive with possibility…
Stay open to unexpected inspiration…(Lunaea)


Den 1 maj 2001.


Inga demonstrationståg i sikte här inte!

Sköööönt!

”Vart ska jag gå? Kan det spela någon roll? Måste man gå åt nåt särdeles håll?”
Nalle Puh

Den 2-3 maj 2001.


Jobbardagar. Skönt med kort vecka efter ett skönt lov. 

Jag har sammanställt enkäten. Det tog tiiid vill jag lova men bra blev det. Jag misstänker att man ligger väl framme när det gäller matte och pojkar och flickor. Ska bli spännande att titta närmare på svaren. Synd för de som inte är med och glad för dom som är med. 

Jag har njutit av välförtjänt ledighet. Vi har kopplat av Min Vattuman och jag. Vi har varit på utflykt och även planterat en och annan växt i trädgården. Nu börjar man se vad som kommer upp. Tänka sig att det finns Backsippor i rabatten! Jag som var så glad för Backsipporna ute på Kastanjebacken och jag som blev så ledsen när det visade sig att sommargästernas barn hade plockat av dem! Nu har jag egna Backsippor … vilken överraskning! *glad*

Kurs och annat i faggorna. Spännande! *glad*

*Jätteglad*

Mia är ju tillbaka igen! Vi mailar …. *kramar om*

”Gullvivor ibland i gröna snår i slarvigt spridda fläckar står.”
Nalle Puh

Den 4 maj 2001.


Upp tidigt … konferens i Lund … himla intressant! Så kul!

Liten sväng i den nya …. alldeles splitter nya … Så kul!

Sedan lite mysigt och gott … ungefär så som en fredag ska vara. Härligt!

I morgon blir det mera … Så får det bli!

”Nu blir jag riddare – se här så blank och fin min rustning är!”
Nalle Puh

Den 5-6 maj 2001.


Solsken och fint. Härligt! Så mycket att njuta av. Helgen blev alldeles för kort …. alldeles för kort!

Så är det bara!

”Så går det när man tvättar sig!”
Nalle Puh

Den 7 maj 2001.


Nu har man faktiskt börjat diskutera företeelsen … faktiskt! Människor kan vara elaka. Särskilt elaka är man mot politiker, kändisar och rika personer. Särskilt gärna vill man hänga ut dessa personer för att de ska bli allmänt bespottade. Detta är vår tids skampåle på torget. Jo det kan man faktiskt säga!

I Sverige idag får man inte vara rik och företagare. Det är mer legitimt att vara beroende. Verkar nästan ”finare” att vara beroende än att vara självgående. Det är inte heller legitimt att producera …. varken varor eller tjänster. Dessa företagande människor är det också legitimt att bespotta och hänga ut.

Hur i hela fridens dar har det blivit så!?

Hur i hela fridens dar kan ett samhälles medborgare tro att de ska har råd att handskas så med människor som vill göra något och som vill engagera sig och som har drivkraften att producera … t o m jobb åt andra.

Hur i hela fridens dar kan detta få ett sådant mediautrymme!? Nu senast tror jag att Dagens Industri hade haft reportage om alla rika som semestrar på vissa orter. De fanns även med på bild. 

Ett kommunalråd i området tänker avsäga sig sitt uppdrag eftersom avundsjukan bland folk tar sig så fruktansvärda uttryck och hans familj utsätts för vidriga kommentarer och tvingas utstå människors avskyvärda handlingar. När ska det bli ett stopp på detta!

När ska detta destruktiva få en konstruktiv motkraft! Hur stor del i ansvaret för denna sjuka utveckling kan förklaras genom mediakulturen!?

Begriper inte folk att vi behöver medborgare som vill driva företag för att det ska skapas jobb? Begriper inte folk att företag och företagare lämnar Sverige … och låter sin företagaranda komma andra tillgodo i stället …. Sverige blir mer och mer ett sjunkande skepp? Vem och vad ska då betala skola och omsorg? Ju färre företag desto färre jobb desto minskande skatteinkomster för land och kommun. En sinande kassa …!

Vad vill man ha för politiker? Känslokalla maskiner!

Folk kan faktiskt bära sig åt så man baxnar. Måtte det uppstå en stark motkraft mot alla de onda elaka människofientliga handlingarna. Måtte det onda och destruktiva få minskat utrymme för att låta det goda växa …. en sådan utveckling skulle gynna oss alla.

Så är det bara!

”Nu drar de bort, helt utan hast och skogen väntar …”
Nalle Puh

Den 8-10 maj 2001.


Igår var det ett program om mobbning på TV. Det var bra. Det var strongt av de mobbade att träda fram. Även om en av dem inte orkade berätta framför kamerorna. Ett verkligt bra program tyckte jag. Så är säkert vardagen för en hel del barn och ungdomar idag. Så fruktansvärt plågsam! Mobbning är systematisk terror … precis som jag skrev i min artikel 1996. Tänk att det finns så få ungdomar med mod och vanligt civilkurage! Tänk att det kan fortgå år efter år utan att någon enda av kamraterna reagerar för den mobbade. Otroligt! Det är faktiskt inte så att man bara kan skylla på de vuxna! Inte när man går på högstadiet eller kanske ens på mellanstadiet (fast det inte heter så längre men man vet vilka åldrar det gäller då). Man borde faktiskt veta bättre i de åldrarna. Man borde veta att man inte gör en kompis illa. Man borde veta när en kompis inte mår bra! Så är det bara!

I morgon kommer programmet i repris TV2 kl 16:40 tror jag. Fredag alltså och tidig eftermiddag. Kolla!

Nu har jag köpt släktforskningsprogrammet så nu kan jag utnyttja alla finesserna. Undrar hur lång tid det tar innan jag fått in alla uppgifterna. Undrar också hur lång tid det tar innan jag kan programmet. Behärskar det alltså. Jag vill ju behärska det lärda. Så är det bara!

Men jag måste först skriva klart min uppsats. Först ”plikten” och sedan det roliga. Det andra roliga. Skriva uppsats är också kul … bara man har tid och lugn och ro.

Jag undrar mycket över ledningsorganisationen och hur tillsättningarna går till. Hur tillsätts rektorer? Blir man tilldelad en tjänst för att man ”blir över”? De rektorstjänster som tillsatts i konkurrens med andra sökande är tillsatta av lärare medan de rektorstjänster som inte tillsatts i konkurrens är tillsatta av barnomsorgspersonal. Dessa tjänster har inte ens utannonserats! Det tycker jag är upprörande! Det har jag tyckt tidigare också och det gör jag verkligen fortfarande. Jag anser att det ansvaret som en rektor har är så viktigt att det verkligen ska väljas noga vem som tillsätts. Mot bakgrund av detta måste man dra slutsatsen att barnomsorgspersonal som får rektorstjänster inte klarar konkurrens, eller hur!? Vilket i sin tur medför att man inte anser att det har så stor betydelse vem som innehar en eller ”vissa” rektorstjänster. 

I programmet om mobbning igår antyddes det ”svågerpolitik” vid tillsättningen av dylika tjänster i de kommunerna. Är detta en vanlig företeelse? Ja, då är det inte konstigt att många skolor inte fungerar ens i närheten av optimalt. 

Jag är ingen anhängare av att … ”det kvittar om man har utbildning – man kan vara lika bra ändå” … vad har vi i så fall utbildningar till överhuvudtaget! Det är faktiskt inte så att enstaka fall kan bli en generell regel! Basta! 

I den nya organisationsplanen dyker det dessutom upp en tjänst som ”utvecklingsledare”!!! Inte heller den är utannonserad! *Birgitta tar sig för pannan*

Förmodligen är det inte en så viktig tjänst att man behöver anstränga sig för att få bästa tänkbara, eller hur!? Hur nu en organisations  utvecklingsledare kan vara så oviktig! Det är en logisk följdfråga.

Kanske dags för en motion

Alla kommunens chefs- och ledartjänster ska annonseras ut och sökas i konkurrens!

Så borde direktiven absolut vara!

Ps. Jag är inte intresserad av ngn rektorstjänst om ngn skulle tro det. Jag är bara intresserad av att skolverksamheten har bästa möjliga ledning.
Här gäller det dessutom att hålla isär ”sak och person”!

”…somliga kan och somliga kan inte — så är det.”
Nalle Puh

Den 11-12 maj 2001.


OJ!

Jag hade ingen aning om att klockan var så mycket!!! 02:19 !!!

Sitter ju här och skriver. Det flyter på så bra som bara det. När jag väl kommer igång. Men våndan är intensiv innan. Massor måste göras … innan. Samma procedur som alltid … Jag tror det är en bearbetningsfas som måste igenom. Så känns det i alla fall. Jag lever med i detta och är fast förvissad om att det fixar sig. Att leva med är mycket roligare än att leva mot eller emot. Så tycker jag. Så är det bara!

När svårigheter eller problem dyker upp är det bättre att se vilken tillgång man kan få ut av problemen. Mycket roligare och mycket mer givande. Spännande rent av … när det är en riktig utmaning.

Man väljer själv. Det gillar jag. Vill absolut inte att någon ska välja åt mig. Vill vara närvarande och härvarande och delaktig och ansvarig. Mitt handlande vill jag styra och ta ansvar för. Det är ju det mest självklara i världen. Borde vara i alla fall. 

Om rätt vann …? Åjo …?!… visst var Estonias bidrag ganska bra. Den kroatiska sångerskan hade en fin röst som skulle kunna gå långt. Fast jag tycker nog Sverige skulle vunnit … i alla fall! Så är det!

”Inte längst nere, inte högst opp.”
Nalle Puh

Den 13-15 maj 2001.


Sofia idag. Alla mina flickor heter Sofie och jag Sofi … Prästen var gammal och tappade e-et. Det namnet har jag alltid gillat. Min farmor hette Hilda Sofia och mina faddrar gav mig det tillnamnet. Mina egna flickor har det som tilltalsnamn tillsammans med ett annat namn … precis som min underbara farmor. Sofia betyder väl … eller har att göra med kunskap … är det inte så …?

Då passar det bra att skriva lite om mitt uppsatsarbete. Härligt! Jag har skickat det första hela utkastet till min handledare idag. Det känns så bra. Lite nöjd eller mycket nöjd är jag än så länge. Fast jag funderar på att lyfta fram ytterligare en sak … ska fundera på det. Men mina resonemang ligger verkligen i tiden och blir lite superaktuella med tanke på undersökningen som uppmärksammats idag om betyg och elevers föräldrars utbildning  mm mm 

Ibland drar man för snabba eller ogenomtänkta slutsatser. Ibland drar man slutsatser som inte alls behöver stämma. De kan ju bero på helt andra saker. Idag … IDAG … när denna undersökning presenteras görs det på ett sätt som ska få betygssystemet att låta ”fel”. LO och (s) är ju emot betyg så det är ju inte så konstigt. 

En sak som har varit och är UTOMORDENTLIGT bra med detta betygssystem är att nu ”syns” barn i svårigheter. Dessutom har de rätt att få hjälp om de förväntas ej nå kunskapsmålen för ämnet. Det är bra! Kanonbra! Förra betygssystemet tillät elever att ”segla” genom hela skolsystemet utan att deras ibland mycket grava svårigheter som läs- och skrivsvårigheter eller matematiksvårigheter upptäcktes. Det var inte klokt! Under en lång period var det så. Jättelång eftersom många fick en misslyckad skolgång. Vem upprördes av en 2:a! Eller ens en 1:a!

Idag är det en annan pondus och aktivitet för elever som befaras ej uppnå målen. Bra för barnen! När detta fungerar.

Betygen kan aldrig vara ett hinder för kunskapsinhämtning! Betyg kan naturligtvis vara ett hinder vid ansökan till högre utbildning. Om de är för låga. Men kraven måste uttryckas på något sätt och vem vill bli behandlad av en läkare som inte kan bedöma rätt styrka på medicinen!

Det finns ett STORT HINDER … men det är inte betygen! Men det är ett STORT STORT HINDER …. språket! Språket man bär med sig i sin ”ryggsäck” har mycket stor betydelse. Vilket språk talas hemma hos barnet? Nu menar jag inte om det är svenska, turkiska eller javanesiska!!! Jag menar om det är torftigt eller varierat! Jag menar om det är fyllt av svordomar och imperativ. Eller om det är uttrycksfullt och ordrikt.

Var finns de barn som har svårigheter i skolan … och i sin utbildning …. och i det sociala livet …. på denna skala?

Torftigt språk <———————————> Varierat språk

Det är inte barnens fel! Vuxna måste bli medvetna om språkets betydelse i barnens utveckling och utbildning! Det bästa föräldrar kan göra är att läsa – läsa – läsa – läsa – läsa – läsa – och åter läsa för sina barn. Läsa och prata. Diskutera och fantisera. Använda språket och utveckla ordförrådet, lära sig begrepp … Så viktigt! Så himla viktigt!

Vi vuxna som finns i barns omgivning ska hjälpa dom och stödja dom så mycket som möjligt. Så är det bara!

Använd språket … men använd det utvecklande i språket. Släng svärorden och hela ordtorfteriet!

Här har TV ett utomordentligt stort ansvar. programansvariga tar detta ansvar!!!!! Det värsta som finns att se i TV är vuxna som beter sig som småbarn och fjantar omkring med ett fånigt lågnivåspråk. Hur kan sådana program bara få visas!

Vissa program är sådana lågvattennivåmärken att de borde drunkna i sin egen såpa. Så är det bara!  

Råd till TV:
Ett ”akademiskt” tydligt språk gynnar alla! Bra innehåll som stimulerar till reflektion är utvecklande. Bra innehåll med intressant fakta är lärorikt. Det finns sådana program! Åh vad de är värdefulla mitt i alla såpa!

”… men jag matar jämt elefanten, för han är den bästa ändå!”
Nalle Puh

Den 16 maj 2001.


Jag bara måste!

Detta Dagboksblad tillägnas – e – Ilse – My – . Tre fantastiska flickor – Blommor i vardagen. Man måste anstränga sig lite extra för att upptäcka dessa ”Naturens Under”. Alldeles för många människor i vardagen har inte förmåga att anstränga sig det där lilla extra för att upptäcka det som är så upptäckansvärt ….
Så är det bara! Tyvärr! …. Det finns många runt_omkring_oss … Se dem!

Här är dom och deras dikter … ta till er allt vad ni kan … världen kan alltid bli lite bättre … sekund för sekund … Så är det bara!

Somliga kan och somliga kan inte!

Mitt nästa stora uppsatsarbete ska ägnas åt dessa ”Naturens Under”. Min kommande uppsats ska nog få namnet ”Ett ensamt litet träd i stormen –  fantastisk blomning i stenmuren”.

Jag ska redovisa min webbundersökning och jag ska fokusera på livets väsentligheter – men även en plågad livsgnista och den eftersträvansvärda meningsfullheten – kämpandet vareviga sekund … 

Ja, jag hinner lära mer innan skrivandet sätter igång nästa termin. Men …. jag ser redan fram emot det *glad för min uppgift* Jag ska också begära in verksamhetsberättelserna från alla BUP:ar i området. Någon har jag redan fått men långt ifrån alla.

Det har också ramlat in många nya ”enkätsvar” från min undersökning på sista tiden. Ju fler desto bättre. 

”Den musen tycker jag om.”
Nalle Puh

Den 17-18 maj 2001.


Min Mellan fyller år idag – GRATTIS Lilla Gullis! Snart träffas vi!

Nu har jag gjort utvecklingsutrymme … flera stycken … Dagen till ära börjar jag med ”Eriks” följt av nästa namnsdagsbarn, följt av nästa … en hel vecka och avslutat med ”Ivans”. Fast här visar jag bara detta än så länge … UTVECKLINGSUTRYMME … att begrunda och fundera omkring!

Snart är jag här igen!

”… men jag matar jämt elefanten, för han är den bästa ändå!”
Nalle Puh

Den 19 maj 2001.


Nu har jag gjort utvecklingsutrymme … flera stycken … Jag har lagt dem på en egen sida.

Jag har även skrivit lite här om ”Utvecklingsutrymme”.

Idag vet jag också en sak …. Föräldrar ska inte alltid lyssna på sina barn! Är barnet mobbat … och inte vill att man som förälder ska agera … då ska man inte lyssna! Man ska slå näven i bordet. Man ska kräva att skolan agerar. Man kanske t o m ska ta sitt barn ur skolan. 

Tillåts det fortgå så blir det djupa sår som sitter länge … länge … alltför länge! Så är det bara!

Snart är jag här igen!

”Du kan bli kansler, så var glad! Jag lovar och jag svär!”
Nalle Puh

Den 20-21 maj 2001.


Jag har ryggskott. Eller kan det vara träningsvärk? Det känns precis som när jag hade ”foglossning” vid senaste graviditeten för så där minst 20 år sedan. Vassa knivar som vrider om strax under midjan där bak på båda sidorna. Fast det är värst på den högra sidan. Det gör faktiskt väldigt ONT!

Hoppas jag kan sova i natt. Det har gått ganska bra att jobba. Värst är det när jag rör mig. Ska resa mig från stolen eller så.

Min uppsats närmar sig slutförandet. Jag är lite stolt över den. Det får man vara. Den blev nog ganska bra. Lite ska jag komplettera med. Bland annat lite mer om ”utvecklingsutrymme”.

Igår såg jag ett fantastiskt bra TV-program om bushmän i Kalahariöknen i Södra Afrika. Det visade hur nära naturen människor kan leva och leva sig in i. Så himla intressant! Glad för att jag såg det! Vetenskapsprogrammen är de intressantaste programmen av alla. Så tycker jag! Så är det bara!

”Det finns folk som alltid frågar – ja, om allt! Om årtal, tjog och dussin och en fru som köpte salt.”
Nalle Puh

Den 22 maj 2001.


Det är nog ischias – iyuschuschusch – har jag kommit fram till. Det gör ju värre ont när jag har långbyxor och livrem. Hemma kan jag ju knäppa upp. Men inte i skolan! I morgon måste jag nog ha kjol. Usch! Jag är en byxtjej – jeanstjej. Har alltid varit. Faktiskt sydde Min Mamma hängslebyxor och matchande kepsar till mig när jag var liten. Jag fick vara en pojk-flicka som tur var. Mina Systrar är flick-flickor. En är kjol-flicka och en är lite både-och. Båda är smala och smärta men inte jag. Ska jag vara smärt och smal så får jag pina mig och svälta mig. Det är svårt när man har en Vattuman som kan kokkonstens hemliga formler i huset. Inte är det roligt heller för den delen. Lika bra att gilla sig själv med alla bilringar och rullt här och där. Så är det bara!

Nu är jag klar med min uppsats! Alldeles klar och alldeles färdig. *ler* Nehej då! Färdig är jag inte! Det finns så mycket mer att ta tag i men uppsatsen är klar. Ska skickas till Min Opponent i morgon. *vinkar till Felicia* Hoppas det går bra med ditt skrivande också. *håller tummarna*

Den sista redigeringen innebar att jag måste hitta sidan där jag hämtat ett citat. Jag kollade och kollade, även i andra böcker … verkade vara omöjligt att hitta. Det var så himla kloka ord så jag ville absolut inte ta bort citatet!

Här kommer det:

”Det som vi beskriver i termer av skolämnen, som svenska eller matematik, handlar i grunden om ett antal olika kognitiva processer. Det är dessa processer som vi i en analys måste närma oss för att förstå.”

Ur Neuropedagogik av Björn Adler och Hanna Holmgren (2000).

Kan verkligen rekommenderas! Åh vad det finns mycket intressant att lära sig! Fast nu ska jag koppla av lite … på fritiden. Snart ska jag ta tag i psykologin igen. Den fick läggas på hyllan ett tag. Snart är det psykologitime. Så är det bara! Sommaren är räddad! *ler*

”Jag undrar vad det ska hända för något spännande idag.”
Nalle Puh

Den 23-24 maj 2001.


Lugnt lugnt – rogivande lugnt! Så skönt med några dagars respit i en hektisk tillvaro.

Knappt hade jag slutfört min uppsats innan jag påbörjade nästa skrivarprojekt. Nästa som ska behandla min enkät om mobbning och BUP-klinikernas verksamhet. Nu ska jag skicka fax för att få in samtliga verksamhetsberättelser. Undrar om de är värda namnet verksamhetsberättelser!? Kommer de att beskriva verksamheten? Eller kommer det bara att behandla deras egen personalverksamhet och DERAS problem?! Jag är nyfiken och jag vill veta … mer!! Så är det bara! Kommer barn och ungdomar att kunna vända sig till BUP-arna med förtroende? För vem är de till och vad gör de och hur bra genomför de det de ska göra? Massor med frågor. Alla bra frågeställningar tar jag tacksamt emot nu INNAN jag dyker ner i arbetet. Förarbetet handlar mycket om att skaffa underlag – sedan ska jag formulera frågeställningen – sedan jobba på den utav bara attan. Så är det bara! Under tiden ska jag slutföra psykologin också.

Det gäller att se till att ha sysselsättning – gärna nyttig sådan.

Idag har vi kopplat av också. Skönt som tusan!

Tella är uppdiktad ….. fick jag veta … bakom allting finns … ngt

Utvecklingsutrymmet är dock inte påhittat utan mina djupaste tankar. Sidan har nu börjat få en litteraturlista. Litteraturlistan ska innehålla böcker om verkliga livet – Unika människors verkliga liv. Så är det bara! jag har inte läst Mias rekommendation än men jag tror det är en bok som kan passa in där. Boken om Erik från FAS står överst – Dagen till ära – Då …

”Jag såg en Heffaklump i morse.”
Nalle Puh

Den 25 maj 2001.


En bara så underbar dag!

Jag förälskade mig i en färg idag. Min Vattuman skulle köpa jeans. Han hade slitit ut mina och förpassat dom till avdelningen ”arbetskläder”. Han hittade sina jeans och jag hittade färgen. Den låg på hyllan. Det råkade vara herrbyxor. Jag bara kunde inte motstå. Min Vattuman tycker jag ska ha sånt jag gillar så det fick bli färgen. Samma färg fanns på en tröja också. Den färgklicken fick också följa med oss hem.

Färgen är djärv och häftig. Knallig rent av – mmmm jag gillar den fast den inte är blå … men den passar till blått … och svart … och … ja andra knalliga häftiga färger. Kanske tar jag en bild på färgen så jag kan använda den här i olika bilder. Om jag säger cerislila … kan man känna hur härlig färg det är då? Jo, lite kan man nog ana.

Denna underbara dag har vi unnat oss ett par sköna stolar att sola, njuta sommardagar och sommaråskväder i. Sådana stolar satt man och sov i på båtresan mellan Göteborg och England på …. mmm …. 60-talet någon gång. Däckstolar är lite speciella tycker jag. De för ljusa minnen med sig. Jag sov alltså gott i vågskvalpet. *ler*

Min Vattuman köpte nät för fiske också denna härligt underbara dag. Vi gillar fisk utav bara attan. 

”Det var en vacker vårmorgon i skogen.”
Nalle Puh

Den 26 maj 2001.


En bara så underbar dag! En till …!!!

Det blev fisk idag i de nysatta näten. Fast jag hade redan lagat fisk så den nya blev infryst.

Sedan har jag pluggat … skrivit ett viktigt brev … kollat igenom min mobbningsenkät … fått lite dåligt samvete för att jag inte hört av mig än till de som kryssat i att de önskade det. Det är ju inte försent än … men men men … dåligt samvete …

Min enkät om mobbning har fungerat bra här på Internet. Jag kommer att sammanställa alla resultat som kommer in under ett år. Det betyder att alla som besvarat enkäten hittills och t o m juni månad kommer att vara med i sammanställningen och då också finnas med i min C-uppsats i Specialpedagogik. Jag kommer att tänka igenom mycket noga vilka viktiga saker jag särskilt ska lyfta fram. Det är ju inte bara det att man underpresterar ganska ordentligt när man inte mår bra. Man presterar alltså klart och långt under vad ens förmåga egentligen skulle kunna avseende t ex provresultat och betyg. Självkänslans betydelse för den personliga utvecklingen under uppväxtåren, självstympning som reaktion och konsekvens, behov av adekvata hjälpinsatser mm mm Jo, det finns mycket att ta tag i. Ta tag ska jag göra och jag har redan påbörjat det arbetet. Så är det bara!

Sedan har jag bjudit in till fest … när sommarlovet börjar … Inte förr!

Njuter av slappa dagar och dagar som jag får göra precis vad jag vill med … njuter i fulla drag. Gillar livet när det är så här.

”Vart ska jag gå? Kan det spela någon roll? Måste man gå nåt särdeles håll?”
Nalle Puh

Den 27 maj 2001.


Polisen anmäler läkare som skriver ut ”ritanol” … heter det så …???… till brottslingar och våldsverkare. Bra! Bra att polisen anmäler för utredning. Tydligen finns detta medel med ofta i sammanhang där brott begås. Vilka läkare skriver ut på ett oansvarigt sätt? Hur kan man förhindra? Oskyldiga riskerar ju drabbas!

Detta att oskyldiga drabbas blir mer och mer oacceptabelt. Idag hamnade vi på en parkeringsplats i Småland där det stod minst 5 bilar med alla däcken sönderskurna!!! Vad gör polisen?! Vilken uppgift har polisen!? Ska inte medborgarna skyddas och medborgarnas egendom likaså! Det måste bli annan ordning på detta! Det bara måste! De små brotten måste uppmärksammas och brottslingarna måste få ta konsekvenserna av sina handlingar. Oskyldiga människor ska inte behöva drabbas! Så är det bara! En pappa till den drabbade dottern var mycket upprörd. Helt förståeligt! Dottern hade ringt i sin förtvivlan över att alla däcken var sönderskurna. Det kanske var en ung fattig student …. Det är fruktansvärt upprörande! Det måste till åtgärder så att dylika saker förhindras och få lämpliga konsekvenser.

Läste att Per G gav lektioner till sina unga Mp-partister angående demonstrationer. Sällan har jag läst ngt så klokt (!) uttalat från denne man. Han menade att man skulle inte ta med sig sådant som man kunde riskera bli kastat … t ex frukt … lämna sånt hemma … man skulle inte heller klä sig som om man var inställd på att bråka … man skulle inte heller dölja sig bakom huvor och liknande … undrar om han får sina unga partister med sig på detta ovanligt klokt uttalade …??? Vilka är det som döljer sig bakom huvor … !!! Bråkstakar … sådana som vill bråka … sådana som vill förstöra … förstöra för alla oss andra … för det är vad de gör. Fegisar och bråkstakar och deras avskyvärda handlingar! Seriösa demonstranter som har ett budskap som är värt att lyssna på … gör inte så. Det finns handlingar och beteenden som skiljer bråkstakar och seriösa demonstranter åt! Så är det bara!

Apropå miljöpartiet … milde tid …!!!… fundamentalister … i vilken tid tror de att de lever … jag måste faktiskt …. *ta mig för pannan* … fast det räcker inte långt i detta sammanhang! Stackars seriösa miljöpartister! Hur ska de klara_av_et!? Kanske lika bra att de inte gör det till nästa val! Kanske lika bra att de hamnar under 4%-nivån för Sveriges och allas vår skull… 

Ny LRF-ordförande! Bra! En kvinna som verkar helt OK! Hon menade dessutom att partitillhörigheten inte var bra! Fantastiskt! LRF och Centern har ju annars gått hand i hand. Bra att det är slut på det nu! Himla bra! Tänk om LO skulle kunna friställa sig från (s) också … bara tänk om! Men det tror jag dem inte om att klara inom överskådlig tid. Inte ens med en klok kvinna vid rodret! LO klarar ju inte ens av jämställdheten och solidariteten inom sig själva! Hur ser det ut med kvinnolöner och manslöner inom LO-facken!? Har klyftorna minskat … nehejdå!!!! 

Människor får ha olika åsikter om lösningar men människor får inte skada varandra eller varandras egendom. Överhuvudtaget borde det lyssnas mycket mer på hur människorna själva vill ha det. Människorna själva borde få bestämma så mycket som möjligt. Eller i alla fall de som begriper. 

Tänk att (s) anser att Sveriges regering ska besluta om vem som får dispens (kostnaderna) för viagra och mediciner mot fetma! Tänk att (s) anser detta! Tänk så förnedrande att ”Kalle” som behöver viagra ska kunna synas av media bara för att (s) tar sådana beslut! Häpnadsväckande! Man tror ju inte att det är sant att Sveriges regering ska syssla med dylika frågor! Det sades på TV … Har de inget annat vettigt för sig … jag bara undrar … ve och fasa … Sverige behöver nog en regering som kan jobba med mer kvalificerade beslut! 

”… somliga kan och somliga kan inte – så är det.”
Nalle Puh

Den 28 maj 2001.


Bara trött idag … orkar inte skriva här … har skrivit så mycket på annat håll … hela eftermiddagen/kvällen … ! 

”Herr Tom med brynja utan knarr.”
Nalle Puh

Den 29-31 maj 2001.


Maj avslutas och Juni tar vid. Jag gillar Juni och den månaden ska stavas med stora J … som i Jag …

Här är Jag nu igen … ! 

”Den gymnastik han får nån gång, det är ett fall från en schäslong.”
Nalle Puh


”Så låt oss nu hurra tre rungande leven och hoppas att han alltid får honung i sleven.”
Nalle Puh

© Birgitta Rudenius

April 2001

Jag valde två kort båda efter koncentration … det blev:

Feeling Child of Water

Your feelings are close to the surface now,
and you may feel overwhelmed by them, both good
and bad… You may feel close to tears much of the time,
and not be sure if they are tears of joy or sorrow…
The waters of emotion wash over you, and you
are learning anew to handle them, as a child
learns control… Don’t focus on control, however…
Walk willingly into the sea of emotions, swim in its deep
mysterious waters… experience each moment fully…
embrace the beauty of a full and open heart…(Lunaea)

Inspiration 3 of Fire

Here we see a line of young ballerinas, devotedly
learning their art, committed to their chosen dance.
But bursting onstage comes another dancer,
an African dancer, leaping joyously into the air.
He expresses the power of life and the variety of
creative expression. Seeing him, the ballerinas are inspired
in ways they never dreamed, and whether they follow
his example or not, their dance will take on a fire,
and their lives will never be the same,
for they are now alive with possibility…
Stay open to unexpected inspiration…(Lunaea)


Den 1 april 2001.


Ytterligare en morgon som vi kunnat sova ut. Härligt! Ingen har lurats idag. Troligen har ingen tänkt att det var en sådan dag då man kan luras. Lika bra det!

Satt länge i glasburen och pratade om allt mellan himmel och jord med Mina Flickor – Döttrarna. Mysigt! Vi pratade om fester, parrelationer, uppfostringsvillkor och socialisation mm mm Massor med intressanta ämnen. Aldrig tar de slut som tur är.

Idag har jag gjort riktiga bruna bönor. De blev goda också. Andra gången gillt kan man säga. Första gången var för länge sedan och de blev inte alls lyckade och jag gav upp tills nu. Jag kan ju! När jag vill och bestämmer mig!

Denna dagen har jag också läst och skrivit. Lite har det blivit gjort och jag känner mig nöjd. Nu är bastun varm sedan en stund. Klockan är mycket men ack så skönt med värme ända in i märgen.

Flickor och pojkar gynnas olika i klassrumsinteraktionen. Flickor och pojkar fungerar olika. Pojkar vinner status genom att konkurrera i storgrupp medan flickor vinner status genom den personliga uppmärksamheten som riktas mot en bestämd person. Hur kan man se till så att verksamheten fungerar så flickor gynnas i samma utsträckning som pojkar! Det är något viktigt som behöver tänkas på mer. Pojkar läser sämre, flickor får bättre betyg … men …. 

Snart är det påsk – LOV. Då ska jag skriva och plugga ännu mer. Snart!

”Allt kan jag klara.”
Nalle Puh

Den 2 april 2001.


Ibland blir jag bara så besviken. Det gäller en specifik sak och den gör mig bara så himla ledsen. Jag blir lika ledsen varje gång jag påminns. Det är så fruktansvärt orättvist! Orättvisa som sätter sig i djupet av det inre. Kan det vara värre! Orättvisa som man inte rår på. Jag har verkligen försökt. Ibland nästan stångat mig blodig. Det är inte utan att det känns hopplöst och jag tänker tankar som att ge upp. Sådana tankar gillar jag inte! Men det kan troligen vara bra att både tänka så och sedan genomföra tankarna … om man vill skona sig själv … vara rädd om sig själv … så man håller för allt det där andra som är roligt och trevligt.

Ja, jag tror faktiskt att det är dags för mig att ge upp … och slippa bli berörd av just detta som är så djupt orättvist. Men det är inte det jag helst vill … det är inte heller det som borde vara rätt som sker … det är annat fruktansvärt orättvist som sker. Ibland är världen fel! Ibland rår man inte på! Jag har bara så himla svårt att inse att man inte rår på alltid. Vill inte inse … har trotsat länge nog nu … jag mår ju ändå bara dåligt av att tänka på det. Jag drabbas och jag vill inte drabbas. Nu är det dags att aktivera försvarsmekanismerna när bearbetningsstrategierna inte rår på. 

Fy så trist! Men jag har i alla fall försökt … ansträngt mig … till det yttersta. Vissa betongklossar sitter fast i sitt eget klister. Då får dom väl det då! Jag tänker då inte fastna! 

Jag har så mycket annat jag kan ägna mig åt utan att behöva gräva ner mig i ofruktbarheter med lågnivåstagnation.   

Men jag måste erkänna att jag har svårt att ge upp. Jag har dock inga svårigheter att ge mig i kast med nya spännande saker. Vad glad jag är för det! Vad himla glad jag är för min nyfikenhet och lust att hela tiden lära mer och ge mig in på nya områden. Det gillar jag hos mig själv.

En sak gillar jag inte …. Jante-människor med deras motkrafter i utvecklingsutrymmet. Fy för den! Jante-människor krymper varje utvecklingsutrymme de närmar sig. Så är det bara!

”Det gör mig ingenting att himlen ej är blå, för jag ska ha en honungsklick, att inte säga två!”
Nalle Puh

Den 3 april 2001.


Gårdagens känslostorm sitter i. Knog och belöning ligger inte i fas. Axlarna är tyngda. Men visst jobbar jag mig igenom. Det gör jag alltid. 

Idag fick jag blommor. Så fina! De kommer aldrig att vissna och de kommer aldrig att förlora i färg. De har mina favoritfärger … himmelsblått och mörk gammelrosa. De är så spröda och så fina. De stod redan i vas men behöver inte vattnas. Min Vattuman har köpt blommorna till mig. 

-Varför har du köpt dom? undrar jag.
-Bara för att jag älskar dig, svarar Min Vattuman. Sånt blir man ju bara så glad för. Det är ju precis rätt svar! Kunde ju inte varit riktigare. *ler* 

Nu hör det till saken att Min Vattuman hade berättat om blommor han sett som var så vackra och som han hade tänkt köpa till mig. Han hade berättat att det var blommor som aldrig vissnade och som var riktiga. Jag blev ju så nyfiken så jag kunde dö! Jag frågade och frågade men kunde inte få ihop vad det handlade om för några blommor. Torkade blommor och eterneller är jag ju inte så förtjust i precis. Otålig som jag är så frågade jag när jag skulle få dom!! – När du har gjort min nya hemsida, skojade Min Vattuman. Gissa om jag satt uppe den natten tills sidan var klar!

Glad på morgonen efter berättade jag. Inte fick jag några blommor den dagen! Blommor som inte vissnar. Min Vattuman hade glömt!!! Men idag fick jag! Så fina! *glad*

Jag gillar Min Vattuman … även dagar då jag inte får blommor.

Men ingen av oss gillar orättvisor! Så är det bara! Åt pipsvängen med alla orättvisor! 

”Med honom kan du känna dig alldeles lugn.”
Nalle Puh

Den 4 april 2001.


Idag har det fällts träd. Snart ska vi plantera nya. Ngt träd i alla fall och sedan kanske några perenner. 

Min Vattuman har varit så duktig och rensat bort allt sly i stenmuren. Halvvuxna askar som låtits växa – Fy! Nu ser det mer vårdat ut. Den stora asken kom också bort – skönt! Sedan tog vi det sjuka körsbärsträdet och de stora cypresserna. Tujan fick stå kvar. 

Nu är jag nöjd!

Nu är jag nöjd här också.  

”Jag kan stå på ett ben och räkna till sju.”
Nalle Puh

Den 5-6 april 2001.


Pluggar och pluggar och pluggar … men kollar faktiskt här lite då och då … ändå.

Kunde bara inte låta bli att lyfta fram inlägget i ”Flickornas forum” till denna sida. Det beskriver så tydligt hur fruktansvärt kränkande och skadlig en miljö kan vara. Så får det bara inte vara! Är det på en skola detta sker?!!! Det måste bli stopp! Så är det bara!  

Om det nu är så att det finns skolor som saknar förmåga att ens ”se” vad som pågår …. samtidigt som det finns skolor som kanske ”ser” men inte förmår åtgärda …. samtidigt som det finns skolor som börjar finna fungerande metoder att förhindra …. samtidigt finns det barn och ungdomar som upplever detta hemska och utvecklingshindrande i sin vardagsmiljö i skolan …. just nu …. och samtidigt inte upplever att de kan prata med någon vuxen i skolan … Så får skolor inte vara! 

I vår kommun här sker undersökningar om mobbning, trivsel och trygghet … jag skrev själv motionen som ledde till denna kontroll av skolmiljön … Fler kommuner borde ta efter! Det tvingar kommunerna och skolorna att agera … handla … Mot mobbning krävs handlingskraftiga och insiktsfulla rektorer samt engagerade mobbningsteam. I hela Sverige! 

”Jag såg en Heffaklump i morse.”
Nalle Puh

Den 7 april 2001.


Jag funderar och funderar … hur ska man kunna förhindra att ungdomar mår dåligt och känner sig otrygga under sin uppväxt? vad ska till för att förhindra? Hur ska man få ungdomar att berätta? Hur ska den vuxne vara som ungdomar känner att de verkligen kan berätta för? Vilka redskap ska denne vuxne ha för att kunna hjälpa vidare? Jag menar … vi måste helt enkelt bli bättre på att förhindra bristfälliga ja rent av skadliga uppväxtmiljöer! Så är det bara! Det gäller de uppväxtmiljöer som ungdomarna befinner sig i hemma och det gäller vardagsmiljöer i skolorna. 

Att ständigt bli nedvärderad av sina kompisar och att ständigt bli utsatt för nedsättande kommentarer och trakasserier genom minspel hos kompisar är nedbrytande för varje människa och särskilt allvarligt under uppväxttiden. Det är fruktansvärt! Det är tortyr! Ingen ska behöva utstå detta!

Vad ska till för stoppa?

Vi måste finna lösningar och vi måste finna på råd … metoder … Jag vill få ungdomarnas egna tankar och förslag … Ja, det vill jag verkligen! 

Tills vi funnit på effektiva metoder … 

Skriv ner …. skriv och berätta … Fatta papper och penna och skriv … ”Detta är min vardag.” …. skriv för livet! Skriv under med ditt namn … lämna till din rektor men låt inte rektorn lämna ut din berättelse om du inte vill … du bestämmer hur du vill ha det. Fortsätt att skriva om din vardag. Blir det bättre eller sämre när rektorn agerar …? … för det måste rektorn göra. En rektor måste ta itu med och förhindra mobbning på skolan. Till rektors hjälp kan finnas ett mobbningsteam. Berätta också för dina föräldrar hur ”kompisarna” agerar. Det är inte ditt ansvar vad mobbare och plågoandar gör! Tänk på det! Naturligtvis ska inte en som är utsatt för mobbare ta på sig den skuld och skam som är mobbarens! Det vore ju helt fel, eller hur! Tyvärr är det alltför vanligt. Fy så orättvist det blir! Avslöja mobbarnas fruktansvärda handlingar! Det är faktiskt bäst även för mobbarna även om de kan tycka att det är pinsamt. Vissa mobbare verkar inte begripa hur fel de gör. Vissa verkar helt sakna empati. De behöver börja träna sig att känna detta viktiga.

Det är verkligen inte alla som är så kloka som Emmiz. Men fler kan bli om de får en chans att bli upptäckta och börja reflektera över sina handlingar och deras konsekvenser. 

Idag har allting gått bara bra, inklusive litteraturseminariet, gott och roligt, massor med skratt … precis som vanligt när vi har familjemiddag. Så kul! Nu lever några år till …. Ett gott skratt förlänger livet! Så är det bara! Mycket handlar om hur vi väljer att uppfatta och tolka det vi upplever … hur vi väljer att låta det få stort eller litet inflytande över våra liv. Det är lätt att säga men man får träna mycket för att göra. Det är skönt när man nått en ålder där man kan välja sina miljöer, välja och välja bort. De tråkiga avstår jag ifrån med glädje och det gör jag minsann! Så är det bara! 

Idag har jag haft roligt hela dagen.

”När du väljer en ny klocksträng till din ytterdörr se då till att det inte är någon annans svans.”
Nalle Puh

Den 8-9 april 2001.


Igår köpte vi växter och i morgon ska de planteras. Vi plockade in påskris … dvs … vi plockade in körsbärskvistar … Lilla GullHjärtat och jag … Lilla GullHjärtat har tappat två tänder som lämnat en stor glugg. Kvistarna kläddes och blev vårt praktfulla påskris. En härlig dag!

Lilla GullHjärtat hittade ett prydnadskörsbärsträd med vita blommor på redan nu. Visst köpte vi det och det ska grävas ner på framsidan. Jag ville ha en magnolia och en buddleja. Vitt och rosa och mörkt vinrött … åh så fint det ska bli … och åh så roligt! Påskliljorna hamnade i kruka. Den ena på entrétrappan och den andra här där jag suttit och pluggat idag. Solen har gassat och jag har bara haft det så skönt! Kollat statistik och siffror och sånt kul. Om betyg och ej betyg .. om flickors och om pojkars resultat i matte … mm mm.  ..  hela dagen.

Nu efter att ha suttit här och skrivit och läst kom jag på att jag glömt NOVA. Attan också! Det ville jag ju se. Undrar om det går i repris …??? *besviken över mig själv*

Årets påskkort är klart nu. Åh så fint det blev! 

Nu har vi också vimpel i flaggstången. Flaggan hissas kanske riktigt på fredag för då blir det stor fest. GullHjärtat fyller 7 år. Åh så roligt det ska bli. *längtar lite* … fast jag har en massa roligt även innan. Plugga, läsa och skriva … i lugn och ro … med sovmorgon om jag vill … allt bara om jag vill … när jag vill … skönt … så skönt … Så är det bara! 

”Först eftertanke och sedan hårt arbete.”
Nalle Puh

Den 10 april 2001.


Idag har det gått trögt. Inte med planteringen! Det gick jättebra och blev fint. Jag t o m krattade i landet på framsidan. Just nu är där inget o-gräs. Just nu … för hur länge?

Annars har det varit en trög dag. Uppsatsen är ett enda virrvarr i huvudet. Den röda tråden verkar avklippt i bitar som tycks utströdda på sitt eget vis. Huh! Jag försöker hålla ihop och hämta hem alla tåtar men det är så svårt. Virrvarrigt som yra höstlöv. Men jag ska ha ordning! Jag ska ha allt på rätt plats! Jag har försökt strukturera vid sidan om och jag har gjort en mall eller ett schema som jag ska foga in de otaliga trådstumparna efter. Det ska gå … men ack vad det är trögt just nu. En trögtrög dag! Så är det bara! Vissa dagar är bara så och då får dom väl vara det. Jag vet att det finns andra dagar. Jag vet att det kommer mycket bättre dagar.

I morgon blir det paus från uppsatsen. Det mesta av dagen i alla fall. Då ska jag ha det mysigt och koppla av. Jag ska göra något alldeles särskilt kul. 

En sak irriterar mig hela tiden! Jag vet att jag har sett siffror som jag inte hittar just nu. Kan inte begripa vart de tagit vägen. Antagligen är det denna irritation som orsakat att dagen var så trög. Typiskt! Jag ville ha just de siffrorna! De var ju så intressanta!

Skulle det bli fint väder i morgon! *hoppas*

”Om du vill göra en sång lite mer gnolig kan du lägga till några tiddelipom.”
Nalle Puh

Den 11-14 april 2001.


Är det möjligt att det gått så många dagar! Ja, här har varit födelsedagskalas – 7-årskalas och en himla massa annat roligt och intressant. Lika omtumlande har vädret varit. 

”Om du i hemlighet kryper ner i en kängurus ficka och hon hoppar iväg, får du förbereda dig på en skuttig färd.”
Nalle Puh

Den 15 april 2001.


Idag har jag våndats igen. Frustrerande, ångestladdat, energikrävande …. ångest ångest ångest …. ibland t o m tvivlar man på att man får ihop det … man=jag … UPPSATSEN! 

Lika ångestladdat som det kan vara lika himla-roligt tycker jag det är. Jag gillar att vara i denna process! Ja-a jag gillar det verkligen! Känner riktigt hur jag lär mig och hur jag blir bättre och jag vill bli bra på att skriva uppsatser … vetenskapliga uppsatser … Men milde tid vad jag har fått anstränga mig för att komma vidare. Det har känts som att jag fastnat! Hittade inte vägen vidare … blev så irriterad … men envishet och viljestyrka bemästrar det mesta. Jo, jag har mina strategier. De kan jag t o m tackla mig själv med. Idag lyckades jag berömvärt må jag säga. Så nu är jag igång igen … efter en fruktansvärd vånda … det vill jag då påpeka.

Jag känner mig nöjd nu. Visst har jag för många sidor men det får jag fixa i sluttampen. Tänk om jag nu hade haft mina undersökningsresultat! Men jag fick bara in från 4 klasser av 9. Jag var för optimistisk när jag trodde att jag skulle få in alla innan påsklovet inträdde. Ja, så är det bara! Nu får jag sammanställa och skriva resultat och analys på vardagskvällar och nätter samt helger. Snart är det väl lov igen. De brukar dugga tätt så här långt kommet på vårterminen. Undrar när nästa är!?

Himmel så skönt det har varit med några dagars ledighet. fast Min Vattuman har krockat bilen. Ingen skadad som tur är. Ett äldre par stannade inte vid stopp utan körde rakt ut på huvudleden utan att se Min vattuman. Bilen är helt pajad – PROBLEM! Fy vi har varken tid eller råd med sådana problem. FY! Inget kul alls! 

I morgon … idag … är en ny dag. Undrar hur vädret blir???? *hoppas*

”Sättet som mycket skuttiga djur säger goddag på, tycks alltid sluta med att man får öronen fulla av sand.”
Nalle Puh

Den 16-17 april 2001.


Sista dagen och första dagen. Det brukar komma i ordningen tvärt om … men så behöver det ju inte alls vara. Det är faktiskt bra att tänka tvärtom. Se möjligheter i det omvända eller motsatta … se möjligheter i det inte tänkbara … optionen för möjligheter ökar förhoppningsvis … utvägar kanske kan skönjas … Det är kreativt att ställa tankar på ända! Det borde man göra mycket oftare! Pröva nya tankebanor … tänka tankarna från alla möjliga och omöjliga håll. Min Allra Käraste Farbror var duktig som få på just detta. Lite träning fick jag minsann … utan att jag … då …egentligen begrep hur värdefullt detta är. Nu förstår jag ju! Nu vet jag också att det är väldigt ovanligt. Himla glad är jag för det ovanliga jag fått vara med om.

Sista dagen på påsklovet och första dagen på nya skolveckan. Det var inte konstigare. Vad som är först och sist eller upp och ned … beror ju på vad man utgår ifrån … hur begränsad värld man betraktar i eller ur. Det avgörande är var vi sätter gränserna. Om jag inte sitter upp-och-ner just nu så beror det väl på att jag betraktar mig själv i förhållande till ”det nära rummet”. Jag kanske sitter jättemycket upp-och-ner om man bara betraktar ifrån ”bortanför” t ex Månen. Vad är det som säger att man inte kan titta på sig själv från olika håll lika väl som man försöker titta på andra från olika håll!

Idag ska jag bara vänja mig vid att det är första dagen igen ….  

Jag ska bara … jag ska bara … jag ska bara … 

”Det är så dumt, det är så dumt med -Inte ska du göra så!”
Nalle Puh

Den 18 april 2001.


Jag tycker det är förfärligt! Förbaskat förfärligt respektlöst mot demokrati … mot medmänniskor … fruktansvärt helt enkelt! Man kan inte ens säga ”omoget” för det är för milt! Dessa ungdomar som kastade tårtan på finansministern. Deras handling fördömer jag å det allra starkaste. De som kastade tårtan står lägst på alla stegars pinnhåll just nu … de är inte ens värda att stå på vår stege … de har själva valt att krypa i den respektlösa sörjan. Så är det bara!

Låt dem stanna i denna sörja! Är det där attack-rörelsen hör hemma … så må de själva placera sig där!

Att jag är moderat och finansministern är sosse spelar inte ett dugg roll i dessa sammanhang som ju handlar om moral, etik, värdegrund … ja de grundläggande viktiga värdena … respekten för medmänniskan … respekten för varandra … oberoende av våra åsikter … oberoende av om vi står till höger eller till vänster. Men en sak är viktig i sammanhanget … allt detta … med åsikter … osv … det gäller … så länge ingen gör någon annan illa! Den som gör någon annan människa illa fördömer jag! Så är det bara! Kastar man en tårta … som på detta sätt … så är man ute för att skada och förnedra! Åt fanders med dessa tårtkastare! Här räcker det minsann inte med pipsvängen! Åt fanders med dom! Så är det bara!

Vissa handlingar borde få KONSEKVENSER som heter duga. Vissa handlingar borde resultera i straffarbete i Norrland … eller Sibirien … men varför skulle ryssarna vilja ha dessa sörjkrypare! Vi får nog skaffa oss vårt eget ”Sibirien” och vad vore då bättre än en avkrok … en isolerad fläck i Norrland. Kyla och hårt arbete! Så länge så det hade täckt samtliga kostnader och ”sveda och värk” några gånger om för drabbade. Dessa straff skulle gälla för alla brott där människor eller människors egendom direkt kommer till skada. Vårt Norrländska Sibirien. Inrätta det snarast och börja med att placera tårtkastarna där! Någon gång måste vi faktiskt börja ta itu med brottslingar som saknar respekt för sina medmänniskor! Så är det bara!  

”Jag såg en Heffaklump i morse.”
Nalle Puh

Den 19 april 2001.


Norrland har reagerat på mitt skrivna igår … förrgår. Inte konstigt! Helt naturligt! Inte vill heller Norrland ha ”sörjkrypande tårtkastare” hos sig! Norrland vill också ha lugn och ro. Ingen vill ha tårtkastande respektlösa människokränkare i närheten. Så är det bara! Jag fick ett mail från Norrland … Tack Eira! . Kanske kan vi inrätta vårt eget Sibirien på ett isflak i Norra Ishavet … så slipper vi alla de oönskade människokränkarna på det svenska fastlandet. På isflaket kan man ju alltid karva i isen och göra isskulpturer. 

Jag vill inte vara med och betala detta höga pris! Absolut inte! Jag har inte varit med om att ta beslut om att psykiskt sjuka ska leva bland oss andra ute i samhället och inte längre på vårdanstalter! Jag skulle aldrig vara med om att riskera hälsa och väl hos andra människor … definitivt inte när det gäller barnen. Nio! barn … 9 barn … 9 växande liv … 9 oskyldiga liv … har allvarligt kränkts och blivit utsatta för övergrepp av en människa som nu dömts till psykiatrisk vård. Detta är ett helt oacceptabelt pris! Ansvariga är de som stängde vårdanstalterna för psykiskt sjuka. Så är det bara! De psykiskt sjuka kan ju inte hjälpa sitt handlande. Men samhällets barn kan skyddas från dem … om vi inte hade dessa inkompetenta beslutsfattare … de som stängde vårdanstalterna och tvingade ut de sjuka i samhället. Några av de sjuka har levt ett ovärdigt liv i trappuppgångar och källare … de har ju inte klarat att leva med eget ansvar. Många har inte alls skadat andra utan bara tvingats till ett ovärdigt liv. Några har skadat andra människor … och när det är barn som drabbas … vem skriker då! Jag bara undrar! I alla sammanhang där jag har haft chans så har jag också givit röst åt riskerna … men samhället är inte redo att lyssna än. Hur många ska drabbas innan samhället är redo att lyssna och ”trenden” kan vändas! Hur många?! Jag bara undrar!

Jag vill SKRIKA …. högt!

Barns väl och barns gynnsamma uppväxt är varje samhälles absolut viktigaste uppgift! Så är det bara!

En grundskoleplats kostar ca 60000kr. Det finns barn som kostar över miljonen i åtgärder. Samtidigt finns det äldre som inte får den omsorg de behöver eller välfungerande barn som inte får den stimulans de borde få. Samhället har begränsade resurser. Det gäller verkligen att reflektera över hur vi använder dessa begränsade resurser! 

Ett begåvat barn kan kanske generera möjligheter för många andra genom uppfinningar, genom företagande som skapar jobb, genom …. en alkoholist kanske inte alls låter sig ”botas” av utan återfaller i missbruk … samtidigt som man lägger mycket resurser på ett mycket för tidigt fött barn som med all trolighet kommer att få problem och kräva ytterligare höga resurser medan andra … både syskon och skolkamrater får krympande resurser … Vi har inte obegränsat med resurser! Det är verkligheten! Var bör resurserna läggas!? 

Jag såg TV-programmet igår … om Moldaviens utvecklingsstörda flickor som en hjälporganisation på Irland tagit sig an. Det var ordentligt omskakande! Dels tänkte jag … Milde tid vad är det för hemska människor som sovjetregimen skapade! Vad är det för människovidriga samhällen med rutten korruption som denna kommuniststat födde! Hur i hela fridens dar kan det överhuvudtaget finnas i vårt land! Hur i hela fridens dar!??! 

Hur i hela fridens dar!

Ja … milde tid … jag skriver med glödande penna i … det brinner i knutarna … detta är ett ämne som tänder … det kan jag nog lova …. 

Jag kan också lova att det kommer mera …. Så är det bara! 

För barns väl … för barns skull och gynnsamma utveckling. 

Idag har jag verkligen skrivit om det svåra … det förbjudna att uttala … när ska vi våga tala om detta svåra … Hur vågade egentligen …

”Kanske är det någon av Puhs släktingar.”
Nalle Puh

Den 20-24 april 2001.


Flera dagar har passerat. Mycket har hänt. Det mesta intressant, lite avkoppling … ganska mycket faktiskt … ovanligt mycket avkoppling.

Två intressanta föreläsningar. En i lördags och en ikväll. Himla intressant! Ikväll handlade det om empati och aggressioner och vem föreläste om inte en viss norrman. Magne R … inte en sekund var dryg! Trots att arbetsdagen gått i ett svep och lunchen endast bestod av havregrynsgröt och föreläsningen varade mellan 17-20:30. En lååång arbetsdag med högintressant avslutning. 

Lördagen var också otroligt intressant. Den handlade om matematik – pedagogik – hjärna. Jag måste ju säga att den yrkesgrupp … oftast medicinare … som skaffat sig neurologisk kompetens är de som har mest intressant att förmedla till mig som pedagog nu förtiden. Idag har psykologer som inte hänger med här väldigt lite att bidra med. Det är bara det gamla vanliga sedan minst 30 år tillbaka. Hjärnforskningen just nu banar nya vägar och skapar ny förståelse. Signalsubstanser och signalsystem … nätverk av kommunikation och kopplingar som ska fungera … för att vi ska kunna fungera så bra som möjligt och så barn lär och utvecklas … Men hjärnan är det mest otroliga i sin skapelse och kapacitet … dessutom kan man lära så länge man lever … det viktigaste är att hålla igång hjärnan.

Bland det viktigaste föräldrar kan göra är att läsa för sina barn och se till så barnen får ett språk.

Vilka faktorer är avgörande viktiga för att få ett bra vuxenliv om man haft en ”mörk” barndom? Jo …

– en god människa någonstans på vägen som kan lyssna och bekräfta – ett språk som används flitigt t ex skrivande, läsande, talande – en god terapeut som bl a talar om att problemet sitter inte i den drabbade personen utan i problemen –

Jag måste skaffa mig boken ”Det är aldrig för sent med en lycklig barndom” av den finske psykologen Ben Furman … jag bara måste!   …  …

”Kanske är det någon av Puhs släktingar.”
Nalle Puh

Den 25 april 2001.


Nu var jag fel på dagarna igen! När det var den 23 april trodde jag det var den 24. Därför blev det lite fel … men vadådå! Det får det väl! När man lever snabbt och väldans koncentrerat.

Just nu kan jag inte ta in allt jag upplever. Det bara finns inte tid att smälta – införliva – … det är faktiskt ganska jobbigt. Det händer faktiskt att jag tänker … -Varför tog jag nu på mig det! Jag har väl nog ändå! fortsätter jag att tänka … men samtidigt … -Jag vill ju vara med på det också. Det är ju intressant! Inte kommer jag särskilt långt med att tala förnuft med mig själv inte! Därför överlever jag genom att det finns ett och annat lov då och då. Fast jag är nog inte alls ensam om att känna så bland alla dessa ambitiösa lärare som det ju finns flest av. I alla fall på min arbetsplats.

Det gladaste jag varit med om det senaste dygnet var …. mailet från Mia. Det låg i min box igår. Det är bra med Mia och hon tänker framåt. Bra … är naturligtvis ett begrepp som har olika tolkningar och beror av omständigheterna. Mia tänker framåt och funderar säkert på sin utbildning och fortsatta liv … vad kan vara bättre!? Det gläder mig mycket och det var ju så länge sedan … sen sist … tills nu detta mailet damp ner. *glad* 

Snart är april också gången! Snart är det maj … och sedan juni … så är det bara! 

”Morgonluften drar de in med lust, och lämnar kvar den mildare än nyss den var.”
Nalle Puh

Den 26-27 april 2001.


Dimmigt och regn … ibland tittar solen fram … men väldigt försiktigt.

Jag har letat upp mina släktträd … har också hämtat hem ett program som kan hantera dessa uppgifter. Nu funderar jag på att köpa det fullständiga programmet så jag kan nyttja alla finesser. Satt med pappas sida idag och fyllde i uppgifter ända tillbaka till 1723. När jag skriver i uppgifterna undrar jag mycket över personerna. Hurdana var dom? Vad tänkte dom? Hade dom det svårt? Undrar hur min farmors föräldrar upplevde att det ena barnet efter det andra drog iväg till Amerika. Bara min farmor blev kvar hemma, som tur var. Alla de sju syskonen åkte iväg när de var mellan 16 och 23 år gamla. Två åkte tillsammans och de andra själva. Undrar … undrar så … över så mycket ….? 

Tänk det var inte alls länge sedan man tog sin fars namn och satte son eller dotter efter. Bara två generationer sedan. Jag skulle ha hetat Ivansdotter egentligen. Det hade varit fint. Jag ska nog lära mig programmet innan jag för in för många uppgifter ifall det blir fel. Det är verkligen spännande. Måste lära mig att släktforska och kolla i källorna. Så är det bara!

I morgon ska jag börja räkna på attitydenkäterna. Det blir också spännande. Hoppas jag kommer på ett bra sätt för sammanställning. Sedan måste jag skriva också … skriva och skriva …. och skriva och skriva …

En lugn och skön dag ska jag ha alldeles för mig själv. Så skön! Läsa och skriva … och … om solen vill … ska jag även njuta av den.

Min Vattuman är ”Ålderman” idag … ikväll … nu. Byn har budkavlar som är från 1700-talet också … fast de används ju inte nuförtiden … nu används en papperslapp och inte en blanksliten träklenod. Jag tycker att det är lite andäktigt och högtidligt med gamla ting … människors gamla ting. Inte vilka saker som helst! Vissa saker ska man vårda väl … sig själv också. Så är det bara!

De har minsann roligt … det hörs … undrar vad de gör … hela huset hoppar ju …  inte är det varken ”tysta” eller ”arga leken” … jag börjar minsann bli trött nu … tror jag …

”Jag hoppas det inte blir snö.”
Nalle Puh

Den 28-31 april 2001.


Precis nu kom jag på … så glömsk jag är! Oförlåtligt! Inte är det var dag jag mailar till min kusin. Men nu hände det sig så … bara för att jag undrade över lite släktforskande … och … så glömmer jag att GRATTA på födelsedagen. Jag vet ju att han fyller nu! Grattis Anders!

  … nu är inte idag …

”Så låt oss nu hurra tre rungande leven och hoppas att han alltid får honung i sleven.”
Nalle Puh


”Allt kan jag klara.”
Nalle Puh

© Birgitta Rudenius

Mars 2001

Jag valde två kort båda efter koncentration … det blev:

Feeling Child of Water

Your feelings are close to the surface now,
and you may feel overwhelmed by them, both good
and bad… You may feel close to tears much of the time,
and not be sure if they are tears of joy or sorrow…
The waters of emotion wash over you, and you
are learning anew to handle them, as a child
learns control… Don’t focus on control, however…
Walk willingly into the sea of emotions, swim in its deep
mysterious waters… experience each moment fully…
embrace the beauty of a full and open heart…(Lunaea)

Inspiration 3 of Fire

Here we see a line of young ballerinas, devotedly
learning their art, committed to their chosen dance.
But bursting onstage comes another dancer,
an African dancer, leaping joyously into the air.
He expresses the power of life and the variety of
creative expression. Seeing him, the ballerinas are inspired
in ways they never dreamed, and whether they follow
his example or not, their dance will take on a fire,
and their lives will never be the same,
for they are now alive with possibility…
Stay open to unexpected inspiration…(Lunaea)


Den 1 mars 2001.


Bra dag! Men …. måste erkänna att jag är trött.

Båstads kommun har tagit steget … passerat vägvalet … och det blev rätt håll … som jag tycker. Det absolut enda rätta utan tvekan. Båstads kommun ska nu få ett Kunskapscentrum. Våra ungdomar kommer att kunna läsa på gymnasienivå i hemkommunen. De allra flesta. Båstad med gymnasium betyder – högre utbildning – kunskap – kunskapsutveckling – utbildning – ungdomar – framtid – …. Det säger väl sig självt att det blir ett mer lockande samhälle än utan allt detta och bara äldreboende. Jag kan inte fatta hur äldre människor tänker när de motarbetar gymnasium för att de inte tror det blir omsorgsplatser till äldre då. I ett ungdomskrympande samhälle blir det väl svårare även med äldrebiten. I ett ungdomsutvecklande samhälle blir det väl bättre även för äldre. Villkoren blir gynnsammare. Förutsättningarna mer möjlighetsskapande. Så tror i alla fall jag. 

Jag är glad för att tillräckligt många beslutsfattare är framåtblickande på det sättet som jag också tror fullt och fast på. Det fanns motsträvare både när det gällde frågan i sak och sitt eget valprogram. Ett parti hade gått till val på gymnasium men i opposition ska det ju motarbetas så de motarbetade sig själva också kan man säga. Hur ska ett sånt parti vinna trovärdighet i valtider. Dessutom var det ju faktiskt lite lustigt att det partiets representant visade en OH-bild på vår (m-s) hemsida och vårt valprogram. ”Representanten” hade naturligtvis klippt av halva sidan och visade inte vad vi sa om just gymnasium. Nåväl! Vår hemsida tål att ses! Där kan man ju t o m pricka av, sätta + och – för sånt vi genomför och sånt vi inte lyckas genomföra eller inte lyckas med tillräckligt bra. Det tycker jag man ska göra! Vi tål att granskas. 

Det lustigaste av allt är … att när jag sist kollade det kritiserande partiets hemsida så var sidan helt vit så när som på en liten text som sa: ”Kommer strax …” Den texten hade varit synligt sedan minst ett år tillbaka. Vilken takt håller ett sånt parti som menar att ”strax” är ett eller flera år!!!! 

Fast jag kan förstå att man inte vill visa sin sida. Där hade ju väljarna fått skriva in: ”ändrat kurs” eller ”motarbetar” … så kan små partier göra. De som inte behöver eller tar ansvar. Moderater vill alltid ta ansvar. Tyvärr måste vi kompromissa när vi samarbetar. Hade vi haft egen majoritet så hade vårt valprogram genomförts till punkt och prickar. 

Som extra krydda i politiska världen så är det faktiskt så att det partiet jag pratar om egentligen ligger allra närmast moderaterna!!! (kd) Märkligt va! 

Här är det mer heder åt våra egentliga ”motståndare”, sossarna. Tänk så det kan vara! I politiken! Var annars?!

”Jag är Baron Bister, så djärv som ett lejon.”
Nalle Puh

Den 2-4 mars 2001.


Är tillbaka igen … skriver snart mer … Har kommenterat lite på denna sida …. Nu väntar solen ute … sen min lilla dator igen …

Jag blir bara så irriterad när det inte går. När det inte går trots att jag försökt allt annat så …. ringer jag Min Äldste. Men Min Äldste tänkte som så att … jag brukar ju klarar allt så då är det säkert något med servern …. kanske fixas det i morgon. När det är fixat så finns det en ny webbplats här. Men just nu finns den inte! Fast jag har den klar här hemma. Ska minsann packa filerna och skicka dem till Min Äldste. Kanske dyker de upp under morgondagen …?

Varför är det egentligen så att de dumma … de elaka … de omogna … plågoandarna … tillåts få så stort utrymme i vardagen!? Varför i hela fridens dar är det så egentligen!? Överallt är det ju så! Dessa omogna, elaka plågoandar gör livet smärtsamt för de rara, eftertänksamma, reflekterande unga människorna. De som egentligen är de intressanta. De andra är ju inte så värst intressanta – bara stökiga och bökiga – inte alls intressanta. Trista i största allmänhet. Min Yngsta hade en förklaring till varför det var så … Man var rädd för … vissa av dessa stökiga bökiga. Jo, så är det nog ibland. många går omkring med rädslor i sin vardag. Rädslor för våldsutbrott. Vår skola är nog ingen hjärnvänlig skola som M.Ingvar skriver. Vår skola erbjuder inte tillräckligt med utmaningar och alldeles för många känner sig inte trygga. Mår man inte bra så kan man inte heller lära bra. Så är det bara!

Vilka ska kunna ändra om inte just de som finns mitt i detta!?  Fler människor måste reagera! Många fler måste börja regera nu! Acceptera inte att någon endaste en häver ur sig elakheter på någon annan människas bekostnad. 

Den som inte reagerar begår också brott mot de mänskliga rättigheterna! Inte bara den som är plågoanden. Fy så många människor det finns bland oss som fungerar på en skamligt låg nivå! Fy, säger jag bara!

Tack e för att du berättar vad de säger och gör de kränkande handlingarna synliga. Mobbarnas handlingar kan inte göras ogjorda – De kan bara stoppas!

Tack också Elin för ditt mail! Lycka till i ditt arbete som lärare! Och i bekämpandet av kränkande handlingar.

”… vars hela liv var uppfyllt av Betydande Ting.”
Nalle Puh

Den 5 mars 2001.


Milde tid vilken dag. Vattenläcka och nytt arbetsrum. Så kan det vara också. Men det blir nog bra.

Igår skrev jag i hårda ordalag om de som gör illa mot andra. Jag medger att det var hårda ordalag. Emmiz skrev och påpekade … Emmiz skrev ett nytt klokt mail. Så duktig hon är på att reflektera över handlingar! Så duktig hon är på att se från olika perspektiv! Jag tror jag ska ”klistra in” mailet här efterson det är så direkt en reaktion på vad jag skrev igår. Jag har tackat Emmiz för att hon skriver när hon reagerar på mitt skrivna. Jag behöver också besinna mig ibland. Jag behöver också tas i örat ibland *ler* Här kommer det: Det blev härEmmiz ”kloka reflektionssida” i stället.

Idag har jag blivit inspirerad. Det krävdes ett idéprogram och PerU för det. Sedan var det ju en extra krydda att HansW lade sina synpunkter också. Åh, vad roligt! Nu får jag lite lust igen. Kul!

Idag fick jag mina poäng från Psykologikursen också. *stolt* *glad* *jätteglad* 

Min Mellan berättade att hon börjar bli lite skoltrött …!!! … skulle söka ett jobb … Kan man bli skoltrött, undrar jag …*ler*… Min Mellan trodde nog inte att jag kunde bli det …!… *ler igen*

Jag hade ju tänkt att besinna mig med studier efter dessa kurser jag läser nu … hade tänkt alltså … men jag sökte fortsättningen till hösten …+… hittade jag ytterligare en kurs … på distans och halvfart … kunde ju inte låta bli att söka den också. Det gick av bara farten. + att jag ska gå en fortbildningskurs i kommunen också. Jojo! Skoltrött!? Nänä … inte än!

Snart börjar studiecirkeln i matematiksvårigheter också. Kul! Ny bok kom idag. Jo, jag har att göra. Jag har inga problem att fylla min tid. Den fylls bara med en massa intressanta saker … hela tiden! Jämt!

Så är det bara! Det gillar jag! 

”Det du sa just nu kommer att vara oss till stor hjälp.”
Nalle Puh

Den 6-7 mars 2001.


Jag orkade inte skriva igår. Gjorde inget särskilt heller vad jag kan komma på just nu. Jo, jag rensade en massa mail ur mitt mailprogram. Massor med mail. Organiserade om mina mappar för att fungera bättre så jag hittar det jag söker bland det jag har sparat. 

När jag kollade mina mail idag upptäckte jag att någon skickat ett typiskt verbalfattigt inlägg i ett av mina forum. Jag har anmält det till servern det kom från. (Det kom från skara.se) Brukar göra det genast något otrevligt dyker upp. Det var ganska länge sedan nu.  

Idag har jag hunnit vara hos frissan och det blev ganska bra. Hade en himla tur eftersom jag inte beställt tid. Slingor blev det också.

Känner att jag är lite oinspirerad att skriva just nu så det får väl stanna här. Min dator börjar bli lite för långsam och behöver bytas ut tror jag. 

Det känns skönt att ha haft tid att gå igenom sina papper. Med ordning bland papperen så kan man fortsätta jobba framåt. Innan det är ordning och sorterat så känner man en viss stress. Det känns inte så bra. Press-stressen alltså. Har man mycket omkring sig och inte hinner skriva allt i den nödvändiga stunden och inte på rätt ställe heller … ja då känns det otillfredställande … press-stressigt … Det har varit/är press-stressigt på flera håll just nu. 

Dessutom press-stressigt eftersom jag måste göra ett val. Egentligen har jag valt redan men det är ändå lite jobbigt att välja bort det ena. Man kan ju inte ha eller få allt … både äta kakan och ha den kvar … eller vad man brukar säga. Press-stressigt. Men faktiskt ingen fara alls. Jag är ganska stresstålig av mig. Ibland är det nästan så att jag blir ”ko-lugn” av stress. ”Ko-lugn” och klartänkt i vissa stress-situationer. Därför stirrar jag inte upp mig. Det gör jag i helt andra situationer … fast bara tillsammans med min lilla familj. Då bara är jag … precis som jag är. 

”… mycket lugn och stillsam.”
Nalle Puh

Den 8 mars 2001.


Internationella kvinnodagen … Grupp 8 … feminism … mm mm… Jag måste erkänna att det känts främmande. Jag har inte kunnat känna igen mig själv eller hämta mina erfarenheter ur denna perspektivvinkel. Jag funderat mycket runt omkring frågorna. Det är så självklart att män och kvinnor – människor har lika värde och ska ha samma möjligheter … så himla självklart. I den miljön jag vuxit upp har det varit lika självklart. Just detta i vilken miljö man vuxit upp måste inverka mycket. Har man sett sin mamma bli kränkt av pappan eller andra män … har man själv upplevt förnedring och förringning från mäns sida … bär man omkring bitterhet mot män överhuvudtaget … ja då blir man troligen stridbar och bekämpar männen. I detta perspektiv blir det ju också lite löjligt med män som säger sig vara feminister, eller hur! Nu är jag nog ute på hal is … på så sätt att säkert många vill slå ner på mig och detta mitt skrivna. MEN, besinnen eder! 

Jag upplever inget som helst behov av att strida mot männen. Jag upplever inte alls att ”männen måste lämna ifrån sig makten” som någon feministkvinna sa i ett program … Freja på radion tror jag. Kvinnor måste lära sig att ta makten … om de nu vill ha det som kallas för makt vad det nu är och i vilka situationer och för vad då. Det ligger på kvinnorna själva, helt och hållet. Kvinnor måste sluta att gömma sig bakom att män hindrar dem och sedan dessutom skylla på männen. Jag kan inte känna respekt för kvinnor som agerar så. För tusan (kvinno -) feminister! Ta kontrollen och styr era liv. Skyll inte resultatet på männen! Det är p g a eller tack vare dig själv det blir som det blir. Dina vardagsval i livet avgör din vardag. 

För jösse namn! En sak upprör mig. Låt människor få se ut som dom gör! Man får vara rund och man får vara tjock. Man kan vara en både charmig och söt tjockis. Varför denna yttre fixering! Vem vill underhålla en så ytlig och smal betraktelsetolkning! Kvinnor är ju hopplöst osjälvständiga. Massor av kvinnor sträva våldsamt efter att se ut … ja verkligen att se ut. När ska de avdramatisera och börja trivas med sig själva, vara rädda om sig själva, leva, må bra … precis så som man är. Jag har sagt det förr … jag säger det igen … kvinnor är många gånger mer hindrande mot varandra än män är mot kvinnor. Kvinnor har så mycket åsikter och synpunkter om hur andra kvinnor ska vara, tycka, se ut och leva. Fy! Kvinnor dömer (ut) varandra skoningslöst … om de inte tycker precis detsamma förstås i den egengjorda muromgärdade fållan. Ofria kvinnor kan aldrig bli fria kvinnor. Så är det bara!

Milde tid … vad jag skriver. Vad får jag allt ifrån! Jo, jag är nog lite besviken på den s k kvinnorörelsen – feminismen. Kvinnofjätter försätter sig kvinnorna själva i. Det är för begränsat och smalt i en alltför trångsint värld.

Men så har jag bara levt i familjer och nära människor som behandlar varandra med självklaraste respekt. Människor som är möjlighetsskapande och inte inskränkande och förhindrande. Människor rätt och slätt. Långa, smala, runda, tjocka … några män och några kvinnor … tillsammans. 

Förresten … idag har jag lämnat ifrån mig makt … till en man.

”Halvvägs i vår trapp är mitt trappsteg.”
Nalle Puh

Den 9 mars 2001.


En sådan helg nu … då jag åker för att lyssna och sedan åker hem och sover för att stiga upp tidigt och lyssna igen. Sedan åker jag hem och håller helg. Det som blir kvar av helgen måste jag plugga. Bara måste!

Läste om en undersökning som visar att friskolor och konkurrens för den kommunala skolan är bra för eleverna. Precis vad jag alltid trott. Jag tror att en mångfald av skolor är bättre för eleverna. Skolorna får gärna ha sin egen speciella inriktning eller specialitet. I ett samhälle med många skolor behöver ju aldrig någon känna sig ”utsatt” som inte klarar att fungera i den enda skolan som finns tillbuds. Det är väl ändå självklart att det är så!?

Jag har tänkt tanken flera gånger att starta en friskola. Hade jag varit lite yngre så kanske. Inte yngre för att jag känner mig gammal för det gör jag då rakt inte. Utan yngre därför att jag numera inte vill binda upp mig för mycket. Jag vill göra så mycket och det kräver faktiskt en viss frihet. Jag skulle vilja läsa så mycket, många kurser menar jag. Inte bara inom pedagogik och specialpedagogik, psykologi och sånt utan även religion och filosofi, kanske även programmering … ja det finns så många intressanta kurser. Ser nästan inga gränser för vad jag skulle kunna ge mig på att läsa. Hade jag just nu kunnat välja skulle jag …. (nej, det skriver jag inte) … och sedan målat och läst och skrivit för hela slanten. 

Jag skulle bara skriva ”två ord” och så blev det några till  … 

”I dag hör man havet … stå stilla ett slag!”
Nalle Puh

Den 10 mars 2001.


Fy vad det var dimmigt när jag åkte hem igår kväll. Dimmigt var det när jag vaknade idag och då blev jag lite ängslig att det skulle vara lika dimmigt på vägen till K-stad. och tänk alla älgar och rådjur som skulle kunna komma ut mitt framför innan man hinner …. fy … tänk! Fast det var inte så dimmigt.

Är man smålänning så har man respekt för älgar på vägen. Har man dessutom som jag jobbat på röntgen när det kommit in svåra älgolyckor … ja då vet man … En älg är stor och tung. Den kan ställa till mycket elände på en liten människokropp. Det vill man ju inte. Vem skulle sköta alla mina sidor då!

Jag tänker alltså är jag. (Descarte) Det som inte finns på Internet – det finns inte. (Certec, LTH) Jag finns på Internet alltså finns jag. Behöver inte ens nypa mig i armen. Jag kan försvinna lika snabbt som jag kan nypa mig. Bara att radera hela – alla webbplatsen – webbplatserna. Bara *knäpp* så. Det är bra att veta. Men jag har absolut ingen tanke på det … absolut inte.

Annars har jag många tankar. Idag har jag tänkt påmöjligheter för pojkar och möjligheter för flickor… att skriva av sig. Det är goda krafter som släpps fram i forum. Kolla bara på e-My-Ilse! Therese är med och likaså Emmiz … de goda krafterna sprids … Regnbågsbarnär något alldeles extra. Så är det bara!  

Idag hade jag tänkt skriva om den superkänsliga ”bokstavsdiagnosdebatten” … det blir kanske i morgon. Fast jag MÅSTE plugga i morgon. Basta!

”Helt plötsligt kände Nasse att dagen var mycket skönare än han trott.”
Nalle Puh

Den 11 mars 2001.


Tänk, jag begriper inte vad jag gjort för fel när inte pojkarnas forum fungerar. De enskilda sidorna fungerade men inte ramen. Jag har publicerat minst 5 ggr utan att få bukt med det. Jag har ändrat sidorna lika många ggr. Utan resultat so far. Nu gör jag det återigen. Hoppas det fungerar nu. Pojkarnas forum

Pojkar och flickor är olika, tänker olika, lägger säkert olika tyngd på olika upplevelser, har olika sätt att tolka sinnesintryck … mm. Flickor och pojkar är olika. Men genom den stora variation vi har inom vår art så finns det naturligtvis individer bland pojkar som ligger närmare individer bland flickorna i beteende och tvärtom. Det finns en mycket stor variation i mänskligt beteende. Det beror i sin tur på en mängd variabler som uppväxtmiljö, disposition i arvsanlag, kultur, språk … ja massor av olika typer av faktorer. Det är spännande i sig. Tycker jag. Jag gillar olikheter. Jag tycker absolut inte alla ska göras lika. Jag tycker tvärtom att vi får vara olika och ska utveckla våra olikheter. Det bidrar till utveckling om något. Det är synd om personer som inte klarar av att hantera människors olikheter. Det är synd om personer som inte förmår se igenom eller beyond. Milde tid vad de missar! Tänk sedan om dessa personer sitter i ansvarsställning eller beslutandeställning. Klart att de då inte bidrar till den organisationens utveckling! Tvärtom håller de tillbaka utvecklingstakten. Jag vet flera i min omgivning som hindrar utvecklingstakten. Det är trist! Jättetrist!

Jag skrev en gång … en organisations styrka ligger i dess förmåga att lyfta fram sina medarbetares kompetenser. Kompetenskapitalet. I många organisationer utnyttjas nog detta kompetenskapital endast till en bråkdel … låt säga ca 12,5%. Ja så är det nog på många ställen i flera kommuner!

Tänk hur det ser ut när det gäller ungdomar. Där regnbågsbarn finns gäller nog en lika låg siffra på just denna förmåga att nyttja kompetenskapitalet. Så kloka och så medkännande unga människor borde lyftas fram ”ses”. Man borde mycket mera se till varandras förtjänster och uppmuntra än att trampa på och kritisera. Förringa, utfrysa, utestänga … hur kan sådana människor tillåtas fortsätta härja!? Jag bara undrar. När ska omgivningen genomskåda detta destruktiva och sätta stopp för det!?

Sedan finns ju de som åker ”gräddfil” på andras kapacitet. De som har en förmåga att åka snålskjuts och oförskämt utnyttjar andra för sina syften, tar andras arbeten och använder som sina. Jo, de finns. Insikt om vad som är ”mitt” och ”ditt” kan däremot gagna utveckling. Visst kan man nyttja andra, bör nyttja andra … men det är skillnad på nyttja och utnyttja. Så är det bara!

Förmåga att känna och ta ansvar … är också något att reflektera omkring.

Alla människor gör sig sina egna föreställningar om händelser och företeelser. Det kan vara kreativt att reflektera över dessa föreställningar och huruvida de överensstämmer med verkligheten … och … Vems verklighet?

”Vi fick sand i håret och ögonvrårna och sand i näsan och sand mellan tårna.”
Nalle Puh

Den 12 mars 2001.


Vilken underlig tid vi lever i! Människor idag klarar inte fysiskt av jobben. Arbetsskador inträffar snabbt och förmågan blir nedsatt. Människor klarar inte heller psykiskt av jobben. Fler och fler blir ”utbrända” heter det. Ibland när jag tar på mig mitt ”paraplyseende” så tycker jag att vi är som myror som rusar omkring i tillvaron. Hur många myror stannar upp för att uppleva? Även om man försöker hjälpa en myra att stanna upp lite i sitt arbete med sitt lilla barr som ska föras till ett bestämt ställe … ja så strävar den lilla myran fortfarande av all sin kraft åt det hållet den tänker sig … eller är programmerad. 

Upplevelseförmåga i vardagen är viktigt! Kan man inte uppleva det lilla och dess sinnligt innerliga oerhörda värde så tror jag inte  att man så värst klarar att vara något särdeles stort värde heller för sin omgivning eller ens för sig själv. 

Just upplevelseförmågan … kanske kan vi kalla det för upplevelsekompetens … vilket även inkluderar självkännedom … tillsammans med en påtaglig närvaro av medvetenhet i vardagsvalen och dess konsekvenser … är bland det viktigaste att utveckla … för att kunna må bra i vår myrstressevärld. 

Hur i hela fridens dar ska barnen kunna må bra i denna värld om vi inte stannar upp och besinnar! Barn upplever också stress! Vill vi att våra barn ska känna sig stressade!? Nej, så sannerligen! Barn är olika i hur starkt de upplever och påverkas av sina känslor. Det finns barn som känner i luften och det finns barn som synes vara i det närmaste känslo-opåverkade. Det finns barn som behöver lugn och ro … och gott om tid för att göra arbetet så bra som de egentligen förmår. Dessa barn underpresterar ofta i klassrummet. Det finns barn som kräver ständig omväxling och kanske t o m tävlingsmoment i varje upplevelsesekund. De blir understimulerade annars. Hur gör den klassläraren för att tillgodose dessa båda barns helt skilda behov … samtidigt som det säkert finns flera andra ytterlighetspoler i övriga barns sätt att fungera optimalt!? Ja, det finns sannerligen mycket att undra över.

Tänk också på att 9-10-årsåldern är ”sorgeåldern”. Barn kan känna depressiva känslor … Tänk på det! Barn kan må extra dåligt av upplevelser i omgivningen. Det ska de inte behöva!

Barn har rätt att må bra! Det är vårt ansvar. Vad är viktigare!? Som speciallärare/specialpedagog vill jag gärna hjälpa tillsammans med klassläraren så att barnen mår så bra som möjligt. Tillsammans … sträva mot ett mål som vi alla borde omfatta … vuxna – föräldrar – lärare – alla … barns trygghet.

”Vart ska jag gå? Hör på råkornas rop: -Åh vad vi trivs, vad vi trivs allihop!”
Nalle Puh

Den 13 mars 2001.


Idag är en trött dag i alla fall nu ikväll. hade tänkt att gå på ett årsmöte i Rädda Barnen men jag orkade inte och jag hade faktiskt ett brev att skriva. Ett brev som behövdes tänkas omkring för att bli bra.

Just nu längtar jag lite efter Min Vattuman. han kommer så småningom … men det är just nu jag längtar.

Pratade med mitt Lilla Pratglada BarnBarn – GullHjärtat. Idag var det alldeles särdeles pratglatt. I morgon är det en namnsdag så jag måste göra ett fint kort. Ja det måste jag!

Grattis Mormors Lilla GullHjärta! *kram* *kram* 

Här kommer kortet. GRATTIS!

”I love you” *kram*

I morgon är det Mathilda! Så är det bara!

”Han kände sig ovanligt glad just idag.”
Nalle Puh

Den 14 mars 2001.


Vill man läsa mer om Barn och stress så kanske man kan söka på Åke På-r, universitetslektor i Uppsala. Själv hittade jag honom i sammanhanget i ”Att undervisa” (Nr 6 -2000), medlemstidningen för oss som är med i SFSP, Svenska förbundet för specialpedagogik.  

Jag fick en bok idag av Min Vattuman. Den handlar om riskfaktorer och barn. Man kan minsann misstänka att det är en bok som jag kommer att finna ytterst intressant! *glad för alla böcker* *glad*

Tänk att man kan läsa! Tänk så underbart att tycka det är roligt att läsa. Tänk så underbart att kunna ta del av andras upplevelser, andras arbeten, andras avhandlingar … bara tänk! … Så underbart att kunna … om man vill … när man vill. *glad*

Jag tyckte nog att det var roligt för det mesta i skolan (när jag var liten). Visst har jag haft perioder när jag tyckt det varit jobbigt. Visst har jag haft perioder när jag tänkt att … ”finns det ingen ände på pluggandet och tentor!” … ”ska livet aldrig få slut på prov och plugg!” … nu tänker jag … ”måtte det aldrig ta slut på plugg och ”prov” (= skriftliga arbeten)” … Inte var jag någon särskild stjärna i skolan men jag kommer ihåg att lärarna brukade säga till mina föräldrar att ”Birgitta kan det hon vill” … ”Bara vill Birgitta så kan hon” … Jag kommer ihåg detta. Det har nog också varit viktigt för mig. Det har varit ett tydligt ”BUDSKAP”. Jag har känt förväntningarna men de har varit envist länkade till mitt eget ansvar. Jag tror faktiskt att jag kan bara jag vill och precis vad som helst! 

Jag vet själv att jag är och har varit mycket målmedveten. Av någon anledning så har jag haft flera bra lärare i  min väg och jag har påverkats starkt av vissa lärare, förebilder. Vissa lärare har jag hyst stor mänsklig kvalitetsrespekt för. Den där ”riktiga” respekten. Min första ”fröken” var en nyutexaminerad fröken. Först så förstod hon inte mig och sedan efter vissa samtal och fleras engagemang så förstod hon mig och bemötte mig rätt. Min första skoltid förbyttes mot att ha suttit med ryggen åt fröken till att mer eller mindre ”älska” fröken. Min första fröken var sosse och satt sedermera i riksdagen och jag hade faktiskt kontakt med henne till hennes död.

Lärare är viktiga. Flera av mina lärare har haft avgörande betydelse för min egen utveckling. Flera av mina lärare har inte haft den minsta betydelse för min egen utveckling. De har passerat spårlöst i min livskarta. Andra har satt mycket intressanta spår. Jag är glad för dessa spår.

Jag upplever själv att jag har varit målmedveten på ett mycket ovanligt sätt. Målmedvetet medveten. Det har varit mitt sätt och det gillar jag. Det inrymmer ganska mycket. Det inrymmer ganska många dimensioner. En av dessa är mitt intresse för människor … ovanliga … originella människor … annorlunda människor … JAG HAR ABSOLUT LÄRT MIG ALLRA MEST AV ATT HA HAFT ETT DRIVANDE INTRESSE FÖR ANNORLUNDA MÄNNISKOR. Så tror jag bestämt! En av mina bästa vänner under de tidiga barndomsåren var troligen ett ”bokstavsbarn” med autistiska drag eller aspbergersyndrom … inte kände man till dessa bokstäver då … på den tiden! Åh, vad vi hade kul! Jag älskade min jobbiga kompis. Ingen kunde man leka så spännade saker med som med henne, Allra Käraste G. Vuxna begrep inte ett dugg! Inte ett barr! Det är med glädje och det är med sorg jag tänker på Min Allra Käraste G. Hon dog av droger i tidig ålder långt efter våra vägar skilts. Sorg och glädje i mitt hjärta. Jag skulle vilja veta mer om hennes liv efter vår tid. Jag vet bara att hon hade en yngre syster som hette C-e. Hennes mamma var ”konstig” och hennes pappa ambitiös och snäll men jobbade för mycket i sin advokatfirma.

Man lär och påverkas mycket av sina människomöten. Se till att uppleva så medvetet som möjligt i alla människomöten. Det ger livserfarenhet! Värdefull sådan. Människor är värdefulla men alla kanske inte förstår det … än.

Idag blev det nog inte bara en egotripp utan rent av en riktig nostalgitripp. *varm i hjärtat*

”Binker tigger aldrig, men gott gör honom glad.”
Nalle Puh

Den 15 mars 2001.


Igår skrev jag ganska mycket. Det liksom bara ”rann till”. Idag tror jag inte jag ska låta det ”rinna till”. Det blir kort idag.

Jag håller med Drottningen! Hur kan mödrar eller föräldrar överhuvudtaget använda sina barn i ett krig de själva utkämpar!? Det kan jag aldrig förstå! Låta eller lära barnen krig. Barnen kanske inte alls vill ha krig. Naturligtvis vill barn inte ha krig! Barn vill ha fred. Alla barn vill ha fred. Färäldrar som lär sina barn krig utsätter sina barn för fara. På nyheterna just precis hade en skola med dess barn ”straffats” av israelerna eftersom barnen hade kastat sten på soldaterna. Vad är det för skola!? Vilken värdegrund har denna skola. De kanske behöver vår skolminister! Våra sossar brukar ju gå i armkrok med stenkastarnas föräldrar … kanske lyssnar dessa föräldrar på en (s)kolministers värdegrund. 

Från skolverkets sida uppmuntras internationella kontakter mellan elever och skolor. Jag tycker vår skolminister ska åka till stenkastarskolan och prata om värdegrundsarbete. Dessa stenkastande barn behöver stöd från andra vuxna och deras föräldrar behöver komma till bättre insikt för sina barns skull. Med detta har jag inte ordat om kriget i sig utan bara barnens väl och utveckling. Så är det!

Idag har det varit en så fin dag. Vårlikt ljus och vårlig luft. Nu är jag glad för Min Yngsta ska komma hem i morgon. Vi ska gå på biblioteket. Min Yngsta ska låna ”massor med böcker” på mitt lånekort. 

Idag har varit en av de där otroligt krävande dagarna som man kan ha som lärare i skolan idag. Krävande men ändå bra. Jag var alldeles ”tom” när jag kom hem. Min Vattuman tycker jag har ett fruktansvärt trist humör, vresig-vrång-argsint, när jag är så’n. Så’n var jag idag. *ont i axlar* *ont överallt*

”Jag kan stå på ett ben och räkna till sju.”
Nalle Puh

Den 16 mars 2001.


Perspektiv ja! Alltid är det så att ett visst perspektiv gäller vid betraktandet. Min och varje annan människas föreställning om olika saker byggs upp utifrån vårt perspektiv, vår erfarenhet, vår värdegrund, vår förmåga till reflekterande … mm. Ibland tycks perspektivet begränsa och ibland tycks det öppna. Våra sinnesintryck kan censureras eller omtolkas så att de passar bättre in i vår förställning och tolkning av världar, stora som små. Begränsade kunskaper medför ofta ”smalare” tolkningar. Begränsade erfarenheter likaså. Viljan spelar också en avgörande roll. Viljan och syftet. I vilket syfte och med vilket engagemang framför man sin sak. I alla tänkbara vardagssituationer är det så oerhört viktigt att reflektera runt tänkbara möjligheter.

Carl B kritiseras just nu för sitt engagemang i oljebolaget som verkar i Sudan. Kritik utan reflektion som så ofta i media, sensationsmedia. Självklart att det inte är bra för en person som Carl B att förknippas med ett sådant engagemang som beskrivs enligt medias föreställning och tolkning av situationen i Sudan. Jag kan naturligtvis inte uttala mig om det svenska företagets verksamhet överhuvudtaget har något att göra med människofördrivningen som tydligen förekommer i Sudan och som dess egen regering medverkar i … om det är så … så är det tvivelslöst helt oacceptabelt. Det är vidrigt att ett land låter dylikt ske! Så är det bara. 

En sak för det med sig och som är god. Tack vare Carl B så fokuseras världens ögon på Sudan. hade det varit en ”Svensson” som suttit i styrelsen så hade vi inte haft en aning om vad som sker där. Är det så att Sudans folk fördrivs så kommer deras sak att uppmärksammas tack vare Carl B. Och jag kan nog garantera att varken Carl B eller någon annan vettig person skulle vilja beblanda sig med människofördrivning. Är det någon som tror det så är nog den människan dummare än tåget och således ute på helt fel spår. 

Människor anklagas för det ena och det andra. Varför krävs det inte mer seriösa bakgrundsfakta av de anklagande människorna. Borde vi inte ha ett inbyggt skydd mot anklagelser!? Om någon anklagar en annan och det visar sig vara felaktigt … då borde automatiskt den anklaganden utdömas ansvar och eventuellt skadestånd! Så tycker jag! Det skulle innebära att ett mer seriöst än ”kvällstidningsjournalistiskt” agerande infann sig. Visst vore det bra!  

Denna helgen ska jag åstadkomma ett par viktiga saker. Bl a ska jag göra klar min enkät angående matteattityder. Sedan ska jag plugga, plugga, plugga, … och åter plugga. Kanske ska jag gå en liten sväng också.

Har funderat på vovve … vilken ras … det lutar nog åt en Westie … just nu. 

”Jag har ett hus dit jag går när jag tröttnar på folk. Jag har ett hus dit jag går, det är bara för mej.”
Nalle Puh

Den 17-18 mars 2001.


Perspektiv ja! Idag har genusperspektivet gällt. Igår också. Nu är jag klar med teoriavsnittet. Enkäten blev klar efter många ändringar och djupa reflektioner och mycken möda. Jag har även läst en bok om hur man konstruerar och genomför enkäter. Men jag har ett problem! Det finns en överhängande risk att uppsatsen blir för omfattande. Men Min Vattuman har råd: -Skriv uppsatsen klar och stryk sedan alla upprepningar och alla onödiga ord! *hjälp* Tänk om det inte finns tillräckligt med upprepningar eller tillräckligt många onödiga ord då! Tänk om! 

Nästa blir metodavsnittet. Det ska jag påbörja i morgon. Behöver lite fakta som jag ska fånga upp lite här och där. Sedan ska det bli roligt att sammanställa enkäten. Hoppas det går bra att genomföra den. Hoppas att man ställer sig positiv. Det blir som vid språklig förmåga en totalundersökning i en hel åldersgrupp i kommunen. Fast nu gäller det attityder och matte. Ska bli intressant. 

Den mesta tiden har gått åt till att plugga men jag har faktiskt hunnit med en promenad också. Chippen fick följa med … och … så … Min Vattuman förstås.

Nu är jag nybastad och ska kolla vad det är på TV. Bara slappa i en fåtölj en stund. 

”Han satte sig med huvudet mellan tassarna och började fundera.”
Nalle Puh

Den 19 mars 2001.


Jag ångrar mig. Klockan är för mycket och jag är för trött. Just nu. Ikväll tar jag semester.

…. men Tänk! … Mitt Lilla GullHjärta ska sjunga i kyrkan på söndag! Då ska en viss mormor och en viss morfar sitta på parkett vill jag lova. … mmmm …. minsann!

I morgon är det en ny dag med en ny kväll.   

”-Kära Nalle, sa Christoffer Robin, vad jag tycker om dig.”
Nalle Puh

Den 20-23 mars 2001.


Oj …. så många dagar det gått helt plötsligt. Jo, jag har varit iväg … I Småland … träffat Min Syster … Min StoraSyster … mysigt! Träffat Min Mamma med.

Nu är det helg … *mmmmmm* … så skönt! 

Mia … jag vet … att du inte är hemma just nu … och varför … jag förstår att du blev orolig … säkert rädd … ängslig … 

…. fast jag inte vet alls var du är just nu … så tänker jag på dig … ofta … mycket … jag tror att du är rädd om dig … 

… *kram* … var rädd om dig … *kram* …

*kram*

*kramar om dig*

Var rädd om dig!

*kram*

”-Kära Nalle, sa Christoffer Robin, vad jag tycker om dig.”
Nalle Puh

Den 25 mars 2001.


Jag ska lägga om en massa sidor under Kastanjebacken. Det kommer att ta en hel del tid så det blir nog bara kortare gästspel här några dagar. 

Skulle en sida ”försvinna” så har den nog bara fått en ny adress. Från ”framsidan” ska man kunna nå alla webbplatserna. Jag kommer att göra dem striktare med egna webbplatser. 

Det kommer att bli en himla massa sidor under Kastanjebacken. Fast jag ska faktiskt ta bort en hel del sidor också. Politiken ska jag nog flytta till en egen domän, tror jag.

Skola, mobbning och Regnbågsbarn kommer att vara kvar men vissa sidor får nya ardresser. Det ordnar sig …. kaos först därefter ordning. Det blir nog bra.

I morgon blir en spännande dag. 

”Vart ska jag gå? Kan det spela någon roll? Måste man gå åt något särdeles håll?”
Nalle Puh

Den 26 mars 2001.


Jag upptäckte just att datum blivit ”fel”. En dag för tidigt när det bara skulle vara en timme för tidigt. Det var en timme tidigare att stiga upp i morse. Samtidigt som det blev en timme för sent när man la sig kvällen innan. Blir det då två timmars förlorad sömn!? Minst, skulle jag vilja säga! *ler lite försiktigt* 

Visst finns det ”levande matte” precis som ”levande stavning”.

Nåja … jag fortsätter med min ommöblering av webbplatserna. Ska just till att publicera för att testa … kommer kanske tillbaka sen …. kanske …..

Jo, det har varit en spännande dag idag. Sedan fick jag en himla massa mera minne … en himla massa mera välbehövligt minne …. det klarar nog tusentals webbsidor …. minst … så nu klarar jag mig ett tag till …. *glad*  

I morse … denna tidiga morgon … såg jag solen gå upp över Kungsberget. Så vackert! Håller med Kaninerna. Så är det bara!

”Och kaninerna säger: -Vilken underbar morgon!”
Nalle Puh

Den 27-28 mars 2001.


Milde tid så mycket tid som går åt till webbarbetet! Nu har jag en himla massa domäner att sköta om och uppdatera. De flesta är ju mina egna men jag jobbar på att få fler uppdrag för jag vill gärna tjäna en slant på arbetet. Just nu rensar jag bort en massa sidor. Vet inte ens om jag ska spara för det där lite nostalgiska sinnet …? Någon hamnar väl i det facket men inte särskilt många.

”Min projektsida” underhttp://home.sverige.net/birgitta.rudenius/ kommer att försvinna så småningom. Bara att flytta de sidorna! Mitt CV med alla bilagor! Nåja nu är det gjort. Hoppas länkar och annat fungerar. De gamla sidorna ligger kvar ett tag till.

Nu måste jag snart ta tag igen i min matteuppsats – det är metodavsnittet som ligger på tur – MÅSTE! Nästa termin ska jag förbereda mig för att sammanställa BUP-enkäten samt alla verksamhetsberättelserna från alla BUP-kliniker i Skåne. När jag insåg att det skulle ta tid att få in det materialet så bestämde jag mig för att ta matte denna terminen i stället. Ligger ju liksom i tiden.

Denna veckan händer det mycket! Massor med olika intressanta saker – i skolan. Visst blir man lite trött men det är ju faktiskt också roligt. Det är lättare att orka då. Jag tror inte att folk riktigt förstår hur krävande det är att vara lärare. I alla fall att vara en engagerad och ambitiös lärare. Vi har väldigt många sådana på min skola. Det gäller även vår chef. Hur många kan säga det! På min skola stöttar och uppmuntrar vi varandra. Det är kanske den allra trevligaste skolan jag varit på. Fast jag har varit på ett par andra skolor som också hade värdefulla förtjänster. En av dem låg i ett fantastiskt intressant område med forsknings- och utvecklingsinriktad verksamhet. En annan upplevde jag en sådan uppskattning och frihet på – toppen! Så är det inte längre på någon skola idag. Villkoren har förändrats radikalt – till det sämre – frihetsmässigt alltså!  Så är det bara!

Man måste vara rädd om sina ambitiösa och engagerade lärare ute i kommunerna. Många går redan på knäna …. 

”Min fröken har en riddare, och riddaren är jag. I vit kjol och slöja ska hon stå brud en dag.”
Nalle Puh

Den 29 mars 2001.


Idag har något hänt som inte får hända. Jag är mycket noga med att mina sidor skyddas med © Mycket noga. Ingen ska kunna undgå detta lilla märke © som betyder kopieringsförbud, avtrycksförbud mm. Men någon hade struntat i detta, fast ändå inte haft onda avsikter, men det hjälper inte! Ingen får stjäla berättelser och publicera självsvåldigt på en egen sida! Absolut inte! Det är olagligt! Så är det bara!

Olagligt!

© gäller

© gäller

© gäller

© gäller

Viktigt!

Så är det bara!

Vilken blåst! Jag har åkt båt, i denna förfäliga blåst. Underbart! Ja, jag tycker det är jätteroligt. Vågorna upp och ned, himlen i fokus ena stunden och havsvågorna nästa. I det runda båtförnstret. Sicken blåst! Härliga båttur!

Vilken otrolig mängd vatten! Vilket otroligt djup! Det kan vara lika djupt i havet som det högsta berg är på land. Ganska förunderligt … tänkvärt funderansvärt.

Jo, så är det vissa dagar. 

”Slumpen gjorde att det blev jag.”
Nalle Puh

Den 30 mars 2001.


Idag skulle det ha varit Min Allra Käraste Farbror H:s födelsedag. Ja, så är det! Det tänker jag på. 

Annars är det så gott att det är helg. Jag har faktiskt längtat efter helgen denna vecka. Har varit trött av allt som varit. Nu är bastun på gång och jag ska snart bli varm ända in i märgen. Så skönt jag ska ha det. I morgon får jag sova. Hurra! 

Men jag har hunnit tömma skräpförråd, handla, jobba med webbplatser … och äta sillmacka. Skagensalladen var inte god! Köpte ju den för att smaska på lite gott tills Min Vattuman skulle komma hem. Men det var som sagt inte alls gott! Ville inte ha. Det blev popcorn i micron i stället. 

Just nu testar jag att lägga in knappar, tidsinställa bildvisning mm mm …. Vill ju hela tiden lära mer när det gäller hemsidemakeri.  

Nu kan jag inte tåla mig längre utan publicerar. Kanske skriver jag mer senare … efter bastun i så fall …

”Ingen kan vara nere med en ballong.”
Nalle Puh

Den 31 mars 2001.


Idag sov vi både länge och gott. Vi hade glömt att det var områdets ”städdag”. Dvs jag hade glömt men inte Min Vattuman. Vi väcktes av telefonsignal och krattande ljud utanför på gatan. När dörrklockans signal ljöd fanns det ingen återvändo längre. Vi var tvungna att stiga upp. Halva dagen var då nästan gången. Tur det finns en natt också.

Vår Granne (f.d.) var kaffesugen och dök upp vilket ju alltid är trevligt. Vi kom också upp på det viset. Undrar hur länge vi annars hade sovit!? Men skönt var det! Gudomligt skönt! 

Plockat och plockat undan. Flyttat ett bord och flyttat upp ett annat. Lite förändring behövs. Uppdaterat en sida … det var faktiskt länge sedan den uppdaterades … Skrivit ut och läst igenom min pågående uppsats, pluggat, städat i mitt arbetsrum, sorterat papper och lagt all pågående plugglitteratur i strategiska högar, tvättat, luftat … och pratat lite med Chippen. Jag är hundvakt men Chippen bara ligger och väntar på att hans älskade Lilla Matte ska komma tillbaka. 

Jag har fått tillbaka mina enkäter från 2 av 9 klasser än så länge. De ska vara med i min uppsats. Hoppas jag får resterande under kommande vecka. Då försäkrar jag mig om jobb över påsken. Matteundervisning kan utgå från två olika sätt att betrakta undervisning och lärande. Den kan vara resultatinriktad med höga krav på formen eller den kan vara processinriktad med flexibla lösningsmodeller. Gissa vilken som är vanligast i svenska skolan! Svenska elever behöver bli bättre i matte. Det kräver en utveckling av undervisningen. Matte är himla kul! Hur många har upptäckt det! Dom finns men …. behöver bli fler … många gånger fler! Så är det bara!

Alltid när jag läser mitt skrivna … vad det än är … så gillar jag att läsa. Nästan lika mycket som att skriva. Nästan. Att skriva är så tidsupplösande lustfyllt. Att skriva är så läkande stärkande gott. Att skriva är att utveckla … tanken kanske … fast ibland bara skriver jag …  

”Allt kan jag klara.”
Nalle Puh


”Sjung hej, vad en Björn har det bra.”
Nalle Puh

© Birgitta Rudenius

Februari 2001

Den 1-2 februari 2001.


Idag blev en glad dag. Okristligt tidigt upp och sedan tog det lite längre tid än nödvändigt innan jag kom hem. Men sen! 

Mia ringde! Åh så glad jag blev att höra hennes röst. Jag bara säger det! Åh så glad jag blev att höra henne! Mia är inte bra … naturligtvis … än. Hon oroar sig också för en del. Hon gillar inte medicinen … naturligtvis … den hindrar ju henne för att ha den där fasta kontrollen om tillvaron som hon varit van att husera över själv. *ler*

Jag tror dock det är bra för Mia att även andra kan hjälpa till och hålla kontroll på det ena och det andra. Önskar så att Mia får den där riktigt goda och kvalitativa hjälpen att komma tillbaka. Jag tror det och vill tro det starkt. 

Tänk! Mia ringde! *glad*

Sedan hade Våra Barn bestämt att komma och inte bara det! De skulle även laga middag. Jag kunde ”sitta fru på stolen” och Min Vattuman kunde också fast ”sitta herr på stolen”. Det är riktig småländska och betyder att man kan bara sitta och inte göra någonting … bara njuta! Så gott! Gott_gotti_gott_gott!

Jag har även gjort lite här idag. Det ska bli en bra litteratursida så småningom. Vi kommer att ha en studiecirkel om matematiksvårigheter i vår. Vi=speclärare i kommunen.

Det var en glad dag idag! En alldeles väldigt glad dag idag! Men huh så kall. Mia berättade dock att hon gillar när vinden och luften biter i kinderna. Då känns det att man finns eller lever. Så tycker Min Lilla Mia. *kram*

”Ett litet ögonblick tyckte hon, att det var ängsligt, men sedan visste hon, att det inte var det.”
Nalle Puh

Den 3-4 februari 2001.


Jag hinner inte skriva mycket idag. Klockan är redan mycket och jag har måst ordna en massa nu när vi fått nätverk och annan snabbare uppkoppling. Nu behöver inte Min Vattuman använda min dator för att skriva ut. Nu kan han göra det direkt från sin egen. Hämta sin post också. Skönt för jag vill ha min dator ifred. Så är det bara!

Jag var på Mac Donalds idag för att kolla läskampanjen. Bra! Jag köpte ABC-boken också. Ska kolla mera sedan. Hoppas att fler barns föräldrar inser nyttan av att läsa för sina barn. Läs läs läs … allt vad ni förmår! Litterär amning! Bra!

Kommer igen … snart ….

”Det var en vacker vårmorgon i skogen.”
Nalle Puh

Den 5 februari 2001.


I NST idag kunde jag läsa om en nybliven doktor. Det hade tagit 20 år att bli klar. Det handlade om elevers uppfattning om våld och om mobbning. Undrar om avhandlingen även innehåller en senare undersökning? Undrar om jag ska beställa den …?

Var på föreläsning i kväll. Om Portfolio … ett slags metod att spara och dokumentera elevers utveckling. Den ska innehålla mycket av reflekterande över det egna lärandet och den egna utvecklingen … reflekterande överhuvudtaget. Det är ju viktigt! Men föreläsningssalen hade fel på ”styrsystemet”. Mina fötter blev stelfrusna. Min granne frös om näsan … ja alla frös vi hejdlöst … i tre timmar. Var det nu förkylningar på G i några av alla dessa lärarkroppar så kommer dessa förkylningar med all sannolikhet att bryta ut. Det tror jag nog. Själv ska jag sova med raggsockarna på i natt. Så är det bara!

Jag kan inte säga att jag njöt så där väldigt av föreläsningen. Egentligen gillar jag teori och den hade en god portion av den varan … men … den förelästa teorin var lite för ”egentolkad” för min del … av föreläsaren. Allt man erfar och tar till sig ”egentolkas” naturligtvis … men i sådana sammanhang får det inte bli uttytt på ett alltför begränsat sätt. Det blir ointressant då. Eller inte särskilt lockande och intressant. Det är risken. Tyvärr.

Klockan är halv tolv nu … fick jag veta … Så det så!

Kommer igen … snart ….

”Underhållande på ett stillsamt sätt.”
Nalle Puh

Den 6 februari 2001.


Jag håller på att bli sjuk igen. Så känns det. Fast jag vill inte. Hinner inte.

Idag är jag inte på gott humör. En vissen dag. Somliga dagar kan vara så. Jag vet precis vad det beror på men det ska jag inte solka ner Min Dagbok med. Just nu är det mycket jag skulle vilja göra. Jag måste välja. Prioritera heter det. 

Ska nog fylla på kaffemuggen för att stärka mig och sedan ska jag välja att göra en sammanställning av de svaren jag fått in och de kontakterna jag fått för mitt skriftliga arbete, ”Pejp”. Det är en bra början. Jag kommer att titta närmare på Skånes olika BUP-kliniker och deras verksamhet. Mitt arbete kommer att behandla de s k bokstavsdiagnoserna, BUP-verksamhet och skolan … jag har tankar om vad detta ska kunna mynna ut i. Det är lite spännande må jag säga.

Huvudvärk och snuva. En sak är jag glad för … och det är att kylan försvunnit igen. Fast jag hoppas av hela mitt hjärta att det är mycket snö och lagom kallt där Emmiz bor för hon älskar snowboardåkning och snöbackar. Måtte hon vara rädd om sig när hon susar genom backarna.

Kaffet drar ….  

”Jag brukar vanligtvis äta något litet litet vid den här tiden på morgonen.”
Nalle Puh

Den 7 februari 2001.


Jag håller på att bli sjuk igen. Så känns det. Fast jag vill inte. Hinner inte.  … skrev jag igår …. 

Så rätt jag hade! Huvudvärk – snuva – feber. Usch! Inget kul!

Som tur är känner jag mig inte så vissen att jag måste ligga i säng hela tiden. Trött blir man ju emellanåt. Men jag kan ändå pyssla med lite av varje.

Ska hålla mig från folk just nu när jag är som mest smittsam. Ingen tycker ju det är kul med människor som snörvlar, nyser och fräser i den nära omgivningen. Fy! Det gör inte jag heller. 

Jag har en oläst bok av Doris Lessing och jag har ju ”Mias bok” att jobba på. Jag kan göra vad jag vill just nu. Jag har mina skolpärmar också. Jag kan göra vad jag vill. Det gillar jag! Fast jag gillar inget särskilt att vara så förkyld. 

”Halvvägs i vår trapp är vårt trappsteg.”
Nalle Puh

Den 8 februari 2001.


Nu Mia Lilla! Nu är jag igång! Boken – du vet. Åh vad det är roligt! Jag önskar jag kunde berätta för dig. Jag önskar du är på bättringsvägen. Jag har gjort Titelbladet, skrivit Förord och håller på med Inledningen. Jag har bestämt vilket format boken ska ha och vad första boken ska innehålla. Ja, jag skrev ”första boken” för det lär nog bli flera. *ler*
*kramar om dig*

Igår hann jag redigera 47 sidor av ca 520 !!!!! Det du! Lilla Gumman. Jag läser och läser … förundras och förundras igen … precis som alla andra som läser om dig … vi förundras över din kraft – ditt mod – din vilja – din omsorg – din klokhet – …  Lilla Gumman! Jag säger det igen: -Du är outstanding! En fantastisk Människa som världen verkligen behöver.

Det gäller även de andra Regnbågsbarnen. Alla har bidragit till utveckling. Jag tänker mycket på Semlan och Flingan och undrar hur de har det. Jag önskar att de ville låta fler läsa om dem igen. Emmiz tar tag i sitt liv och hoppar upp för det ena trappsteget efter det andra på sin egen utvecklingstrappa. *kram* 

Men jag har också samvetskval för att jag inte har möjlighet att engagera mig i alla som hör av sig. Det är bara en omöjlighet för mig. Jag gör så gott jag kan … för det allra mesta. Det gör mig glad när mina besökare hjälper varandra. Titta bara i Mitt Forum mot mobbning! Se även i min gästbok hur My stöttar Kattis.

Mitt jobb och min utkomst måste gå före. Mina studier är viktiga för mig. Min webbplats med alla Regnbågsbarn och övrigt är också viktigt. Ja, jag gör nog så gott jag kan. Det kan också variera med min tidsinsats i olika perioder. Ibland kan jag mer och ibland kan jag mindre. Men jag gör så gott jag kan.

Tvättmaskinen har gått sönder! Attan också! Det blir för dyrt att köpa nytt. Det kostar att laga. Tvättmaskiner SKA fungera! Så är det bara! De ska definitivt inte gå sönder eller strejka.

Åter till Boken med stort B. … är nu på sidan 150 … 

”Om nån vill applådera … så är rätta stunden inne nu.”
Nalle Puh

Den 9 februari 2001.


Bra att det finns magnecyl. Det hjälper! Mot huvudvärk och förkylningsont. 

Oj vad jag läser och läser. Jag blir också tårögd emellanåt. Nu är jag på 370:e sidan nåt … Bara 150 kvar och sedan måste jag på det igen. Och kanske igen … och kanske …

Idag fick jag också en ny bok. Alldeles nyutkommen. Vad är dyskalkyli? av Björn Adler. *glad* Det ska bli himla intressant att läsa. 

Läsa och läsa … det kan man ju aldrig få nog av. Inte av skriva heller. Min Yngsta skriver på en bok också just nu. Den kom hon på när vi var i Skottland i somras. Hon har bett mig illustrera den …!!!?!!! Precis som om jag skulle kunna … -Det är klart att du kan! säger hon så självklart så jag bara inte vågar protestera. Det ska bli en barnbok. En annorlunda barnbok kan jag avslöja. Begriper inte vad hon får allt ifrån!! Som när hon skrev om en kvinna från förr i världen som precis födde sitt barn … man kunde känna hur svårt hon hade det genom orden som berättade … var får hon allt ifrån!

Tänk om man hade en sån ”gåva” då skulle jag skriva romaner och  noveller på löpande band! 

Nu har jag testat om jag kunde lägga in lösenord för en webbsida … men det kunde jag inte! Så var det med det!

Mitt Lilla GullHjärta är här nu. Hon stannar hela helgen för hennes mamma ska plugga. Så nu kan jag inte sitta här längre. Mitt Lilla GullHjärta …..

I morgon kanske jag berättar vad ungdomar tycker är viktigast med en skola.

”Det är sol över ån, det är sol på vår häck…”
Nalle Puh

Den 10 februari 2001.


Ungdomar vill ha en fin skola med ordning och reda, de vill få lära sig och de vill ha trevliga och bra kompisar. Det är de tre sakerna som ungdomar uttrycker som allra viktigast. fast jag undrar om de inte använde ord som att ”få undervisning”. De vill att lärare ska lära dem saker … ska det tolkas så eller tänkte de bara inte riktigt på ordvalet …? Ganska viktig skillnad egentligen. Ungdomar kanske inte vill söka kunskapen själv i den utsträckning som läroplanen anger …? Jag bara undrar … är lite nyfiken på vad de egentligen menar.

Mitt GullHjärta tycker inte det är roligt att Fröken bara ger henne tre rader läsläxa med SÅ stora bikstäver … när hon kan läsa många fler rader med mycket mindre bokstäver. NE-EJ … hon skulle hellre vilja få matteläxa. Jag blir bedrövad! Är det möjligt att läsläxan inte anpassas efter hennes läsförmåga? Är det möjligt att Mitt GullHjärta inte får utmaningar i skolan? Det verkar så! I den skolan Mitt Lilla GullHjärta går …. i Halmstad … nånstans. *bedrövad* Hoppas Min Mellan tar upp detta vid nästa utvecklingssamtal. Det gör hon alldeles säkert om jag känner henne rätt. Min Mellan är säkert lika bedrövad. Säkert!

Idag blev jag klar med boken. ”Klar” …? Nu måste jag ta en massa kontakter för att bestämma hur den ska tryckas. Inte det lättaste! Hur bär man sig åt när man vill ge ut en bok? Tips tas emot med STOR tacksamhet.

Idag blev det stora invigningen. Solen sken och vad mer kunde man önska!? Jo fastlagsbullar naturligtvis … och se …. vips!

Idag blev det Pippi Långstrump när hon inte ville bli stor. Pippi har lösning på allt. Det finns piller mot detta. Dessa piller måste förstås ätas när det är mörkt och man måste säga ramsan rätt: Lilla Lilla Krumelur jag vill inte bliva stur. Säger man fel så finns det risk för att man växer upp i himlen och vem vill ha flaggstångsben som hela tiden får bekymmer med trafiken!? 

Jag ville ju åka till K-stad och min kurs idag. Ville ju! Klockan ringde men huvudet värkte och näsan rann. Ingen vill väl ha en så’n i närheten av sig! Jag beslöt skona mina kurskamrater. Visst är jag snäll … men lite lessen själv. Ville ju!

”Han tyckte det skulle vara härligt att kunna flyga.”
Nalle Puh

Den 11 februari 2001.


Idag är det minsann inget väder för att sitta och njuta i rottingmöbler. Minsann inte! Usch och fy så kallt – så blåsigt – så oinbjudande! Skönt man kan hålla sig inomhus.

Nu ska jag göra ordning i min pärm. Det behövs när lösa papper samlats på hög ett tag. Just nu vill jag göra alldeles för många saker (samtidigt). Då blir det inget ordentligt av någonting. ordning och. Då måste jag skärpa till mig! Går inte det så måste jag göra något helt annat ett tag. Bara för att få styr på mina tankar. 

Jag fick ett rart mail idag på morgonen. Någon tackade mig för ett inlägg jag gjort och för att jag hade länk till min webbplats. Jag blev glad! Jag fick genom detta mail också en extra kick och blev inspirerad att skrivaytterligare inlägg. Det blev två stycken. De handlar naturligtvis om vad som behövs för att bättra barns villkor i vardagen. Det gör väl det mesta jag håller på med, tror jag. Många många fler än de som finns idag behöver engagera sig för denna sak. Ska ett barnperspektiv gälla så krävs det många många fler. Med barnperspektiv menar jag inte att barn ska bestämma. Ibland verkar det som vissa anser det. Barn är barn och kan inte förväntas ta vilka beslut som helst. Ofta måste de vuxna ta detta ansvar. Det kräver ansvarsfulla vuxna med insikt om vad som är för barns bästa.

Det finns olika barn/ungdomsprogram i TV. De går för långt ibland tycker jag. Det blir fel när en ungdom fokuseras i närbild och basunerar ut till tittande ungdomar att ”när du fyller 18 får du göra precis vad du vill”. Det stämmer inte! När man är 18 måste man känna till samhällets accepterade kodnycklar och man måste ta konsekvenser av sitt handlande. När man är 18 förväntas man nått mognad och insikt, förstå handlingars konsekvenser, kunna göra kloka medvetna val i vardagen. Det handlar inte om att ”få göra vad man vill”. Då missar man det allra viktigaste och kanske har man inte nått just den förväntade mognaden eller insikten om man har just den inställningen …!?

Mitt GullHjärta har åkt hem idag. Nu är det tomt … ett tag … till nästa vecka! Då kommer Lilla GullHjärtat igen. Lilla GullHjärtat som bestämde middagen igår. Det blev ”Röda Hund” – hela rödspättor. En stor till morfarn, en mittimellan till mormorn och en liten till GullHjärtat själv. Plus potatismos. Så gott! Så gott! Det blev en annan firre tills idag. Den ska snart tillagas. 

Jaha … så var det sorteringsdags då! Fast jag vill mycket hellre skriva …. skriva … skriva … vad det än är … skriva. 

”Dagen är synnerligen orkanartad.”
Nalle Puh

Den 12 februari 2001.


Jag skulle önska att jag hade åtta pigga timmar kvar när jag kommer hem från jobbet. 8 pigga timmar så jag kan arbeta riktigt effektivt. Varje dag efter jobbet. Jovisst hinner jag med en hel del och många undrar: ”Hur hinner du med allt?” Nja, viljan räcker långt … men inte hur långt som helst. Jag gör mycket som jag tycker om. Så är det bara! Det jag inte hinner med nu hinner jag kanske när jag blir pensionär. Jo det tror jag nog att jag kommer att göra. Det känns bra att tänka så.

Vad är viktigt i livet? Massor! Vara med sina nära och kära – hinna stanna upp i tillvaron och reflektera – hinna stanna upp i tillvaron och bara vara – hinna stanna upp i tillvaron och njuta av naturens under och förunderlighet – hinna känna sig själv och sina känslor i stunden – hinna …. ja, jag skriver ”hinna” medvetet. Inte alls för att uttrycka ett slags tidens stressymptom! Inte det minsta alls! ”Hinna” är en markering och betyder bara att göra det medvetna valet. Medvetna val i vardagen – det måste varje människa träna upp sig på och bli så duktig som någonsin är möjligt. Så är det bara! Genom att alltid vara närvarande och medveten i varje process i varje handling så tränar vi upp en viktig förmåga … den att bli bra för sig själv och bra för sina medmänniskor. Det räcker väl ganska långt, eller hur?!

Jag önskar så att jag snart får höra från Mia igen. Jag hoppades att telefonen skulle ringa igår. Men jag är så glad att Mia överhuvudtaget ville och kunde ringa då för en vecka sedan. Just nu ringer några av Mias ord i mina öron. De visar verkligen hur hon kämpar. Tänk om man kunde göra det lite lättare för henne! Tänk om! 

”Det är sant.. jag vill inte dö, jag är rädd för döden.. men jag är lika rädd för att leva.. en del av mej vill leva en annan vill dö.. just nu har den som vill dö övertaget. skadar mej själv hela tiden… men vill inte egentligen.. ”, Mia

Nu är manuskriptet på den första boken klart och jag väntar på att ta beslut om hur nästa steg ska gestalta sig …. tryckning – utgivning mm mm Spännande så det förslår! 

”Dagen är synnerligen orkanartad.”
Nalle Puh

Den 13 februari 2001.


Mia hade skrivit i går kväll. Jag hade mail i min box från en viss ung dam som var hemma nu på ett par dagar. Ibland när man tänker mycket på ngt så dyker det upp på riktigt … Ibland blir det så. Ibland är det precis som att man i det undermedvetna visste det som redan var på gång eller på väg fast man inte borde veta. Ibland kan jag få aningar om något och sedan visar det sig att det är så. Då blir jag lite rädd. Eller får lite kuslighetskänslor. Rädd är inte riktigt rätta ordet. Jag blir omskakad. Omskakad och fundersam. Allt det där okända … hur signaler kan uppstå och förmedlas … kommuniceras … på ett övernaturligt sätt … övernaturlighetsnivån …. Den nivån skulle jag vilja befinna mig inom ibland … bara för att få veta lite om det där som vi bara kan ana i vår fantasi. Tänk om man kunde få vara besökare bara en kort tid i denna övernaturlighetsnivå. Hur kom jag in på såna här konstigheter!?

Back to normal …. dock inte till någon normaliseringsnivå … den låter alldeles för trist och för utslätad! På ett sånt ställe vill jag absolut inte vara! Fy sjutton!

Nu har Mia sett och hört lite om fortskridandet av Boken med stort B. Då kan jag kanske avslöja lite mer här också. Jo, minsann här kommer den *Regnbågsflickan*

Jag tror jag ska försöka hitta sponsorer. Jag tror jag ska göra en sida speciellt för sponsorer. Sedan ska jag författa ett speciellt brev. Alla som vill kan stödja. Det gör man enklast här.

I morgon är det en viss dag. För tjugo år sedan vet jag precis vad jag gjorde denna dagen … eller mitt i natten … iaf föddes Min Yngsta inte på fredagen den 13:e då utan det hann precis bli dagen efter. Alla YYYY Dag.Grattis Lilla Hjärtat!

”Han lekte hundra lekar och sedan gick han i säng.”
Nalle Puh

Den 14 februari 2001.


Alla YYYY Dag. Grattis Lilla Hjärtat!

YYYYY   Kram!

Idag önskar jag att alla få en YYYYYYYY -go’ dag.

YYYYYYYYYYY

YYYYYYYYYY

YYYYYYYYYY

YYYYYYYY

YYYYYYYY

”Jag kom bara av vänlighet. Men här är jag nu.”
Nalle Puh

Den 15 februari 2001.


Väldigt vad man kan bli trött! Idag har det känts som fredag hela dagen. Sedan är det bara torsdag. En dag kvar denna veckan som helt plötsligt känns så mycket längre än alla andra veckor som gått så rysligt snabbt. Är det bara för att det stundar ett sportlov? Är det bara för att man går omkring med ngt slags förkylnings- eller influensavirus som aldrig verkar vilja ge med sig!? Idag har jag haft ont i huvudet och ont i kroppen, speciellt i armarna … hela dagen. Svårt att koncentrera mig riktigt, så där riktigt som kan behövas när man ska skriva ihop saker t ex.

Nåja, imorgon är det iaf fredag. Det klarar jag! Sedan ska det verkligen bli skönt med några dagar som man helt får bestämma över själv. Så skönt! Så skönt!

Hoppas det blir solskensdagar. Jag vill utforska trädgården i vårsolen. Kanske kapa några träd och rensa i buskarna. 

Jag saknar hund! Jag vill ha en hund! Men hur i hela fridens dar ska jag kunna …. jobbar ju så länge om dagarna! Kanske kan jag planera för längre lunch? Kanske kan jag då hinna hem och gå ut en sväng? Jag vet ju att det är jag som måste kunna ta hela ansvaret. Min Vattuman är inte alls lika intresserad av hund. Han är inte ens intresserad. Han blir inte så överförtjust när jag börjar prata i dessa banor. 

I skolan ska vi ta ordentligt tag i detta med ordval och uttryck. Inga fula ord – bara vänliga ord vill vi höra. Inga ord som gör någon ledsen. Detta ska vi alla ta tag i och jobba för att uppnå. Vi vill få barnen med oss och vi vill få föräldrarnas stöd och medverkan.

Men vuxna ute i samhället då!? Hur är man mot varandra!? Om vi i skolan fördömer att barn säger saker som ska insinuera elakheter mm och man samtidigt i bland vuxna gör så!? Hur ska vi i skolan då lyckas!?

Jag börjar irritera mig mer och mer på revyer och insändarskribenter utan hyfs! I revyer anses det ”tillåtet” att driva med offentliga personer. Dessa personer som blir utsatta förväntas tåla detta och förväntas t o m skratta. Varför ska man tåla elakheter och personangrepp bara för att man lägger (fri)tid på politiska uppdrag!? Vem blir lycklig över att andra gör narr av en offentligt och får folk att skratta eller får folk att skapa falska ofta elaka föreställningsbilder av en!? Vem? Nej, jag hyser ingen respekt för människor som gör sig lustiga över andra … och som förnedrar andra … och som bidrar till att smutskasta …. eller skapa falska föreställningar om människor. Några av de politiska företrädarna här har blivit mycket hårt utsatta. Jag har också fått ett insinuant och elakt angrepp i nyårsrevyn här har jag hört. Skulle jag vara värd det!? Varför vill s k revykungar förnedra människor? Skulle det vara roligt!? Då kanske vi gör helt fel i skolan!? Vi kanske ska ha roligt utav bara attan på varandras bekostnad! Förlöjliga varandra och eleverna … pika och skratta åt … skulle det vara roligt! Nej! Fy tusan! 

Vi behöver fler goda vuxna som förebilder! Vi behöver inte vuxna som gör sig löjliga! (Särskilt inte vuxna som har behov att göra sig löjliga på andras bekostnad.) Tänk bara på alla dessa vuxna i barnprogrammen i TV. Himmel så löjligt de uppträder!? Barn måste ju bli förvirrade av att se stora människor bete sig som barnungar. 

Ibland när man betraktar världen ter den sig mycket underutvecklad avseende människors beteende och människors handlingar! Så är det bara! 

”-Jag frågar ingen alls, sa I-or. -Jag bara talar om hur det är.”
Nalle Puh

Den 16-17 februari 2001.


Vi hittade nog en present till Vår Yngsta som hon kunde gilla. *ler* -Det är ju inte mer än en gång man fyller 20, tänkte vi och Min Vattuman var på sitt generösa humör. En smålänning har mycket svårare för det så det är roligt att vara gift med en generös Vattuman när man är smålänning. 

Så skönt att vara ledig och fågelfri. Idag bestämde jag att min lediga tid skulle användas åt att gå igenom alla svar på min egen undersökning här på webben. Det bara föll sig så att detta blev prioriterat idag. Jag tror nog att NST hade ett finger med i spelet. I dagens NST fanns nämligen skriverier och intervjuer angående mobbning. Jag tyckte nog att de borde tagit med min webbplats som länk. Undrar egentligen hur de kunnat missa den! Troligen har inget omfattande bakgrundsarbete gjorts inför artikelskriveriet. Research heter det väl på journalistspråk. Eller var det en mycket ung artikelskribent. I vilket fall som helst så är det bra att frågan debatteras och lyfts fram. Heder åt journalisten för detta.

Jag blev inspirerad som sagt var och då brukar det bli webbsidor också. Idag gjorde jag denna. När jag sammanställde svaren från min enkät påmindes jag åter …. himmel vilket värdefullt material jag har samlat på mig! Tack vare alla som bidragit med inlägg eller som skrivit till mig. Jag tror också att min webbplats betyder mycket för många besökare. Många mail vittnar om detta. Det är jag verkligen glad för också. 

Nu ska jag nog skriva en ny artikel om mobbning men först ska jag … 

”N.V. (Nasses Vän)”
Nalle Puh

Den 18 februari 2001.


Vilken dag! Så underbar! Vi åt frukost i ”glasburen”. Myyysigt! Sedan satt jag och solade lite på eftermiddagen. Drog undan glasdörren och bara lät solen värma hela mig. Jag blev snabbt röd i ansiktet och läsa gick ju inte …! Solen var alldeles för stark för mina ögon även om glasögonen ändrade färg. Doris Lessing fick vänta. Men Roddan fick brusa ut i luften och jag bara njöt. Underbart med lov … fast det börjar ju egentligen inte förrän i morgon.

Jag gjorde en webbsida också. Ett brev till goda vänner i Skottland. Ganska praktiskt att göra så faktiskt. Nu har jag skickat iväg länken till dem. Ska bli spännande att få höra från dem. Vi hoppas de kommer till Sverige och besöker oss.

Nu ska jag tänka lite tankar omkring ett viktigt ämne. Jag fick nämligen ett mail från Ingrid som undrar om jag har tips omkring gränser och gränssättning i arbetet med barn. Det är ett stort, svårt och mycket viktigt område. Så viktigt att tänka tankar omkring. Hur gör man när barn överskrider gränser både med små och stora steg!? I skolan. För oss som arbetar i skolan är det viktigt att tänka på och veta att barn kommer från de mest skiftande miljöer … eller vi kan kalla det kulturer, uppväxtkulturer. I vissa kulturer som barn växer upp i skriker man till varandra och kallar varandra för elaka saker. I andra kulturer visar man respekt också för de unga människorna, barnen. I vissa kulturer är man rädd om sina saker och även om andras och i andra kulturer bryr man sig mindre om att vara rädd om saker. I vissa kulturer anser man det viktigt att vara ärlig och i andra kulturer döljer man saker och kanske talar osanning. Barn växer upp i så skiftande kulturer. 

Hur ska barn kunna veta vad som är det riktigt rätta och det riktigt felaktiga!? Om inte föräldrarna förmår förmedla den värdegrund som förväntas av samhället. Barn kan inte veta! Barn lär av att uppleva och se hur de vuxna gör och är mot barn och varandra. Barns moralutveckling har jag skrivit om tidigare. Den sker i tre steg. 1. Babysen upplever hur den får sina grundläggande behov tillgodosedda. Hur händer tar mm Ömt eller hårt. Känner det tillfredställelse eller otillfredställelse. Är jag en människa som det är värd att vara rädd om? 2. Barnet lär hur man är mot varandra inom familjen och den nära kretsen. Visar man varandra respekt eller är klimatet hårt och kritiserande mm 3. Barnet upplever hur familjemedlemmarna är mot de som kommer utifrån, främmande. Vilken människosyn bär kulturen?  Är människor och djur värda att behandlas med respekt? 

Barn kommer från de mest skiftande uppväxtkulturer.Barn bär sin kultur med sig. Alla barn möts i skolan. Alla dessa uppväxtkulturer möts i skolan. Möts och bryts mot varandra i ytterligare en … ny kultur, skolans. Värdegrunden som alla ska omfatta. Ska läras att omfatta. Verkligen ingen lätt uppgift! Verkligen ingen uppgift som genomförs genast. Kanske inte ens på 9 grundskoleår! För att lyckas krävs föräldrarnas goda vilja och aktiva medverkan. För barnens skull.

Mitt i allt detta kan man mycket väl tänka sig så konfliktartat och förvirrande det måste vara för barn när de möter en helt annorlunda kultur ett helt annorlunda sätt att vara mot varandra.

Hur gör man då!?

Man är och gör mycket tillsammans med barnen. Man pratar mycket och lyfter fram de goda handlingarna. Man arbetar stenhårt på att få barnen att uppleva och känna det som är mest rätt och man arbetar stenhårt på att få barnen att inse det som är fel. Man lär barnen att se de goda egenskaperna hos varandra och att respektera varandra och varandras olikheter. Ingen är ”fel” vi är bara olika. 

Ett barn som inte blivit behandlat med respekt kan nog svårligen visa andra respekt. Kanske inte ens djur. Det är ett mycket allvarligt tecken när barn misshandlar djur.

Inte vet jag alla svaren eller ens alla sätten att nå våra gemensamma mål. Jag vet bara att det är en svår uppgift men ack så viktig. Livsviktig livskunskap. Livskompetens.

Dessutom har vi våra barn med bristande impulskontroll … Hur ska de någonsin kunna fungera i en större och så sammansatt barngrupp!? Jag bara undrar …

Det är lätt och nyttigt att tänka tankar …

Milde tid … *skyndar mig tillbaka hit* … Jag höll ju på att glömma det viktigaste … nästan ….

TÄNK så viktiga vi vuxna är! Vi som arbetar med alla dessa barnen. Tänk! Det gäller verkligen att vi gör vårt allra allra bästa för att vara så goda och så kloka som någonsin är möjligt. Man borde vara väldigt rädd om lärarkåren. Ibland undrar man … 

Läste precis de senaste inläggen här. Tack e och My!*kram* 

”Till Tappra Dåd jag rider ut …”
Nalle Puh

Den 19 februari 2001.


”Man borde vara väldigt rädd om lärarkåren. Ibland undrar man …” skrev jag igår. Med det menar jag … eftersom det kräver ganska mycket av psykisk kraft och ork att arbeta så intensivt och så nära människor som läraryrket innebär …. och eftersom man mer och mer hör om lärare som bränns ut … som inte orkar längre … mm mm Då är det särskilt viktigt att se till så dessa yrkesgrupper som har med barn att göra verkligen ges chans att orka och dessutom hinna med och dessutom samtidigt orkar vara glada …. Hur ser förutsättningar och villkor ut idag på skolarbetsplatser. Själv har jag en mycket bra arbetsplats men det hindrar inte att jag också är trött ibland. Dessutom tror jag inte att många har en lika bra arbetsplats! Nej, det tror jag faktiskt inte! 

Hur ska en skolarbetsplats se ut för att lärare ska kunna/hinna/förmå se när mobbning förekommer? Det är inte så enkelt att man bara kan lasta över all skuld på lärare(n). Men man kan konstatera att:

  • Läraren är en avgörande viktig nyckelperson i skolan! 
  • Skolan måste bli en trygg arbetsplats! 
  • Föräldrarna är också viktiga nyckelpersoner i skolans arbete!
  • Några barn behöver särskilt uppmärksammas!
  • Det finns beslutsfattare som styr över förutsättningar och villkor!

Det är många som inverkar på hur resultatet blir. Sällan bara en. Här gäller det att så många som möjligt drar sitt strå till stacken! Så är det bara! 

Jag fick precis veta att barn- och ungdomslitteraturen nuförtiden inte visar på någon framtid … är hopplösheten det som förmedlas till vårt uppväxande släkte. Det borde vara tillit till mänsklighetens förmåga att finna kloka lösningar. Och en tro på att det goda vinner … till slut … trots allt. Som i min barndoms riktiga sagor. Det skapar nog mest kreativitet … så tror jag i alla falla. Så är det bara!

Nu har jag skrivit mina tankar och några kommentarertill e – My – Ilse … Det gör så ont i hjärtat att någon ska behöva utsättas för mobbarnas terror och dessutom år efter år. Inte klokt! Det måste bli slut på mobbningen! Mobbarnas handlingar kan aldrig göras ogjorda – De kan bara stoppas!

”Den trognaste av alla mina Riddare.”
Nalle Puh

Den 20 februari 2001.


Idag har jag kommit igång med skrivandet för den speciella egna delen i min kurs. Det känns alltid bra när man kommit igång. Sedan brukar det flyta … ibland av bara farten … ibland med en massa våndor i början … Till slut går det alltid bra att få ihop det. Så är det bara! Just nu känns det som om det kommer att flyta på bra. Vissa uppgifter kommer jag att vilja ha … snabbt som ögat. Hoppas jag hittar dem så snabbt. Lite hialös är jag ju allt. 

Idag blev vi väckta! Telefonen ringde. Jag hörde att det var ngn med rara tankar i andra änden … fast det inte var jag som svarade. Jag hörde det på Min Vattuman.

Jo minsann det var vår Mycket Gode Vän som ville ha morgonkaffe. Han hade redan varit utanför – med fastlagsbullar – men konstaterat att vi sov – ville inte väcka – åkte hem och lade sig på soffan en stund och ringde sedan … – Det blev kaffe på momangen. Så rart och så omtänksamt!

Sedan gick Min Vattuman och jag en härligt lång promenad i solen. Därefter fika i glasburen. Sedan var vi tvungna att hjälpa Vår Mellan och hämta hennes bil på verkstaden. Tiden springer iväg. Medan Min Vattuman hade möte passade jag på att sätta igång med skrivandet. Inledning och syftesbeskrivning är nu klart. Den övriga dispositionen likaså. Det är bara att skriva, läsa, referera och skriva utav bara attan nu. Kul! Kul! Kul! 

Ska bli så kul att lära mer och detaljstudera mer i det specifika utvalda området. 

Jag lyssnade på radion när jag satt i bilen. Det brukar jag göra – På 1-an förstås. Det handlade om missbruk – Internetmissbruk. Vad då missbruk! Handlar det inte om styrning!? Håller man själv i rodret eller låter man någon annan eller något annat göra det!? Har eller tar man kontrollen själv? Styr jag eller styrs jag. I vilket fall som helst så har jag det fulla ansvaret över mig själv. Det har alla andra över sig själva med. Lika bra att se till att ta kommandot – ta rodret! Sedan kan det gälla Såpor – Internet – Alkohol eller vad som helst! Det finns väl inget som ska behöva styra en människas handlingar förutom människan själv! 

Visst är det så att kraften inom en människa kan vara nedsatt av olika anledningar. Men man måste alltid sträva å det allra allra hårdaste för att behålla den sunda styrförmågan. Det är så viktigt att göra de medvetna valen i vardagen. Man får ju ändå alltid själv bära konsekvenserna.

”I-or som är en av mina vänner, har tappat sin svans.”
Nalle Puh

Den 21-22 februari 2001.


Det blir inte så mycket här idag. Måste hinna med annat som blivit lite efter. Mitt Lilla GullHjärta visade sin sida på kamrat.nu. Vi surfade runt lite där och jag tänkte att här finns nog en hel del som är för mycket för en liten tjej. Nu var Mitt Lilla GullHjärta mer intresserad av vilka bilder som fanns på andras hemsidor. Visserligen fanns det en bild på en sittande flicka som strippade … på en tjejs webbsida. Undrar vilka signaler hon sänder ut!? Undrar om valet av bild var ett medvetet val med insikt om konsekvenser. Det verkar som ungdomskulturen går ut på sex, porr och festande. Hoppas jag har fel! Fy så enahanda smalt skevt livsinnehåll under ett antal viktiga år i livet.

Ungdomar ja … Ungdomarna finns på tre ställen i Sverige. I Stockholms län, i Skåne och i Västra Götaland. Storstadsområdena. Andelen unga (16-24år) varierar där mellan ca 13-20 %. På andra ställen varierar det mellan 0,6-5 %. Vad gör dessa ungdomar på sin fritid? Vad finns för dem att göra? Vad gjorde jag själv? 

Jo, nog kommer jag ihåg vad jag gjorde och jag kommer ihåg att jag hade kul. Jättekul! Men jag pluggade också. Mitt Lilla GullHjärta frågade mig vid frukosten vem jag tyckte hon var mest lik. Sin mamma eller sin pappa. Hur menar du då, undrade jag och tänkte på utseendet eller sättet. Jag tyckte nog att hon var ganska lik sin mamma som hon var när hon var liten. Självständig, duktig och med egen vilja. GullHjärtat tyckte hon var lik sin pappa på ett sätt och hon förklarade hur hon menade. Hon konstaterade också att hennes bror var annorlunda avseende det som hon var lik sin pappa på. Det bekymrade nog henne lite. För mitt GullHjärta är det viktigt att ibland tänka mer på andra än sig själv. Hon har konstaterat att en del tänker nästan bara på sig själva. Hon hade en mycket klar bild och analytiskt tänkande. Mer än jag hade förväntat. 

Sedan kunde jag ju inte låta bli att fråga om GullHjärtat trodde att hon var lite lik mig också. Trots allt hade hon ju fått en liten bit av sin mormor. GullHjärtat hade svar ganska snabbt … det var nog att plugga och läsa för hon var ju också duktig med att göra läxor. Man kan ju tänka sig hur mormorn smålog och bad GullHjärtat berätta för morfarn. *ler förtjust*

Morfarn och GullHjärtat var båda duktiga på att sköta små grisar. Dessutom var de glada och skojiga. Så det så!

Livet är härligt … alldeles speciellt härligt med barnbarn i närheten.

Huh! Det kommer att bli kallt igen! Vill inte det! Huh! Fy!

”Titta jag simmar!”
Nalle Puh

Den 23-25 februari 2001.


Det finns en anledning att jag inte skrivit här på ett par dagar. Inte bara en utan flera. Dels har jag kommit igång med mitt skriftliga arbete. Det gick så himla bra. Jag skriver om matematiksvårigheter/dyskalkyli och har specificerat min frågeställning i detta ämne. Kul! Intressant! Kul att skriva som alltid. 

Sedan har jag reagerat och engagerat mig i en föfäli fråga. När jag öppnade NST häromdagen så …. Milde tid! Jag vill absolut inte vara en del av ett sådant agerande! Absolut inte! Kolla bara! Jag reagerade och gjorde inlägg på LRs åsiktsplank. Av reaktionerna att döma är man minsann avog till arbetsgivarinitiativ. Som specialpedagog tycker jag det är fantastiskt med en så framsynt förvaltning angående ett så angeläget område — ”mitt” ju …  jag vet ju att det behövs så väl och naturligtvis inte bara här i Båstad. På åsiktstorget reagerade de även för att jag använde ordet ”fantastiskt”. Där ser man! Mot bakgrund av behovet av ökad kompetens avseende barn i behov av särskilt stöd … och mot bakgrund av vad våra styrdokument säger – skolans uppdrag alltså – … är det väl kanonbra att skolverket väljer ut vår kommuns ansökan … för  att få bidrag …. så samtliga lärare i kommunen får denna fortbildning …. som 10p-kurs genom Göteborgs universitet! 

Nej, LR i Båstad tycker inte det är fantastiskt. Nu stämmer man kommunen för att det inte är MBL-förhandlat. Tänk om det i stället hade varit LR i Båstad som ansökt hos skolverket om dylik fortbildning. Eller … Tänk om LR i stället engagerade sig för att se till så denna fortbildning blir efter varje lärares behov och bakgrundserfarenheter i stället! Tänk om det hade kunnat vara lite konstruktivt arbete i stället för denna ogenomtänkta principlåsning. Är det för mycket önskat! Jo, det får vi svar på så småningom. Jag kommer att följa utvecklingen. 

Undrar vilken bild man ger av lärare genom detta agerande! *tar mig för pannan*

”Jag är inte rädd för vilda djur i allmänhet.”
Nalle Puh

Den 26 februari 2001.


Vilken dag! jag var som en dö sill när jag kom hem. Fast jag hade slängt i mig en korv med bröd på vägen hem … bara för att överleva. Inte bara jag har haft en så’n här dag. *pust*

Bara att hämta igen sig för att … ja … det kan vara avkopplande att sätta sig här vid datorn ibland. Faktiskt kreativt – skapande – Form och Färg – det gillar jag. Nu har jag faktiskt uppdaterat dessa högst angelägna och så himla fina sidor. Då menar jag inte min Form_och_Färg-sättning! Nej! Jag menar till innehåll. Och det är inte mitt verk. Det är tre unga damer – Fantastiska unga damer. Så är det bara!

Jag menar denna sidan. Den leder vidare …. till nya sidor … åtminstone en … den tredje hittar man till genom en annan väg. Allt handlar ju om Regnbågsbarn.

Regnbågsbarn handlar i sin tur om människobarn som finns där ute i vardagen … och som bär på sådana himla fina egenskaper … och de går omkring därute … där det finns folk som inte förmår se … inte förmår se det som är så värdefullt i vardagen. Tänk att det kan vara så!

Så synd det är om folk! 

Då känns det bra att det i alla fall finns Regnbågsbarn som kan hjälpa folk att se det som är så viktigt att se.  

En himla tur … Minsann! …. den 3:e

”Någon av de där duktiga läsarna som kan läsa skrivet.”
Nalle Puh

Den 27 februari 2001.


Vilken dag! ytterligare en!

Har gjort en sida för Emmiz kloka mail *kram Emmiz*

Denna filar jag på fortfarande. Kanske om man skriver <br> …? blir det radbyte? Man kan ju testa …. den 3:e

”Någon av de där duktiga läsarna som kan läsa skrivet.”
Nalle Puh

Den 28 februari 2001.


Vilken dag! ytterligare en! Igen!!!

Lade mig kl 02:30 …  zzzzzzz

”Sjung hej, vad en Björn har det bra.”
Nalle Puh


”Beredd på vad som helst.”
Nalle Puh

© Birgitta Rudenius

Januari 2001

Jag valde två kort båda efter koncentration … det blev:

Feeling Child of Water

Your feelings are close to the surface now,
and you may feel overwhelmed by them, both good
and bad… You may feel close to tears much of the time,
and not be sure if they are tears of joy or sorrow…
The waters of emotion wash over you, and you
are learning anew to handle them, as a child
learns control… Don’t focus on control, however…
Walk willingly into the sea of emotions, swim in its deep
mysterious waters… experience each moment fully…
embrace the beauty of a full and open heart…(Lunaea)

Inspiration 3 of Fire

Here we see a line of young ballerinas, devotedly
learning their art, committed to their chosen dance.
But bursting onstage comes another dancer,
an African dancer, leaping joyously into the air.
He expresses the power of life and the variety of
creative expression. Seeing him, the ballerinas are inspired
in ways they never dreamed, and whether they follow
his example or not, their dance will take on a fire,
and their lives will never be the same,
for they are now alive with possibility…
Stay open to unexpected inspiration…(Lunaea)


Den 1-2 januari 2000.


GOD FORTSÄTTNING PÅ DET NYA ÅRET!

Jag lämnar det gamla året och går in i det nya året med samma känslor inom mig. Skulle jag försöka mig på att sammanfatta eller rättare sammansmälta känslorna till någon slags känslosumma så skulle den summakänslan vara ödmjukhet inför livets snabba kast i den nära omgivningen. ”Livets” är nog inte det rätta ordet … egentligen … livet = varandet … kanske. Ena stunden en glad fest. Inte vilken fest som helst utan en 90-årsfest. På näthinnan sitter fortfarande bilden av Min Allra Käraste Faster A i blomkrans i håret hållandes Min Allra Käraste Farbror H:s hand. Ömt och kärleksfull som alltid. Vi syskonbarn kunde med känslotårar i ögonen betrakta den sanna och eviga kärleken mellan två makar. De var 19 och 22 år när de visste att det skulle bli de två. De fick vårda sin kärlek tillsammans i 71 år. 

Glädje och sorg. Saknad. Djupare existentiella tankar. Tankepuffar som påminner och leder in tänkandet i banor av vad som egentligen är viktigt. Jag vill leva mitt liv väl. Jag vill att mina tankar ska koncentrera sig på det viktiga i livet. Jag vill absolut inte bli fångad i oväsentligheter. 

Åh vad jag är glad för att jag tog kompledigt för att vara med Min Allra Käraste Faster och Farbror i höstas. De dagarna kommer att vara mig till glädje i eviga tider. Jag behöver bara tänka på dessa dagar så fylls mitt inre av varma ljusa glädjekänslor. 

Vilken tur att jag kom ihåg. Roy Orbison på TV i kväll. Min Äldste gillar också RO. Min Vattuman och jag älskar Nashvillesound. Så är det bara! En vacker dag ska vi åka till Nashville. Bara lyssna och uppleva, leva och vara, inleva. En vacker dag …

Att Roy Orbison dessutom verkar vara en sådan sympatisk människa gör ju att man blir ännu gladare av hans musik. Jo visst! Visst ligger han bakom en av mina favoriter! Blue Bayou … vilket påminner mig om …

”Mina Tre Väderstreck” … Bortom och Inom samt Omkring. Jag gillar Mina Väderstreck. De är Mina Egna! De är ”Min Kompass”. Den vanliga kompassen visar Norr – Söder – Öster – Väster. De kan jämföras med ”Mitt Omkring”. Alla människor måste skaffa sig sin egen kompass i livet. Hur i hela fridens dar ska man annars kunna leva livet väl? Hur i hela fridens dar ska man annars kunna genomleva svårigheter? Jag ser på svårigheter som ett värde genom att de hjälper mig att utveckla ”Mitt Bortom” och ”Mitt Inom”. Det vill jag göra. Det är viktigt att vara vän med sina väderstreck. Då mår man bättre. Då kan man leva mer väl – följa den egna kompassen.  Mitt i livet i både glädje och sorg. Så tror jag! 

Jag fick en så fin hälsning av Ingrid. Tack Ingrid för bidrag till Regnbågsbarnskontot! Måste också visa det fina kortet

Jag vill passa på …. i detta första dagboksblad på det nya året … att önska er alla allt gott detta nya år. Jag önskar att ni alla hittar fram till en kompass som leder er på bra vägar när ni tar beslut. Alla väljer vi bland flera alternativ i varje beslut. Besluten leder till olika handlingar. Det sägs att det inte finns några fel beslut utan bara olika konsekvenser. Vi behöver tänka mycket även på konsekvenserna av våra beslut … resultaten av våra handlingar. Vi väljer ju själva så det gäller att ha en bra kompass att vara vän med, eller hur?

Jag tänker särskilt mycket på Mia som återigen tappat fotfästet. Jag tänker också på alla runt Mia som stöttar och hjälper. Jag tänker på fler Regnbågsbarn … Emmiz och Tella och Mattias och … jag önskar er allt gott … och … jag hoppas ni är rädda om er. Det hoppas jag av hela mitt hjärta. *kram*

”Åar vet att det inte är någon brådska. Tids nog kommer vi fram.”
Nalle Puh

Den 3-4 januari 2000.


Jag har inte hört något från Mia ännu. Varje dag hoppas jag det ligger ett mail i boxen. Hoppas Mia har det bra och får god och kvalificerad vård.

Detta året ska jag försöka se till att få ihop materialet för tryckning. Undrar om jag ska se till att trycka själv eller anlita ngt mer känt förlag ..? 

Måste också se till att dämpa mina studiesträvanden. Måste ju se till att få tid till annat också. Kanske måla …. åh, vad det vore roligt! 

Häromdagen gick jag till frissan. Min Mellan och Min Yngsta hade varit hos samma frissa och var så nöjda. Jag tänkte att jag också skulle testa … det är ju alltid kul att prova nytt … Ska jag vara ärlig så kände jag mig inte nöjd när jag gick hem men jag tänkte att jag måste ge det en chans. Efter första tvättningen vet jag om klippningen är bra. Mitt hår är inte det lättaste att klippa bra. Det kräver en frissa som är lite mer skicklig än vanligt med saxen. Det blev inte bra efter tvätten heller! Inte alls! Jag var helt enkelt missnöjd med håret. Det är inte kul! Lika bra att kontakta min ”gamla” frissa, tänkte jag då. Idag har jag varit iväg. Nu är jag nöjd igen … fast jag tänker på de bortslösade 500kronorna!!! Fy! De kunde jag haft till ngt bättre. Undrar varför det kostade 500? Visserligen köpte jag ett skum som jag inte heller blev nöjd med (det kan mina flickor få) men ändå! Nej! Dit ska jag inte gå igen! Nu vet jag det!

Men jag kommer inte att låta bli att pröva nytt i fortsättningen. Det är ändå kul! Ibland blir det bra ibland blir det inte så bra. Det kan jag tåla utan vidare. I somras när jag slank in på en drop-in i H-borg blev det en fullträff. Där fanns en mycket begåvad ung nyutexaminerad frissa. Hon var skicklig utöver det vanliga med saxen.

På måndag är mina nya glasögon färdiga. Mina nuvarande bågar är över 10 år. Det ska bli skoj med lite förnyelse.

I morgon blir en svår dag. Men jag ska klara av den. Så är det bara!

”Om någon frågar dig hur en som precis flyttat dit egentligen kom dit, och du inte vet, kan du säga ‘På det Vanliga Sättet, om du förstår hur jag menar’.”
Nalle Puh

Den 5 januari 2000.


Vi steg upp tidigt. Vägen var vacker. Vinterlandskap i träden. Nästan ingen trafik. Vackert! Så vackert! Hela vägen.

Begravningen var också vacker. Ljus och stämningsfylld. Känslostämningsfylld. Jag var vid Min Allra Käraste Faster A:s sida. Hela tiden. Hon ville så och jag var glad för det. 

Vi tog ett sista farväl. Många många tårar fälldes. Min Allra Käraste Farbror H brukade inte fälla tårar. Men jag kommer precis ihåg hur han såg ut i de situationer när han skulle kunnat fälla tårar. Många gånger denna dagen skulle jag så gärna velat veta vad han tänkte på i de stunderna. Jag vet att han hade funnit något som hjälpte, tröstade, förklarade …. Nu kan jag inte fråga längre …. 

Den 6 januari 2000.


Vi sov länge. Jag var så oerhört trött efter gårdagen. Anspänningen. Känslomassan. Vi stannade också kvar lite längre hos Min Allra Käraste Faster A. 

Jag var så oerhört trött hela denna dagen också. Trött och full av tankar. Ledsen. Nu kan jag ju inte ställa alla mina frågor till Min Allra Käraste Farbror H längre. Nu kommer jag inte att få uppleva dessa otroligt spännande diskussioner längre. Nu kommer jag ju inte att få höra om alla de fantastiska funderingarna längre. Nu är det slut … tänker jag denna dag …. *sorg och saknad*

Kvar återstår alla underbara minnen. Minnen av upplevelser. Upplevelser som präglat. Präglat min person. Bidragit till den jag är idag med de värderingar jag omfattar. Som jag kanske överför till andra i min närhet. Jo, minsann! Min Allra Käraste Farbror H lever vidare på många olika sätt. Så är det bara!

Den 7 januari 2000.


Vi sov länge denna morgon också. En stilla dag för förberedelse av vardagen. Vardagen som tränger sig på. Stundande arbetsvecka inleder med rivstart. Långa dagar. Plus en av mina kurser.

Vi gick en lång promenad. Uppförsbacken innan vi var hemma igen kändes ordentligt. Sedan åt vi gott och satte bastun på lagom tid. En dag för kropp och själ. Flera dagar … ju …

I morgon är det dags igen! Så är det bara!  

”Om någon frågar dig hur en som precis flyttat dit egentligen kom dit, och du inte vet, kan du säga ‘På det Vanliga Sättet, om du förstår hur jag menar’.”
Nalle Puh

Den 8 januari 2000.


Åh vad det var mörkt när jag steg upp denna måndagsmorgon! Så mörkt! Så tyst omkring! I tidningen läste jag om namnsdagsalmanackan. Inte kan de väl ha ändrat på Birgitta! Eller på Sofia! Eller på Håkan! Det bara går jag inte med på! Absolut inte! Mitt tredje namn har också funnits med senaste åren. Jag har således tre namnsdagar men jag kan tänka mig att ha två. Birgittadagen och Sofiadagen är mina och jag vill fortfarande fylla år på Min Vattumans namnsdag. Skulle det ändras … ja, då skulle mycket bli fel! Så är det bara!

Det som man upplevde under barnaåren präglar mycket mer än det som man upplever senare! Det sitter djupt rotat. Det kan försvinna i dunkel under perioder för att sedan komma tillbaka tydligare och tydligare när man blir äldre. För mig gäller det sånt som varit positivt. Sånt som varit negativt och som jag vet fanns … då … tränger sig inte på nu. Undrar varför det är så? Men det är ju bra naturligtvis. Kanske är det bara så att det positiva helt enkelt brer ut sig på det negativas bekostnad. Tänk om det kunde bli så här på Internet? Tänk om alla goda krafters alla goda websidor bara bredde ut sig mer och mer … på de ondas bekostnad … de onda som handlar om kränkningar av barn och kränkningar överhuvudtaget av människor. Tänk om!  

”Jag har hittat en figur som är ptecis lik mig. Jag trodde jag var den enda av den sorten.”
Nalle Puh

Den 9 januari 2000.


Lång dag på jobbet sedan enochenhalv timmes bilväg till kursen sedan treochenhalv timme kurs och sedan …. precis lagom att betrakta månförmörkelsen från parkeringsplatsen … innan hemresan på enochenhalv timme påbörjas …. Hemma kunde månförmörkelsen inte alls ses p gr a molnförmörkelse. Vilken tur jag hade! Kul!

Men! …… Vilken dag!  

Den 10 januari 2000.


Kort dag och alldeles klart underbart väder. Dessutom blir hela huset städat. Tänk så skönt!

Den 11 januari 2000.


Lång dag igen … tätt följd av föreningsverksamhet … Just nu är jag alldeles slut … men … snart får jag sova ….uuuut.

Det blir inte mer just nu … fast jag hade kunnat skriva om de grekiska männen och de danska semesterflickorna från TV-programmet igår … Bra journalistiskt arbete! Sakligt – belyst ur flera olika perspektiv – inga värderingar – intressant men omskakande – …. jag tror nog det var männen som var de stora förlorarna …. det hade tydligen de mest erfarne kommit fram till också …. en typisk omogen pojkattityd hade övergått i sjukligt beroendeskapande beteendemönster … 

”Låt det regna! Jag har kul.”
Nalle Puh

Den 12-16 januari 2000.


Nu är det tisdag. En himla massa dagar har bara runnit iväg. Varje dag har fyllts lätt av allehanda händelser. Den värsta var när det tog eld i bastun. Fy så omskakade vi blev! … Huh så det kunde gått. Min Vattuman har bra näsa för mycket. Som tur är. 

Milde tid om vi hade satt på bastun och sedan gått för att handla medan den blev varm. Milde tid!

Helgen har varit skön. Vi har kunnat ta det lugnt och vi har haft kära gäster på besök. Och … jag hade ju ”beställt” löksoppa till fredagskvällen … längtade såååå efter Min Vattumans löksoppa. Har längtat sååå länge efter den. Han är ”outstanding” på mycket bland annat löksoppa. Faktiskt hade jag önskat få löksoppa när vi var nyinflyttade men den blev aldrig lagad då … men nu denna fredag fick jag löksoppa. Gratinerad Löksoppa och ett gott rödvin. Vilken avslutning på en intensiv vecka. Jag njöt storligen.

Just nu går jag omkring och funderar på vad mitt 40-poängsarbete i specialpedagogik ska handla om. Någon som har ett tips. Undrar om jag ska göra ett kvalitativt eller kvantitativt arbete. Mitt 60-poängsarbete i pedagogik var kvantitativt med mycket statistiska beräkningar och mitt 80-poängsarbete var kvalitativt i hermeneutisk anda. Vet inte riktigt … det är ju så mycket som är intressant. Vad ska det handla om och vilken metod vill jag använda … det är frågan …???? Kanske något om testning … kanske ….?

Januari …. månaden efter jul och nyår …. mörkt … ganska mörkt i alla fall …. före sportlovet …. långt före våren … men på samma sida som våren …. VÅREN …. tänk …. sen bara rusar det iväg … till … SOMMAREN. Sommaren är min årstid. Så är det bara! 

Jag gillar värme. 

”… mycket glad att vara utom all fara igen.”
Nalle Puh

Den 17 januari 2000.


Nu är det onsdag. Inte blev det, som jag tänkte, av … på min lediga eftermiddag. Annat inträffade så annat blev gjort i stället. Så kan det vara! Ibland. Ofta. 

Ödet tror jag på. Men som jag sagt innan … det innebär definitivt INTE att jag låter mig styras … jag tror på ödet men styr mitt liv allt vad jag förmår ändå … Tänk! Jag ville ju egentligen inte sälja mina hästar … men … jag var ju tvungen … fyra fantastiska hästar … mina ögonstenar … egen uppfödning … så när som på Elja som var importerad från Island. Flera ringde, någon sade t o m till mig … ”jag hör att du inte vill sälja dina hästar” … !!! … men … Så ringde en mycket speciell tjej … ”Nanne” … så rätt det kändes … så bra det blev. Klart att ödet spelade in! Idag ringde Nanne och berättade hur glada de är för mina hästar och så trevliga, positiva de är. Framåt och pigga, trygga och säkra blir det lätt favoriter bland både oerfarna och mer erfarna ryttare. Tänk att mina pållar skulle få det så bra … bättre än hos mig. Nanne är ju en mycket skickligare ryttare och har dessutom den där riktiga hästkänslan. Klart mina hästar trivs. Så glad jag är! Så himla glad jag är!

Jag irriterar mig väldigt på lågnivå_debattörer. Irritera är kanske inte rätta ordet. Jo förresten! Den typen av debattörer som jag tänker på bidrar till politikerföraktet. De går till personangrepp. De är rent ut sagt oförskämda! Troligen för att ta ut sin otillfredställelse över de egna insatserna. Det vore på sin plats med respekt för människor som lägger massor med fritid på arbete för andra människor. Lågnivå_debattörer vill illa och avser att kränka. Sådana människor är det mycket svårt att respektera. Jag anser att man ska ta ansvar för debattklimatet i sin nära omgivning. Jag kan också ha en ”vass” penna. Men jag vinnlägger mig alltid om att debattera politiken och sakfrågorna. När jag rannsakar mig själv och mitt tidigare skrivande så finns det bara en debattartikel som jag skulle vilja gjort lite annorlunda. Annars är jag fortfarande nöjd med alla mina skriverier. De flesta syftar till att tydliggöra skillnaderna mellan höger- och vänsterpolitik. Det är här människor måste ta ställning. Höger om man vill att politiker ska styra så lite som möjligt och man själv så mycket som möjligt. Vänster om man vill bli styrd av politiker och tror att de vet bättre än man själv. Detta är grundskillnaden. Var och en får ha sin uppfattning, ska bilda sig en egen uppfattning på saklig grund. Det kan man säga är en medborgerlig skyldighet. Så är det bara!

Men fy så mycket förutfattade åsikter det finns i omlopp! Måtte ungdomar vara kloka och verkligen ta reda på … innan de … väljer sin politiska färg. Min pappa hade en färg, min mamma en annan och jag en tredje. Min färg står sig!
*mmm …tänker på Blåsippor*

”Ibland jag tänker? Kanske ska jag låta draken vinna? Nej, han är ju drake, tänker jag, och sen så får han stryk av mej!”
Nalle Puh

Den 18-20 januari 2000.


Idag har det snöat. Lite pudersnö. Snön täckte sängkläderna som jag luftade på balkongen. Säkert blir de kalla och friska att sova i. Så skönt!

Vem är Lennart? Eller vad det var det stod på stora affischer för en tid sedan. En viss L har avgått som partiledare. Tydligen har han inte haft så mycket stöd från sina egna. Siffrorna för partiet i fråga har ju dalat och centern verkar ha svårt att hålla sig inom gränsen för att få vara med och bestämma i riksdagen. Hade centern väntat sig ”Westerbergseffekt”? L var väl den han var både innan och efter. Centerns politik likaså. Attraherar den inte väljarna så …. så är det problemet … borde vara problemet!

Visst är det bekymmersamt! Allvarligt minst sagt! Om det för de politiska partierna handlar om att få tag på charmknuttar för att öka sina siffror. Det är ju sakfrågorna … och framförallt hur man ser på dessa och hur man vill genomföra sin politik … som borde vara avgörande för människors val av parti. Mer och mer blir den verkliga politiken sidosteppad. När skildrar t ex media en fråga sakligt och allsidigt belyst! Aldrig! Oftast piskas stämningar upp och oftast sker en ensidig belysning eller i varje fall en bristfällig belysning. Media vill ha rubriker. Tidningars mål är lösnummerköpare. TVs mål är tittare. Vad skiljer detta från vinstsökande företag! Egentligen!! Den sista kommentaren eftersom jag vet att journalister är vänster (visar undersökningar ideligen) och vänstern anser ju att det är skamligt med kapitalismen och vinstdrivande företag, eller hur! Moral och etik! hrm

Jag efterlyser saklighet, reflekterande journalistik, seriös belysning av sakfrågor …. jag önskar så att politik och samhällsfrågor, den offentliga debatten, ska bli intressant igen … Just nu finner jag det mesta i den vägen på en ytterst deprimerande låg nivå. I alla fall ingen intressant eller intresseväckande nivå. Tyvärr! 

(hög-)Utbildade svenskar flyttar utomlands nu sägs det med befogad oro. Företag flyttar också sin verksamhet utomlands. Det finns ju en anledning till varför det blir så. Möjligheterna för kreativa begränsas ständigt i Sverige. En utarmning sker och skatteunderlaget minskar och ”välfärden” får så småningom ännu större problem. Mitt recept är … byt politik! För säkerhets skull rösta på rätt parti! 

Apropå det så har jag omarbetat nästan alla sidorna här. Nya grafiska riktlinjer! Fast jag vill nog hellre kalla det för ”kostymwebb”. Jag gillar som bekant inte begränsningar. Jag gillar mångfald. Man kan ju inte gilla allt hos sitt parti …! Så är det bara!

Jag gjorde en ny liten sida åt Min Vattuman också. Kunde inte låta bli *ler* en ny liten sida till

Tänkte skriva lite om ledarstilar och ledartyper men ….

”Nu går han utan sporrar, och aldrig mer han morrar.”
Nalle Puh

Den 21 januari 2000.


Idag vaknade vi till …”Kaffet är färdigt!” … Vår Mellan hade kommit för att hjälpa med gardiner. Äntligen har jag fått upp lite egna gardiner. Inte helt färdigt men ändå. Det känns lite roligare. Min Mellan hävdar att Min Symaskin trivs mycket bättre hos henne. Idag har den i alla fall varit här på besök … en liten stund. *ler*

Vi har också hunnit med lunch i Förslöv. Mycket trevligt … samvaro … Sedan har jag gjort ytterligare en ”kostymsida” … Visst blir det enhetligt och stilenligt … profilenligt … ja vad man vill. Undrar om besökare gillar det bättre? Svårt att veta.

Ledarstilar … hrm … Bland de viktigaste egenskaperna är förmåga att se medarbetarnas förtjänster och lyfta fram dessa. Framfusighet – gåpåaranda – armbågsstrategi är inget jag hyllar som goda ledaregenskaper. Det kan vara (förödande) lätt att missbedöma. D¨å är det så dags! Reflekterande, öppet och funktionsinriktat arbetssätt gillar jag. Då kan man belysa frågeställningar och deras konsekvenser på olika plan eller nivåer. Organisationsnivå, verksamhetsnivå och handlingsnivå.  

Ja det var några korta tankar om ledarstil …. efter en diskussion jag lade mig i … häromdagen …

Nu har jag inte tid mer här … vetenskapsteorin väntar … och det är himla intressant …

”Vänlig och hjälpsam.”
Nalle Puh

Den 22-23 januari 2000.


Idag är jag fruktansvärt upprörd! … !!!

När jag åkte till skolan lyssnade jag på radions P1 som jag brukar när jag åker bil. Där berättades det om en 88 år gammal kvinna som sökte sjukvård i detta ”välfärdsland”. Hon besökte flera olika vårdinrättningar/sjukhus. Det tog 8 månader för läkarna att ställa diagnos. Kvinnan led av skabb. Det kan ju vem som helst tänka sig vilka besvär det måste förorsaka i lidande. Ingenstans ville de ta sig an kvinnan. Hudkliniken sade sig ha inga isoleringsrum för smittsamma sjukdomar!!! När denna 88-åriga gamla tant väl kom in för vård … så dog hon efter ett dygn. Hon utsattes för mer än hennes gamla kropp klarade av. 

Fruktansvärt upprörande! Oanständigt! Stackars människa som tvingades utstå …. drabbades av välfärdslandets sjukvårdande inrättningar. Skandalösa!!! 

Man måste nog vara både ung, stridbar och frisk för att klara av den svenska sjukvårdshanteringen! 

Så får det bara inte gå till! Hade vi haft moderat politik hade denna kvinna haft försäkring och kunnat välja precis vilket sjukhus hon velat för behandling. Dessutom hade det funnits en sjukvårdsgaranti som gav vård inom en månad. Nu har vi tyvärr inte moderat politik i detta land och då blir det som det blir. Gamla människor behandlas upprörande respektlöst! 

Det hjälper inte tillräckligt om det är moderat styre på nivåer som är lägre än riksnivå.  Välfärdsinriktning kräver moderat majoritet på riksnivå för genomgripande förändringar. Så är det bara!

Skam åt denna nonchalans mot äldre människor! 

”Vänlig och hjälpsam.”
Nalle Puh

Den 24 januari 2000.


Brukar du köpa ekologiskt odlade varor?

Än så länge … eller än så kort … uppger 100 % att de ofta gör det. Hade det gällt alla kunder så hade det kanske lönat sig att vara odlare …. kanske …?

Idag har jag skrivit. Hela min lediga eftermiddag har jag skrivit. Inte på min ”dröbok” inte! Nehejdå! Jag har skrivit sånt som jag måste men aldrig hinner på jobbet. 7 timmar! Inte klokt på en endaste fläck. jag borde ägnat mig åt mig själv eller något som jag mår bra av. Det fick bli ett sent bad  med masserande bubblor. Axlarna stelnar mer och mer. Börjar inta nacken också nu. Det får bli annan ordning.

Lätt att säga men svårare att göra. Så är det bara! Vissa saker blir bara så uppskjutna och så uppskjutna ….!

Om jag ska göra allt det jag drömmer om när jag blir pensionerad så kommer jag att bli stressad även då eftersom jag inte kommer att hinna hälften. Läsa skönlitteratur och brodera figurativt likt förklädet till Värendsdräkten … det ska jag göra då! I alla fall.

Just nu är jag på hugget för att göra hemsidor. Tar gärna på mig fler uppdrag. Det är kul med färger och former … skapande överhuvudtaget. 

Jaha … så tog inspirationen slut … här … Illustrerad Vetenskap eller Vetenskapsteori väntar vid sängen. De bl a drar  …. natti-natti ….

”Han skulle kunna hitta på något dumt, och jag tycker så mycket om honom.”
Nalle Puh

Den 26 januari 2000.


Jag börjar bli mer och mer orolig för Mia. Det känns svårt att inte veta hur det är med henne. Men jag hoppas av hela mitt hjärta att hon får bästa möjliga vård och omsorg. 

Det är inte bara jag som undrar utan många som följer Mia genom våra mail. Ofta får jag förfrågningar om hur det är med Mia men just nu kan jag inte ge något närmare svar. Vi måste vänta och ha tålamod. Jag är säker på att Mia kämpar allt vad hon förmår. Jag tror också att hon vet att många tänker på henne och önskar henne allt gott.

Idag kändes det nästan lite onödigt att åka till K-stad. Det var ingen föreläsning och ingen info utan att den kunde skickats med post. Visst är det trevligt att träffa kurskompisar … men det är faktiskt krävande att på en fredag efter jobbet sätta sig i bilen för att köra 10-11 mil på kurs och sedan köra hem lika många mil. Faktiskt är det krävande. Dessutom ska jag upp och iväg i morgon igen samma väg … på lördagen. Fast då får jag sällskap i bilen. Mindre risk att jag somnar vid ratten alltså. *ler*

Nu tror jag att jag bestämt vad mitt arbete ska handla om. Men man kan aldrig vara säker på att jag inte ändrar mig.

Emmiz sidor är tillbaka till mångas glädje. Snart ska jag lägga ut våra senaste mail. Det är otroligt vad som händer med ”mina” flickor. Det är roligt att få följa hur de tar stora hopp i sin utveckling. Tänk vilken kraft det finns inombords när den låts komma fram. Den goda kraften. Den som utvecklar. Det gäller för många av oss att ta rodret i våra egna liv och styra åt rätt håll. Det är ju våra liv och vi vill ju leva det väl, eller hur! Låt aldrig någon i omgivningen hindra denna utveckling. När det gäller barn är de tyvärr beroende av oss vuxna och vår förmåga till ansvarstagande. Men när barnen blir ungdomar … som Mia … som Emmiz … då kan de plocka fram sina inre krafter. Ibland behöver de en liten knuff … jag knuffar gärna på … *knuff* *knuff*

Igår dömdes en mobbande plågoande. Han plågade en redan utsatt flicka och han fälldes i domstol. Han begick ett brott och det ger konsekvenser. Undrar vad som krävs för att barn och ungdomar som det självklaraste i världen aldrig ens funderar på att göra någon annan illa … i tanke, ord eller gärning. Våra val i vardagen. Vi gör våra egna val ständigt och jämt. Dessa val ger konsekvenser. Våra val formar oss till de människor vi är … blir. Det är allra trevligast att göra sådana val så man trivs med sig själv … 

Mitt val nu är … blir …. sängen … åååh min goa sköna … 

”Och månen dyker upp ur ett stort, svart träd och ugglor far förbi och de önskar godnatt, tysta far de fram och önskar godnatt.”
Nalle Puh

Den 27 januari 2000.


Vilken kanonföreläsning! Himla intressant föreläsare! Så´nt gillar jag! Åh vilken lyckad dag! Dessutom gillar jag finnlandssvenska – underbart att lyssna till – som musik. Så är det bara!

Sedan har jag jobbat om mina websidor … en del av dem … nya färger … tjolahopp …

I morgon hinner jag kanske lägga ut Emmiz senaste sidor. 

Lilla GullHjärtat är här. *glad*

Mitt val nu IGEN är … blir …. sängen … åååh min goa sköna … 

”Och månen dyker upp ur ett stort, svart träd och ugglor far förbi och de önskar godnatt, tysta far de fram och önskar godnatt.”
Nalle Puh

Den 28 januari 2000.


Det gick att publicera hela webplatsen genom nya FrontPage. Det tog nog ett par timmar. Milde tid!

Nu ska jag se om uppdateringarna går snabbt … och fungerar …?

Ny sida för Emmiz … Nr 5 … 

”Beredd på vad som helst.”
Nalle Puh

Den 29 januari 2000.


Orons tid är inne. Nu tänker jag på Mia mer och mer … och oroas. Hur är det med Mia? är hon sämre? Är hon på bättringsvägen? Kämpar hon en outhärdligt hård kamp? Åh, jag hoppas så att hon har det bra. Det är det enda jag kan göra just nu … hoppas …

Jag har skrivit och surfat och skrivit … Såg att Regnbågsbarnen finns som läsartips på Aftonbladets sida. Verkligen roligt att webbplatsen uppmärksammas. Det är den värd. Framförallt är Regnbågsbarnen värda att uppmärksammas. Så är det bara!

Kollade lite i en av mina gamla Dagböcker. Allra första närmare bestämt. Läste bara lite men där stod en del mycket nyttigt att läsa även idag. Jag gillar oftast att läsa det jag skrivit tidigare. Det är roligt att skriva dagbok. Tänk att det var nödvändigt att skriva på Nätet för att det skulle bli av. Undrar varför? Nu skriver jag naturligtvis inte så som jag skulle skrivit om jag haft en dagbok inlåst i mitt skåp. Nej då! Jag utlämnar minsann inte hela mig och verkligen inte hela min familj heller. Jag utlämnar bara lite av mig själv. Bara lite av alla mina tankar och funderingar. Sådana tankar som flyger lätt. Flyger och fladdrar och bara finns där. Vissa tankar skriver jag inte alls. Vissa tankar skrivs om lite grand. tror jag i alla fall. 

En sak tycker jag är synd … och det är att alla räknare hamnar på 0 ibland. Som nu när jag publicerat hela webbplatsen igen. Eftersom jag numera jobbar i 2000. Det är sånt som händer.

Denna veckan kommer jag inte att gilla. Så är det bara! Men milde tid – snart är denna månaden gången! Snart är vi inne i februari – man kan ana ljuset – man kan höra fåglarnas lite gladare sång – visst kan man! 

”Beredd på vad som helst.”
Nalle Puh

Den 31 januari 2000.


Vill först berätta att jag har fått mail från Mias familjemamma. Det är så att Mia kämpar … en riktigt hård kamp. Hon har det mycket svårt … hon behöver tid … hon kommer att klara det. Och … Mia har de som bryr sig vid sin sida … Tänk om jag inte haft kontakt med Mias nya mamma! Tänk om inte Mia hade berättat … visat sina/våra webbsidor … Tänk om! Mia vet alltid vad som är bäst. Just nu behöver hon rehabiliteras …. läka. Så djupa sår måste få ta sin tid. Så djupa sår måste innebära att man måste få falla väldigt … väldigt … släppa allt …. till och med livsgnistan ett tag … för att kunna bli så hel så att man kan må bra och vara nöjd med sig själv i sitt nya liv! Komma från det egna hårda orättvisa dömandet av sig själv. Mia har släppt livsgnistan … hon gjorde det när hon äntligen visste att det fanns människor som håller henne medan hon faller. Nu har hon fallit färdigt. Nu är hon på väg tillbaka igen. Minsann vad jag längtar att få höra från henne. Men jag är beredd på att det dröjer. 

Igår såg jag programmet om en pojk med ADHD. Även om pojken spelade mycket bra så visste jag genast att det var skådespeleri och inte en dokumentär. Jag tycker att man fick fram problematiken tydligt. Men! Jag tycker inte om när man lägger värderingar i skådespeleriet, i regin, i en så himla viktig fråga. Det gillar jag inte! Man hade negativa värderingar avseende skolan. Det är populärt i största allmänhet. Men det blir inte professionellt att generalisera på detta sätt i en så komplicerad fråga. Nej! Det var dåligt och gjorde mig besviken.

Visst är det så att skolan inte har all kompetens man önskar eller som krävs. Det är inte rimligt att kräva att skolan ska ha neuropsykiatrisk kompetens. Skolan har mycket kompetens. Naturligtvis varierar denna från skola till skola och från kommun till kommun.

Skolan behöver anlita kompetens utifrån. Det kommer skolan alltid att behöva. Skolor vill sina elever väl. När skolor behöver anlita kompetens utifrån måste vägarna vara öppna och ”farbara”. Det är de inte alltid …. ofta inte … skandalöst ofta inte! Skolor behöver ha ett nära och öppet samarbete med socialtjänsten. Skolor behöver ha ett nära och effektivt samarbete med BUP-kliniker. Hur ska barn med neuropsykiatriska funktionshinder kunna må bra om det tar år att stå i kö för utredning!? I skolan har vi inte behörighet att ställa diagnoser eller göra neuropsykiatriska utredningar. I skolan har vi ganska trubbiga instrument för att hantera dessa komplicerade uppdrag. Vi behöver utveckla dessa instrument. Det är precis vad mitt nya arbete ska handla om och ta itu med. Mitt fördjupningsarbete i min kurs alltså. Pejp är arbetsnamnet. Jag tänker inte avslöja än vad bokstäverna står för.

Sedan behöver vi utveckla nya metoder. Min vän Birgitta E arbetar med en ganska ny metod. Hon har ett projekt igång och det ger fantastiska resultat. Åh så intressant det är! Birgitta har utbildat sig till symbolpedagog och åstadkommer underverk med ”sina” barn. Genom kreativt skapande och bilder … musik … en stor portion engagemang … målmedvetet arbete tillsammans med barn med en ofta mycket komplicerad bakgrund. Det sker mycket gott arbete med många barn i många skolor. Så är det bara!

Skolan är inte bara …. så som media populistiskt och för det mesta framställer den! Framförallt är det så att skolan och föräldrar har ett gemensamt mål …. barnets bästa. Det är inte svårt att lista ut att barnet vinner på deras förmåga att samarbeta.

Just nu strömmar det in upplevda berättelser. Jag kommer att lägga ytterligare några på denna sidan. Idag har Ilses berättelse hamnat där. Jag vill lyfta fram upplevelserna. Jag vill låta alla veta hur mobbare kan härja och förstöra. Det ska inte gå att blunda. Det ska göras uppenbart för alla att kännas igen och fördömas när det förekommer. 

”Beredd på vad som helst.”
Nalle Puh


”Halvvägs i vår trapp är mitt trappsteg.”
Nalle Puh

© Birgitta Rudenius

December 2000

Perspective 6 of Air

High above the storm’s turmoil, the eagle soars.
From this height, he sees the bigger picture, and is
not caught in the emotional tempests that damage
those below. Learn to detach from the daily
dramas as needed, and to step back far enough
to gain perspective. When you can be calm
even in the eye of the storm, you stand a much
better chance of surviving it. Learn to soar on
the winds of change, not be battered by them.


Den 1-5 december 2000.


Förkylningen har fortsatt och gått över i en besvärlig hosta. Hostar och hostar så jag håller på att bli ….v-g…. Hostar så jag får huvudvärk och muskelsmärtor. Kan inte sova på natten. Nu har jag dock fått medicin så jag hoppas hostan ger med sig och framförallt att jag får sova.

Trött är jag och orkar inte göra något ordentligt, bara slappa. Igår tog jag dock ett foto av ”Vargen”. Mitt Lilla GullHjärta hade glömt sin varg och tillika gosedjur här i våra sängar. Tänkte jag skulle pigga upp henne lite och skicka en hälsning från vargen. Mitt Lilla GullHjärta lärde sig att spela första låten i ABC-boken för pianospel i helgen. Med båda händerna dessutom. Hon lärde sig också noterna så att hon kan rita in dem rätt på notlinjerna. Mitt Lilla GullHjärta hon kan hon! *stolt mormor*

Här hälsar ”Vargen” till sin Lilla Matte.

Det har varit mycket om mobbning nu i media. Man fokuserar nu mer och mer på mobbarna och man kallar dem t o m plågoandar. Det har tagit några år ….! Bra att det sker en förskjutning. Det är handlingarna och företeelsen som ska lyftas fram ordentligt i ljuset och synas. Vad sker? Varför sker det? Vad kan vi göra för att stoppa? Vad kan vi göra för att förhindra att det uppstår?

Människor kan dö av mobbning. Dö av utfrysning från social gemenskap. Hjärtat kan helt enkelt sluta att slå.

Studerar man grisar kan man se precis detsamma. Grisar kan mobba ihjäl andra grisar. När sker detta? … Jo jag har ställt frågan. … Denna grymma mobbning bland grisar kan uppstå:

– när utrymmena är trånga
– när en gris inte behärskar den sociala griskoden som råder
– när grisar är defekta, sjuka eller avviker på något sätt
– vid indirekta följder av avvikelser
– …. det finns säkert fler orsaker …

Mobbning bland grisar kan avhjälpas lätt genom att de får röra sig på stora ytor, kan finna sysselsättning genom t ex att böka i jorden, har mer eller mindre fri tillgång till mat och kan äta när de vill (när de inte blir bortkörda)

Grisar har också ledare – medlöpare – åskådare ….

Detta handlade om miljön och fysiska grundförutsättningar.

En annan dimension är hur man aktivt kan planera så att positiva ledartyper utvecklas  och de negativa inte ges grogrund, så att mognad, empati och ansvarskännande utvecklas – så att alla kan växa inom den gemensamma gruppen. Utveckla förmågan att se varandras olikheter som en resurs och som faktiskt gynnar det gemensammas bästa. Så tycker jag! Så är det bara!

”-De slår sig aldrig, sa Puh. -De är rasande styva trillare.”
Nalle Puh

Den 1-5 december 2000.


Förkylningen har fortsatt och gått över i en besvärlig hosta. Hostar och hostar så jag håller på att bli ….v-g…. Hostar så jag får huvudvärk och muskelsmärtor. Kan inte sova på natten. Nu har jag dock fått medicin så jag hoppas hostan ger med sig och framförallt att jag får sova.

Trött är jag och orkar inte göra något ordentligt, bara slappa. Igår tog jag dock ett foto av ”Vargen”. Mitt Lilla GullHjärta hade glömt sin varg och tillika gosedjur här i våra sängar. Tänkte jag skulle pigga upp henne lite och skicka en hälsning från vargen. Mitt Lilla GullHjärta lärde sig att spela första låten i ABC-boken för pianospel i helgen. Med båda händerna dessutom. Hon lärde sig också noterna så att hon kan rita in dem rätt på notlinjerna. Mitt Lilla GullHjärta hon kan hon! *stolt mormor*

Här hälsar ”Vargen” till sin Lilla Matte.

Det har varit mycket om mobbning nu i media. Man fokuserar nu mer och mer på mobbarna och man kallar dem t o m plågoandar. Det har tagit några år ….! Bra att det sker en förskjutning. Det är handlingarna och företeelsen som ska lyftas fram ordentligt i ljuset och synas. Vad sker? Varför sker det? Vad kan vi göra för att stoppa? Vad kan vi göra för att förhindra att det uppstår?

Människor kan dö av mobbning. Dö av utfrysning från social gemenskap. Hjärtat kan helt enkelt sluta att slå.

Studerar man grisar kan man se precis detsamma. Grisar kan mobba ihjäl andra grisar. När sker detta? … Jo jag har ställt frågan. … Denna grymma mobbning bland grisar kan uppstå:

– när utrymmena är trånga
– när en gris inte behärskar den sociala griskoden som råder
– när grisar är defekta, sjuka eller avviker på något sätt
– vid indirekta följder av avvikelser
– …. det finns säkert fler orsaker …

Mobbning bland grisar kan avhjälpas lätt genom att de får röra sig på stora ytor, kan finna sysselsättning genom t ex att böka i jorden, har mer eller mindre fri tillgång till mat och kan äta när de vill (när de inte blir bortkörda)

Grisar har också ledare – medlöpare – åskådare ….

Detta handlade om miljön och fysiska grundförutsättningar.

En annan dimension är hur man aktivt kan planera så att positiva ledartyper utvecklas  och de negativa inte ges grogrund, så att mognad, empati och ansvarskännande utvecklas – så att alla kan växa inom den gemensamma gruppen. Utveckla förmågan att se varandras olikheter som en resurs och som faktiskt gynnar det gemensammas bästa. Så tycker jag! Så är det bara!

”-De slår sig aldrig, sa Puh. -De är rasande styva trillare.”
Nalle Puh

Den 6-16-… december 2000.


Envisaste av envisa förkylningar. Hostanfall. *suck* *pust*

*panik*

Hinner inte (orkar inte) med allt som skas inför julen – men ska ändå ta det lugnt och njuta.  Så är det bara!

Det får bli som det blir. Det viktigaste är att vi kommer att vara samlade alla.

Jag har varken orkat eller käntr lust att sitta här. Men snart kommer jag igen!

Tills dess ….

GOD JUL

GOTT NYTT ÅR

”Vi ska alla gå på en Expedition.”
Nalle Puh

Den 21 december 2000.


Idag är …

Till Min Allra Käraste Farbror H!

.. den dagen kommen när Min Allra Käraste Farbror H inte är med oss som vanligt längre. Med oss i Våra Minnen kommer han alltid att vara. Alltid! Så är det bara!

En mycket svår dag idag.

*kram*

”Vi ska alla gå på en Expedition.”
Nalle Puh

Den 22-28 december 2000.


Idag har det varit mulet och tyst. Igår var det också mulet och tyst. Dagar att bara ta det lugnt på. 

Julen har varit lugn och skön. Vi har haft det riktigt fint tillsammans. Ingen stress alls. Min Vattuman och jag t o m badade bastu på julafton. Jo, vi hann det. Inget eget julbord alls denna julen. Bara julskinka – två blev det av en stor. På julafton åt vi piggvar. Vi blev alla förskräckta när Vattumannen började tillaga. Det var faktiskt en ”ful fisk”. Men milde tid så utsökt gott det blev. Vi njöt alla storligen. Det vore inte dumt att se till så det blev tradition med Piggvar på julafton!

Min Mellan och jag var på julbön i kyrkan medan Piggvaren tillagades. Vi gick hela vägen fram och tillbaka. Julklapparna fick vänta denna julafton. Så blev det bara!

Jag har försökt skriva till Mia men har inte fått svar nu i jul. Säkert har Mia fullt upp. Hoppas att hon snart hinner skriva. Jag vill passa på att önska Er alla ettGOTT NYTT ÅR!

Det är mycket svårt att mista en när och kär anhörig. Även om man vet att den stunden kommer så kan man aldrig förbereda sig … sorgen slår till och saknaden känns så oerhörd … Just nu bär jag mycket känslor inombords. Ofta blir jag ledsen nu när jag tänker på …. samtidigt är det så att alla Mina Minnen omkring Min Allra Käraste farbror H är ljusa och glada och fyllda av de mest fantastiska tankar, upplevelser och levande diskussioner. Så är det bara!

Min Allra Käraste Faster A har mist sin Livskamrat. Jag vet inga som levt sina liv så väl som Min Allra Käraste Faster A och Min Allra Käraste Farbror H. De har fått ha varandra ända tills nu. Och de kommer att ha varandra för alltid. Så är det bara!

”När man ger sig iväg på en Expotion, är det viktigt att man har med sig Proviant. Eller åtminstone någonting att äta.”
Nalle Puh


”Halvvägs i vår trapp är mitt trappsteg.”
Nalle Puh

© Birgitta Rudenius

November 2000

Perspective 6 of Air

High above the storm’s turmoil, the eagle soars.
From this height, he sees the bigger picture, and is
not caught in the emotional tempests that damage
those below. Learn to detach from the daily
dramas as needed, and to step back far enough
to gain perspective. When you can be calm
even in the eye of the storm, you stand a much
better chance of surviving it. Learn to soar on
the winds of change, not be battered by them.


Den 1 november 2000.


På väg … kommer snart …  

Nu är jag här! Datorn är ihopplockad och Mia finns vid sidan om mig. Fotot på Mia alltså. Jag behövde bara starta om datorn tre gånger och det var bara hälften av vad jag brukar …! Börjar bra på nya stället … I nya huset.

Roligt!

Här är det grannsämja har vi redan fått veta av trevliga grannar som välkomnar. Roligt!

Nu är klockan 00:00. Trött som tusan och med värkande kropp. Särskilt fötterna som burit så mycket tyngder idag. Det har gått bra och nu ska jag sova i nya huset. Undrar om jag sover lika gott hör …?

Jag har fått låna Chippen …. *glad*

Snart kommer jag tillbaka!

”Det är ingen vidare mening med att uppleva intressanta saker som översvämningar, om man inte har någon att dela dem med.”
Nalle Puh

Den 2-8 november 2000.


Så här länge har det inte varit oskrivet tidigare. Som tur är har det sin förklaring. Flyttning tar tid och flyttning tar på krafterna. Minsann!

Vi har kommit i ordning ganska bra. Jag har ju i tankarna ”bott” i nya huset för att testa hur vi ska disponera utrymmena och hur vi ska möblera. Därför gick själva flyttningen väldigt effektivt. Möblerna hamnade genast på sin rätta plats. Det enda som inte är uppackat än är böckerna och mina kläder. Pianot som endast krävde två mäns muskler förra flytten krävde nu dubbelt så många mäns muskler. Undrar om det blivit tyngre …*ler*

Utsikten är underbar …. fast det var den ju innan också … nu är den åt andra hållet … Båstad för fötterna … Kungsberget mitt emot … Laholmsbukten i norr … sannerligen njutbart … även på en ”frimärkstomt” … Så är det bara!

I flera dagar hörde jag inte från Mia. Jag skrev men fick inget svar. Då började jag bli orolig och sedan kom det mail. Mia har mått dåligt och Mia har försökt ta sitt liv. Det är så förskräckligt så jag blir alldeles matt. Jag vill inte att Mia ska känna sig så nere och känna en sådan hopplöshet så … nej! Mia Lilla du måste kämpa! Det blir bättre! Jag lovar. Ditt liv har bara börjat än och du har sannerligen fått en svår start. Du har prövats till bristningsgränsen. Men du är stark och du har gnista i dig. Du har så mycket kreativt inom dig och alla som följer dig ser detta. Det är bara du själv som har svårt att se det just nu. Du ska ta kontroll över ditt liv för att styra i den riktning som är bra för dig. Du kommer att få ett ”rikt” liv … det är jag säker på! *kram Lilla Mia*

*trött*

Förstår inte hur jag kan känna mig så trött som jag gör! Vi sover ju gott och våra timmar … Kan det vara anspänningen i samband med flyttning …? Annars begriper jag inte …. *så trött*

Så skönt att jag kunnat ta kompledigt ett par dagar denna veckan också!

”… var är mina Nalle Puh – böcker …?”
Nalle Puh

Den 9-15 november 2000.


Det finns en anledning till att jag inte skriver här just nu. Tyvärr blir denna månad den som skrivits minst på faktiskt två år. Tyvärr! Men så är det bara! Anledningen är att jag VILL klara min psykologikurs. VILL VILL VILL Så är det bara! Jag pluggar vareviga stund och halva nätterna. jag har ju min andra kurs också.

Jag pluggar och pluggar och pluggar. Det är intressant och det är roligt men hu vad krävande det är också. Ska man dessutom flytta mitt i allt så …. ja då blir det inte mycket skrivet i Min Dagbok. Kära Lilla dagbok … jag kommer igen!

Nu passar jag på att berätta att Mia har det bra. Mia har fått en familj. En rar och omtänksam familj. En familj som är glad för att ha fått just Mia till sig. Fattas annat! *ler* Men så är det faktiskt. När jag fick mail från familjemamman kom glädjetårarna. Det kändes så starkt att det faktiskt är en rar familj. Snart kommer jag att lägga ut detta mail så alla ni som följt Mia också får uppleva glädje- ja faktiskt lyckotårar efter alla andra tårar som runnit på våra kinder. Vi har levt oss in i ”Vår Lilla Mia” och försökt styra med all vår uppbådade tankekraft, eller hur!

Jag hoppas också innerligt att Mia vill fortsätta hålla kontakten med mig så jag får följa hennes utveckling. Jag förstår om det blir mer sparsamt med mail för nu … NU … börjar Mias Nya Liv. Vad månde bliva av denna flicka. Något alldeles särskilt det är då helt klart. För det är ju  Mia redan. Så är det bara! *kram Lilla Gumman*

Regnbågsflickan Mia …   i mitt hjärta.

”Det är alltid bra att veta var man har sina släktingar och vänner, oavsett om man behöver dem eller ej.”
Nalle Puh

Den 16-19 november 2000.


Idag har det verkligen varit en sån där grå och lite trist dag … avseende vädret alltså. Väldigt grå och väldigt trist. Det gäller att lätta upp så mycket som möjligt sådana gråtrista dagar.

Inte blev vi mer uppiggade av att ge oss ut till Kastanjebacken för att sortera och sortera bort bland det sista! Nehejdå! Vi blev ganska fort väldigt trötta … troligen psykiskt trötta. Vi röjde och slängde ett tag och sedan köpte vi pizza och åkte hem.

Milde tid så hungriga vi hade hunnit bli. Vi slängde nästan i oss pizzorna. Sedan åkte barn och barnbarnet hem och vi satte på bastun. Så skönt!

Nu har vi bastat, druckit Ramlösa och Prima Liv eller vad det heter … kollat lite på TV … noshörningar … sedan har vi skrivit diverse artiklar och även skickat in dem. Jo, jag känner mig ganska nöjd med min insats. Jag lever faktiskt lite på att jag lyckades få in mina psykologisvar till tentan. Satt ju till 4 på fredagsmorgonen och kämpade. När svaren väl var insända så föll en sten från hjärtat. Jag ville ju klara av’et! Jag gjorde det. Nu är det bara att hoppas att den och den senaste tentan blir G. *hoppas*

Nästa arbete blir den skriftliga biten på den andra kursen. Den finns och planeras i mitt huvud än så länge men ska ner på papper också. Denna veckan ska det ”pappersarbetet” påbörjas. Så är det bara!

I fredags hade vi bjudit ett par av våra bästa vänner … vårt första ”kalas” här. Jättekul! Milde tid vad Min Vattuman fick till maten! Vilken succé! Fattar inte hur han kan! Jag hade servat innan och skalat potatis och morötter mm Men Min Vattuman lagade till det. Mmmmmm! Vad det blev? Jo, morotssoppa till förrätt och sedan hälleflundra med en utsökt svampröra och sedan pepparrotssmör och potatis. Ingen som inte var med kan ens ana hur lyckat det blev.
***** Ja, så många stjärnor blev det!

Jag har ett nytt skrivbord nu! *jätteglad*
Så fint i mitt arbetsrum! *så glad*

”Han jagade fjärilar som flög på en äng.”
Nalle Puh

Den 20-22 november 2000.


Dessa dagarna har jag faktiskt vilat upp mig när jag varit hemma. Skolan har varit lite krävande och jag om alla andra är trött vid denna tiden. Idag när jag slutar tidigare har jag faktiskt sovit hela eftermiddagen. Så skönt! Jag har också under dessa dagar kopplat upp eller rättare registrerat mig så att jag kan betala och sköta mina bankärenden genom Internet. Det är kul att kunna vara effektiv.

Nu har jag suttit en lång stund och gjort ngt jag inte alls planerat och det har tagit flera timmar! Ibland kommer det saker emellan. Hur ska jag nu hinna det jag egentligen tänkte …?! Låter det som jag är stressad … nja … det är bara att prioritera … endast jag själv kan lastas för mina prioroteri ngar … alltså ingen idé alls att bli stressad så det är jag inte. Det är bara så himla mycket jag vill.

Och en sak som jag vill är att sluta med politiken. Jag har kommit fram till att jag har gjort mitt! Basta! Jag har lagt mer än tio … !!! …. år av mitt liv och av min fritid för politiska uppdrag och engagemang för andra människor. Jag tycker också att jag bidragit med en hel del gott under denna tid. Jag har varit engagerad och jag har varit aktiv. Nu är jag trött på den delen i mitt liv. Jag kommer att lägga av så gott som helt med politiken. Att sedan läsa insändare som ofta är fyllda med hat mot politiker gör ju inte engagemanget roligare. Folk tycker att de får vara hur otrevliga som helst. Mot politiker får man vara hur ovederhäftig som helst. Detta anser jag är högst oroväckande. Vilka vill egentligen bli politiker och utsätta sig för orättvis häxjakt. Nu är inte jag personligen drabbad utan jag resonerar generellt här. Fast idag fick jag ett mail:

”hejsan! ni och andra politiker bara tjatar om mobbning i skolor o.s.v men vad gör ni åt vuxenmobbning på jobbet? inte ett skit. det är mer allvarligt än i skolor förr att s.k vuxna kan skada andra mer än ni vet tro mig . så sluta att tjata om det och gör något istället , eller är ni bara skitsnackare allihopa?”

*suck*

Mailet var inte anonymt men heller inte undertecknat. Vem är en sådan människa som anser sig ha rätt att formulera sig så till mig!? Ska jag finna mig i otrevligt bemötande bara för att jag tagit av min fritid till politiska engagemang!? Nej, det ska bli slut på detta! Undrar vilken typ av människor man önskar som politiker … hårdhudade känslolösa individer kanske …!? Sådan är inte jag i alla fall! Urtrist är det och jag är nu trött på detta!

Mitt liv ska renas från politiken … snart! Så är det bara!

”Han jagade fjärilar som flög på en äng.”
Nalle Puh

Den 23-28 november 2000.


Nu har jag hunnit med ett helt underbart 90-årskalas. Mer om det kommer snart.

Annars har jag varit sjuk och hemma ett par dagar. Näsan rinner halsen är skrovlig och kroppen värker. *suck*

Men snart är jag bra igen! Så är det bara!

Föresten … Mias sida är uppdaterad … Tänkte att det kunde vara viktigt för de som finns i Mias närhet att veta … jag tror Mia vill att de ska veta … jag tror att Mia vill göra upp med sitt förflutna … jag tror det … men det måste vara Mia som känner att hon är redo … jag tror Mia känner att hon nu kan få det stöd hon behöver. Så är det säkert … då brast det … för att kunna byggas upp på riktigt … från början …

”Halvvägs i vår trapp är mitt trappsteg.”
Nalle Puh

Den 29-30 november 2000.


Det var inte bra att börja jobba igen … för förkylningen alltså … eller rättare sagt för mig och min hals. Torr luft och pratande gjorde halsen sämre. Tyvärr! Men nu är det bara kort dag i morgon så det klarar jag nog. Sedan är det helg med lugn och ro. Ganska mycket lugn och ro i alla fall.

Vår kommun har ju fått pengar till fortbildning av lärare avseende ”elever i behov av särskilt stöd”. En generell fortbildning för alla lärare, i samarbete med Göteborgs universitet, en poängkurs. Just för att den är för samtliga lärare visade sig vara ett plus i Skolverkets bedömning. Vår kommun blev en av få utvalda och många kommuner hade sökt.

Nu är det så att båda lärarfacken har reagerat kraftigt mot att de som de säger inte fått vara med och bestämma eller ens fått information. Facken reagerar mot, väldigt mycket mot, i en skrivelse till nämnden.

Jag reagerade när jag fick kännedom om denna skrivelse. Jag vill absolut inte vara en del av den! Absolut inte! Och hör och häpna … inte hade jag fått veta att mitt fack skulle lämna in en dylik skrivelse! Inte har jag fått information från mitt fack! Mitt lokala fack alltså! Inte den minsta lilla information på flera år! Inte ens angående ev årsmöte! LR kanske inte har årsmöte här!?

Är skrivelsen förankrad, undrar man stilla!?

Någonstans finns ett problem här! Gäller det informationsgivande eller informationstagande? Gäller det viljan att ge eller ta emot information?

Sakfrågan och händelseförloppet spelar en nyckelroll för att bedöma reaktionerna.

Jag tror att det har gått till så här:

Behov om generell fortbildning har uttryckts någonstans – skolchefen har ansökt hos skolverket om medel – skolchefen har informerat i rektorsgruppen – rektorerna har informerat ute på skolorna – positivt besked från skolverket – vilket noterades av lokaltidningen – negativa reaktioner, skrivelse från facket – kommunfullmäktige beslutar om medel – …… besk sötma …

Varför är det så fruktansvärt att vi fått medel till en fortbildning som ämnar göra lärare bättre på att hantera ”barn i behov av särskilt stöd”?

Det är naturligtvis inte det! Nej, det är fruktansvärt att LR och Lf inte fått vara med och bestämma eller fått MBL-förhandla eller … alltså … !?

Men … jag bara undrar … vilken bild ger en sådan skrivelse av lärarkåren!

Tänk om lärarfacken visat uppskattning och intresse … en positiv attityd. Tänk om! Vilken bild hade det gett av lärarkåren?

Vad ska man ha facket till egentligen!?

Finns det några andra fack som åsamkat sina medlemmar så enorma försämringar som skedde när lärare kommunaliserades!? NEJ det finns det inte!

”Halvvägs i vår trapp är mitt trappsteg.”
Nalle Puh

© Birgitta Rudenius

Oktober 2000

Perspective 6 of Air

High above the storm’s turmoil, the eagle soars.
From this height, he sees the bigger picture, and is
not caught in the emotional tempests that damage
those below. Learn to detach from the daily
dramas as needed, and to step back far enough
to gain perspective. When you can be calm
even in the eye of the storm, you stand a much
better chance of surviving it. Learn to soar on
the winds of change, not be battered by them.


Den 1 oktober 2000.


Ny månad igen! Kul – jätteroligt – det närmar sig …!

Pluggade – pluggade – pluggade – pluggade … och … åter … pluggade.

Det flyter så bra idag också så jag tror jag klarar det. Plugg från tidiga morgon till sena kväll. Tar med mig hjärnan i sängen i kväll igen. Kanske kommer jag igenom den men troligen inte innan den åter ramlar ner på golvet.

*nöjd*

*glad*

”För de som inte är bildade är ett A bara tre pinnar.”
Nalle Puh

Den 2 oktober 2000.


Med risk för att bli tråkig …

Pluggade – pluggade – pluggade – pluggade … och … åter … pluggade.

Jobbade på jobbet … tog sats igen hemma … för att plugga … en fråga till är nu besvarad. Tre återstår. Idag handlade det om perception. Det ligger ju nära mitt område och det är så intressant. Perception är en högst individuell aktivitet. Den handlar om att organisera och tolka sinnesintryck. Massor med saker händer i denna aktivitet. Sinnesintryck mottas och kodas för nervsystemet som organiserar för att ge mening utifrån vår erfarenhet. Här spelar vår personlighet stor roll. Har vi ett öppet eller snävt sinne? Hur förmår våra sinnesorgan fungera? Vilken erfarenhet har vi som hjälp att tolka? Hur fungera vår hjärna som ska organisera sammanställa allt detta? Är alla vägar öppna till och från vår hjärna? mm mm

Sedan valde jag ur avsnittet att redovisa som särskilt intressant just hur vi kan klara att hantera svår smärta. Visst tänkte jag på Min Allra Käraste Farbror H! Jag ska berätta vad jag har läst sedan för honom. Det skulle inte förvåna mig om han redan vet det mesta jag har läst. Det finns metoder! Man kan träna sig … om man vill! Så är det bara!

”Ordentligt Te är mycket trevligare än Närapå Te, som är en sådan måltid som man genast glömmer bort.”
Nalle Puh

Den 3 oktober 2000.


En ovälkommen gäst …

PÅARPAREN I PÅARP <PAARPAREN@hotmail.com>

Igår kom ett mail … vid 20-tiden … ett hemskt mail … på så vis att det är hemskt att tänka sig vilka stackars (fanatiska – onda – avundsjuka) människor det finns … i närheten … anonyma naturligtvis …

FEGA små människor …

Det är en människa som inte gillar att jag är positiv till planerna för påarpsområdet … Strålande planer för natur och kultur samt inte minst hälsofrämjandet.

Personen ifråga ska bl a göra det så svårt som möjligt för oss avseende våra byggplaner.

Personen ifråga anser bl a att vi har förstört två gårdar genom att vi odlat ekologiskt.

… mm …

Mailet kommer att publiceras här. Det är bra att visa upp hur människan agerar. Det är viktigt att alla tänker på att kunna stå för vad man gör. En ursäkt och erkännande av handlingen är det enda som kan godtas. För att jag inte ska gå vidare.

Jovisst – Mailet är anmält och håller på att spåras.

Vissa saknar helt hyfs och fason … Så är det bara!

Dagbokens böcker kommer tillbaka ……

”… somliga kan och somliga kan inte …”
Nalle Puh

Den 4 oktober 2000.


En ovälkommen gäst …

Jag vill visa hur folk är och kan handla. Fega små människor som inte vågar sätta ut sitt namn. Stackars arma krake! För feg att stå för vad han tycker och vad han gör!

Här är det.
(Det anonyma mailet. Det är anmält och spåras.)

Det enda vi godtar är en ursäkt och ett erkännande av handlingen

Vissa saknar helt hyfs och fason … Så är det bara!

Så länge man inte ändrar sitt beteende!

”… somliga kan och somliga kan inte …”
Nalle Puh

Den 5 oktober 2000.


Nu har man äntligen börjat fokusera på matematiksvårigheter. Skolverket har nu insett att många elever faktiskt har speicifika matematiksvårigheter. Skolverket har blivit uppmärksammat på detta eftersom eleverna inte klarar att nå G. Tänk om vi inte hade haft betygen! Då hade dessa elever fått fortsätta att i framtiden inte bli uppmärksammade utan de hade fortsatt flyta genom skolan och känt sig vissna för att de inte klarade vad kompisarna klarade … och därmed trott att det var fel på dem. Så som det varit alldeles för länge. Nu kommer de att få hjälp och stöd. Nu kanske de får den möjlighet att finna framkomliga strategier för att kompensera det som fungerat dåligt.

Matte är kul. Matte är jätteroligt. Det finns massor med matteknep. Alltid något som passar. Alla måste hitta sina specifika vägar och strategier.

Radion kontaktade mig igår. De ska göra ett program om dyskalkyli i ”Tendens”. De undrade om jag kände några som hade dyskalkyli. Visst … många har ju skrivit … jag skickade radions mail till ett par. Viktigt att belysa och berätta hur man upplever detta. Jätteviktigt för att påverka så det blir bättre i framtiden. Nu handlar många artiklar om dyskalkyli eller rättare (specifika) matematiksvårigheter. Tänk när jag gjorde min sida om dyskalkyli för en ”massa” (IT)år sedan … då var det bara min sida som kom upp när man slog på just ”dyskalkyli”. Nu finns det säkert jättemånga. Under åren har jag fått många mail … mest från bekymrade föräldrar men även från väldigt många ungdomar. Ungdomarna har upplevt en stor lättnad när de läst min sida. För första gången har de fått någon form av förklaring på det som varit så nedslående för dom.

Min sida riktar sig just till ungdomar och ”vanliga” människor. Inte till lärare i första hand. Fast det finns nog en del lärare som fått ögonen öppnade också … för fenomenet matematiksbvårigheter.

Matte är kul! Man måste hitta vägen bara. En av mina elever uttryckte det så här:
-Jag är en riktig hejare på matte!
Jag blev glad i hjärtat och höll verkligen med … och ändå gör vi inget märkvärdigt … vi bara löser våra matteproblem … och … har roligt samtidigt. Matte är så kul!

”-Jag vet att det låter lätt, sa Nasse för sig själv, men vem som heslst kan visst inte göra det.”
Nalle Puh

Den 6 oktober 2000.


En bra dag. Bra i skolan och skönt att komma hem. Mail från Lilla Stumpan … höll på att skriva Lilla GullStumpan … Gullis … hon skulle få dåndimpen om hon visste att jag kallade henne så … Lilla Gumman … Lilla Hjärtat … Lilla Stumpan … så kallar jag mina flickor. Mitt Lilla Barnbarn får förstås heta Lilla GullHjärtat … Min Son och tillika Min Äldste får heta Lille Vännen …!!!… Inte är han liten precis. Stora karlen … man tänker ju inte på vad man säger egentligen!
*stolt mamma*
*stolt mormor*

Man ska tänka på vad man säger så man inte säger vad man tänker! har någon klokhet uttryckt. Jag vet inte vem men jag vet var man kan läsa det. På ett visst ställe samlar Min Allra Käraste Farbror H alla klokhetsord han hittar. Sedan kan man fastna både verkligt, bildligt och andligt … på detta ställe … där det också kan läsas … Ack hur skönt att utan möda bli av med gammal föda. Fast det var nog Fröding förstås … eller!?

Här tänker jag precis vad jag vill! Mina tankar flödar ner genom tangenterna. Jag skiter blanka katten i vad fega ohyfsade anonyma ovälkomna besökare tycker! Ovälkomna är alla som inte har hyfs och fason. Detta är Min Dagbok och här tänker jag mina tankar så det bara sprudlar om det …

© … sprudling o tankling … á la Birgitta … ©

Nåja … tillbaka till mailet. Min Lilla Gullis undersöker som bäst Min och Min Vattumans inlärningsstilar. De … syskonen hade redan gjort det och nu ville de veta vem de liknar och tar efter. Det vill jag också … så jag väntar otåligt på resultatet …. Lilla Gullis! … maila … eller ring! … hrm … upptaget … hon sitter säkert och chattar …. hrm …

Mina Pållar … de är på väg att säljas … verkar det som … Åh så svårt det blir. Jag kommer att sakna dom … om … Men det kan bli till en som också förstår sig på att kunna prata med hästar … det känns lugnande. Det är faktiskt bra för dom att få komma igång och jobba. Här går de och bara har det ”bra”.

Märkligt detta med dagboksskrivande.

Idag har jag påbörjat en idé för stavningsträning. Eleverna ska själva kunna träna och föra protokoll. Fyra timmar har jag lagt på det hittills. Tiden bara springer iväg. Alla elever, var de än befinner sig, kan arbeta med det. Alla kan vara kreativa stavare. Var och en på sitt sätt. Lite kul faktiskt. Undrar om det kan bli något …? Ibland bara tränger sig idéerna på … nu har det inte blivit något läst …!!!! Måste …. basta!

”Att det är vackert väder idag spelar ingen roll. Det kan hagla i morgon – blixtra och jag vet inte vad.”
Nalle Puh

Den 7 oktober 2000.


Det är Birgitta idag … GRATTIS!

Jag säger grattis till alla mina vänner som heter Birgitta. Det är en hel del. Några finns i Min Webring för alla som heter Birgitta.
*vinkar glatt*

Idag är det 20 år sedan jag slutade röka. *stolt*

…. nu ska jag fortsätta att plugga …   minnet nästa … svara på frågorna alltså … *liten (bara liten) suck*

… jag har faktiskt inte kunnat jobba så effektivt som jag brukar kunna … men det blir nog bättre nu …

…. jag har skrivit lite på ”abuse”-sidan också … *stor suck*

”Och solen silar snett mellan tallarna ner, och kaniner kommer fram och hälsar godmorgon.”
Nalle Puh

Den 8 oktober 2000.


Det är Nils idag … GRATTIS!

Jag har inte haft samma panik idag för pluggandet. Resignerat på ett konstruktivt sätt. Min föresats var att vara klar med psykologin senast kl 12 på lördagen för att hinna läsa ett par böcker i andra kursen på resten av lördagen och söndagen. Nu tog psykologin lite längre tid och jag har kämpat idag också. Sedan har jag hunnit med att gå igenom vad jag ska ta upp angående KOAS, kartläggning av ordavkodningsstrategier, vid speciallärarkonferensen på tisdag. Har skrivit ihop ett litet papper. Man brukar ju vilja ha ngt i handen med sig hem.

Mina hästar är nog sålda nu … i morgon kommer hovslagaren … nästa vecka troligen transporten … det kommer att bli svårt … Så är det bara!

Men … det känns som det blir mycket bra … de får ett bra ställe. Det känns så. Det är det viktigaste. Vi kan hälsa på …

Vi satt länge idag vid frukostbordet … Min Vattuman och jag … det gör vi när vi kan … mysigt … mycket att prata om … mysigt … Så är det bara! Denna gången fick jag också hjälp med psykologin … dopamin …GABA … hyperpolarisering och depolarisering … ångest …neurala aktiviteter … hrm …

Min Vattuman bara fattar ibland … bara så där … helt självklart … detaljer. Han är bra på detaljer och jag är bra på helheter. Vi kompletterar varandra i det mesta. Så är det bara!

I morgon är det en ny dag … och en ny vecka … Så det så!

”Han var mer duktig, klok och lärd än alla andra riddersmän.”
Nalle Puh

Den 9-10 oktober 2000.


Igår visste jag så säkert vad jag skulle skriva om. Jag vet att det var något viktigt. Nu har jag glömt det. Attan också!

Jo, det har varit fullt ös på alla fronter. Högväxeln inlagd. I kväll vara jag TRÖTT när jag kom hem. Det hade varit vanliga skoljobbet – planering av konferens – utvecklingssamtal – allt i ett och dessutom skulle vattnet stängas av p gr a vattenläcka. Allt fixade sig och jag har kommit levande ur … utan ”skavanker”. Det är skönt med rara kollegor. Jag gillar mina. Det kändes jättebra att efter allt även kunna sätta sig ner en stund och prata igenom eftermiddagen.

Vad roligt att du kunde stanna en stund *A*. Vi har nämligen inte lyckats få in en regelbunden pratstund ännu detta läsåret. Förra läsåret lyckades vi få en stund varje torsdag då vi pratade pedagogik, utveckling, specialpedagogik, elever mm mm

Jag kunde inte låta bli att slå en signal även till *I* och *B* fast vi träffas igen i morgon.

I morgon träffar jag även Min Yngsta … Åh vad det ska bli roligt. Det var så LÄNGE sedan nu tycker jag. Chippen kommer också på besök. Lilla Chille_Ville_Vippen som är så lycklig nu när han får vara på heltid hos Min Yngsta … hans Matte. Jag längtar redan.

Längtade otåligt gjorde troligen Billie idag. När jag på väg hem och nästan hemma … 1,5 km kvar … såg jag ett par gula ögon komma mot mig på vägen. Det var en svart kropp som hängde vid såg jag sedan. Min Billie … vad hade hänt!? Jag stannade bilen i den mörka kvällen, visslade min hundvissling, såg ingen hund, öppnade bakluckan, visslade igen, då … en försiktig och våt ”liten” nos stack in i min hand. ”Lille” Billie vad har hänt!? Inga glädjeskutt … fast … Väl hemma kom dom … glädjeskutten alltså. Han visste nog att han var någonstans där han inte fick vara. Han tyckte nog att något var ordentligt fel när matte inte kom hem som vanligt. Min Billie hade nog bara givit sig ut för att hämta hem sin matte. Min Vattuman satt i telefonen så han var ju inte så intressant och dessutom är han inte alls så viktig som matte. Så är det bara!

Min Billie är MIN Billie! Så det så!

Ny sida …. Tjolahopp!

”Han var mer duktig, klok och lärd än alla andra riddersmän.”
Nalle Puh

Den 11 oktober 2000.


Lite kul att Yngsta kom och med sig hade hon sin Syster och sin SysterDotter. Överraskning! Lilla GullHjärtat kom direkt från badet och simskolan. Hon behövde bli badad i badkar och det fick Mostern ombesörja medan mamman skulle göra annat viktigt uppdrag. Lilla GullHjärtat började på en fin teckning. Himla fin. Den hann inte bli klar så hon fortsätter på den hemma. Var ju tvungen att lägga sig lite i mormorns och morfarns säng för att kunna vara pigg i skolan i morgon. Lilla Mamman kom ganska sent.

Min Yngsta gjorde analysen av våra inlärningsprofiler … dvs … hur vi lär oss … vilka som är våra respektive sätt att lära. Intressant som tusan. Himla intressant. Både Min Vattuman och jag hade ytterligheter på olika sätt … säger inte vilka … visst visste vi det innan … vi kompletterar varandra … Det lustiga var att se hur barnen till sådana föräldrar blir … blev … Det var kul … riktigt kul … ingen av dem var ytterligheter. Systrarnas profiler mycket väl överensstämmande med varandra och ganska väl med broderns som drogs en liten aning mot både pappans och mammans ytterligheter dock inte till ytterlighet. Väldigt balanserade barn. Kanske en bra kombination. Precis som jag brukar säga om Elja och Sölvi. Himla bra kombination! *ler* *ler ännu mer*

Min Yngsta skulle göra grupparbete och gruppen ville ägna sig åt Montessori men Min Yngsta vill annat … så hon skulle göra en sammanfattning av samhällsutvecklingen och den miljö som gjorde att Montessori växte fram. Inspirerad av sin farbror … lite (läs mycket) stolt över sin farbror som det refererades flitigt till vid en föreläsning. Farbrodern är professor i historia med specialitet barn. Min Yngsta ska bli professor i religion. Så är det! Så blir det säkert!

Hon har även bestämt inom vilket område. Så är det bara!

Men nu sover hon gott … med Chille_ville_vippen i sin omedelbara närhet.

”I händelse av plötslig Doppning är det bäst att hålla Huvudet Över Vattnet.”
Nalle Puh

Den 12-13 oktober 2000.


Fredagen den trettonde … vilken turdag … eller otursdag … beroende på hur man ser på saker och ting och framförallt på livet.

Livsfilosofi … jag har min och jag hoppas verkligen att alla andra och lyckats hitta sin egen och som fungerar … bra. Min består av tre … tre som allt heligt … Min livsfilosofi och min kompass har tre riktningar. Dessutom kan man betrakta allt utifrån tre överordnade perspektiv. Överordnade över alla andra perspektiv.

Dessa tre är …

Inåt ~ Bortom ~ Omkring

Jag gillar ju förstås det engelska ordet för ”bortom” mycket bättre ”b_e_y_o_n_d”.

Min livsfilosofi ställer krav på tänkandet och det är bra det! Det driver på och det gör allting så spännande. Jag ”pratar” ibland här om driftstyrda människor. Människor som inte är förnuftsstyrda. Den senaste i raden är ju den fege anonyme mailaren. Han är minsann driftsstyrd och känslostyrd. Definitivt inte förnuftsstyrd. Det finns säkert inte heller hopp för denne fege att nå insiktstänkande och den djupa förståelsen! Det är bara att beklaga. Hoppas bara att denna ynkliga människa inte lyckas ställa till det alltför illa för andra på sin driftsstyrda väg genom livet.

Här har jag åskådliggjort vad jag menar med tankestyrning. Det kräver en hel del att ta sig upp genom nivåerna. Men det går för den som inser vad som är viktigt i livet. Om man nu vill applicera detta på livsfilosofin ovan så innebär det att den ynklige fegeendast lyckas få ett tunt skal av omkring-et. Där finns inga tecken på något djup och definitivt inget beyond. För en del är det så och för andra inte. Det viktiga är att man själv bestämmer vad och vart man vill. Man bär ansvaret över sin egen väg i livet … även om andra gör det svårt emellanåt. Svårast är det för barn som farit illa. De kan vara så tilltufsade att de har svårt att se sin egen bästa väg. De kanske bara har sett vägar som burit fel. Barn ska förlåtas. Men vuxna ska ta ansvar. Så är det bara!

Den fege är den fege tills han självmant givit sig tillkänna och bett om ursäkt. Formuleringarna i mailet … hrm …

Nu hade jag ju inte alls tänkt blanda in den fege men det blev ju ett bra konkret exempel så låt gå för det!

Jag vill bara påpeka att jag medvetet valt ordens form. Bortom i st f bortåt vilket annars borde vara logiskt tillsammans med inåt. Det är värt att reflektera över dessa ordval. Och deras olika innebörd. Begrepp är viktigt … oerhört viktigt. Så är det bara! 

Jag är stolt över en sak … jag gjort klart idag … det kommer kanske i morgon …

”Först Eftertanke och sedan Hårt Arbete.”
Nalle Puh

Den 14 oktober 2000.


Jag har borstat svansar och manar idag. Jag har pratat och pysslat om mina fyrfota vänner. I morgon hoppas jag på fint väder för då ska jag fotografera dem från alla håll och kanter. Jag älskar faktiskt mina fina hästar. De har berett mig så mycket glädje och avkoppling. Närheten till naturen och det levande är balsam för själen, brukar jag säga och mena på livsviktigt allvar. Var och en måste finna sin källa till återhämtning och ro. Den inre djupare ron. Den som är så där lite överordnad på ett tryggt sätt. Kanske jag blir för djuplodande nu …

En bok klarade jag ganska snabbt nu i kväll. Ska erkännas att jag läst den ett antal gånger tidigare i mitt liv. ”Kris och utveckling” … mycket har ju hänt sedan boken skrevs. De olika åldrarnas sätt att se på livet och tillvaron … hrm …

I morgon ska jag läsa två böcker och sedan i veckan repetera ett par. Jo, det blir fulltecknat hela veckan och varje minut. Så är det bara! Fast jag hinner med lite annat också. Mia har fått ett jättebra betyg på sin berättelse … GRATTIS MIA! … *kram*    … Vad glad jag blir. Sent igår kväll fick jag veta. Visst visste jag att det vara att vänta … goda vitsord för Mias skrivande … men tänk att det kom så snabbt! Måste vara en bra lärare Mia äntligen fått. Det önskar jag henne verkligen. Lärare ska vara uppmuntrande, stödjande, handledande, förklarande … och mycket mycket mera. De ska hjälpa eleverna att finna sina egna resurser och uppmuntra viljan att lära. Alla vill lära och alla vill lyckas i sitt lärande. Trodde någon något annat!

Jag tänker inte avslöja vad jag var stolt över … inte här … nej … men jag ska gärna göra det till de som vill veta … Det jag är stolt över … det blev så fint … tycker jag. Jag får faktiskt vara duktig … bara därför att jag är det. I vissa miljöer är det inte så tillåtet … i vissa … alltså … de där ointressanta miljöerna …. de människo-ovänliga miljöerna. Just nu håller jag inte särskilt till i sådana miljöer. Som tur är.

LR-tidningen hade många intressanta artiklar denna gången. Bl a om att ge lärare legitimation. DET har jag skrivt om och även betonat i min senaste uppsats. BRA! Driv på där! Bra!

Nu ska jag sussa … natti!

”Det är ingen vidare mening med att uppleva intressanta saker som översvämningar, om man inte har någon att dela dem med.”
Nalle Puh

Den 15 oktober 2000.


Det blev en film. En hel film. Den ska skickas in så jag får den snarast. Jag ska också ta några bilder med min digitala kamera. Sedan ska det bli en ny hästsida. När jag kollade igenom albumet så visade det sig att jag hade helt bedårande bilder på mina hästar som föl. Och på deras jätteduktiga mamma. Elja har verkligen varit en bra hästmamma. Elja är en högrangshäst och lite till åren nu. Men jag tror nog hon kan få ett litet föl till.  

Jag har ju skrivit en del om den fege … ville bara påpeka att den fege har en liten ”svärm” omkring sig … så är det med mobbare också … de har en liten svärm omkring sig, plågoanden och medlöparna. Apropå mobbning så har jag gjort en websida med litteraturlista. Där började jag med litteratur om mobbning och fortsatte sedan med litteratur om dyskalkyli/matematiksvårigheter samt ADHD m. fl. Det blir nog bra och det kommer att fyllas på efterhand. Jag har litteraturen lite utspridd. faktiskt har jag skrivit litteraturredovisningar också men de har jag depublicerat nu. Vill inte att någon ska frestas att kopiera. Mina sidor är ©-skyddade. Ingen får skriva av utan att fråga och fått godkännande först. Det är många som frågat och de har fått G. Ofta handlar det om arbeten om mobbning. Bra att det skrivs om detta elände.

Jag har läst en bok om konflikthantering och ledarskap mm Den var ganska bra fast jag gillade inte alls upplägget. Den innehöll mycket bra referenser och återgivning av olika forskares teorier men jag saknande författarens lite mer (tydliga) personliga prägel på den övergripande dispositionen … eller kanske saknade jag författarens egna teori … som jag hade önskat skulle stötts och blötts mot övriga befintliga … Vet inte riktigt … men något saknades och något gjorde att det inte blev en tydlig överblick. Alldeles för mycket som gick in i vartannat. Kanske ville författaren tvunget se till att ha ett antal sidor … och fyllde ut dem på detta sätt … vad vet jag. Boken skulle kunna vara ännu mycket bättre. Så är det bara! Då hade ju all möda med efterforskningsarbetet kommit bättre till sin rätt.

Ja, nu avslöjar jag min inlärningsstrategi …*ler* … jo jag gillar teorier. Jag är inte den som prövar och testar handgripligen och konkret. Får jag en teknisk apparat i mina händer så börjar jag inte trycka på knapparna för att se vad som händer och lära mig av det. Nehej-minsann! Jag tar fram instruktionsboken och går metodiskt tillväga. Så är jag och det trivs jag utmärkt med. Så är inte Min Vattuman kan jag avslöja … men så kompletterar vi varann alldeles utmärkt också. Det finns 4 inlärningsstrategier enligt den teorin … var det Kolbergs …(?). Nu betyder alltså inte detta att jag inte är praktisk. Det är inte det handlade om. Det handlar om vilket sätt man har för att lära bäst. Ibland har folk så svårt att hålla reda på saker. Svårast för somliga är att hålla isär s_a_k och p_e_r_s_o_n. Det är handlingen som oftast är det som ska kritiseras. Personen är en helt annan sak. Det är handlingen den fege har utfört som jag fördömer … den fege själv bryr jag mig inte så värst mycket om … det får han göra själv … tillsammans med sin svärm. Genom hur man beter sig ger man en bild av sig själv. Den fege ger en tydlig bild av sig … beklagansvärt men sant. Stackarn!

”Se dig alltid noga för. Annars kan du kliva på en bit av Skogen som av misstag kommit bort.”
Nalle Puh

Den 16-17 oktober 2000.


Idag (tisdag) har jag hållt på med utvecklingsarbete och dokumentationsstrategier. Låter kanske lite lustigt men det är viktigt och det kan faktiskt utvecklas och behöver utvecklas … för att kunna fungera och hinnas med i vardagsarbetet. Jag har suttit här ikväll i … hrm … himmel … nästan 4 timmar. Fattar inte hur tiden springer iväg vid datorn. Man märker det när man reser sig och är stel i hela kroppen. Fattar inte varför jag tycker det är så kul!

Jag har också förberett för en fin websida. Det ska snart bli en fin alltså. Än så länge är den bara provisorisk och med alla bilderna. Jag kan ju lägga ett smakprov här. Kolla bara Far och Son! Och kolla bara Min Ögonsten! Och bara kolla en annan ögonsten! Här är det hästkrafter till tusen!

OchVåran Cirkus!

Kanske Hönan Agda får vara med på en hörna också.

Det blev djurens dag idag. Det är de värda!

”Om du står på en hal åstrand måste du vara försiktig. Om någon skuttar till dig bakifrån halkar du förmodligen.”
Nalle Puh

Den 18 oktober 2000.


Min Yngsta berättade att hon sett en misshandel igår. Ja det kan faktiskt kallas för misshandel! En ca 10-årig flicka satt på en ca 8-årig pojke och slog honom illa. Det sista flickan hann göra var att sparka killen i skrevet, sedan sprang hon för att Min Yngsta ingrep. Pojken grät hejdlöst av sparken. Min Yngsta lyckades få reda på lite. Ett flickgäng brukade vara så dumma mot honom. Flickorna fick inte vara ute på rasterna i skolan bara för att de bar sig dumt åt. Ja det var mycket mer. Min Yngsta ringde och berättade allt detta för mig och undrade hur hon skulle göra. Idag gick hon till barnens skola och berättade vad hon sett. Rektorn var borta men det fanns ngn typ av bitr rektor och sedan en kurator. Kuratorn var det som ”tog emot”. Fast Min Yngsta fick komma tillbaka kl si och så …!!!! Min Yngsta fann sig i detta bemötande. Men hon reagerade när kuratorn svarade att det är ett sånt område där man säger så … när Min Yngsta berättade att det fanns (små)killar som hotade att hämta knivar för att döda andra killar. Vardagsspråk! Då är det väl för tusan dags att göra något åt det! Barn ska inte prata till varandra på det sättet! Absolut inte!

Man blir ju lite chockerad. Föräldrar borde faktiskt ta sitt föräldraansvar på allvar. Hur ska man komma åt det!? Inget av de här barnen mår ju bra i en sådan miljö. Inte är det bra för flickorna att få härja så här! Här borde ingripas med fast hand. Klarar inte föräldrarna så är det faktiskt samhällets … de sociala myndigheterna som måste gå in och vidtaga åtgärder. Så är det bara!

Undrar hur länge saker får fungera dåligt och fel! Kanske längre i vissa områden …?

I morgon är en svår dag! Den kommer att bli jättesvår genast och tidigt. Den kommer att förbli svår länge. Jättesvår! Känslorna kommer att leva sitt liv och förnuftet sitt. Helt skilda liv. I morgon ….

”Vad ska han ta sig till nu ?”
Nalle Puh

Den 20-21 oktober 2000.


Den gladaste överaskning man kan tänka sig öppnade dörren idag när jag kom hem efter fortbildningen. Det var Lilla GullHjärtat som stod i dörren. Jag fick veta att morfarn, Min Vattuman hade varit i H-d och simmat med GullHjärtat och hennes mamma. Sedan hade GullHjärtat velat följa med morfarn till Kastanjebacken … och så kunde hon öppna dörren när mormorn kom hem. *glad*

Det var jättekul att åka på fortbildning. Fast det är lördag. Roligt därför att dels åka tillsammans med kollegor och dels därför att det är roligt när det är så trevligt arrangerat och i en vacker miljö. Grand Hotel gör att det blir det där lilla extra. Specialpedagogiska föreningen som ordnar. Tänk att slippa sitta i en tråkig skolmiljö på trista hårda stolar … tänk att sitta och vara i en så fin miljö och lyssna till intressanta föreläsare. God mat och väldigt välbesökt. Södra Sveriges förening lär vara den största och den som växer mest … undrar om det är så fortfarande …? Inte så konstigt i så fall … *ler*

Annars känns det väldigt tomt på Kastanjebacken dessa dagar när många liv saknas här. Så är det bara! *ledsen i hjärtat*
*saknar*

Ett rart besök i Min Gästbok vet också hur det kan kännas …Tack!

”Det var en vacker vårmorgon i skogen.”
Nalle Puh

Den 22 oktober 2000.


Idag har jag bara tagit det lugnt. Vi väcktes av vår Käre Granne ..You_know_who .. som var kaffesugen. Klockan var då 11 …!!! Vi sov länge. Sååå skönt! Men det var skönt att stiga upp också. Fikade och snackade om allt möjligt och omöjligt. Vi kom fram till vem Den Fege är också … Jodå! Det är ju som sagt inte så många möjliga. Det är trist att människor sänker sig så lågt. ”Sjukt!” som någon annan i byn sa! Jag har även fått mail tillbaka från ”hotmail” angående händelsen. Stackars krake! Vad hemskt det måste vara att vara en sån som inte vågar stå för sina handlingar! Fy så hemskt! Smyga fegt och ”hugga i ryggen”. Stackars även dom i Den Feges närhet! Fy vilken liten värld somliga lever i! Men för tusan … låt dom!

Oktober månads dagbok får bli en påminnelse om att det finns en massa ”små” människor i sina trångsynta ibland nästan ”sjuka” världar… som lever i allas våra andra världar. Jag är hård och oresonlig när det handlar om människor som vill och gör andra människor ont! Så är det! Helt oresonlig! Jag kan hysa enorm förståelse och djup empati och ett gränslöst tålamod för stora och små människor. Men när det gäller den kategorin som gör och vill andra människor illa eller ont … då är jag förkastande och oresonlig. *bister*

Jag har fått ett mail från Emmiz som gör mig så orolig. Något har hänt Tella …. måtte Emmiz berätta snart. *känner oro* 

Jag har också pratat med Nanne. Hon är så glad för hästarna och hon tycker de har ett så fint lynne. Det fungerar bra med de andra hästarna också. De verkar trivas! Vad mer kan jag önska …!!!
*glad mitt i saknaden*

”Jag är Baron Bister, så djärv som ett lejon.”
Nalle Puh

Den 23 oktober 2000.


Idag har varit en ”höjdardag” på sitt sätt … ett visst sätt. Hoppas det fortsätter i morgon. Kul med ”höjdardagar” inom vissa områden.

På annat sätt har det inte alls varit någon ”höjdardag”! Ibland vill jag inte alls flytta. Så är det bara! Å andra sidan … eftersom det är så bestämt så vill jag bara få det gjort så fort som möjligt. *suck*

Nu har jag suttit några timmar och planerat för vår Pedagogiska Cirkel i morgon. Jag har gjort i ordning en kassett och jag har skrivit ihop lite enkla instruktioner. Det ska handla om datorn – itk – programvaror som *.doc, *.xls m. fl. Vanliga program på ett lite roligare sätt … kanske …? Hoppas det flyter som jag tänkt.

Tänk om folk … läs föräldrar … visste hur viktigt det är med kontakten med sina barn. Att barnen bärs nära mamman eller pappan när de är riktigt små och att det pratas mycket och riktigt och riktiga meningar och mycket mycket och mycket mycket mera …!!! Tänk om alla föräldrar visste hur himla viktigt det är för deras barns språkutveckling. Tänk om!

Nej nu känner jag att jag är för trött för att skriva här mer ikväll.

”Dagen är synnerligen Orkanartad.”
Nalle Puh

Den 24 oktober 2000.


T

R

Ö

T

T

… skulle det lagstiftas om pensionering vid 67 …!!!…

… så …

T

R

Ö

T

T

… man blir av blotta tanken …!!!…

”Dagen är synnerligen Orkanartad.”
Nalle Puh

Den 25 oktober 2000.


En väldigt glad nyhet idag … Tella är OK och minsann har hon inte fått en liten hundvalp! Vad kan vara gosigare än en hundvalp!? Inget … fast små babysar är himla gosiga också. *ler*

Jag har inte Min Billie kvar. Jag pratar inte överhuvudtaget om det för jag klarar inte det. Förtränger effektivt! Billie har ”somnat in”. Så nu pratar jag inte mer om det! Går bara inte! Så är det bara! Nu rullar jag upp detta så jag inte ser vad jag skrivit ….

Drottning S har fokuserat på världens barn. Hon uppmanar alla blivande lärare, psykologer, läkare m fl att vara uppmärksamma på när barn far illa. Bra! Ju fler som lyfter fram det viktiga i vardagen desto bättre. Barn är viktiga. Det viktigaste som finns att vara rädd om och vårda.

Tack vare Tella och Emmiz har jag kommit i kontakt med Emma. Vilket otroligt jobb hon lägger ner! Högst Berömvärt! Seriöst och genomtänkt! Värt all respekt!

Både jag och Min Lilla Mia är i flyttagen. Jag har skrivit flyttändringar så handmusklerna blev stela. I huvudet planerar jag vilket som ska packas först och vilket som ska flyttas först. Mattor som ska rullas ut och möbler som ska placeras. Rum som ska stå klara snabbt … snabbt som tusan. Undrar om det blir så snabbt…? Min Vattuman blir nog lite stressad av min ”hialöshet” = otålighet … allt ska ske så himla snabbt och effektivt. Vips så ska rummet vara färdigmöblerat! Så är det bara! Tavlorna får vänta med att inta sin hängning. Det kan ju bli ommöblering …
Mia ska också byta bostad. Hoppas det blir bra för henne. Hon behöver någon i sin nära omgivningen. Hoppas denna någon kommer att vara jättebra för henne. *hoppas så*

Jag har gjort en ny website under mitt användarnamn i skolan. Där publicerar jag och testar jag lite idéer som har med skolarbete, metodik och pedagogik att göra. Vissa sidor är lite ”hemliga” än. Jag protesterar också lite över de skrivbordsbeslut som är tagna centralt i den IT-ansvariga kommungruppen. Så mycket arbete jag la ner för några år sedan när jag startade IT-projektet ”discoIT”. Jag var tidig på det. Mycket tidig! Registrerade projektet på flera internationella siter … tidsödande jobb … Mina elever kommunicerade med USA, Sydafrika m fl Milde tid så duktiga de blev på att förstå engelska! Inte precis på att skriva grammatiskt korrekt men på att förstå. Jätteduktiga! Vi nyttjade skolverkets lexikon flitigt. Så bestämde denna IT-grupp att det inte skulle finnas några kortnamn (som mina ”special” och ”discoIT”) under bastad.se! Bara så där. Skrivbordsbeslut! Webadresser som var inarbetade internationellt togs bara puts – väck – bort!!! Inte tänker jag lägga ner sån möda igen för någon som bara tar bort! Därför lägger jag det under min privata för att markera. Det är irriterande men skit samma. Jag får väl någon gång lära mig att inte vilja så mycket inom skolan. Måste hejda mig liksom.

Kanske lär jag mig någon gång. *suck*

Jag tycker det är roligt att göra websidor. Jättekul! Det är den kreativa biten just nu förutom att jag målar ngn sten då och då. Sedan kommer jag ju på ngn pedagogisk guldklimp emellanåt när jag jobbar med ”ITK” – Information – Teknik – Kommunikation.

Inte blev det pluggat idag inte … det var annars meningen!

”Han kan alltid fundera ut en snillrik plan.”
Nalle Puh

Den 26 oktober 2000.


Nu har jag sorterat i bokhyllan och alla papperskorgar blev fulla av det bortsorterade. Vissa saker och mappar ska jag ta med till jobbet eftersom det har med ”ämnesområdet” att göra även om det är mitt.

I morgon är det skoldag och sedan har jag kompledigt. Skönt ska det bli även om flyttningen kommer att kräva energi och muskler. Alla på skolan ser så trötta ut. Verkar som om man uppbådar sina yttersta för att orka fram till Allhelgonahelgen. Det är väl såna tider just nu. 

Det kom ett så rart mail från Tina. Jag har lagt det påSupportsidan. Tack snälla rara Tina! Mia glöm inte att kolla vad Tina skriver!

Folk bryr sig! Det värmer in i hjärterötterna. Alla som läser om Mia rörs och berörs. Alla ser de goda sidorna. Men alla förstår också hur himla svårt det kan kännas ibland. Det kan kännas som livet helt rasar ihop och som man inte orkar längre. Nu tänker jag på många. Bland annat Sanna. Men en sådan stund är ändå kort i det stora hela. Jag har också haft stunder i mitt tidigare liv då jag misströstat djupt. Men det har ju hänt massor sedan den stunden eller de stunderna. Massor med intressanta händelser. Massor med spännande upplevelser. Massor med livgivande människomöten. Visst har det varit knökigt och trist också men de stunderna glömmer man bäst. Lustigt nog. Jag kommer nästan bara ihåg sånt som varit positivt. Vi har levt ett spännande liv och vi har styrt vårt liv åt det hållet vi velat. Vi har prövat på sånt vi önskat. Vi har inte suttit stilla …. Vi har testat våra drömmar. Ibland funkar de och ibland inte och ibland har jag drömmar som inte är precis till för att bli verkliga … de är bäst att drömmas. Så tror jag. Det funkar bra för mig – bara jag får bestämma *ler*

Nu ska jag äta mango – en av mina favoriter! *mmmmmmango*

”Han kan alltid fundera ut en snillrik plan.”
Nalle Puh

Den 27-29 oktober 2000.


Har det gått flera dagar sedan jag skrev!?

Så är det när tiden går fort … eller är innehållsrik … eller …

Vi har möblerat och möblerat. Det har vi gjort vid frukostbordet. Jag lever mig in i det nya och prövar i mina tankar.  Ja ja det löser sig väl med tiden. Undrar … nej förresten det tänker jag inte göra här!

Min Mellan och Mitt Lilla GullHjärta kom och hälsade på. GullHjärtat var så trött och så kelig och så trött. Det brukar hon vara när hon varit hos sin pappa. Snart vaknade hon dock och ville rita. Idag skulle det ritas hundar. Hundar över hela pappret. Mormor skulle rita … stora och små hundar. Morfarn fick rita en också … fast bara en … undrar varför?! Morfars hund såg ut som en Pluto. Mormorns hundar såg ut lite hur som helst i olika ställningar. En satt och en sprätte med benet så som hanhundar gör ibland när de uträttat sina behov. En hade långa öron och en små uppstående. Sedan skulle det ritas en häst. Det blev också mormorns uppgift. Det finns ju inga Plutohästar!

Jag har packat och sorterat. Min Mellan fick några saker med sig också. Bland annat denna … som Min Äldste låtit henne få … på villkoret att Min Mellan visste vem den gjorts för från början *ler* *ler igen*

Jag vet precis nu hur flyttningen ska organiseras. Det måste gå undan. Det måste gå snabbt. Kommer nog inte att vara här så mycket nu några dagar.

”När du ser att någon sätter på sig sina stövlar, kan du vara ganska säker på att Något Spännande snart kommer att hända.”
Nalle Puh

Den 30-31 oktober 2000.


Igår kom Min Yngsta hem för att hjälpa till. Jag hämtade vid tåget och Chille_Ville_Vippen var också med. Chip har morskat till sig. Han t o m morrade lite när Min Vattuman kom hem idag. Vi skrattar åt honom för vi tycker han är så gullig … både när han morrar och annars. Han har ju aldrig behövt det tidigare för det är ju alltid någon annan som haft vaktansvaret. Nu är han själv om det. Han bär upp ansvaret med den äran.

Vi har jobbat idag. Ett tag började jag nästan misströsta. Fy vad prylar man har fast man försöker sålla bort undan för undan! Vi har packat låda efter låda och dammsugit mattor och annat. Vi har verkligen jobbat hårt. Nu ska jag packa mina böcker. Dvs de som är viktiga i mitt pluggande. Måste ju veta var de är. Psykologin har jag kommit igång med att besvara. Det länns skönt. Vi har fått förlängt datum så allt ska vara klart till nästa helg och då är det minsann en hel del. Hoppas jag har fler dagar att ta ut kompledigt. Behöver nog extra dagar nästa vecka. Fast jag har vissa mycket viktiga saker i jobbet också och det går ju alltid i första hand. Fattas bara annat!

Kläderna har jag inte alls tänkt på än. De får jag väl rafsa ner sedan när ”det viktiga” är på plats. Undrar hur vädret blir i morgon? Vi ska fara hit och dit under några timmar innan vi kan komma igång med det riktiga jobbet. Det blir nog lite stressigt. Men också spännande.

Roligt att en annan gård i byn sålts nu. Den har varit till salu länge. Där ska bli galleri. Jättetrevligt! Jag tror att Påarp kan bli ett väldigt fint område för allehanda hälsofrämjande aktiviteter. Fysiskt, psykiskt och kulturellt mm Det ska bli roligt att se hur det utvecklas.

Statyn invigdes häromkvällen. Den hade också haft en massa motmänniskor i släptåget på planeringsvägen fram. De första skisserna … förklaringen … min föreställningsbild … var jättefin och intressant. Min Vattuman var med på den festliga invigningen men jag prioriterade annat. Vi åkte en sväng senare samma kväll så jag fick se statyn. Jag blev väldigt besviken! Fy! Den var inte alls så som jag föreställt mig. Jag gillade inte ytan som skulle påminna om lite kopparärg … men jag väntade mig bronsytans vackrare utseende. Själva statyn … ne-ej … i mina ögon är den inte ens estetisk. Den tilltalar mig inte! Så är det bara! Så blev det … tyvärr! 

Konst är väldigt subjektivt. Konst är att uppleva. Människor upplever väldigt olika och ser väldigt olika i samma bild. Så ska det vara! Det allra viktigaste är att tillåta sig uppleva … Lev!

”Det är ingen vidare mening med att uppleva intressanta saker som översvämningar, om man inte har någon att dela dem med.”
Nalle Puh


”Somliga förstår och somliga vill inte.”
Nalle Puh

© Birgitta Rudenius

September 2000

Perspective 6 of Air

High above the storm’s turmoil, the eagle soars.
From this height, he sees the bigger picture, and is
not caught in the emotional tempests that damage
those below. Learn to detach from the daily
dramas as needed, and to step back far enough
to gain perspective. When you can be calm
even in the eye of the storm, you stand a much
better chance of surviving it. Learn to soar on
the winds of change, not be battered by them.


Den 1-2 september 2000.


”Denna veckan har varit intensiv”… så skrev jag de sista dagarna i augusti … och trampade även in i september … tjuvstart blev det … så är det när dagarna ska rymma mer än de tål.

Jag har varit på föreläsningar i två dagar … lite grupparbete med … nu ska jag sätta mig och läsa de nya böckerna. Jag gillar nya böcker. Vet inte om Min Vattuman gillar räkningen … !?

Mitt Lilla GullHjärta hade läxa häromdagen. Hon skulle ringa in det som började med [a]. Mitt Lilla GullHjärta ringade in tanten på bilden … tanten som räfsade löv … varför …. jo … arbetade var vad bilden visade … och i ”arbetade” finns [a] alldeles i början. Så det så!

I mitt stilla sinne undrar jag om Mitt Lilla GullHjärta får uppgifter som är en utmaning … eller får hon uppgifter som är alldeles för lätta för henne …? Det undrar jag mycket över. Mitt Lilla GullHjärta som börjat skolan nu vid 6 år och som läste redan vid 5. Då menar jag läste riktigt. Mitt Lilla GullHjärta läser riktiga böcker för mig när jag ligger i varma badet. Hoppas verkligen att hon får uppgifter som utmanar och utvecklar och inte avvecklar den pågående utvecklingen. *lite orolig*

Regnet det bara öser ner … dripp dropp … dripp dropp … hu så våttgrått! Vill inte! Vill se solen! Vill plocka björnbär på hundrundan! Vill inte … Vill … Så är det bara!

Nu undrar jag varför Tella inte hört av sig? Nu är jag rädd att Mia …? Emmiz kanske har …?

Alla som har och som kommer att få små babysar …. gulla med dom. Kela och gulla, prata och sjung, dansa och le … med de små babysarna … era små barn … De blir intelligentare då visar nya undersökningar … visserligen undersökningar på … men det går alldeles säkert att omsätta på små människobarn. Jag gillar att gulla med små barn. Kindkela och vyssa … prata och sjunga. Det är den enda gången jag sjunger bra när jag sjunger för små barn. När jag sjöng för min systerson för en himla massa år sedan … var det ur Csardasfurstinnan … åh vad fint jag kunde sjunga … då … Jag fick sjunga mycket … föräldrarna tentamensläste då på den tiden … annars kunde jag inte sjunga … det fick jag veta av min musikfröken i skolan … men spela piano kunde jag ju så det fixade sig ändå … *ler*

Om jag hade haft en mer välvilligt inställd musikfröken då … så kanske jag hade sjungit med någon gång vid allsång i festliga sammanhang. Jag sjunger aldrig med. Jag kan ju inte!

Men jag vill kunna! Så är det bara!

”Och hela skogen brister ut i vårlig morgonhymn till slut.”
Nalle Puh

Den 3-4 september 2000.


Nu har det varit insändare i tidningen igen … mot mot mot … Mot Påarp … samma fanatiker som tidigare. Nu har det bildats en aktionsgrupp … mot mot mot … Mot Påarp … Det var länge sedan jag upplevt så mycket ovederhäftigt, oseriöst, osakligt, lågnivå tjafs! Mycket längesedan! Förhoppningsvis faller de på sitt eget sanslösa agerande.

Man, läs jag,  blir ju inte ens stimulerad att skriva för att bemöta! Då ska det mycket till när det gäller mig. Det kan jag lova. Fy så trista personer med de allra tristaste av trista osakliga/oseriösa argument. Respektlösa fanatiker med en verklighetsfrånvänd insikt. Dessutom drar de sig inte för att kränka andra människor … människor de inte känner. Hätskt, aggressivt, egoistiskt, fientligt, uppviglande, bytet utsett och jakten har börjat … fy så fruktandvärt vidrigt handlande av egoistiska fanatiker.

Jag avskyr när människor beter sig så mot andra människor! Så är det bara! Jag kommer att studera vad som sker noga. Jag kommer att invänta rätt ögonblick och då ska jag verkligen lyfta fram det oetiska och människovidriga. Må de falla som skämda frukter … geggiga och illaluktande …

Milde tid vad jag kämpar med min ena kurs! Inte kunde jag tro att det skulle vara så komprimerat invecklat och tidsjagande. Hur svårt det än blir så ska jag komma in med ett svar före deadline. Så är det bara! Frågan är om jag klarar det så jag även kan åka till Småland i helgen. Tveksamt! Beteendegenetik och tvillingforskning, standardavvikelse, varians och korrelation … inte vilken korrelation som helst dock … är det inom eller mellan det avgör r eller R … så det så! Additiva genetiska effekter eller non-additiva med dominans eller … eller …. e …. ep …. se(!) nu kommer jag inte ens ihåg vad det hette när det handlar om genetiska effekter mellan lokus! Så är det hela tiden! Jag skulle vilja ha lite förstärkning av minnesmolekyler. Kan jag inte få ngt email om att få köpa sådana. Viagra behöver jag ju inte! Viagra erbjuds titt som tätt … varför inte minnesmolekyler!?

Statistiken däremot är inte så knepig. Den hänger jag med i … är ju kul med beräkningar … gillar det … men …

Hela dagen i skolan för att sedan sätta mig att plugga och nu är klockan 22:54 … Hundrundan blev en tur i trädgården … Stackars Billie *skuldkänslor* … funderar redan på vilken lektyr som ska med i sängen … dominansfaktorn eller tvillingforskningen …?

Lilla GullHjärtat ringde, hon skulle ta foto med till skolan. Foton när hon var liten. Jag undrade om hon inte fick ta med foton på mormorn när hon var liten? *ler* Lilla GullHjärtat skulle fråga Fröken.

”Gusten är ett lejon med två meter svans.”
Nalle Puh

Den 5-6 september 2000.


Epistasi, var ordet jag inte kom på igår. Epistasi är genetiska effekter mellan lokus … naturligtvis non-additiva. Ja idag har jag läst igen. Nu är jag igenom Lektion 1. Sällan har jag pluggat ngt så komprimerat. Först måste jag läsa superkoncentrerat tills minnes- och koncentrationsmolekylerna håller på att gå i swing. Det gör dom ganska fort kan jag avslöja. Då fortsätter jag att läsa utan att begripa så mycket. kanske var 20:e rad eller i alla fall något på var 20:e rad. Jag läser på och slutar när jag endast begriper något enstaka på var 50:e rad. Då pausar jag för att sedan ta raderna med mig i sängen.

*puh* … stackars dom som kommer direkt från gymnasiet, tänker jag. Men det kanske inte går några sådana på kursen? Vet inget om någon! Det tycker jag inte om. Jag är nyfiken på de andra i kursen. *jättenyfiken*
Men vad hjälper det!? Nygräddade studenter går kanske den traditionella kursen med levande föreläsningar i en aula med en massa andra nybakade studenter … och inte o-livande föreläsningar som i cyber där man sitter var och en på öde avlägsna ”ö-celler” i cyberrymden. Jag skulle åtminstone önska att jag hade kommunikationsantenner till ö-cellerna.

Idag har jag hunnit koppla av lite också. *ler* Jag följde med Min Vattuman för att provköra …. hrm… Cross Countryn. Jo, jag provkörde också denna gången. Oj, lätt att hamna i baksätet … vilket krut! Min Vattuman myste och då menar jag M_Y_S_T_E. Han gillade nog denna bilen. Trygg, stabil, säker, kvalitet, lite upphöjd, säker, säker, relativt tyst, säker, … säkerhet betyder mycket för Min Vattuman. Han vill vi ska färdas väl och säkert. Jag opponerar inte mig.

Om ett par månader vet vi hur lite bil vi kan köpa. Lite eller jättelite … tror inte … eller är rädd för att det inte kan bli jättemycket bil.

Färgen har jag bestämt. Det ska bli (pärlemor-mörk-)blåmed ljus skinnklädsel och bästa musikkvalitet. *drömmer*

Jag kanske t o m kan tänka mig att lämna min lilla trogna bil för att … ja ”Kermit” ska vi ju sälja … men min …. *uanameja* …

”-Jag älskar att hoppa, sa Ru. -Ska vi se vem som kan hoppa längst, du eller jag?”
Nalle Puh

Den 7-9 september 2000.


Fattar inte vart dagarna tar vägen! Jag känner mig emellertid mycket nöjd med veckans arbete. Både skolarbetet, studierna och annat absolut nödvändigt som genomförts. Jag har heller inget dåligt samvete för det nödvändiga som också borde gjorts men blivit bortprioriterat.

Vilken härlig känsla det var idag när jag satte mig för att besvara mina tentamensfrågor och jag faktiskt kunde en del av det invecklade. Jag känner dock inte att jag behärskar det än och det vill jag ju! Så är det bara! jag vill kunna och jag vill begripa … allt.

Tänk! Jag sade det till Min Vattuman vid frukostbordet … tänk att ha en ”äkta hälft” som man kan resonera t o m kursavsnittet inom psykologikursen angående invecklad ärftlighetslära med … och som kan bidra med förklaringar så jag fattar bättre. Det är faktiskt mer än underbart. Fast nog är Min Vattuman lite trött på mitt studerande ibland men det hindrar honom inte från att ställa upp ändå när det behövs.

Men … när dessa kurser är igenom måste jag skärpa mig! Hur det nu ska gå till. Men jag bara måste … och jag måste finna en väg att klara av det … att inte påbörja fler universitetskurser alltså samtidigt som jag jobbar. Denna veckan har bara inneburit jobb och pluggande men jag har fixat det!

Jag är lite ledsen idag. Min Allra Käraste Faster A har ramlat och hennes muskler har fått en ordentlig omgång förstod jag. Det hade hänt i söndags. Usch så hemska saker som kan ske från den ena sekunden till den andra. Vi hade tänkt åka och hälsa på men Min Allra Käraste Faster A ville vi skulle vänta. Men jag nästan vill åka ändå. Jag blir ledsen bara jag tänker på att något kan hända dem. Det bara får det inte! Det är sånt jag inte kommer att klara …. känns det och tårarna flödar …

I morgon är det sovmorgon och en dag då nya böcker väntar på att bli lästa …

”Morgonluften drar de in med lust, och lämnar kvar den mildare än nyss den var.”
Nalle Puh

Den 10-11 september 2000.


Igår var jag tusan så effektiv! Två och en tredjedels bok hann jag läsa. (Nu ska jag förstås erkänna att två av dem var ganska tunna.) Det kändes himla bra. Det känns som om jag hinner. Jag är verkligen glad för att jag kan läsa så effektivt när det gäller. Det är mitt sätt och min studieteknik. Alla måste lära sig att hitta sin egen väg. Jag kan t ex inte sätta mig i soffan. Omöjligt precis … somnar efter en liten stund. Jag måste sitta rakt upp och ner vid ett vanligt bord med papper och pennor i närheten. Olika slags pennor. Överstrukningspennor, blyertspennor och trivsamma kulspetspennor. Var penna har sitt användningsområde beroende på vad det handlar om. Skriver jag i marginalen i boken eller skriver jag i särskilt block, stryker jag under eller över eller ringar in …

Den boken som jag läste till en tredjedel … den gillar jag. Den känns otroligt nära mitt eget tänkande och görande. En speciallärare i Norge har skrivit boken och hon är säkert i min ålder … en himla bra ålder vill jag påstå … kanske den bästa ….?… Nej, den räknar jag med att ha kvar … det är då när jag ”har tid” för det skönlitterära … Det kommer att bli en härlig tid … det också!

I morgon ska jag på kurs. Det är ett tema på tre kursdagar vid flera tillfällen. Det första handlar om Barn och sorg. Viktigt ämne att kunna hantera. Ska bli intressant.

Fick också veta att jag är en bland 20 utvalda att var med på en annan kurs. Inbjudan kommer och jag ser verkligen fram emot den. Tänker på Katarina nu *vinkar* Det ämne den kursen berör kommer att bli mitt fördjupningsområde … tänkte jag ut i badet igår … i en av mina högskolekurser. Passar ju bra. Då får det lite extra skjuts.

Det verkar som jag bara ”kursar” och visst är jag tokig i att lära ständigt och jämt … men … jobbet går först … och jag tror faktiskt att jag är ganska effektiv där också … Överhuvudtaget känns det nästan som när jag gick sista terminen på Folkskollärarutbildningen. Då höjde jag flera betyg i min examen …+… att jag läste en ”etta” i Pedda …+… att jag väntade Min Äldste som ju föddes några dagar efter min examen. Då hade jag energi utav bara attan. Det har jag nu med … känns det som. Men milde tid … jag väntar inte barn nu …! Det är bara en bra ålder. Så måste det helt enkelt vara!

Nedanstående har jag hämtat från Lektion 1 i Psykologikursen. Jag kan inte låta bli att le särskilt åt den sista punkten.

* Skillnader på personlighetsfaktorn neuroticism (ångest, nervositet) korrelerade signifikant med skillnader på miljöfaktorn föräldrars förkastande-accepterande beteende

* Skillnader på personlighetsfaktorn autonomy (självständighet) korrelerade signifikant med skillnader på miljöfaktorerna föräldrars kontroll och föräldrars tillgivenhet

* Skillnader på personlighetsfaktorn openness (öppenhet, nyfikenhet) korrelerade signifikant med skillnader på miljöfaktorn teknologiska sensationsupplevelser

*ler och tänker på Min Pappa och Min Allra Käraste Farbror H*

”Om du i hemlighet kryper ner i en kängurus ficka och hon hoppar iväg, får du bereda dig på en skuttig färd.”
Nalle Puh

Den 12-15 september 2000.


Skriver bara för att visa ett litet livstecken. Jag har fullt upp med annat just nu. Jag har nog läst så mycket på senaste tiden att jag överanstränkt läsnerven. På mig sitter den i vänstra ögonlocket som börjat rycka i sig vid olämpliga tillfällen. Alla tillfällen är olämpliga i detta sammanhang.

Idag hade vi studiedag och tränade målbeskrivningar för arbetsplatsplanen. Massor med diskussioner, olika synpunkter, olika sätt att se på saker, olika sätt att tolka, massor med tyckande åt olika håll … till slut kom det ner någorlunda på papper. Jag tyckte vi varit duktiga. Jag tycker t o m att man får tycka att man är duktig. Någon tyckte inte att vi hade varit duktiga. Tillräckligt duktiga tror jag att jag ska tolka uttalandet. Vi hade för låga pretantioner om vi tyckte vi var duktiga. Där ser man vad olika man kan tycka …. men visst verkar det roligare att tycka att man varit duktig …. *ler* … man blir nog gladare också vågar jag mig på att tro … dessutom var det intressant och ämnet utomordentligt viktigt! Så det så!

Sedan bar det iväg direkt till K-stad, 10-12 mil, och litteraturseminarium. Även där tyckte vi väldigt olika och hade väldigt olika synpunkter och upplevelser på litteraturen. Många berättade om sin vardag eller delgav ”fallbeskrivningar”. Jag ångrar att jag gjorde det. Bara därför att det inte kändes bra eller blev rätt. Jag vill inte falla in i detta alldeles för lätta att bara beskriva sin vardag och inte komma ”vidare”. Jag vill att diskussionen ska föra vidare, ge nya öppningar, vinklingar … inte fastna i konstaterande, eller i berättandet av det egna … Min vardag känns också helt annorlunda än vad många andra upplever idag. Det verkar inte som det är särskilt roligt att vara lärare i K-stad. Det verkar som mycket sker godtyckligt och inte sker utifrån vad som är elevernas bästa eller utifrån deras behov. Det verkar inte så. Avseende beslut som tas eller stadieövergångar som sker …. Jag upplever nog att min vardag är annorlunda. Dels behöver jag inte beklaga mig över min situation och dels tycker jag nog att det satsas på skolan i min kommun … satsas på barnen alltså … sedan inte sagt att det är fullt tillräckligt i alla delar … men det är ändå väldigt mycket bättre än på många andra ställen förstår jag.

Den djupaste diskussionen handlade om … diagnoser eller ej … lärares uppfattningar är olika i detta. Hur vet man vilket som är det bästa för barnet? Min bestämda uppfattning är att ”samhället” saknar alldeles för mycket kompetens för att diagnoser inte ska behövas. Vi kan inte heller veta allt om den mänskliga variationen inom skolans väggar. Vi måste inse att vi behöver ytterligare kompetens ibland för att få en rättvisande bild av hur specifika mänskliga variationer fungerar, behöver bemötas och hanteras för gynnsam inlärningsmiljö. Jag skulle aldrig idag varken våga eller vilja säga att diagnoser är fel. Väldigt många lärare tycker det. Undrar vad föräldrar tycker? Undrar vad eleverna tycker när de ser tillbaka på sina grundläggande skolår? Hur vet man att man gör rätt? Tänk om man gör väldigt fel när man tror att man gör rätt? Vad avgör valen man gör? Vi har länge haft en ”diagnosfri” skola och den skolan lät alldeles för många barn passera utan att få uppmärksamhet och stöd. Om nu själva begreppet ”diagnos” är för känsligt så kanske det är bättre att byta ut det.

Idag kan jag se en stor risk för små människovariationer som omges av lärare som är emot diagnoser. I morgon kan det se annorlunda ut. I morgon är inte ännu.

”Jag önskar jag kunde hoppa så där.”
Nalle Puh

Den 16 september 2000.


Himla intressant föreläsning idag av Mats A. Vad fantastiskt för K-stad att ha ett fungerande utredningsteam. Ett utredningsteam för bl a neuropsykiatriska tillstånd hos barn. Neuropsykiatriska tillstånd kombinerat med kognitionshinder gör det inte lätt för den det gäller. Det ställer stora krav på den omgivande miljön. Otroligt stora krav. För att göra så rätt som möjligt i allt alla gör behövs kunskap. Massor med kunskap och kunskap som måste genomsyra. Man måste ha tillgång till en bred kompetens. Man blir inte hjälpt av ett team som grävt ner sig i höga travar av väntande barn och deras svårhanterliga vardagssituationer. Det är oacceptabelt med långa väntetider! Så är det bara!

Vädret har varit underbart och solen har skinit. Att promenera längs havet är otroligt njutbart och avkopplande men jag känner hur det bränner i ansiktet. Jag hade ju inget som skyddade mot solens starka strålar. Är nog knallröd just nu. Rödare blir jag när jag lagt mig i det varma badet som snart ska vara klart.

Nu väntar nästa omgång pluggande. Jag är ganska trött efter den första vill jag lova. Det ska bli spännande att läsa in ”hjärnan”. Den ska kombineras med ”kris och utveckling” samt samtalandet. En lite märklig kombination men så blir det och det är bara att sätta igång. Tre nya böcker igen. Tusentals kronor i böcker och en ansenlig summa i reskostnader och lite i uppkopplingen … det är vad det kostar att läsa … exklusive allt arbete och all tid förstås.

På något ställe fick man 2000kr för varje 10-tals poäng man läser frivilligt. Det ja! Jag hade väl varit uppe i 30000kr sisådär vid detta laget … undrar var det var …!? Någon fick en dag per vecka i inläsning och de flesta verkade inte få något alls. Jag har inte bett om något så jag får skylla mig alldeles själv. Jag tycker också det är bra att kurserna är fristående. Det passar mig och det är vad jag sökt till också. Men faktiskt upplever jag att lite av innehållet är åt det hållet som jag gjorde för länge sedan. Försöker man göra en specialpedagoglinje och kopia av något som funnits så är det inte så konstigt heller. Jag vill nog mer och jag hoppas jag får tillfälle att fördjupa mig i områden som jag vill utveckla. Min tid är så värdefull känns det som …. jag vill också känna meningsfullheten med uppgifterna. Fast man kan ju resignera också och bara falla in … jag ska kanske inte ha så mycket synpunkter och jag ska kanske inte ifrågasätta … Jag får nog ta beslut i detta mistänker jag … fast först ska jag …. för inte vill jag ge upp … Så är det bara!

”I-or, som är en av mina vänner, har tappat sin svans.”
Nalle Puh

Den 17-18 september 2000.


Nu är jag i Småland. Här är precis så underbart som det bara kan vara i Småland. Precis här där mina rötter är … är så det bara visslar om det  … Så är det bara!

Oh vad vi har diskuterat, närvarande, härvarande och bortom och omkring. Jag har läst ”Tio tankar om tid” högt. Vi är nu på kapitel 7. Tankar tar tid och vår tid nu är ostyckad och milde tid vad vi hinner. Min Allra Käraste Faster A tyckte vi hade fått mycket gjort. Det är jag glad för. Min Allra Käraste Faster A är lite piggare nu. Det är jag så glad för. Min Allra Käraste Farbror H har som alltid så fruktansvär ont … jämt … jämt … jämt och vareviga stund. Men det hindrar inte alla hans tänkvärda tankar att ta form. Jag frågade hur han tänker omkring sin smärta .. tänker omkring att det hela tiden gör ont … hur i hela fridens dar tänker han för att klara av det, undrar jag? Nu efter 10 år av outhärdlig smärta … Min Allra Käraste Farbror H tänker att denna smärta blir han inte av med. Denna smärta får han leva med. Han har lärt sig att leva med ngt outhärdligt. Min Allra Käraste Farbror H är 93 år och klar som en kristallkula där det är allra viktigast att vara klar. Min Allra Käraste Faster A blir snart 90 och är precis lika kristallklar! Hoppas det smittar. Jag vill ha lite av den smittan. Min Allra Käraste farbror H och Min Allra Käraste Faster A behöver minsann inga minnesmolekyler.

Jag blev VG precis … på min tenta i beteendegenetik. Gissa vem som är himlaglad!

H_I_M_L_A_G_L_A_D

Oh vad jag kommer att kunna fortsätta att plugga effektivt. Vilken kick! Tjolahopp! *Birgitta gör en piruett och slår ihop fötterna i luften*

Mitt enda kapital här i denna världsliga världen ska jag förvalta väl. Kapitalet är Tiden. Min Tid. Den ska inte styckas, den ska upplevas ostyckad och all ställtid ska förvaltas mycket väl. Så är det bara!

”I-or, som är en av mina vänner, har tappat sin svans.”
Nalle Puh

Den 19-20 september 2000.


Idag har varit en höjdardag i skolan. En av mina elever har varit såååå duktig. Jag blir så glad. *glad* *g_l_a_d* Jag riktigt dansade på små rosa moln en stund. I skolan kan arbetet vara så skiftande. För det mesta är alla mina elever jätteduktiga. Alla barn vill lyckas. Så är det bara! Ibland har barn misslyckats så ofta att de nästan inte tror att de kan. När det är så kan det inte heller kännas att det är roligt, eller hur! Jag vill att mina elever ska tycka att det är roligt. Jag vill att de ska känna att de kan … eller i alla fall kan hitta en lösning … veta att det finns knep … strategier. Vi jobbar mycket med knep och strategier. Då följer också oftast självkänslan och tilliten till den egna förmågan med. Då blir det roligt. Det ska vara roligt att lära sig! Det ska vara meningsfullt. Det ska kännas meningsfullt.  Så är det bara!

Min Allra Käraste Farbror H funderar och tänker. Denna gången undrar han mycket över: Är Minnen är stelnad tid? Varför säger präster Evigheters evigheter? Är evigheten tidlös?

Det var naturligtvis innan jag började läsa ”Tio tankar om tid” av Bodil J högt för dem.

Min Allra Käraste Faster A är en otrolig medmänniska. Tänk om man kunde räkna ihop allt hon sytt, virkat, broderat, vävt, bakat …. och skänkt till välgörande ändamål! Det skulle inte förvåna mig om det handlade om sexsiffrigt belopp sammanlagt. Jämt finns något arbete på gång. Ibland broderar Min Faster den vackraste duk och sedan köper hon själv in den för att ge den till någon i present. När jag var liten fick jag gå med på symötena. Visst hade jag också en liten duk att sy på och alla tyckte jag var sååå duktig. Åh vad jag varit inne i många varma småländska stugor.

Jo jag tyckte nog att Minnen kunde vara stelnad tid … ungefär som foton. Vissa Minnen kan gott få stelna och vittra sönder där långt långt borta … medan vissa andra Minnen blir ömt vårdade. Jag har massor med ljusa Minnen som jag plockade fram och som vi ”tittade på” tillsammans Min Allra Käraste Farbror H och Min Allra Käraste Faster A. Jag tror att de är glada för alla Mina Ljusa Minnen jag har från Mina Barndoms Somrar. De sa att jag var deras ”elixir”. Det var väl det mest underbara man kan få höra. Jag vill gärna vara deras ”elixir” om jag får. Jag älskar Min Farbror och Min Faster. Jag skulle inte kunna älska dem mer om de så vore mina (biologiska) föräldrar. Det är otroligt! Tänk att just jag har fått dela så mycket med Dessa Underbara Två. Det är en ”gåva” jag vill vårda ömt.

Ny sida idag. Tjolahopp! … Himmel, jag har ju inte hunnit plugga än …!!!

”Med ett skratt hon rusar ner i vattnet, Näckens flicka.”
Nalle Puh

Den 21 september 2000.


Inte har jag hunnit plugga idag heller. Fast jag har förberett. Och jag ligger inte efter egentligen. Men jag måste komma igång. Det är roligt men det är också annat som MÅSTE göras.

Jag har fått så rara mail. Camilla skriver ”så mycket människa” i brevhuvudet på mailet. Ibland kan jag nästan känna mig lite generad när människor skriver så rart till mig. Många har råkat komma till våra sidor med mailkommunikationen … Regnbågsbarnsidan … många har fått länk till sidan genom andra som läst och vill tipsa … många förundras över våra intensiva mailväxlingar … men jag vill bara säga att jag är bara en helt vanlig människa … Man kan kanske undra över varför jag gör detta. Varför egentligen? jag gör det. Man kan kanske spekulera i om jag har egna behov att tillfredställa … Behov av att vara omtyckt – uppskattad – synas – … ja man kan nog tänka en hel del och undra … Faktum är att jag faktiskt inte gör detta för att tillfredställa egna behov. Jag gör det därför att jag av en händelse … det var Semlan och Flingan som skrev till mig … och till varandra … jag fick en idé … och där är det. Jag tänkte helt enkelt att människor måste få veta! Människor måste få ”se” hur det egentligen kan vara och framförallt kännas. Människor måste få veta så att fler och fler kan göra mer och mer gott. Fler goda handlingar behöver bre ut sig. Jag vill att beslutsfattare och andra viktiga nyckelpersoner … och alla ska börja reflektera över sina handlingar. Jag vill att alla ska bli uppmärksamma på barn som kanske far illa i sin vardag. Barn ska ha det bra och barn har rätt att växa upp under kärleksfulla omständigheter. Jag kämpar för det! Det är bland det viktigaste jag vet! Så är det bara!

Jag har själv vuxit upp och känt mig synnerligen älskad av många i min närhet. Jag har känt mig uppskattad på alla platser jag varit utom på mitt förra jobb där jag ”gick i väggen” som man brukar säga. Fast inte av utbrändhet inte! Där fanns alldeles för många destruktiva krafter som höll verksamhetsnivån på en låg nivå. Det klarade inte jag i längden. (Mitt nuvarande jobb trivs jag mycket bra på.) Min egen familj är generös och snarare uppmuntrar mig än klandrar mig. Min familj tar också del i mina Regnbågsbarns öden och undrar hur de har det. De frågar om jag hört något från den eller den … t ex Semlan eller Flingan … *Birgitta undrar hur det är med er*

Mia och jag har mailat i över ett år nu. Vi har kommit varandra väldigt nära och blivit vänner av ett alldeles speciellt slag. Sedan har det kommit fler och fler. Cissi, Tella ….

Av någon konstig anledning så har arbetet inte blivit övermäktigt även om det bitvis varit otroligt intensivt. När det var som intensivast med Semlan, Flingan och Mia samtidigt tidigare kunde jag sitta här uppkopplad flera timmar i sträck på kvällen och natten. Det blev dyrt vill jag lova. Så är det inte längre. 

Ne-ej det är faktiskt så … att jag verkligen vill stötta ”mina” flickor för att de själva ska komma underfund med hur fina små människor de faktiskt är och att världen behöver dom. Jag är stolt och glad att ha fått komma i deras väg. Så är det bara! Visst är dom otroliga! De är värda medalj allihop!

Ny sida (igår). Tjolahopp! … !!!

”Jag kom bara av vänlighet. Men här är jag nu.”
Nalle Puh

Den 22 september 2000.


Idag ska det handla om Frei-lds. Ministern har avgått eftersom hon inte lever som hon lär. Det är ett praktexempel på att den politiken hon företräder är fel. Fruktansvärt fel! MEN! Jag fördömer det hon utsätts för av journalister. Att förfölja henne så vid hennes hem är avskyvärda och oetiska handlingar av en journalistmaffia. Fy så genomskinliga deras ursäkter är! Varje människa har rätt att känna sig fredade i sitt hem och vid sin dörr. Särskilt politiker i utsatta ställningar behöver ha en fredad zon där deras integritet visas respekt. Hur i allsin dar ska de annars orka med att vara politiker. De är ju för katten bara människor de med! Hur ska vi någonsin få vanligt folk att ställa upp på politiska uppdrag om de kan behandlas med så låg respekt! Fy! säger jag med avsky och tänker på de journalisterna som Frei-lds sa borde skämmas. De som stod utanför hennes privata dörr och trängde sig på! Fy!

Fram för lite mer respekt! Dessutom är det på sin plats att journalisterna sätter igång sin inre diskussion om vika etiska spelregler som bör gälla i jakten på människor … journalisternas rovjakt … rovdrift … Har de reflekterat över sitt behov att kränka medmänniskor … de journalister som gör så alltså … det finns naturligtvis seriösa journalister också. kanske inte att de hittas så lätt på vissa ställen/tidningar …!

Mia skriver och berättar och hon tycker att det känns bättre då. Jag är glad att hon får det ur sig och glad att hon känner att det gör nytta. Nu måste vi hålla tummarna så det ger Mia styrka att kontakta BUP. De behöver sätta ”flytväst” på henne ett tag … tills hon kan ta av den själv igen. *håll tummarna!*

*håll tummarna hårt*

I morgon får jag träffa Lilla GullHjärtat och Stora Hjärtat. Eller blir det kanske ”bara” Lilla GullHjärtat? GullHjärtats mamma ska plugga … precis som mormorn. Tur att Lilla GullHjärtat är så duktigt och så självständigt. Hon pysslar och donar på Kastanjebacken. Sköter hund och annat …. åh så roligt det ska bli!

Ny sida (iförrgår). Tjolahopp! … !!!

”Han hade hittat på en liten stump samma morgon.”
Nalle Puh

Den 23 september 2000.


Häromdagen skrev jag om varför jag skriver … det där alldeles speciella skrivandet … Varför det är så viktigt. Varför det behöver få synas. Varför folk måste skaffa sig vetskap. Vetskap om barns och ungdomars villkor i vardagen. Hur barn och ungdomar kan ha det. Hur himla svårt livet kan vara. Viktig vetskap. Fruktansvärt viktig vetskap.

Jag utelämnade en viktig dimension som mailkommunikationen för med sig. En livsviktig meningsfullhet det också. Nämligen att många andra som också lever i en outhärdligt svår vardag kan läsa och se att de inte är ensamma. Kanske någon av dessa t o m kan få kraft och mod att förändra sin situation. Tilda som skrev i en av gästböckerna ”Tyck till!” är den senaste som detta gäller för. Tilda är ett bland många ”trasiga” barn … många som aldrig upptäcks … många som inte får det stöd och den omsorg som de har rätt till.

Jag gillar inte när Göran P säger att Sverige är det barnvänligaste landet. Vi har alldeles för många barn som far illa i sin vardag för att man ska kunna slå sig så för bröstet. Jag tycker det är skamligt och för många barn kränkande. Göran P visar att han saknar viktig vetskap och även insikt om hur svår många barns vardag är … i Sverige … i dag. Så är det bara!

Hur har dessa barn det i skolan? Hur ser deras skolresultat och skolprestationer ut? Jag kan nog lova att de flesta av dessa barn underpresterar! De visar mycket sämre resultat än vad deras begåvning egentligen svarar emot. När deras liv ordnats till det bättre … efter flera år … ja, då kan de klara studier med glans. Ofta tycker de dessutom att det är roligt att studera. Det berättade Bibi som läser på folkhögskola och gillar det skarpt. Folkhögskolorna gör många gånger ett kanonjobb tror jag. De lever ett litet undanskymt liv. Men ett bra liv tror jag. Det skulle säkert vara intressant att jobba på folkhögskola.

Idag har jag hunnit mycket av en hel del och ingenting av en annan del. Tänk så kan det vara!

Lilla GullHjärtat har fixat och donat. Hon har längtat så efter mormorn och morfarn. En gång t o m längtade hon så mycket i skolan så hon nästan fick tårar … berättade hon. Lilla GullHjärtat tyckte att det hade dröjt alldeles för länge sedan hon var på Kastanjebacken sist. Mormorn undrade vad hon hade tänkt när hon blev så ledsen … jo på Billie, på hästarna, på grisarna och …. Lilla GullHjärtat ville veta hur man skriver I love you med skrivstil idag … mormor visade … skrivstil både på svenska och engelska … I love you. Nu med korrekt stavning och inte den ”levande stavningen” som var GullHjärtats alldeles egna från början … AJLAVJO…

Ny sida (iförrförrgår). Tjolahopp! … !!!

”Han gick tätt intill Puh och kände sig betydligt modigare.”
Nalle Puh

Den 24 september 2000.


Vilka underbara höstdagar! Den ena efter den andra. Bara att njuta. Nu önskar man ju att man var igång med ridningen. Så underbart det skulle vara att ta en galopp över stock och sten. Där är jag inte just nu. Tyvärr! Hästarna önskade lika mycket som jag. Så är det bara!

Tänk om

Idag har varit en lugn dag med en hel del samvaro. Både Min Mellan och Min Yngsta har hälsat på för att hämta GullHjärtat. Vi har kört en sväng. Haft lugnt och mysigt. Suttit ute i solen och fikat. Snart kommer vi inte att kunna sitta här i detta underbara och fika längre. Då får vi sitta på annat ställe och hoppas att det är lika underbart. Kan det vara det? Det återstår att upptäcka …

Jag tror inte det blir mer här idag.  … …

”Inte längst nere, inte högst opp.”
Nalle Puh

Den 25 september 2000.


Nu ligger jag lite efter för nu har jag tusen millioner idéer i huvudet igen. Jag har precis gjort en sida med en massa bilder jag scannat in och alltihop är till en av mina elever. Det ska bli en överraskning och dessutom så blir det enklare med bilderna på det viset. Man har tagit bort mina mappar för man har lagt om tekniken på kommunen … säger man … Man struntar tydligen i att det drabbar undervisningen och eleverna. Jag blir bara så irriterad!!! Undrar vad dom tänker som har länkat till mina skolsidor. Där finns ju faktiskt en hel del pedagogiska knep.

Nu måste jag i stället använda min egen privata webadress. Nej sånt gillar jag inte! Sånt som försvårar och krånglar till bara för att nån har fått för sig … FY!

Två timmar har jobbet tagit hittills och nu återstår publiceringen. Därför blir det inte mer här idag. Jag måste se till så allt funkar och sedan har jag en rapport att skriva också.     …

”Jag kan stå på ett ben och räkna till sju.”
Nalle Puh

Den 26 september 2000.


Fy vad det tog tid igår. Och inte blev det rätt heller. Jag trodde att det berodde på trassel p gr a strömavbrottet i H-stad men icke! Felet låg här i min egen dator som hade hängt sig själv i kontakten med servern. Dumma dator! Nu är det fixat och allt verkar OK.

De 1000 eller var det 1000000 idéer …???… ja några av dem ska jag fortsätta med idag … ikväll menar jag. Det är kul att utveckla användandet av basprogrammen i undervisningen. Idag har vi skrivit frågor till böcker som lästs. Några frågor var och varje fråga skulle ha tre alternativ att välja bland. Vi gjorde rutor för alternativen och klicklänkar till RÄTT eller FEL. Det gillades! Kul! Tänk vad mycket roligt man kan göra bara med detta! Man kan göra sin egen ”skattsökarväg” eller stavningsrunda. Man kan skriva ”klassens berättelseantologi” … massor med roliga uppgifter … gemensamhetsövningar eller de egna individuella … både och … balans …

Social kompetens … vad är det … men viktigt är det! Hur gör vi för att barnen ska vinna en god social kompetens? Hur ska vi göra? Vi vuxna … hur … vi måste medvetet arbeta med siktet inställt på … målet … ”En god social kompetens hos våra barn” … För att vi ska arbeta rätt måste vi först veta vad vi menar med begreppet ”Social kompetens”. Kanske tänker vi olika? Då måste vi tänka till tillsammans. Vi kan ju inte ha våra olika mål!

Jag tänker så här … som bas att stå på är vår s k värdegrund. I denna inbegrips vår människosyn och hur vi menar att människor ska vara mot varandra och vilka regler som ska gälla i vår vardag.

Enkla värdegrundsregler är t ex … människors lika värde … respekt mellan människor … man får inte skada eller tillfoga skada och man ska efterleva de regler/lagar som överenskommits på demokratisk väg …

Skolan har en alldeles speciellt viktig roll eftersom barnen fostras och tränas i samhällsumgänge. Skolan kan ses som ett samhälle med sin samhällskultur där vi är många som verkar tillsammans. Just detta att vi verkar tillsammans … vi lever tillsammans under en ganska stor del av dagen. Det är viktigt att det blir god kvalitet på den tiden. Det vill vi alla!

Vad vill vi då uppnå för våra elever under denna värdefulla tid … avseende social kompetens …

Jag tänker så här …. samtidigt som vi arbetar för att varje elev ska känna sig viktig och betydelsefull … kunna känna tillit till sin egen förmåga … uppleva sig bekräftad … känna att man lyckas i sina arbetsuppgifter … samtidigt med detta ska eleverna även kunna uppskatta varandras olikheter … hellre se till och uppmuntra varandras goda sidor än kritisera svaga … ha inlevelseförmåga och kunna ingripa när något är fel …  känna glädje när andra lyckas … uppmuntra varandra och kunna se det gemensammas bästa …

I en sådan miljö kan alla känna trygghet. Det är en av de allra viktigaste förutsättningarna för lärande. I en sådan miljö ser alla till varandras resurser och där blir våra individuella olikheter till en värdefull resurs. En sådan resurs behöver vi för att kunna finna lösningar på alla svårigheter vi kommer att ställas inför i framtiden. Jag tror på människans förmåga att finna lösningar. Särskilt om vi strävar tillsammans. Så tror jag och så tänker jag.

Det är också vad som präglar mitt arbete i vardagen. Så är det bara!

”Det finns tolv honungsburkar i mitt skafferi, och de har ropat på mig i timmar nu.”
Nalle Puh

Den 27 september 2000.


Hade inte tänkt skriva här ikväll. Har redan suttit här så mycket med skoljobbet.

Men nu kunde jag ju inte låta bli efter besöket i min gästbok av Min Mellan. Jag blir ju bara så glad att jag får tårar i ögonen.

Tack Lilla Gumman! I love you!

*kram* I love you!

*kram*

Så är det bara!

”Han kände sig ovanligt glad just idag.”
Nalle Puh

Den 28-29 september 2000.


Idag är dagen D för en protestaktion.  Jag protesterar för att kunna fortsätta arbeta lika mycket som tidigare med ITK tillsammans med mina elever. Jag vill inte bli motarbetad! Jag gillar inte att mitt arbete med mina elever försvåras! Jag tycker det är dåligt att inte få svar på mail som jag skickat ……

Så är det bara! *suck*  *djup suck*

Känsloladdat eller hur!?

Ja, ibland känner man så. Ibland känner man på annat sätt. En sak är då säker! Det finns alldeles för många människor som har en konstig begränsande inställning. Man ska möjligen få göra si och man ska inte få göra så och inte så och inte så … Den som gör så ska styras in i en återhållsam farstu, hindras, tryckas tillbaka. Man vill ha kontroll och man vill kontrollera. Nu kommer det intressanta … kolla människorna som vill styra och kontrollera … kolla dom ordentligt … Jag tror det är människor som saknar visioner … de är utvecklingsfientliga … rädda för förändringar … dessutom … nu kommer mina ”fördomar” … jag tror det oftast gäller männsikor med bristfällig utbildning … man är rädd om sitt eget … rädd för konkurrens. Så är det! Man klarar inte konkurrrens.

Den som är utvecklingsvänlig och som även har visioner … förmår se lite mer … resultat … den ser ju bara konkurrensen som utvecklingsgynnande … alla lär bättre ju fler som uppmuntras och låts utvecklas i frihetlig anda …

Vissa organisationer kan lyfta fram sin kompetens och vissa organisationer håller tillbaka … hindrar. Så är det tyvärr! Tänker även på (var det) Nenne (hon hette) i TV igår som slog larm att det anställdes kriminella på vårdhemmet, hennes arbetsplats. Hon fick lämna jobbet och sympatiserande arbetskamrater fick munkavel. Skandal! Vad är det för ”småpåvar” som låts styra och låts få sådan makt! Skandal!

Forskaren konstaterade ju också att kompetensen fanns längre ner i organisationen … där … där det bestämdes och beslutades där saknades kompetensen … alltså är det inte fördomar eller förutfattade meningar jag bär … det är vetskap som finns. Så är det bara!

Fy för den begränsande! Nivelleringsandan … den som håller nere nivån på verksamheten … vad det än rör sig om! Fy attan!

Vad i hela fridens dar är de rädda för!?

Tänk att pensionärer kan ha arbetat i hela sitt liv för att sedan som pensionär få 4000kr i månaden och tvingas till socialhjälp! Tänk! Vilket totalt misslyckat (s)ystem! Välfärd á la (s) …. ha! Men vänta bara snart kommer tomten och delar ut allmo(s)or … då blir alla pensionärena glada … Finns det nåra snälla …. pensionärer … Milde tid så förnedrande!

”Somliga förstår och somliga vill inte.”
Nalle Puh

Den 30 september 2000.


Pluggade – pluggade – pluggade – pluggade … och … åter … pluggade.

Det flyter så bra så jag tror jag klarar det. Plugg från tidiga morgon till sena kväll. Somnar med hjärnan på magen. Den ramlade så småningom ner på golvet tillsammans med pennan.

*nöjd*

”Den enda mening med att surra är att visa att man är ett bi.”
Nalle Puh


”Han tyckte det skulle vara härligt att kunna flyga.”
Nalle Puh

© Birgitta Rudenius

Augusti 2000


Perspective 6 of Air

High above the storm’s turmoil, the eagle soars.
From this height, he sees the bigger picture, and is
not caught in the emotional tempests that damage
those below. Learn to detach from the daily
dramas as needed, and to step back far enough
to gain perspective. When you can be calm
even in the eye of the storm, you stand a much
better chance of surviving it. Learn to soar on
the winds of change, not be battered by them.


Den 1-8 augusti 2000.


Vi bilar runt i hela Skottland. Kors och tvärs. Västerut och österut. Fast i de riktiga ”HIGHLANDS” … så det så.

Vi rundar Lock Ness och kollar på sjöodjuret eller är det kanske sjöidjuret?

Nordvästraste hörnet till nordöstraste hörnet … och … vi kunde ju inte motstå Orkneyöarna …. åh! Ååååååh! Jag bara säger det! Åååååh ….. underbart … underbara människor … friskt … vackert … väder … massor av väder … ”wet sunshine” …

… ååååhhhh …. det kommer …. mera …

”Jag måste se mig om mera. Jag måste komma och gå.”
Nalle Puh

Den 9-11 augusti 2000.


Skolan har börjat … för somliga … lärarna alltså … Så är det bara! Det gäller att komma in i de gängorna nu. Ena stunden i Skottland och nästa stund inkastad i vardagen. Det är livet det! Så är det bara!

Jag har inte hört från Mia på lä-ä-ä-änge och jag är orolig. Snälla Mia hör av dig … snarast! *kram* Alla hälsar till dig och undrar och oroas …

Jag började med att uppdatera Emmiz och Tellas sidor på Regnbågsbarnens webplats.

”Beredd på Vadsomhelst.”
Nalle Puh

Den 12-14 augusti 2000.


Vår Yngsta är nu installerad i egen lägenhet och ska börja läsa pedagogik och psykologi. Nu är alla tre utflugna. Lite vemodigt. Men så är det ju bara! Huset töms efterhand. Snart blir det inte mer att flytta med oss än vi önskar ha med oss. Fast böckerna är inte genomgångna än och inte kläderna heller riktigt … bara nästan. *litet stön*

Idag blev jag ilsk och upprörd. Kollade på Danmarks TV … ett program om islams uttryck i familjeärenden. Det handlade om flickornas roll. När flickor tycker att de har samma rättigheter som pojkar och när de tycker att de har samma värde så …. tar sig samma friheter … då riskerar de att mördas av sina fäder eller bröder. En mördarbroder intervjuades … hans systers historia berättades … han skulle göra samma sak igen om hans andra syster agerade likadant … han hade kvävt sin syster som inte gjorde motstånd … han hade läst verser ur Koranen medan han kvävde … sedan sa han att det var Guds vilja … Allahs vilja … VAD TUSAN ÄR DET FÖR EN GUD! Jag bara undrar. Skitsnack säger jag rent ut. Ingen Gud som det är värt att tro på kan vilja att syskon ska mörda varandra. Hur dumma får folk (läs här karlar) bli … Hur dumma kan folks  påfund bli … tänk att de tror på det! ”Mot okunskap kämpar  man förjäves.” Obildade människor kan orsaka fruktansvärdheter. Obildade karlar i detta fall … och som vill befästa och behålla kontrollen och makten över medmänniskor, flickor och kvinnor. Fy så föraktligt och fy så gudsfientligt! Det är INTE Allahs vilja!

Allah har ingen sådan vilja. Allah vill gott. Allah betyder Gud. Olika ord för samma sak. Vad det än kallas så handlar det om goda krafter och inte onda. Tänk att människor kan vara så simpla och förvränga sig till de mest kriminella handlingar och sedan säga att det är Guds vilja! Det är ju att kränka en religion på det mest förnedrande sätt man kan tänka sig! Så är det bara!

Det värsta är att människors samhällslagar också kränker. I landet det handlade om var denna typen av mord ngt som renderade låga straff. andra mord kunde ge 15 års straff. Det innebar att incest i dessa familjer kunde leda till att flickan mördades för då blev straffet lindrigare än om de hade dömts för detta brott! Inte tror jag att detta lands ansvariga folk blir särskilt bönhörda! Inte tror jag att det vi menar med Gud vill bli kallad för dessa människors Gud. Ta avstånd! Ta avstånd och visa avsky mot allt som är människovidrigt! Det gör i alla fall jag!

”N.V. (Nasses vän)”
Nalle Puh

Den 15-16 augusti 2000.


De pratade om telia-aktier idag. Känner sig folk lurade? undrade man. Det beror på hur de ser på Björn R … om man litar på BR vill säga … På finske ansvariga kunde man lita fick man också veta men men men..

-Vadå! säger jag. Folk tar väl sina egna beslut! Om nu folk trodde att de kunde göra vinster på Telia-aktier så får dom väl tro det … bara de tar konsekvenserna av sina beslut själva! Ingen har väl tvingat ngn att köpa just Telia-aktier! Dålig stil att lägga skuld och ansvar på ngn annan. Själv skulle jag ALDRIG satsa på Telia-aktier … för tusan … det finns väl andra aktier … som är mer värda att satsa på! Det är min bestämda uppfattning. Inga Telia-aktier här inte. Statligt och stalighet *suck*

Många undrar hur Mia mår. Jag vet inte hur Mia mår egentligen men vi har kontakt och det är det allra viktigaste. Idag har ministry.se varit på sidor här. Bra att innehållet sprids bland så många beslutsfattare som möjligt. Särskilt innehåll som rör barn och ungdomar och alldeles särskilt innehåll där de själva berättar. Det är värdefullast. Outstanding värdefullast. Läs allt vad ni förmår på Regnbågsbarnens sidor!

Jag funderar och funderar … hur ska jag lösa situationer där jag måste vara på olika platser samtidigt och båda är lika viktiga men timmars körning från varandra!? Prioritering … ibland är det svårt … ibland vill man inte … för ibland bara vill man …

… vara med på allt alltså. Så´n är jag. Vill inte missa för allt smör i Småland.

Nu är jag trött igen … så är det bara! Sitter man till 02:37 på natten för att sammanställa efter dagens arbete så …

… datorberoende … hrm … Min Vattuman hade hört på TV. Han kom … berättade … och gick igen … hrm.

Natti! ZZZzzzzz 

”Han talar om förnuftiga saker.”
Nalle Puh

Den 17-18 augusti 2000.


Denna veckan har varit krävande. Vi har inte hunnit och inte orkat laga mat. En kväll var det t o m så att vi blev jättearga och verkligen ilska på varandra. Trötta, vrålhungriga, hela diskbänken uppställd … blodsockret var säkert below zero. Det var längesedan vi var så himla ilska. Det lugnade ner sig så småningom. Min Vattuman åkte och köpte köttbullar … frysta … potatis koktes och även brockoli. jag var nöjd med potatis och favorotgrönsaken. Gillar brockoli … stavas det så? *tveksam*

Likadant idag … men nu har vi lärt oss så det blir iväg till en krog eller ett matställe … lunch … blodsocker på balanserad nivå …. *suck*

Därefter körde vi in till volvo. En mycket trevlig och engagerad försäljare. Det kan kanske bli vår första volvo så småningom *ler* Vi ska provköra V70XC … det väntar vi på. Min Vattuman tycker det är lite kul med sådana bilar …. pojkdrömmar … fast han (och jag) körde ju faktiskt Range Rover i UAE så lite av lystmätet fick sitt utlopp där. XCn är lite mer (person)bil men samtidigt Cross Country som sagt.

Jag skrev lite kritiskt om Telia häromdagen … nu … efter att ha anmält flyttning och fått ett nytt telefonnummer så …. himmel vilket tålamod och vilken service jag fick av flickan/tösen/kvinnan/damen … ålder kan man ju aldrig veta i telefon precis … Till slut efter att ha kollat en massa nummer så fastnade jag för ett av dem. tack för den servicen och det tålamodet … fast jag köper nog inga telia-aktier ändå *ler*

Ska försöka hinna med uppdateringar på Regnbågssidorna denna helgen. Måste också få ordning i mina pärmar och klart hur jag ska organisera bland mitt arbetsmaterial och elevarbete. Det är en riktig kluring att komma på vad som blir bäst. Spårmässigt, åldersmässigt, årskursmässigt, bokstavsordning …???…???…

Jag har iaf lagt in en ny debattartikel som den mycket engagerade riksdagskvinnan Berit Adolfsson har skrivit. Den handlar om ….  

”En björn med Hjärna, min vän. (Säg om det igen.) Med Hjärna, min vän.”
Nalle Puh

Den 19 augusti 2000.


Idag blev jag förskräckt … minst! Hur i hela fridens dar kan man besitta en sån förstörelselusta som marodörerna i Stockholms tunnelbanor har!? Jag bara undrar. Någonting är väldigt snett kommet i dessa unga människors liv eftersom det tar sig såna sjuka uttrycksformer. Föstöra så mycket och så snabbt som möjligt handlar det om i deras sinne …!!!… och resultatet blir att vi ska betala miljontals kronor med våra skattepengar. Inte fan vill jag betala sånt! Ta fast dem! Ge polisen resurser att ta fast dem. Sedan ska de inte få ngt straff … de ska jobba och betala igen vartenda öre … räntan med. Sedan kan man hoppas att det som gått snett kan rättas till under den tid det tar att jobba av ”skulden”. Så tycker jag … är det ngn annan som också tycker så?

Jag tror att livet kommer att bli mycket hårdare när 70-talisterna tar vid. De kommer att ställa krav och då menar jag KRAV som vi inte sett maken till på många år.  Det är först på senare år som krav framförts t ex för ”motprestation för socialbidrag … men det är tydligen fortfarande ett ”hett” område …. lagarna är ju också många gånger stenåldersmässiga. De hänger inte det minsta med i vårt snabba samhälle … vår snabba samhällsutveckling.

Idag har jag varit … duktig … jätteduktig! Jag har städat, burit lådor, packat en del, lagat en god middag … ja himmel vad jag har varit duktig! Det känns bra. Desutom har jag baaaadat … varmt …. gott …. åh så skönt!

Uppdateringen kom före pärmarna … nu måste jag snart ta itu med pärmarna … *suck*

Kaffesugen är jag minsann också … mmm … 

”Den musen tycker jag om.”
Nalle Puh

Den 20 augusti 2000.


Jag tänkte … ”det känns ju nästan som en liten familj” … en cyberfamilj … Regnbågsbarnen … och jag … i cyber … vår tillflyktplats och vår lilla cyberhamn  … mmm … så kändes det när jag läste Tellas inlägg. De bryr sig om varandra … Regnbågsbarnen … jättemycket. De tar del i varandras öden och de stöttar varandra. De har empati minsann! De har förmåga till medkännande … men … de är alldeles för hårda mot sig själva … orättvist hårda mot sig själva. Jag är nästan säker på att de tycker så också när de läser om varandra. Men mot sig själva … verkar andra regler gälla. Jag får ofta påminna dem om att de är orättvist och orättfärdigt hårda och kravfyllda mot sig själva. Det är ju mot de vuxna som kraven ska ställas … iaf … när det gäller vad ”mina” Regnbågsbarn har drabbats av.

Idag har jag haft lite (ja läs lite) tid att sitta vid datorn men jag kan berätta att pärmarna är klara. *pust*

Ända sedan jag läste Mias senaste mail har jag funderat på mitt svar. Mia beskriver så klart och tydligt hur hon menar och jag förundras ofta över den förmåga som finns dold inom denna lilla knopp som snart kommer att slå ut i full blom. Så långt in allt har förtryckts och på ett fruktansvärt hårt sätt. Klart att det måste göra ont och klart att det måste kännas plågsamt att ”vecklas ut” … utvecklas. Himla klart. Så mycket att ta igen och så många hinder som blockerat … som nu ska forceras … bemästras … bli möjligheter … Vilken fantastisk väg du kommer att vandra från och med nu … Mia Lilla! Nu börjar världen att öppna sig för dig. Världen är fullt beredd att ta dig i famn, Lilla Mia! Så är det bara. Jag är glad om jag får vara med när du vandrar. *kram*

Nu ska jag besvara mailet ….

”Nasse var inte rädd, när han var med Christoffer Robin, så de traskade i väg …”
Nalle Puh

Den 21 augusti 2000.


En ganska bra dag idag … Billie fick en fin runda och jag åt björnbär så munnen var blålila … såg nog lite lagom ”punkit” ut antar jag. Björnbären är mogna nu och faktiskt är det ett och annat björnbär kvar till lilla mig denna säsong. Annars brukar gästande bärplockare plocka rent innan man ens hinner blinka. Så är det med allemansrätten … som jag inte tror är realistiskt att tänka sig ha kvar i samma utformning. Tur man inte är markägare i norra Sverige. Mitt hjärta skulle blöda om jag tvingades hysa hela Europas bärplockarligor på mina marker. Nu tvingas jag ”bara” uppleva en och annan vansinnesplockare av liljekonvaljer. Och sommargästandes barn som inte vet att ”mina” Backsippor är fridlysta. När jag ser de avplockade stjälkarna från dessa vackra ståtliga klockor … ja då blöder mitt hjärta.

Idag tog mitt hjärta ett glädjeskutt. Det kan det också göra. Vi (min elev och jag) upptäckte en spindel i pennburken. -Åh en LYCKOSPINDEL, utropade jag. Himmel vilken tur vi har! Åh, så roligt! Jag älskar spindlar. … Jo, det hjälpte. Jag räddade spindeln från ett osäkert öde genom mitt spontana förstummande utrop. Det blev alldeles tyst medan spindels spann sitt nät för fullt och flyttades mellan mina och ett mindre par händer. Nu är spindels placerad i en blomkruka och vi måste fundera fram ett passande namn för en lyckospindel. Åh den var så söt sååå!

Jag har fått två erbjudanden om jobb genom nätet. Kul! Tyvärr var de uppåt landet och jag planerar inte flytta så långt … inom den närmaste tiden. Det har också dykt upp ett intressant jobb som jag ska söka. Egentligen precis ett sånt som jag verkligen skulle gilla tror jag. Jag gillar mitt nuvarande jobb också och min arbetsplats och mina kollegor. Det enda jag inte gillar är min lön. Den måste upp ordentligt för att jag ska bli nöjd. Så är det bara! Den har minsann varit alldeles för låg alldeles för länge. Det är då ett som är lika säkert som amen i kyrkan. Måste jag byta kommun för att … ja ja ja … *suck*

Mitt CV är uppdaterat … och nu talar månen om att det är dags att … Häromdagen kom Séita fram till mig med bestämda steg. Hon sa att hon absolut inte ville att jag skulle sälja henne. Hon ville vara här hos mig. Så det så! Det vill ju jag också ….

”Allt vad de hört och sett och känner till, sång från en fågel, och himlen i april…”
Nalle Puh

Den 22 augusti 2000.


En ganska bra dag idag … också … fast jag är för trött att skriva här nu. Jag har uppdaterat på Regnbågsbarnens webplats. I morgon slutar jag tidigt …. men det är möte (politik) på kvällen *ett litet suck* Ska faktiskt dra ner till det minimala inom politiken. Kultur- och Fritidsnämnden och kommunfullmäktige sedan får det vara bra … det är ju alldeles för roligt att läsa och studera *ler nöjt*

”Låt det regna! Jag har kul.”
Nalle Puh

Den 23-24 augusti 2000.


Folk skriver om det tänkta golf- och rekreationscentrat i Påarp-Mäsinge. Folk tycker och har åsikter som kan vara helt orealistiska vilket vittnar om deras totala brist på kunskap om lantbrukares villkor. Ibland … nej … ofta … när jag läser … tar jag mig för pannan och häpnar över folks brist på insikt och … fräckhet … Ibland får jag brev, inte ofta, idag fick jag ett och mitt svar lägger jag här. Det är vad jag hinner idag.

Hej,

Re: Peabs planer på golf-fritidsanläggning

Jag förstår att du inte är insatt i lantbrukares situation. Det är inte markpriserna som är anledningen till att lantbruk inte bär sig! Det är den förda politiken i (S)verige.

Dessutom … hade det varit lättare att få bygglov i Båstads kommun så hade de begränsade befintliga fastigheterna inte stigit så i värde. Släpp byggloven fria! Låt människor bygga där de vill bo!

Jag inser också att det yppar sig en unik möjlighet att bevara natur- och kulturvärden genom att en kultur- och miljöintresserad investerare dykt upp. Någon som både har RÅD och VILJA att satsa. Det välkomnar jag med öppen famn.

Med den information jag har så ter sig den tänkta satsningen som en fantastisk möjlighet för kommunen och alla naturintresserade m fl.

I motsats till dig önskar jag även välkomna fler att ta del av detta och uppleva en natur som är balsam för själen. Jag delar gärna med mig av vad Bjäre har att erbjuda.

Tyvärr är det alltför många skriverier som vittnar om folks okunskap och brist på insikt. Inte minst i denna fråga.

Men som sagt det är min uppfattning och i sakfrågan min övertygelse.

Bästa hälsningar
Birgitta Rudenius

Det kan nämnas att jag … som skattebetalande i kommunen och som därmed måste vara med och finansiera en kommunal service med t ex vägar och vattenledningar, hemhjälp … som ska räcka även åt sommargäster och semesterfirare … välkomnar människor till kommunen medan sommargästerna som betalar sin skatt i annan kommun helst vill förhindra fler att komma till Båstad-Bjäre … vill förhindra t o m nybyggnation. Visst är det underligt! Stockholmare skriver och vill förhindra något som är bra för kommunen bara för att de vill ha sin sommaridyll orörd. De vill säkert att lantbrukarna ska sitta på pall och mjölka sina kor för hand. Undrar om de är beredda att betala!? Hoppas de som skriver vet att deras brev ska diarieföras på kommunen. Nu ska jag skicka in brev och svar till kommunen.

*suck*

”Där ser man vad som kan åstadkommas om man anstränger sig en smula.”
Nalle Puh

Den 25-27 augusti 2000.


I-or har varit i Skottland. Gissa om han gillade Skottland!? Alla tistlar … åååh … Skottlands blomma.Love ScotlandHighlanderJust I-or.

Passar på att lägga bilderna till alla Skottlandsälskare och kanske lite särskilt till Janke med ”Pingvineriet”. *vinkar*

Åh vilken härlig helg! Vi har kopplat av, varit på utflykt. Billie fick följa med till Mölle. Han var duktig fast han inte är särskilt van vid och solen sken och tungan hängde ute … flås … flås!

Vi blev bjudna på simaktivitet med åtföljande middag. Tack Kära mellan för en härligt frisk dag! Yngsta och Äldste kom till middagen också och vi satt ute i blombersån. Min Mellan är en hejare på blommor, rabatter, snickerier, bakning, sömnad …. ja säg vad inte hon är en hejare på! Hon älskar blommor och har tagit bort gräsmattan för att bara ha blommor fast med en och annan sten emellan som man kan trampa på. Tyvärr finns det en hel del barn som inte fått lära … de plockar av blommor och tar sönder dem … och … slänger dem. Då blir inte Min Mellan glad! Så är det bara!

Läser i tidningen om föräldrar som vägrar skriva på kontrakt för att deras barn ska få gå skoldaghem. De tycker han ska få gå där utan kontrakt. Jag kan se många syften med kontrakt i detta sammanhang. Ett av syftena är att engagera föräldrarna och tydliggöra för barnet ansvar och skyldigheter. Föräldrar som vägrar skriva på visar sina barn att vad skolan säger kan man vägra göra! Jag står inte på föräldrarnas sida här. De borde se det som en förmån att deras barn kan erbjudas plats på skoldaghem. Det gagnar inte barnets situation att agera på detta sätt. Det verkar endast vara trilskande och prestige. Samarbeta i stället för att motarbeta! Så tycker jag … och mycket mera. Har funderat på att skriva en debattartikel eller en insändare i frågan.

Läste en bra information om extacy i NST. Ska berätta i morgon om jag hittar numret. Jag visste inte att det var farligt. Måtte fler ungdomar ta sitt förnuft till fånga och sluta riskera sina hjärnfunktioner för dessa sinnesförvrängda verklighetsflykter. Det är faktiskt bättre att träna sig på att få kontroll över sig själv, sina känslor och sina reaktioner. Men det kräver en starkare personlighet, särskilt i de åren då grupptrycket låts påverka mest.

”Jag undrar just, om Christoffer Robin händelsevis kan ha en ballong på sig.”
Nalle Puh

Den 28-31 augusti 2000.


Denna veckan har varit intensiv. Jag har inte på ngt vis hunnit med allt i skolan utan arbetet har följt med hem. Särskilt sånt som ska skrivas, rapporter, ”protokoll” mm Möten och sammankomster … i jobbet … på fritiden … i föreningar … *litet suck* *trött*

I sista stunden hoppar jag av en kurs för att ta den jag tänkte hoppa av först. Den tredje är igång och lever i cyber. Det passar mig allra bäst. Den jag hoppade av hade tvingat mig att ta ledigt från jobbet eller kompa ut ledighet … det ville jag inte. Jag vill känna att jag är oberoende. Jag vill heller inte utsätta mig för risken att få nej … förnedrande … upplevde det ju på ”gamla” jobbet. Fy sån orättvisa! Har nog berättat tidigare … vi skulle tenta och jag tvingades ta tjänstledigt med löneavdrag medan min kollega inom barnomsorgen fick göra det på arbetstid. Så kan det vara! Det gjorde mig ledsen … faktiskt ledsen i hjärtat … ingen uppskattning på den arbetsplatsen för att man ”offrar” sin fritid på att fördjupa sina kunskaper. Då gällde det Psyko-sociala kunskaper som är högst värdefulla där jag verkar. *minns den hemska tiden på den hemskaste av hemska arbetsplatser*

Jag har inte gått ner i varv än. Direkt efter jobbet igår åkte jag hem för att ta ut Billie och samtidigt slänga i mig lite mat. Sedan till K-stad för introduktion och föreläsning. Kom hem sent … sov … upp tidigt för att ge mig iväg till K-stad igen … föreläsningar och grupparbete från morgon till eftermiddag … Hamnade genom ödet i en trevlig grupp … tror ju på ödet … ödet är välvilligt inställt … Jättetrevlig! Ska bli roligt!

Och …..

… har en hel packe böcker med mig hem … *lycklig* … bokhandeln var öppen … *glad*

Himmel … detta skulle jag ju skriva på september … oj!

”Han tyckte det skulle vara härligt att kunna flyga.”
Nalle Puh

© Birgitta Rudenius

Juli 2000


Perspective 6 of Air

High above the storm’s turmoil, the eagle soars.
From this height, he sees the bigger picture, and is
not caught in the emotional tempests that damage
those below. Learn to detach from the daily
dramas as needed, and to step back far enough
to gain perspective. When you can be calm
even in the eye of the storm, you stand a much
better chance of surviving it. Learn to soar on
the winds of change, not be battered by them.


Den 1 juli 2000.


Ny månad igen. Oj, vad det fortsätter att gå fort. Handlade … måste_handlade … sånt som måstes göras … men som egentligen bara tar tid från något annat som man hellre vill … Handla är oftast ett nödvändigt ”ont”. Jag har nästan alltid något jag hellre vill göra … så klart!

Sonen lagade och bjöd på middag. Det var starkt och gott. Han gör en mellanlandning hemma medan han byter bostad.

Idag var vi på vernissage och lärde oss en hel del nytt om tryckning på kalksten … litografier … Det var spännande och intressant. jag fastnade för ett par samt för en tavla i olja. Barnen i familjen spelade, tvärflöjt och cello i trädgården. Dottern sjöng skön sång. Det var en upplevelse idag på Lingården hos konstnär Sven Lingardtz. Kan varmt rekommenderas ett besök. Det gives säkert många tillfällen bland annat är ju konstrundan ett sådant.

Sedan åkte vi till Båstad och tänk vi kom precis när alla ”raggaråken” hade stämt möte just i Båstad. Några av bilarna var mycket fina! Glänsande, tvåfärgade, krom, mycket motorhuv och spinnande motorer … åh detta motorljud!

När vi fått nog köpte vi gammaldags vaniljglass till jordgubbarna och sedan tog vi svängen om ”vårt nya” hus! Det gör vi ofta.

Sedan har jag fått mail från Emmiz … de kommer snart att uppdateras på hennes sida. Emmiz har verkligen utvecklats och hon kämpar minsann i sin vardag. 

I morgon väntar nya upplevelser och en liten ….

”-Tiger är bra i själva verket, sa Nasse lättjefullt.
-Det är alla i själva verket, sa Puh.”

Nalle Puh

Den 2-3 juli 2000.


I morgon väntar nya upplevelser och en liten …. Ja, så avslutade jag igår. En liten utflykt var det som väntade. Vi fikade i Gränna vid Vättern. Vackert! Sedan fortsatte vi för att så småningom vara med på barndop. Ebba, Anna, Linnéa skulle döpas. Det var högtidligt och huvudpersonen själv var ”med” hela tiden. Med sina ca 6 månader hade hon koll på både präst och övrigt.

Idag har det bara varit såååå underbart. Sådana dagar som idag ska bara avnjutas och njutas i varenda stund och sekund. Egentligen behöver man inte göra något. Fast jag hittade nya blommor i hästhagen. Ska kolla om den är fridlyst eller om jag förväxlar den med en annan blomma. Den är gul och lila … lite så där Natt_och_Dag inspirerad. Undrar ….?

Den där MBn som jag hade sett och som jag tänkte var säkert mycket prisvärd … och som inte kunde lämna i mina tankar …. Den bestämde vi att åka och provköra …. men … den var såld och hade levereats samma morgon som vi kom alltså idag. Så var det med den! Jag måste ha haft rätt!

Nej, det blir inte mer idag. Inspirationen infinner sig inte och då väntar jag tills nästa tillfälle. Egentligen skulle jag vilja ligga i badet nu … men det är väl iaf för sent ….. *suck*

Jag har uppdaterat Emmiz sida och det tog ju lite tid …. Så är det bara!

”Sjung hej, vad en Björn har det bra.”
Nalle Puh

Den 4 juli 2000.


Födelsedag igen. Min Mamma fyllde år och Min StoraSyster hade ordnat. Vi var flera … många … Min Allra Käraste Faster A och Min Allra Käraste Farbror H var där … och allra allra yngst var Lilla Vera Lisa … kallad ”Lilla” av sin storasyster. Det lät så gulligt … ”Lilla” … med en röst som bara kan frambringas av den stoltaste av alla stolta storasystrar. Jag lovar! Min LillaSyster var där också. Vädret var underbart och hela dagen var underbar.

När vi kom hem hade en olycka hänt på mattan … Den Fina Mattan … förstås. Som tur var gällde det den lilla av hundarna … som tur var. Så kan det gå när husse och matte är borta länge och matportionen var i största laget. Så är det bara!

När vi kommit innanför och dragit ut Den Fina Mattan så ringer telefonen … Min Vattuman tar den, ropar på mig och säger att det är Mia. Vi pratar länge. Jag är glad att hon kan ringa. Jag är övertygad om att … om hon inte kunde det …. så skulle det vara katastrof … om hon inte kunde meddela sig med mig så skulle det vara förödande för Mia. Kanske har jag fel. Men jag är rädd för att jag faktiskt inte har det. Det har vuxit fram ett alldeles speciellt band mellan Mia och mig. Så är det bara!

Nu är jag lite trött och tänker gå till sängs. I morgon ska jag skriva ihop lite till en artikel i ett angeläget ämne som jag tillfrågats att medverka i för Frida. Jag har tänkt under bilfärden idag och vet hur jag ska skriva i morgon. Sedan har jag en massa mail som ska besvaras … det kommer … Så är det bara!

”En soldat får inte vara pjoskig och lat.”
Nalle Puh

Den 5 juli 2000.


Vad gjorde jag denna dag? Jo, nu kommer jag på det … (egentligen är det igår det gäller … för idag är idag och dagen därpå) Jag har skrivit … dvs mailat med … Therese. Therese har fått beskedet att hon har leukemi och läkaren har kontigt nog givit Therese begränsat liv att leva t o m tidsangivet till tre år! Visst verkar det underligt att läkare ger dylika besked. Det är en sak … och läkarvetenskapen gör ju dagligen nyupptäckter och finner nya botemedel … det är som sagt en sak … en helt annan är hur man hanterar ett sådant besked. Vem klarar det och hur!? Livet prövar minsann människorna! Livet verkar inte särskilt rättvist ibland! Therese kastades ena dagen från förtvivlan när hon helt saknade livslust p gr a andra händelser i hennes vardag … händelser som har att göra med flickors relationer och handlingar mot varandra … Therese saknade helt livsgnista och ville bara somna in. Men nu … nu när andra faktorer och händelser kommit i fokus … ja då ändras bilden. Visst vill Therese leva! Therese vill inte dö. Therese vill inte se sina nära och kära runt omkring ledsna och förtvivlade för hennes skull. Therese vill inte att kompisar och andra ska tycka synd om … vara medlidsamma …

Livet är hårt och livet prövar till yttersta gränsen. Varför ska vissa prövas så himla hårt!? Varför? Kan man se en mening i det? Jag som alltid vill försöka se en mening med allt … särskilt det svåra i vardagen … det hjälper ju … Ja, jag tror verkligen så! Jag vill tro så! Det känns bra att tro så! Jag bestämmer att jag ska tro så! Så är det bara!

Du som prövas så himla hårt! … Du ska känna dig utvald! Du är utvald! Av någon anledning så är det bara så! Det finns faktiskt en mening med det. Mia prövas så himmelens hårt … Emmiz … Semlan … Flingan … Bibi …  och nu Therese … och alla ni andra … faktiskt jag också … flera gånger … andra i min närhet … många … många mer än man tror … många fler har lärt av livet och erfarit vad andra gått miste om … Människor med livserfarenhet är intressanta människor … det är människor som bättre vet vad som verkligen är viktigt i livet … Så tycker jag! … Och det får jag!

Så är det bara!

Annars skrev jag faktiskt en artikel med … om flickors relationer … den kommer i FRIDA nr 16 … och därefter här på min site …

”Vet kungen vem jag är?”
Nalle Puh

Den 6 juli 2000.


Denna dag reagerade jag på en artikel i NST. ”Socialen agerade polis” … ”Tre barn tvångsomhändertogs i 103 dagar” … Jag kan inte låta bli att läsa artikeln som om det vore för hemskt att socialen omhändertog barn … jag kan inte låta bli att uppleva att artikelförfattaren söker piska upp stämningen mot socialsekreteren … jag har mycket svårt för att inte göra det … är det tänkt så? … är det tänkt att folk ska ”uppmanas” att tycka att det är för hemskt att barn skiljs från sina föräldrar? … ja, i så fall så kommer det att bli svårare för de barn som befinner sig i destruktiva miljöer och som hade varit i behov av en handlingsduglig socialsekreterare … Emmiz hade behövt det … menar man verkligen att ”det är väl för synd om föräldrar som slår sina barn att gå miste om barnen” … !!! …

Jag blir ilsk! Jag blir förfärligt ilsk! Jag blir så ilsk när barnperspektivet hela tiden trängs undan av vuxenperspektivet. Tvärilsk! Jag skrev en artikel och jag gjorde klart att jag ansåg att många fler barn borde omhändertagas. Men jag skrev också och tipsade vad man kan göra på lång sikt för att barn ska kunna bo i sina hem och hur föräldrar kan få hjälp. Men nu är det så att alldeles för många barn far illa och skadas av sina egna föräldrar. Det finns undersökningar som visar att vart tionde förskolebarn försummas fysiskt eller psykiskt i hemmen. Av dessa är det endast en tiondel som är kända av de sociala myndigheterna … och det betyder inte ens att de får den hjälp de behöver!

Bedrövligt är vad det är … bedrövligt att vårt samhälle fungerar så dåligt för barn som far illa. Jag blir inte bara ilsk jag blir ledsen också. Samtidigt tänker jag att flickor som Emmiz kommer verkligen att behövas för dessa barn. Emmiz vet verkligen hur illa socialtjänsten fungerar för barn. Hon vet hur svåra situationer och miljöer barn kan leva i. Emmiz vill arbeta med barn som far illa … Sådana som Emmiz behövs verkligen!

Fler barn borde omhändertagas! Tidigt! Så är det bara!

”Den allra tappraste person kan bli betryckt av slika don.”
Nalle Puh

Den 7 juli 2000.


En lite trist dag … en depparedag. Vissa dagar är tristare än andra dagar.  Så är det bara! Den blev inte bättre ….

”Om jag var kung av Norges land fick ingen hålla mig i hand.”
Nalle Puh

Den 8 juli 2000.


En lite mindre trist idag … fast det är ju fint ute och det var massors massors med folk i Båstad. Classic Car … Antikmässa och jag vet inte allt. Ljudet av V8-or och HD-ar … bara att njuta.

Själv hade jag ärenden in till ”byn”. Vi skulle ju på fest så mina ärenden fixades i stund och minut. Jag var glad att jag kände till vägarna på Bjäre så jag slapp sitta i dessa evinnerliga köer. Milslånga minst.

Sedan ett varmt bad … åh så varmt och åh så länge. Skönt och varmt. Denna gången stannade jag i badet ända tills det började svalna och jag med. Jag är säker på att mina axlar mår så mycket bättre nu bara för de får gotta sig länge i varmt vatten som mjukar upp. Rörligheten är mycket bättre. Varma bad är bra. Så är dt bara!

Nu sitter jag påklädd och fin (tror jag). Väntar …. väntar … 44min har gått sedan festen började … 44 minuter! Snart kan vi ju inte åka! Min Vattuman fick besök från Värmland. Värmlänningen ringde igår att höbalavagnen skulle hämtas idag. Det är långt från Värmland och trafiken genom Båstad … som sagt köer. De kom en halvtimme innan vi skulle vara på festen. De håller fortfarande på att lasta. Hela balavagnen är nerplockad. Och jag sitter här i klänning, nymålade naglar, lackskor, pärlhalsband, pärlringar mm

Så tänkte jag att jag måste bara ringa till någon och beklaga mig. Det blev Min Mellan. -Kul mamma att du ringer och berätta det för mig! sa Min Mellan helt frankt och jag begrep genast hur egosistiskt jag handlat. Jag bad om ursäkt och hoppades att hon hade något roligt att berätta … visste ju att hon skulle ha kompis och bror på middag … De skulle grilla. -Har du en tillräckligt stor trädgård för att grilla? undrade jag och tänkte på familjen i våningen ovanpå. De var på semester och hade inte varit synliga på flera dagar. De har det säkert trevligt där de sitter i Min Mellans blomsterprunkande trädgård(splätt). *kram*

Och jag sitter här …. och uppför mig som en I-or.

Undrar om vi kommer iväg … har de lastat färdigt nu … 54 minuter … plus resetid … genom Båstad … !!! … En så´n där dag!

”I-or, som är en av mina vänner, har tappat sin svans.”
Nalle Puh

Den 9 juli 2000.


Vi kom iväg kan jag berätta. Två timmar försenade!! Jag visste inte om vi skulle våga dyka upp … men vi beslöt att våga … precis när vi kom utanför såg vi att några tagit paus och frisk luft ute. Värden själv stod väl synlig i salen och vi tog sikte, grattade och frågade samtidigt om vi fick dyka upp så här sent. Det fick vi … så´n tur!

Festen var jättettrevlig och vi var båda glada för att vi vågat dyka upp … trots allt …

”Om jag var kung av Afrika, jag skulle ingen regnrock ha.”
Nalle Puh

”Beredd för Vadsomhelst.”
Nalle Puh

Den 10-13 juli 2000.


Vi har hunnit mycket nu i några dagar. Vi har provkört nya bilar. Och vi har återigen bestämt att vi ska vänta att köpa bil.

Igår, onsdags, hoppade jag över tennisen. Vi åkte i stället till nya badhuset i H-d för att bada där med Lilla GullHjärtat och Lilla GullHjärtats Mamma.  Åh, vad hon skulle visa mycket av vad hon lärt på simskolan. Åh, vilka bestyr hon hade för att visa allt. Åh, så intensivt hon levde i vattnet, fast det var .lite farligt där det var djupt och där det var virvlar … åh! -Hon kommer att slockna som en dö´ sill, tänkte jag, när hon kommer hem. Vi hade verkligen en heldag och som sedan avslutades på MacDonalds på Lilla GullHjärtats förslag och önskan. Det var hennes dag … och mormorns … och morfarns … och kanske lite mammans …

Mia har fått så rara brev från så många … jag sparar dem tills jag kan läsa upp dem eller skicka dem till Mia. Har inte hört från henne på över en vecka nu.

”Det är farligt, men jag kan göra det i alla fall.”
Nalle Puh

Den 14-24 juli 2000.


Milde tid … tiden går … jag har massor att skriva men massor av annat att göra så ….

… det blir inte så mycket här just nu.

Igår åkte vi på Bron. Det var en härlig upplevelse. Idag ska vi kanske till Skånes Djurpark med Lilla GullHjärtat.

Mia ska antagligen flytta … och …. hon försökte komma hit … men det fanns hinder i vägen för resan … reshinder så att säga … Mia fick faktiskt lov annars … Tyvärr ”tvingas” Mia att träffa sin pappa fast hon upplever det mycket obehagligt. Jag upprörs av detta. Jag har sagt till Mia att hon ska säga hur hon upplever det.

…. ja nu hinns inte mer!

”Han använder inte långa svåra ord som Uggla.”
Nalle Puh

Den 25 juli 2000.


Utflykter och möten … mysiga människomöten … idag även marknad … marknadskonst … Faktiskt fanns det ”hederlig” marknadskonst på Tingsryds marknad. Det var bland annat träfigurer som skurits ut av motorsåg … motorsågskonst kan man säga. Trevliga tomtar i trä som måste vårdas och smörjas med olja. Nej, vi köpte ingen. Vi bara tittade. har inte alls lust att köpa nu innan flytten. Har tillräckligt med prylar att packa och sortera bland. Vissa stunder önskar man att man inte skaffade så mycket. Trots flertalet flyttningar så … finns förskräckligt många prylar.

En underbar dag då vi träffat Mina Allra Käraste Farbröder och Mina Allra Käraste Fastrar. Min Allra Käraste Farbror H var trött och han tycker att det svåraste av allt är att inte längre kunna se. Hörseln sviker och värken avtar inte det minsta … och synen avtar mer och mer. Skuggorna går i varandra mer och mer.

Igår njöt vi av alla naturupplevelser, djurungar och Lilla GullHjärtat fick bestämma mycket just denna dagen. Vi körde i den nordskånska skogen och såg inget hus på långa stunder. Vi hamnade nästan på ”Hitta_vilse_vägar” men till slut kom vi ut … vid en sjö … med vackert blommande näckrosor. Naturen är balsam för själen som jag brukar säga. Vi njöt och insöp allt vad vi orkade.

Min Yngsta har kommit in på kurser på högskolan och även fått studentlya. Planering, planering, planering …. kul, kul, kul!

Min Äldste har namnsdag idag … JACOB Grattis! *kram*

Min artikel om barn publicerades idag på ledarsidan i NST …. Hur illa får barn må? Och hur länge? I tidningen hade den fått smärre förändringar. Men jag var nöjd med den.

Jag är lite osäker på hur folk reagerar. Jag misstänker att de inte riktigt orkar ”ta tag i” ämnet. Jag misstänker att de ”blundar” lite bara för att det är så svårt att orka se … hoppas jag har fel. För lite sedan skrev en (s) om hur bra svenska barn har det och relaterade då till barn i andra länder. jag blir bara så lesen när jag läser sånt. Jag vet ju att det finns alldeles för många svenska barn som har det så fruktansvärt illa och svårt … outhärdligt svårt. Jag gillar inte när man slår sig för bröstet och ropar hurra vad vi är bra när det finns så mycket som återstår att göra! Jag gillar det inte alls! Så är det bara!

”-Känner Christoffer Robin dig? -Ja visst gör han det!.”
Nalle Puh

Den 26-27 juli 2000.


Jag blir faktiskt irriterad. Jag undrar faktiskt också över folk. Idag kunde jag inte låta bli att säga ifrån. Det värsta är att jag nog inte lyckas dölja min irritation särskilt väl. Så när jag ställer en nyfiken fråga så låter jag nog bara ilsk … kanske … ja så är det nog.

Jag blev nog lite ilsk också om jag ska vara ärlig.

Lilla GullHjärtat och jag tog en liten ”hundrunda”. När vi gick tillbaka och såg nerfarten till gården så var den smockfull med folk, mest småfolk. Två volvokombibilar hade stannat vid nerfarten!!! Det finns massor med andra platser att stanna på. Folk stannar vid vår nerfart till gården. Parkerar bilarna där och sedan kollar de på grisarna. Barnen matar grisarna med gräs. Papporna stannar vid bilarna och pratar … med varandra … inte med sina barn! Mammorna följer efter barnen.

Jag har alltså inget emot att folk stannar med sina barn för att de ska få se lite djur och så. Inte alls tvärtom. MEN VARFÖR MÅSTE DE STANNA VID VÅR NERFART JUST!? Varför visar folk inte respekt!? Det finns ju massor av annan plats att stanna på. Och vad i hela fridens dar tänker de på när de traskar ner på vår gård … som är vår trädgård … en del t o m börjar gunga på våra gungor. Hur skulle de reagera om främmande människor gick in i deras trädgårdar och gungade och satte sig att fika!? Varför tror de att det är OK!? Jag vill veta hur det kommer sig att folk visar så total brist på respekt!? Tror dom att vi lever så öde att vi älskar när en massa främmande människor invaderar våra nerfarter och trädgårdar?! Milde tid!

Den mamman som jag ställde frågan till och som fick höra att jag inte gillar när främmande människor utan vidare traskar ner på vår gård för att klappa och mata djuren … den mamman går nog hem och berättar vilken surkart jag var … och Min Lilla Dagbok vet att jag ansträngde mig hårt att hålla inne med ilskan. Jag tror inte att varken mamman eller hennes vänner har självkritik nog för att rannsaka sitt agerande … hade de haft det så … hade detta inte behövt inträffa. 

”Dagen är synnerligen orkanartad.”
Nalle Puh

Den 28 juli 2000.


”Problemen” igår tycktes stora eller svåra. Upplevelser av att folk brister i respekt för andras privata sfär. Fast jag vet att jag har rätt … kan jag ändå inte låta bli att ha samvetskval för att jag sa ifrån. Dumt! Himla dumt och orättvist mot mig själv. Men jag vill inte ha hundratals främmande människor springandes ner i vår trädgård som om den omfattade allemansrätten. T o m mina hästar är nu trötta på folket och klapparna. De som annars är så sociala. Nu bemödar de sig inte med att gå fram till stängslet där folket står.

Sådana bekymmer kan ändå te sig små beroende på vad man jämför med. Det är viktigt att man blir påmind och att man ges möjlighet att få perspektiv på vardagen.

Jag får ta del av skiftande människoöden. Det som gripit tag i mig riktigt på djupet de senaste dagarna är Tellas upplevelser. Tella är syster eller rättare var … Tella misshandlades av sin pappa under många år. Tellas lillasyster misshandlades också av pappan. Lillasystern misshandlades till döds och denna fina minnessida har Storasystern skapat. Den är så vacker. *kram Tella*

Ett besök på denna sida skakar om och hjälper till att skapa perspektiv i vardagen. Perspektiv på vad som egentligen är viktigt i den egna vardagen. Tella gör en fin insats genom att skapa förutsättningar för fler att komma till insikt om deras verkligt viktiga i sitt vardagsvarande.
*bra Tella*

Genom att göra synligt och genom att berätta så kan man förhindra att fler får lida för länge … så länge. Många som just nu är mitt uppe i ett liv av misshandel eller övergrepp … kanske de får mod att ta första steget ur … kanske … förhoppningsvis … Jag tror det hjälper fler … att fler och fler berättar … Det mesta våld som sker … sker inom familjen … där tryggheten borde vara som störst och skyddet starkast … men verkligheten för många är inte som den borde vara …

Jag ska snart ge mig ut på upplevelser … annorlunda efterlängtade upplevelser … kanske berättar jag … kanske …

*kram J* *kram L* *kram M*

”Bara vild om vintern.”
Nalle Puh

Den 29 juli 2000.


”Tella” har fått en sida nu. Den finns under Regnbågsbarn.

… det kommer mera … nån gång … njut av sol ljus och sommarregn! Det gör jag … allt vad jag kan …

Naturen är balsam för själen … så är det för mig … pröva … det gäller säkert för dig med …

*kram till alla Regnbågsbarn*

*kram J* *kram L* *kram M*

”Jag måste se mig om mera. Jag måste komma och gå..”
Nalle Puh

Den 30 juli 2000.


Dagen då vi åkte till Skottland …. *glad som tusan*

”Gusten är ett lejon med två meter svans.”
Nalle Puh

Den 31 juli 2000.


Dagen då vi anlände till Newcastle … fortsatte till Edinburgh … övernattade ett stenkast från Palatset där dom precis förberedde den stora festen … TATTOO … military … mycket kiltar … färger … säckpipemusik … underbart …. men … USCH USH USCHSCHSCHSCH … vilken luft …!!!… full av orenade bilavgaser … hur dåliga är britterna egentligen på miljö!?

Vi höll nästan på att tuppa av. Ta gasmask om ni ska besöka brittiska städer … för tusan!

Resten av Skottland var friskt och härligt … glest med illaluktande bilar alltså …

… det kommer mera …

”Jag måste se mig om mera. Jag måste komma och gå.”
Nalle Puh

© Birgitta Rudenius

Juni 2000


Perspective 6 of Air

High above the storm’s turmoil, the eagle soars.
From this height, he sees the bigger picture, and is
not caught in the emotional tempests that damage
those below. Learn to detach from the daily
dramas as needed, and to step back far enough
to gain perspective. When you can be calm
even in the eye of the storm, you stand a much
better chance of surviving it. Learn to soar on
the winds of change, not be battered by them.


Den 1 juni 2000.


Jag är *glad* …. fortfarande. Nu är det en härlig månad. Juni är skolavslutning. Juni är sommar. Juni är födelsedagar på löpande band. Juni är underbar. Så är det bara!

Min Vattuman klipper gräsmattan. Gräsåkern … ja det är massor han måste klippa varje gång … en bamsegräsmatta. Han sitter nog på gräsklipparen och tänker att snart behöver han knappt mer än en sax för att klippa gräsmattan.

Han körde förbi fönstret och såg alldeles försjunken ut i tankar. Eller var det ngt radioprogram som fängslade och utestängde världen. Man vet aldrig.

Jag hade bara tänkt förbereda den nya månaden här … just nu. Hade ju ändrat och uppdaterat nyhetssidan och passade därför på. Har minsann inte tid att sitta här nu … men det är så himla lätt … att fastna …

Mia känner sig bättre och framförallt kommer hennes energi och gnista tillbaka. Emmiz är också fylld av energi och hade fått MVG i svenska. Grattis! Fantastiskt! De har resurser … flickorna … Regnbågsbarnen … fast de inte trodde det … men vi andra visste ju … minsann …!

Jag blir himla glad av mycket … nu är det juni! *himla_glad*

TACK alla snälla! som hört av sig. Your are special!

”Hon skulle göra något riktigt bra utan att tänka på det.”
Nalle Puh

Den 2 juni 2000.


Det är ju för underligt! Hur i hela fridens dar ska man kunna förvänta sig att folk tar en på allvar …!? Jag tänker på Birger S i ett visst (mp). Han lämnar politiken och intervjuades igår. Han medgav att de inte lyckats. Men det var inte deras fel! …!!!!!!!!…. ”Det var de andras fel!” påstod han. *Birgitta tar sig för pannan* Det är ju lätt att skylla på andra. Med andra förstod jag att han menade de andra politiska partierna. Men det är ju väljarna som bestämmer! Väljarna väljer parti. Väljarna har inte valt (mp). Så är det bara! Mp är inte ett tillräckligt trovärdigt parti eller rättare …. har inte tillräckligt trovärdiga representanter. Det bekräftades verkligen i intervjun när BirgerS fick frågan om han skulle bli landshövding eller dylikt nu. Han hade svårt att dölja att han inte skulle blivit smickrad vid ett sådant anbud. Mycket svårt! Samtidigt ”får” man ju inte trakta efter sådana poster som mp-partist. Det är säkert ”otillåtet” alltså ”fult”. Han svarade att han var nog inte rätta personen för ett sådant uppdrag …. det skulle vara fel och det visste nog GPersson. Ja, ja visst håller jag med om att det finns lämpligare personer för att tjäna som regeringens förlängda arm …. men att bara ha den inställningen! Det stärker verkligen att man inte kan betrakta mp som trovärdigt! Så är det bara!

Politik …. fortsättning följer … när jag ändå är igång. VP och Gudrun … kommunister och kommunism … ja vad säger man …!? Låt dom göra upp inom sig! Kommunister är kommunister och de finns inom VP vare sig de heter VP eller VPK. Så är det bara! Kommunister är människoförtryckare! De accepterar inte vissa åsikter och vissa sätt att leva eller verka. Dessa vissa sätt har med ekonomi att göra. De vill bl a  avskaffa kapitalismen. De ser människor som företräder andra uppfattningar än de själva som fiender. Deras betraktelsesätt är aggressivt. De har fastnat i sin föråldrade otidsenliga klasskampsretorik. Alla som vill äga sitt eget är kapitalister. Jag vill verkligen äga och vårda mitt eget. Jag vill verkligen inte äga tillsammans med alla andra! Jag vill äga själv. Visst kan jag tänka mig att äga tillsammans men visst vill jag äga alldeles själv. Så är det bara. Jag vill kunna välja i mitt liv. Jag vill inte att politiker ska styra och bestämma i mitt liv!

Jag tror på att människor själva får bestämma. Jag tror på frihet. Jag tror på mångfald som kraft och resurs. Jag vill inte se på människor som fiender. Inte ens kommunister … så länge de inte vill andra människor ont … och jag är inte säker på att de inte vill kapitalister … pälsdjuruppfödare …. företagare …ont …??? Fast det är naturligtvis skillnad på vp-are och vp-are … men jag kan inte låta bli att tro att många vp-are inte vet egentligen vad vp(k) står för. Så är det faktiskt! Det gör mig rädd!

Senaste Kommunfullmäktige fick jag ytterligare två motionerbifallna. Det lönar sig att engagera sig i politiken … kan jag tycka ibland.

”Så går det när man tvättar sig.”
Nalle Puh

Den 3-4 juni 2000.


Jag har varit sjuk. Hela lovet så gott som. Jag har ätit magnecyl för att köra undan halsont och känna_sig_dålig_känslor. Nu är det bättre och jag kommer att kunna gå till jobbet i morgon. Men inte har jag gjort det jag hade tänkt att göra. Men å andra sidan så har Lilla GullHjärtat varit här.

Jag har aktualiserat och fyllt på i mitt CV. Det gäller att hålla de länkarna så uppdaterade som möjligt. Skulle det dyka upp ngt intressant kan jag ju alltid skicka min ansökan och länkarna till meritlistan. Det är praktiskt. Det har dykt upp något och jag ska söka den tjänsten men den är på halvtid så … Annars planerar jag för packning, sortering och studier nästa termin förutom min nuvarande tjänst förstås.

Vi ska också skicka in bygglovsansökan nu sedan får vi se hur lång tid det tar innan allt är klart för att sätta spaden i marken. Nu är det iaf ingen panik eftersom vi vet var vi ska bo den närmaste tiden. Vad som ska byggas vet jag också. Det ska bli en skånelänga i vinkel och ett litet stall för islandshästar.

Sista skolveckan med barnen … milde tid vad det går snabbt …

”N.V. (Nasses Vän).”
Nalle Puh

Den 5-6 juni 2000.


Vissa människor är trista! Så är det bara. Särskilt trist är det när just trista människor gör besök i min dagbok. Det kan de låta bli! Retar de sig dessutom på mina åsikter så är det ju underligt överhuvudtaget att de hälsar på. Skriv egen dagbok i stället för att smyga in i min och sedan hugga i ryggen!

Här i min dagbok skriver jag precis vad jag vill! Jag sätter mina gränser och ingen annans. Särskilt inte trista människors. Råkar det komma någon hit som inte har hyfs och vett så är den människan inte värd att få besöka min dagbok. Så är det bara!

Är det sedan någon från v-flygeln som inte tål att jag framför mina tankar i min egen dagbok så bekräftar det endast vad jag skriver om vänstern=allt till vän(s)ter om mitten. De vill styra över människor … tom över vad andra människor skriver i sina egna dagböcker! Milde tid! Ja, ja, ja … vill du bli styrd och inte styra själv så håll dig till vänstern. Jag är faktiskt så generös så jag kan kosta på mig att skriva reklam för vänstern *ler* Här smygs det minsann inte!

”Reklam” för moderat idéologi gör jag precis hur mycket och hur lite jag själv vill …  som med allt annat. Här smygs inte i min egen dagbok! Fånig kommentar! Fåniga kommentarer! Försök till begränsande av människors rörelsefrihet! Här skriver jag vad jag tycker och ofta vad jag tänker. Så är det här och så ska det vara!

Jag kan ta bort inlägg i gästboken … om jag vill … men jag väljer att lyfta fram IPnr. Dessutom är jag frihetsälskande men det kräver ansvar och jag vet att det finns människor som inte klarar den biten så bra och jag vet att det finns människor som lätt brister i respekt. Framförallt visar de upp ”sitt eget jag”. Ibland ganska avslöjande. Fast de försöker dölja sig bakom anonymitet. Det går dock aldrig i längden!

Jag beklagar att detta dagboksblad blev så trist. Det visar också på en egentligen mycket allvarlig fråga som rör oss olika människor. Vi går var och en omkring med en föreställning om hur världen är. Vi kan ha helt olika bilder. Det vi har lärt, sett, tolkat och upplevt formar vår bild. Vissa har lärt och upplevt mindre och andra mer. Visst finns det trångsynta människor och visst finns det vidsynta. Det finns öppensinnade även bland de som inte lärt och upplevt särskilt mycket. Det är en förmåga som sitter mer på djupet i personligheten. Sedan går vi också omkring med vår egen bild om hur vi tror att världen skulle bli bättre. Jag har min bild och du och alla andra får ha sin.

”HÄTILA RAGULPR PÅ FÅTSKLIABEN.”
Nalle Puh

Den 7 juni 2000.


Solidaritet … vänstern tror att de har monopol på detta begrepp! Solidaritet i deras mun är bara munväder utan handling bakom. Med vänster menar jag allt till vänster … kommunister och socialister. Idag formligen forsar bokstäverna ner efter tankar jag får av besöket i gästboken … Nu blir det höger- och vänsterReklam …

För att tydliggöra går jag till en ”nära” företeelse. Jag har under många år följt fackets och vänsterns ”solidaritetsivrande”. Hur i hela fridens dar kan löneklyftorna då fortfarande vara så stora mellan olika yrken och framförallt mellan manliga och kvinnliga yrken …. just inom LO-facken. Det har jag upplevt som falskt snack …. fruktansvärt falskt. Där finns minsann ingen solidaritet … där frodas könsdiskriminering och olika yrkens status! Så som jag ser det och så som min bild skapats genom år av betraktelse … långt före jag engagerade mig politiskt. Det skulle behövas en ordentlig kvast att sopa rent med innan man kan förväntas bli uppfattad som trovärdig i solidaritetsfrågan! Förresten … på vilka arbetsplatser och hos vilka yrkestagare sitter det porrbilder på väggarna? Vilken människosyn har man där? Var finns ”solidariteten”? Vilken värdegrund låts styra där och hur solidariserar man sig med den?

Rannsaka synen på solidaritet! Rannsaka utövandet av solidaritet! Det tåls att göra och borde göras ofta och mycket. Så är det bara!

Den goda solidariteten och den onda. Båda finns. En gängmedlem solidariserar sig med sitt gäng i förtrycket av sitt offer. Han är solidarisk med gänget. Minsann är begreppet värt mer reflekterande än vad som sker i demonstrationståg och vänsterretorik. Vi vill se solidaritet som en god kraft och faktiskt finns det många som ännu inte fattat att det också kan vara en ond sådan. Det gäller att tänka lite längre eller lite djupare än vad ytflytet gör. Själv skulle jag aldrig använda ordet i samband med förtryck. Vänstern solidariserar sig ju med Cuba … Cuba, vars ledning förtrycker sitt folk … hindrar sitt folk …. som låtit sitt folk lida och gå miste om utbildning väldigt länge …

Jag tar avstånd från allt förtryck och allt hindrande av människor vare sig det kommer från vänster eller höger! Jag anser att människorna själva ska få bestämma så mycket som möjligt och politiker så lite som möjligt.

I sammanhang som detta brukar vänstern dra till med ”de rika” … precis som om Sverige vore fullt med rika personer! Sverige skulle behöva fler rika! De är alldeles för få. Fler och fler lämnar ju också Sverige … och tar företag med sig. Och hur ser det ut inom offentlighetens vänsteradministration? Hur ser lönerna ut där? Hur tilldelar man varandra uppdrag? Jag är ganska säker på att högerarbetsgivare har mycket lättare för att anställa vänsterinriktade än vad vänsterarbetsgivare har för att anställa högerinriktade. Aggressiviteten från vänsterhåll mot högerinriktade är fortfarande påtagligt odemokratiskt sinnad. Den har jag dessutom själv upplevt från en dag till en annan … bara för att jag gick med i moderaterna. Moderat idéologi har en mycket sundare insikt både till solidaritet och demokrati än vad vänstern förmår ge uttryck för i sitt munväder och i sin handling.

Min erfarenhet är att vänstern har svårt att hålla isär sak och person. Högern har mycket lättare för åsiktsskillnader och förmår se en oliktänkande som en medmänniska och inte en fiende. Jag har många års erfarenhet och betraktande bakom mig när jag för några år sedan tog steget in i mitt partival.

Moderaterna är det parti som är mest rätt och minst fel … Så är det bara! Samtliga vän(s)terpartier är mest fel och minst rätt. Så är det bara! Så tycker jag och det får jag … du får tycka precis som du vill … också! Blir du besviken så är det ditt problem … behåll det då! Här saknar det intresse men ger politiken extra utrymme!

Ett slutligt råd till alla betraktare … studera noga och med mycket kritiska ögon innan du tar ställning … i samma ögonblick som du tar ställning börjar ditt ansvarstagande … både för dig själv och samhällsutvecklingen. Stå sedan för det du tycker … det gör jag!

”Jag frågar ingen alls, sa I-or. Jag bara talar om, hur det är.”
Nalle Puh

Den 8 juni 2000.


Demokrati … det är att ha valmöjligheter … det är att ha sådana valmöjligheter att man kan välja det som man anser är bäst … Vilka partier rymmer då den verkliga demokratin!? Jo, naturligtvis de partier som ger människorna de verkliga valmöjligheterna. Partier som vill styra över människornas liv och politiker som tror de vet bättre än medborgarna själva … är de minst demokratiska … fast de kanske skriker mest krampaktigt om just demokrati …

~ VÄNSTER ~ varning ~ reklam ~ HÖGER ~

Det stora valet … det viktiga valet … är att välja mellan vänster och höger.

Vänsterval leder till mer och mer administration … mer och mer myndighetsutövande … större och större offentlig sektor … mer och mer politikermakt … mindre och mindre företagande som genererar nya resurser … mer och mer skatter för att finansiera allt detta … mindre och mindre för människorna själva att bestämma … Så är det bara!

Vänstern har en mycket skicklig ledare … kanske skickligast av de alla just nu …. Tänk GudrunS kunde vända journalistens fråga: ”Vill du öka skatterna?” till svaret: ”Vi har inte diskuterat höjningar … men vi har resonerat om sänkningar och funnit att det inte vore så lämpligt i rådande budgetläge.” Detta säger mycket om vänsterledarens skicklighet men också en del om journalistens professionella brister.

Högerval leder till möjligheter för människorna att själva få bestämma mer och mer … det gör att vi vanliga människor också har råd att bo i attraktiva områden mer och mer … att vi vanliga kan välja skola till barnen … att vi vågar satsa på eget företagande mer och mer … att vi kan jobba oss till ett överskott … att vi slipper drömma om lottovinst … att vi får ta ansvar över våra egna liv och vår egen vardag mer och mer …

Högern har mycket skickliga medborgare … medborgare som förmår och vill ta ansvar … frihet kräver ansvar … högern ser medborgaren som resurs och genom att värdegrund och människosyn ges en framträdande roll så är det självklart att resurssvaga medborgare omfattas i ansvarstagandet … fullständigt självklart!

Vänstern pratar mycket om arbetsskador, sjukförsäkringar och problem … man nästan kan se svenska folket sacka ihop undan för undan med avundsjukan och Jante i sällskap …

Högern pratar hellre om hälsogarantier, kreativitet och produktion … det leder till ökad livsglädje och spännande mångfald … det ger även utrymme att glädjas åt varandras framgångar …Det jobbar jag för!

är det bara!

”Först Eftertanke och sedan Hårt Arbete.”
Nalle Puh

Den 9-10 juni 2000.


Nu har det blivit mycket politik några dagar. Anledningen är besöket av den anonyme ”besviken” i mina tre gästböcker. Typiskt påhopp från vänsterhåll.

Människor har olika sätt att se på världen och ibland skiljer även grundvärderingarna. Vissa begrepp används som skällsord och andra begrepp kan få en slags upphöjd ställning. Detta visar bara på användarens grad av snävhet/vidsynthet i betraktelsesätt. Egoism t ex används från visst håll som ett skällsord. Egoism kan vara en positiv kraft. Egoism kan generara resurser som kan komma många andra till godo. I miljöer där man slår ner på denna kraft där råder i stället Jante ty … ”man ska ju inte tro att man är nåt” …

Jag älskar frihet, jag kan ta ansvar och jag behöver kunna andas. Jag tror att människor mår bättre och utvecklas mer i en frihetlig miljö. Jag tror inte på kollektivism och inskränkningar i frihet för människor. Jag kan inte förstå att människor röstar på vänstern. Jag kan bara inte förstå det! Jag tycker klasskampsretoriken är urtrist och verkligen otidsenlig. Makt, klasskamp, strid, fientlighet … usch och fy! Det är väl negativism om något så som vänstern uttrycker. Fy så trist! Fy så hemskt att underblåsa folks sjuka behov av att bekämpa medmänniskor. Avundsjukheten och andra destruktiva krafter. Fy!

Mina föräldrar var lågutbildade … 6-årig folkskola … varför skulle det lägga lock för mig! Eller för andra med lågutbildade föräldrar. Nej minsann! Låter man lock läggas på så gror avundsjukan och sedan förtär den sinnet. Så är det bara! Det är bättre att använda all sin energi till det som gör gott och ger de goda resultaten. Så tycker jag! Därför vänder jag mig så starkt mot vänsteridéologi och vänsterpolitik. Jag tror helt enkelt inte att den är bra för människorna. Ju mer vänster ett samhälle är desto mer hämmade människor … utom för ett fåtal i maktkorridorerna.

Politik ska utformas så att den ger människorna så stora möjligheter som möjligt att utvecklas. Politik är att skapa förutsättningar inte inskränkningar. Ett typiskt exempel är bensinskatten. Den inskränker rörelsefriheten och hindrar fler och fler från att köra bil. Har man god ekonomi kan man fortsätta köra bil, bo i attraktiva miljöer, inreda sitt hem som man vill mm. Alla andra människor hindras av skattepolitiken. Vän(s)terpolitik och dess skattepolitik kringskär möjligheter för ”vanliga” människor som de säger sig värna. Ha! Falskt!

är det bara!

”… drömde om allt märkvärdigt de hade sett och upplevat.”
Nalle Puh

Den 11 juni 2000.


I det förra dagboksbladet hade jag tänkt avsluta de politiska inläggen för denna gången. Men även det bladet fylldes lätt i samma anda. Nu är det slut däremot!

Igår grillade vi ute. Det var mysigt och gott. Säkert gjorde många andra också detsamma. Det gäller att passa på. Man vet ju inte hur det blir med sommar och regn. Jag är också grillad. Knallröd. Satt i solstolen och skrev insändarsvar till en tidning. Tiden sprang iväg och jag hann bli stekt. Smörjde med helosan för säkerhets skull.

Idag är det lite obestämt mulet. Det passar nog bra med en riktigt lång promenad.

… asch nu orkar jag inte mer … jag tar den där promenaden …. !

Vi gick ganska långt. Billie hängde med tungan och släpade benen efter sig. Mina båda flickor tog en kortare väg hem för att fixa fika.

Nu har jag suttit här och gjort det som jag inte alls skulle göra egentligen …. så det kan bli … och det blev en sida … en enkätsida. Mina nästa vetenskapliga arbeten ska handla om just det som behandlas på enkätsidan och/eller hur man tidigt ser signaler på specifika matematiksvårigheter hos barn. Nu ska jag publicera sidorna och hoppas att det fungerar … det vet man aldrig … *hoppas*

”Så mycket jag vill bli och så mycket som är skoj.”
Nalle Puh

Den 12-13 juni 2000.


Dagen före

… då Min Vattuman har namnsdag …

… och då jag brukar glömma att även Min Äldste har namnsdag …

Dagen före dagen då jag ska komma ihåg namnsdagsbarn! Så är det bara!

Lilla GullHjärtat hade ringt på telefonsvararen. Åh så duktig hon hade varit … hörde vi hennes inspelade röst säga … ”mamma tyckte också att jag varit så duktig” … Lilla GullHjärtat hade simmat under vattnet och det är minsann duktigt så det förslår.

Det är så duktigt så Mormorn gjorde en speciell sida med en speciell bakgrundsbild. Bilden rymmer många och djupa tankar. En dag ska jag be Lilla GullHjärtat skriva ner alla tankarna om varför Solen tycker att Månen är dum och varför Månen tycker att Solen är dum … en dag ska jag det … kanske blir det snart … man vet aldrig.

Min Yngsta fick sitt slutbetyg idag. Jag har skickat in till högskolan. Föremålet i fråga jobbar och kunde inte. Det mesta i betyget var bra … särskilt med atnke på … några betyg var inte bra … och där misstänker jag att det säger mer om läraren än om Min Yngstas kunskaper. Så det så!

Då är det bara att vänta på besked om intagning … både för mig och Min Yngsta.

Varning! Kommer det stora bilar typ amerikanska ”vans” med två personer där den ena envist vill sälja ”Super Clean” och envist vill gå in i huset för att demonstrera …. ja … då blir man MYCKET misstänksam … folk är fräcka och folk kan stjäla … snabbt … sommarstugeägarna en bit bort blev av med allt … möbler, bestick … fast det var nog på natten … i ett obevakat ögonblick. Det är för ….!!!…

Såna BORDE polisen kunna ringa in för att snabbt bura in … polisen borde snabbt kunna … faktiskt! Såna … och såna som rånar gamla! Överhuvudtaget borde folk åka dit när dom rånar, skadar och förstör för andra. De borde åka dit ordentligt, med skam …. ibland kan jag tycka att gamla tiders skampålar nog var ganska effektiva. Några butiksägare har tidigare djärvt placerat foton på butikssnattarna vid ingången. Varför är det inte tillåtet!?

Fast har man vuxit upp under tillräckligt knepiga förhållanden och blivit tillräckligt ofta och mycket sviken … samtidigt som man själv saknar insikt … så skiter man nog i att bli satt i denna situation och gör än värre saker och hamnar i än värre problem … för problem orsakar det naturligtvis … på ett eller annat sätt. Så är det bara! Det kan göras bokslut på allt … livet till exempel.

”I-or, som är en av mina vänner, har tappat sin svans.”
Nalle Puh

Den 14 juni 2000.


Dagen då ….

… jag fyller år … en himla massa bra år …

”Skulle jag fira en riktig födelsedag?”
Nalle Puh

Den 15 juni 2000.


Dagen då ….

… vi har en himla lyckad VISIONSDAG …

… mitt SOMMARLOV börjar …

… vi åt JORDGUBBAR igen …

… det haglade utanför precis när jag skulle gå hem från skolan …

… nästa dag snart ska börja …

Så är det bara!

”I halvdagern såg tallarna så frusna och ensamma ut.”
Nalle Puh

Den 16 juni 2000.


Dagen då ….

… jag känner mig lite omtumlad …

… och …

… saknar lust att göra nyttigt …

… eller rättare …

… då jag bara vill slappa …

… och …

… veta att jag faktiskt inte behöver …

… fast jag egentligen behöver …

… men inte gör det ändå …

Så är det bara!

Dessutom så undrar jag hur Mia har det på nya stället … ja hon har flyttat … förflyttats … men Mia är stark och hon håller modet uppe så mycket hon orkar … kanske hinner jag uppdatera i morgon …? *kram*

”Vad ska han ta sig till nu?”
Nalle Puh

Den 17-18 juni 2000.


Planeringsdag och städdag först … sedan födelsedagsfest och festfirande överhuvudtaget … studentskan firades ju också … och jag lite … och Min Äldste mest. Laxen kom direkt från rökeriet till bordet … mums … fantastiskt god … otroligt fantastiskt god. Riktig vaniljgräddglass med jordgubbar i överflöd till efterrätt … mums!

Kaffe och jordgubbstårta.

Sedan åkte vi till Huset. Ville ju visa Mamma och Syster var vi ska bo ett tag framöver men först om några månader.

Sedan åkte Min Vattuman och jag en egen runda innan vi åkte hem för att få kvällen för oss själva … igen.

Nu är det uppdaterat igen på Regnbågssidan!

”Hjärtliga gratulationer och lyckönskningar från Puh.”
Nalle Puh

Den 19 juni 2000.


Idag har jag varit hemma och sorterat. Nu är jag igång. Sorterar och slänger. Nästa vecka kanske vi kan börja flytta ut för ”garageförsäljning”. Det ska bli skönt och det ska bli roligt.

Annars har jag egentligen bara latat mig. Det är ju semester! Ju!

Härligt!

Jag tänker på Mia också … undrar hur hon har det? Undrar såååå!

”Vart ska jag gå? Kan det spela någon roll? Måste man gå åt nåt särdeles håll?”
Nalle Puh

Den 20 juni 2000.


Mia ringde. Min Vattuman tog samtalet. -Det är en ung flicka som vill prata med dig, sa han. Det snurrade i huvudet medan jag tog luren. -Hej, det är Mia … stör jag dig … vad gör ni … ringer jag mitt i maten …. ungeför tror jag det lät först. Jag försäkrade Mia att hon inte störde och att jag blev glad för att hon ringde. Igår kväll hade jag känt oro för henne så det lättade ju verkligen att höra hennes röst. Det var andra gången jag hörde hennes röst. Hela Mia finns i rösten.

Det är annorlunda att prata med varandra än det är att skriva. Detta var andra gången vi pratar. Första gången var när hon hade blivit misshandlad av sin pappa, satt ensam i en lägenhet, tänkte strunta i sin behandling, tänkte …. huh, hemska tanke. Hon lovade mig dock att gå tillbaka till familjen, försöka undvika att de såg och krypa ner i sin säng och … stackars Lilla Mia. Hon klarade det då. Hon kommer att klara allt!

Nu är det nya svårigheter. Jag blir så ledsen när man inte tänker igenom ordentligt för att försäkra sig om att det är för barnets absolut bästa … det man beslutar. Jag är mycket kritisk till Mias kommuns socialtjänst. Mycket kritisk! De borde se till att få fortbildning i vad som är barns bästa. De är inte bra på att ta beslut om barn! Så är det bara!

Mia är placerad på ett hem, troligen något slags HVB-hem. Hem för vård och boende. Mia berättade att de andra där var unga människor med kriminalitet, drogproblem, utagerande beteende mm … Min … Vår … Lilla Mia passade inte in där. Hon kände att hon inte passade in. De andra krävde mycket uppmärksamhet genom sitt beteende … så Lilla Mia … blev även här en som inte syntes … märktes … bland de andra. Hon kände att de hade inte tid för henne. Det gjorde ont i mig när jag hörde henne. Fast jag inte ”känner” Mia … så hörde jag på hennes röst att hon inte trivdes … att det inte var bra. Mia tänkte att hon kunde ändra på sig så hon passade in … NEJ! … jag vill inte att Mia ändrar på sig! Mia är så fin som hon är. Mia ska bara ges chansen att utveckla att det fina som ryms inom henne. Inte passa in i något avartsbeteende. NEJ!

Det bästa för Mia vore att komma till ett kvalificerat familjehem som rymmer en massa kärlek och omsorg. Mia ska INTE ”behandlas” på ett hem för ”missanpassade” barn. Så är det bara! Kan inte deras socialtjänst fatta det! Hur tror dom att det känns för Mia att placeras hos en familj som egentligen inte vill ha henne!? Det var en besvikelse för Mia att den familjen inte hade ringt till henne. De andra på hemmet hade fått samtal. De andra på hemmet hade någon att ringa till. De började fråga Mia varför ingen ringde till henne. Varför hon inte ringde till någon. Då tänkte hon att hon kunde kanske ringa till mig. -Mia Lilla, jag är så glad att du ringde! Nu väntar jag bara att du ringer nästa gång. Allra mest önskar jag att du skriver din adress och telefonnummer så jag kan både ringa och skriva. Snälla Lilla Mia!

Min Vattuman undrade varför jag inte frågat om du ville komma till midsommar … och det skulle jag ju sagt … men du vet nog att du kan om du vill. Lilla Mia, låt inte din öppenhet mot mig hindra dig. (Mia tycker det känns så svårt att jag vet så mycket om henne.)Om mina barn har upplevt eller gjort något de skulle önska ogjort … så älskar jag ju inte dem mindre för det. Samma är det med dig. Den bild jag har av dig är den jag läser mellan raderna. Det är en mycket positiv bild. Ingen kan ta den ifrån mig. Inte ens du!

Jag väntar på nästa samtal från Mia  …

”Lova att du inte glömmer bort mig. Aldrig. Inte ens när jag blir hundra år.”
Nalle Puh

Den 21 juni 2000.


Vilken mysig dag vi haft idag. Min Yngsta och jag i H-borg. Jag gick även in på ”Drop in” och blev äntligen fin i håret. Det var en nybliven hårfrisörska men som hade jobbat som hårfrisörska ett tag. Hon var ung och det ”syntes” att hon kunde klippa. Just klippkonsten är viktig på ett hår som mitt. Hopplöst hår egentligen. Tunna hårstrån i massor men jätteraka som om det hängde tyngder i vart och ett. Hon klippte bra! Jag blev jättenöjd. Min Yngsta utropade …-Vad söt du blev mamma! … milde tid vad man smälter då … jag i alla fall!

Lyckad dag!

Två påsar med hem. Äntligen hittade jag ett par skor. Reebok blev det även denna gång. Tyvärr inga på rean men jag var glad att jag överhuvudtaget hittade ett par. Vita dessutom.

Den andra påsen innehöll shorts. Min Yngsta bestämde färgen. Därför blev det ljusbeige. Annars hade det blivit marinblå. Så är det bara!

Jag var nöjd och Min Yngsta var nöjd. -Vilken mysig dag vi haft mamma, sa hon! Då smälte jag igen.

När jag kom hem var det således bara en liten pöl av mig. 

”Pölen” och Vattumannen åkte till Mellan och Lilla GullHjärtat för att lämna avancerad statistiklitteratur. Ville hjälpa Mellan i hennes arbete för att det ska bli klart. Lilla GullHjärtat hade skrivit en bok … eg flera … men en speciell om ”Lilla Gullefjun” som GullHjärtat vet är Mormorns älsklingssång från barnaåren. Tänk Lilla Gullefjun som ville gå på promenad … äventyr … utanför … uppleva världen. Klart jag gillade den sången! Så är det bara!

”Och kaninerna säger: -Vilken underbar morgon!”
Nalle Puh

Den 22 juni 2000.


Vilken mysig dag vi haft idag. Min Vattuman och jag. Vi åkte genast efter frukosten. Skulle vi åka söderut eller norrut? Det blev söderut. Närmaste staden.

Idag har vi provat bilar. Kul! Vi är inte redo för vår Cadillac Cabriolet än men kanske ska vi så småningom byta bil. Men vad ska vi då ha? Det är frågan som vi börjat utreda. Nu har vi tre bilar men vi behöver ju bara två. En av bilarna har Vår Mellan använt. Det blir liksom lite lättare för henne då. Men, men, men!

Först provade vi två Mercedes. En ny och en begagnad. Det var intressant och för vår del ovanligt. Likaså att köra Volvo som blev nästa. Vi har inte tidigare varit intresserade av Volvo. Trista att köra och trista modeller. Så har vi tyckt! De senare modellerna har artat sig till att vi iaf vill provköra. Det blev en S80 och ny. Trevlig. Jag tycker att den påminner lite om Jaguaren till utseende. Det visade sig att det var samma ägare (Volvo och Jaguar)! Sedan åkte vi till BMV. Jag ska inte skriva här vad jag kallat den bilen. Det passar sig inte. På BMV verkade de inte vara angelägna att sälja bilar! Så någon sådan lär det definitivt INTE bli. Då får nog försäljarna vara både trevligare och smartare. Försäljarna på Opel var allra trevligast … och roligast. Men så har vi ju köpt två bilar där tidigare … fast då av en annan försäljare som vi inte kom ihåg.

På Opel testade vi Fronteran som vi funderat på tidigare. Det kom vi fram till nu att en Frontera skulle vi INTE ha. Vi ska testa den nya Saaben på måndag. Saab är rolig att köra.

Vi ska ha en bra, bekväm, tyst bil som lämpar sig för långfärder. Vi gillar att köra omkring Min Vattuman och jag. Vi kommer troligen att köra ner i Europa lite då och då när vi inte längre är uppbundna av djur och lantbruk. Det ser vi fram emot. Då ska vi ha en bra och bekväm bil med AC! Så är det bara!

Måste vi åka till en storstad för att kolla amerikanare? Det verkar så.

Grattis Bodil!

”Idag hör man havet … stå stilla ett slag!”
Nalle Puh

Den 23-26 juni 2000.


Sommar och sol …

Sommar och regn … regn …

Nu längtar jag efter solen.

”kanske det är någon av Puhs släktingar.”
Nalle Puh

Den 27 juni 2000.


Mia ringde … det kommer mer om detta … snart …

”Ungefär så stor som Nasse … Min älsklingsstorlek.”
Nalle Puh

Den 28 juni 2000.


Mia ringde igår. Det är inte riktigt bra. Jag vet det! Och det bekymrar mig. Jag funderar på vad jag ska göra. Mia får inte det stöd som hon borde få. Det verkar som folk runt omkring inte riktigt inser. Mia hjälper säkert inte till särdeles eftersom hon är så hänsynsfull och inte vill ställa till besvär mm. Inte kan det vara så lätt heller att uttrycka sina behov heller i Mias situation. Det är ju därför proffs behövs! Proffs som förstår barn och barns behov. Proffs som kan sätta sig in i barnets situation. Proffs som verkligen kan vara det stöd som barnet är i behov av. Finns det sådana proffs? Hur långt ifrån Mia finns de? Kan inget sådant proffs komma i Mias väg?

Sedan igår har jag tänkt tanken mer och mer att bara åka dit … jag tror jag skulle kunna finna Mia … När jag hittat henne skulle jag säga -Hej Mia! Här är jag! Och sedan skulle jag bara krama om Mia. Säkert skulle en störtflod av tårar flöda. Sedan skulle vi nog bli väldigt generade båda två. Vi känner ju varandra så väl och ändå är vi så främmande för varandra. Det är väl otroligt som det kan bli! Min bild av Mia är mycket ljus. Den kan ju inte vara annat! Är det någon som har en annan bild av Mia? Nej jag trodde väl det! Mia själv är så orolig … vill inte lämna ut sin adress … tycker att jag vet för mycket om henne … men då tänker Mia på ”de där mörka händelserna hon upplevt” men det är ju inte alls de som skapar ”bilden av Mia”. Nej! Bilden av Mia skapar Mia själv genom sitt sätt att vara, sitt sätt att uttrycka sig, sitt sätt att beskriva sina känslor … mycket av Mia finns ju också mellan raderna. Så är det bara!

Hoppas hon ringer snart igen!

Idag hade jag tänkt skriva om hur himla viktigt det är att barn och ungdomar får växa upp och känna att de är inte bara accepterade av sina jämnåriga utan även uppskattade, beundrade, omtyckta … hur himla viktigt det är för den personliga självkänslan … identiteten … självbilden … för hela jaget … När de förmenas detta av sina jämnåriga … år ut och år in … katastrof … helvetiskt … obeskrivbart lidande … huh …

”Ungefär så stor som Nasse … Min älsklingsstorlek.”
Nalle Puh

Den 29 juni 2000.


Milde tid vilket arbete det är att hålla igång alla webbsidorna. Jag undrar hur många jag har egentligen. 100-tals! Nu har jag uppdaterat mina webringar med deras administration och sedan ska jag gå igenom dem och kolla hur html-koderna ser ut. Besökare tycker ju inte det är så kul att hamna på samlingssidor för webringar om de t ex söker information om mobbning eller barn eller dyslexi eller … Så är det bara! Även om jag skriver på ringsidorna att jag inte vill att tabellerna hamnar på ”samlingssidor” så är det ändå många som placerar dem fel. Jag har varit för generös hittills. Det är även krångligt när ramar försvårar. Vill man nyttja ramarna måste man ju lägga tabellen på ”framsidan”. Det är viktigt att tänka igenom hur man vill ha det på sin site och det är viktigt att se till så man har länkar till huvudsidorna.

Jag har själv gjort om flera av mina webplatser. Ändrar jag adresserna och det är sidor som finns registrerade på bra platser jag då måste jag göra en refresh-sida. Idag har jag tagit bort ett par refreshsidor. Hoppas det fungerar nu efter en övergångsperiod.

Knepigast är att plocka bort gammalt från servern. Då måste jag kolla i katalogerna på båda ställena samtidigt. Tänk om borttagna sidor även togs bort från servern när jag publicerar ändringarna! Tänk om!

Inte knepigt egentligen utan bara tidsödande.

Idag har jag skapat min profil i en jobbank. Jag skulle vilja ha ngt annorlunda och spännande … med en hög lön. Ja-a, så är det faktiskt. Lärarlöner är oanständigt låga. Inte konstigt att folk inte söker till lärarutbildningarna. Långt sommarlov och många lov … tycker många. Undrar om de vet att vi som lärare  jobbar 45 tim i veckan p gr av just loven!? Enligt avtalet faktiskt! Nu vill man ”lura” kommunanställda till läraryrket. De får utbildning samtidigt som de får behålla sin lön! Vad säger de arma lärarstuderandena som tvingas ta studielån … medan deras studiekompisar får lön!? Fy fabian vilken orättvisa! Det kommer att bli ont om lärare. Det är redan akut på vissa ställen.

Mina förslag: Ge lärarna en ordentlig lön! Ge lärarna legitimation för att garantera kvalitén på undervisningen för barnens skull! Anställ assistenter både för elever och lärare så ökar vuxentätheten medan läraren har det pedagogiska ansvaret men får hjälp med genomförandet.

Himla bra förslag! Då skulle arbetet kunna skötas lite mer proffsigt i skolorna och barnen utvecklas under mer gynnsamma förhållanden. Knyck gärna mitt förslag! För jag tänker … det gagnar saken … jag klarar mig väl även om jag inte får äran … så tänker jag ofta … *ler* … har ju så många bra förslag …*ler igen* … hinner inte själv utveckla alla … *suck* … vill ju så mycket … och så vill jag ha det! Så är det bara!

”Beredd för Vadsomhelst.”
Nalle Puh

Den 30 juni 2000.


Idag har varit en mysig slappedag. Först fick vi besök till frukosten … sen frukost som vanligt … Vi satt länge och pratade om allt möjligt. Trevligt … roligt …

Sedan skötte jag Internetarbete här medan jag väntade att Min Vattuman skulle komma tillbaka.

Sedan åkte vi söderut för att kolla bilar och provköra. Min Vattuman fick in mig i en Nissan!
-En Nissan vill jag inte ha, sa jag tvärsäkert!
-Varför inte? svarade Min Vattuman utmanande.
-Jag bara vill inte! sa jag medan jag tänkte efter ….
-Jag är nog alldeles för märkesfixerad, sa jag slutligen och alldeles ärligt.
-Ja, det är du nog, konstaterade Min Vattuman.

Sedan hör det till att vi i bilen precis innan varit såååå himla förnuftiga! Vi hade kommit fram till att inte ville vi lägga en massa pengar på bensin på bekostnad på mysiga hotell i framtiden när vi tänker oss äventyrliga bilresor ner i Europa. Prioriteringar. Allt handlar om de egna valen och prioroteringar. Då … i stunden av förnuft ,,, bestämde vi att vi skulle köpa ytterligare en Astra fast Sedan(modellen) och med AC. Vi är ju nöjda med min Astra Combi. Billig och bra. Mycket bil förpengarna. Precis som när man väljer en Schnauzer. Mycket hund för pengarna.

Sedan finns det en MB som jag också tror är en hel del bil för pengarna. Den finns … jag hittade den … men vi provkörde den aldrig. Hade gått lite, fullutrustad, några år på nacken … kanske. Nästa vecka ska den få en tur med oss.

Min Vattuman tycker det är helkul att prova bilar. Idag provade vi tre stycken Chryslers. Dels den nya roliga modellen. Dels den stora modellen. Min favoritbil har en V8 under huven. Så är det bara! Fast det blir nog ingen V8 …. än… *suck*
-Detta är verkligen en riktig bil, sa Min Vattuman efter turen med den stora Chryslern.
-Nå, vilken av alla bilarna kändes bäst undrade jag återigen … fast jag visste ju svaret … även denna gången …
-Saaben!

Det enda som kan konkurrera med Saaben är en Cadillac, kanske Seville, men iaf V8 … så tycks det … även om det iofs är olika körupplevelser. Åh, vad jag är glad för att jag hade en pappa som visade mig på vad bilar kan vara … han gillade riktiga bilar … tidigt. Jag är mer eller mindre född i en V8. Dessutom hade min pappa en HD. Bara det!

Helt plötsligt slog de över … Katherine Hepburn … en film på Danmark … WOW! … Min Favoritskådespelerska! Outstanding! *suck* AJLAVJO!

”-Tiger är bra i själva verket, sa Nasse lättjefullt.
-Det är alla i själva verket, sa Puh.”

Nalle Puh

© Birgitta Rudenius

Maj 2000


Perspective 6 of Air

High above the storm’s turmoil, the eagle soars.
From this height, he sees the bigger picture, and is
not caught in the emotional tempests that damage
those below. Learn to detach from the daily
dramas as needed, and to step back far enough
to gain perspective. When you can be calm
even in the eye of the storm, you stand a much
better chance of surviving it. Learn to soar on
the winds of change, not be battered by them.


Den 1 maj 2000.


En underbar dag! Igen!

Skönt att slippa demonstrera! Skönt att slippa gå med röda fanor! Stackars dom som gör … får göra … måste göra! Stackars! Men så blir det ju färre och färre också.

Denna dagen gick också åt till uppsatsen. Så är det bara!

”Om du vill göra en sång lite mer gnolig kan du lägga till några tiddelipom.”
Nalle Puh

Den 2 maj 2000.


Skoldag igen och en massa aktiviteter för skolbarnen. Jag börjar sammanställa tester och letar efter bra sätt att åskådliggöra vad testerna ger av information. Får vi veta det vi vill veta? Hur är testerna att arbeta med? Anser vi på vår skola att dessa tester är ett bra redskap i vårt arbete? Många frågor att ställa sig. Viktigast är att göra klart vad man vill veta och sedan se till att finna de tester som ger den informationen. Så är det bara!

Vi vill få ett instrument för att följa läs- och skrivutvecklingen på bästa sätt. I syfte att tidigt identifiera de som kan behöva lite extra stöd i sin skolsituation.

Jag vill dessutom finna ett bra motsvarande instrument för matteutvecklingen.

Roligt att träffa alla igen. Roligt att träffa I igen. I som jag inte sett på tre veckor!

”Hemligheten med att vinna i Puhpinnar är att kasta ner pinnen med den rätta knycken.”
Nalle Puh

Den 3 maj 2000.


Jag tänker på massor med olika saker emellanåt. Och ibland är det tomt just med de sakerna eller de tankarna. De tankarna som var så himla bra. Bortblåsta i en viss stund när man skulle vilja ta fram dom och titta på dom lite mera.

Idag har jag varit igång hela tiden. I morgon ska I och jag iväg. Det ska bli jätteroligt. Vi kommer att ha mysigt. Sedan ska det bli himla intressant också. Föreläsning på andra sidan Skåne. Bara att ge sig iväg. 

Åh vad jag är glad för Min Kära Vän BirgittaE! Grattis Birgitta! Jag är så glad för att ditt viktiga projekt får den uppmärksamhet det förtjänar. EU-projekt … Irland …. behöver du inte en assistent? Jag känner mig lite ”anhörig” eftersom jag fått vara med från början och t o m fick äran att ta del av och ge synpunkter på den fina projektplanen. Du är värd all uppmärksamheten Birgitta! *kram*

I morgon blir det en ny intressant dag och idag är det en. Hela tiden. Fast nu är mitt pekfnger stelt utav bara tusan.

I badet idag tänkte jag tankar. Först tänkte jag på hur roligt det är att jobba. Sedan tänkte jag på mina himla spännande elever. Sedan tänkte jag på att det är så roligt att jobba med mina kollegor. Sedan tänkte jag på hur duktig chef vi har. Och sedan tänkte jag på hur det kunde vara så … hur … ? … egentligen … ? … Varför är det så bra och så roligt!?

Sedan tänkte jag att vi är ju som ett cykelhjul. Alla betyder ju mycket för hur verksamheten lyckas. Var och en är en viktig eker i hjulet. Ingen vill att någon eker ska skadas. Alla ekrar är viktiga. Ekrarna samlas ihop vid navet. Navet är avgörande för styrningen. Vår rektor är duktig på att samla alla ekrarna. Navet styr i en riktning, mot vårt gemensamma mål. Vi arbetar alla för att vårt hjul ska styras i samma riktning.

Vårt hjul är inget bakhjul som hänger med. Vårt hjul är ett drivande hjul. Minsann är det ett drivande hjul! Vad är då jag? Jo, jag tänkte att jag är också en eker bland de andra ekrarna. Kanske är jag också lite däcket. Jag och Min Kära Kollega I. Vi liksom är där för att mildra hinder på vägen. Vi är där för att lite lättare komma över de hindren. Vi står också i förbindelse med alla ekrarna och har kontakt med alla och finns tills hands för alla. När så behövs. Ja så tänkte jag mina tankar denna kväll i mitt underbara varma bad.

Snart är det morgon och ny skoldag. Då får jag träffa mina spännande elever och mina duktiga kollegor och vår styrskickliga chef. Dessutom ska Min Kära Kollega I och jag på spännande utflykt på kvällen. *glad*

”Åar vet att det inte är någon brådska. Tids nog kommer vi fram.”
Nalle Puh

Den 3 maj 2000.


Jag tänker på massor med olika saker emellanåt. Och ibland är det tomt just med de sakerna eller de tankarna. De tankarna som var så himla bra. Bortblåsta i en viss stund när man skulle vilja ta fram dom och titta på dom lite mera.

Idag har jag varit igång hela tiden. I morgon ska I och jag iväg. Det ska bli jätteroligt. Vi kommer att ha mysigt. Sedan ska det bli himla intressant också. Föreläsning på andra sidan Skåne. Bara att ge sig iväg. 

Åh vad jag är glad för Min Kära Vän BirgittaE! Grattis Birgitta! Jag är så glad för att ditt viktiga projekt får den uppmärksamhet det förtjänar. EU-projekt … Irland …. behöver du inte en assistent? Jag känner mig lite ”anhörig” eftersom jag fått vara med från början och t o m fick äran att ta del av och ge synpunkter på den fina projektplanen. Du är värd all uppmärksamheten Birgitta! *kram*

I morgon blir det en ny intressant dag och idag är det en. Hela tiden. Fast nu är mitt pekfnger stelt utav bara tusan.

I badet idag tänkte jag tankar. Först tänkte jag på hur roligt det är att jobba. Sedan tänkte jag på mina himla spännande elever. Sedan tänkte jag på att det är så roligt att jobba med mina kollegor. Sedan tänkte jag på hur duktig chef vi har. Och sedan tänkte jag på hur det kunde vara så … hur … ? … egentligen … ? … Varför är det så bra och så roligt!?

Sedan tänkte jag att vi är ju som ett cykelhjul. Alla betyder ju mycket för hur verksamheten lyckas. Var och en är en viktig eker i hjulet. Ingen vill att någon eker ska skadas. Alla ekrar är viktiga. Ekrarna samlas ihop vid navet. Navet är avgörande för styrningen. Vår rektor är duktig på att samla alla ekrarna. Navet styr i en riktning, mot vårt gemensamma mål. Vi arbetar alla för att vårt hjul ska styras i samma riktning.

Vårt hjul är inget bakhjul som hänger med. Vårt hjul är ett drivande hjul. Minsann är det ett drivande hjul! Vad är då jag? Jo, jag tänkte att jag är också en eker bland de andra ekrarna. Kanske är jag också lite däcket. Jag och Min Kära Kollega I. Vi liksom är där för att mildra hinder på vägen. Vi är där för att lite lättare komma över de hindren. Vi står också i förbindelse med alla ekrarna och har kontakt med alla och finns tills hands för alla. När så behövs. Ja så tänkte jag mina tankar denna kväll i mitt underbara varma bad.

Snart är det morgon och ny skoldag. Då får jag träffa mina spännande elever och mina duktiga kollegor och vår styrskickliga chef. Dessutom ska Min Kära Kollega I och jag på spännande utflykt på kvällen. *glad*

”Åar vet att det inte är någon brådska. Tids nog kommer vi fram.”
Nalle Puh

Den 4 maj 2000.


Idag ska det handla om hjärta och hjärna. Det är viktigt att båda är med. Jag är en sån med lite ytterlighetskombination. Samtidigt som jag älskar att måla, skapa och nyttja just den hjärnhalvan så är jag även mycket logisk och analytisk. Jag gillar percentiler, medianer, staninevärden och djupdykningar i statistiska beräkningar mm Oh, vad jag gillar matte och statistik. Oh, vad jag gillar att finna ut vad man kan få veta av siffrorna.

Samtidigt som jag är en riktig känslomänniska är jag också väldigt klartänkt. Även när känslorna tycks dominera så är mitt förnuft och min hjärna närvarande i högsta grad. Betraktare kanske inte tror det. Det kvittar! Jag vet. Jag gillar mitt analystiska logiska tänkande lika mycket som mina känslor. Så är det bara!

Igår var mitt hjärta och min hjärna med i två påtagliga sammanhang. Jag och Min Kära Kolllega I var som sagt i K-d för att lyssna på en ”guru” inom mattesvårigheter ur ett neuropsykologiskt perspektiv. Det perspektivet gillar jag. Vi hade en helafton! Kära I hade gjort fikakorg. Mums och gott kaffe! Hjärta och hjärna för hela slanten. Snart ska jag renskriva mina anteckningar i blomboken.

Sedan var det gården … mycket känslor … visst … men hjärnan var med mig också. Så är det bara! Här är det mycket ingredienser. Idag vill jag se andra alternativ. I morgon ska jag jobba på dom. I morgon är idag. *djupt tankfull*

”Åar vet att det inte är någon brådska. Tids nog kommer vi fram.”
Nalle Puh

Den 5 maj 2000.


Igår är nu idag. Snart är idag i morgon. ”Carpe Diem”. Jo, det gör jag allt vad jag kan. Idag var stoppdatum för inlämning av matrl till mkontakt. Jo, visst har jag tänkt och flunderat. Jo, just flunderat! Det liksom ville inte komma fram något som ville bli skrivet. Jag började nästan tro att jag saknade inspiration. Det är ovanligt. Vad skriver man när man måste men saknar inspiration? Då skriver man inte! Då lägger man sig i badet. Så är det bara!

I badet, eller var det lite innan? … tänkte jag att det skulle handla om ”besinning”. Jo, så skulle det bli. Besinning och balans, hjärta och hjärna. Jag badade och njöt av det varma vattnet. Det omsluter både kropp och själ. Som bomull nästan. Ingenstans har man ont, bara välmående. Sköna, underbara, välgörande bad.

Efter badet flödade bokstäverna ner på … i … datorn. Så var det med det!

Denna veckan var vi lovade att få besked på en kurs. Vi är många som väntar (otåligt). Alla dagarna i veckan gick … inget besked. Det kan bara bli besvikelse …. jag har lärt mig att i distanskurser är det jätteviktigt med den snabba responsen … ja, ja, ja …

*djupt tankfull … fortfarande*

I morgon ska det jobbas på en viss bok … så det så!

”-Jag älskar att hoppa sa Ruh. -Ska vi se vem som kan hoppa längst, du eller jag?”
Nalle Puh

Den 6-10 maj 2000.


Det har varit mycket de senaste dagarna. Speciellt mycket av väldigt fint och vackert väder. Man liksom flyttar ut i naturens rum. Även om jag för det mesta sitter som mitt i naturen för tittar jag rakt fram ser jag den stora Ygdrasilasken och hästhagen och tittar jag till höger så ser jag Kullahalvöns konturer och Skälderviken. Tittar jag åt vänster så ser jag gårdsplanen och stallet och snart inte alls granngården p gr av all grönska som flödar ur knopparna. Askknopparna låter vänta på sig allra längst. Bakåt tittar jag ju inte! Där är en bokhylla/sekretär och jobb i form av papper/brev med ”måsten”. Vem som helst kan ju förstå åt vilket håll mina ögon går …

Jag är inte det minsta poetisk och nästan avundas Min Yngstas förmåga att uttrycka sig i skrift. Jag missunnar verkligen inte men tänk! …!!! … Tänk att kunna uttrycka sig så hjärta och själ smälter eller kanske rent av vrider sig i sitt inre …. tänk att kunna uttrycka sig så till den milda grad att det berör djupet av det allra djupaste. Min Yngsta kan.

Jag kan bara skriva. Skriva och skriva och älska att skriva … det är verkligen inte så ”bara”. Det menar jag inte! Jag menar att jag är så glad för att jag skriver och för att jag älskar att skriva. Det är underbart! jag önskar att alla kunde upptäcka hur roligt det är att skriva. Hur bra man mår av att skriva.

Idag fick jag besked att jag var G på min kurs och tidigare har jag berättat att jag fick mitt Certifikat A på KOAS-kursen. Nu återstår bara min uppsats och den är kanske klar innan månaden är slut. Klar = G alltså. Tänk om?! … Ååååhhhh! Vad glad jag ska vara då!

Mycket händer. Och vi har varit hos Min Allra Käraste Faster A och Min Allra Käraste Farbror H i helgen. Det är bara så underbart att träffa dessa underbara, snälla, fantastiska … det finns inte ord! De är 90 och 93. Jag älskar dem! Så är det bara!

Tack Malin för ditt rara mail och ditt besök i Gästboken! Lycka till med allt du företar dig!

”Halvvägs i vår trapp är mitt trappsteg.”
Nalle Puh

Den 11-14 maj 2000.


Det har varit mycket de senaste dagarna. Speciellt mycket av väldigt fint och vackert väder. ….

Så började jag dagboken dagarna precis före dessa dagarna och det stämmer fortfarande.

Det har varit mycket av annat också. Så’nt som tar mycket mental energi. Vi har sålt gården. Det är med mycket vemod och mycket känslor. Snart kommer vårt nya liv att börja. Vi har som sagt börjat om på nya liv flera gånger tidigare och vi har levt många olika liv och nu kommer nästa omgång. Det är spännande. Det är omvälvande. Det är med mycket blandade känslor som gården säljs.

Lite mark har vi tagit undan. Vi hoppas på att kunna bygga vårt hus där och det finns plats för mina hästar också. Så nu börjar en ny period av väntan och undran och planering. Vi tittar också på ”Hus till salu” eller ”Hus kan köpas” häromkring.

Allt detta har gjort att både jag och Min Vattuman blivit trötta och känt vemodet tillsammans. I fredags åt vi nypotatis och jordgubbar. I lördags var alla barnen här och vi åt tillsammans. Idag kommer Lilla GullHjärtat för att sova hos mormorn och morfarn. Mamman, morbrorn och mostern har åkt till Gtbrg för att se Polarpristagaren Bob D. Så är det bara.

Mormorn väntar på besöket och morfarn har möte i rummet intill.

är det bara!

”Jag vill inte vara kung ens för tusen miljoner.”
Nalle Puh

Den 15 maj 2000.


Sofia-dagen. Min namnsdag. Inte heter jag Sofia men nästintill. Sofi var ett av mina namn. Är rättare sagt. Prästen som döpte var gammal och Sofi blev utan e. Mina flickor däremot heter Sofie med e. Båda två. Min farmor brukade alltid gratulera. Antingen fick jag en krona eller en tvåkrona. Några har jag kvar. Ibland lade Min Kära Farmor in kronorna i cellofan och knöt en rosett om. Då var det riktigt fint. Cellofan var nog inte så vanligt då på den tiden. Min Farmor var så gullig och så omtänksam och det var underbart att se hur omtänksamma alla hennes sju söner var om henne. Himmel vad det värmde att se och himmel vad det värmde att vara en del i denna storfamilj. Hilda Sofie hette min farmor och hade jag fått en dotter till så skulle det ha varit hennes namn. Så är det bara!

Denna namnsdag var det Min Allra Käraste Faster A som kom ihåg …. som alltid. Telefonen ringde och jag gratulerades. Jag ringde till mina flickor och gratulerade. De undrade om de skulle gratulera tillbaka och det skulle de naturligtvis …! Sedan ringde jag till Min Mamma och sade att det var Sofia idag.
– Då får jag kanske gratulera, sade mamma.
– Ja, det får du, svarade jag.
– Grattis! sade mamma då med ett litet skratt som hördes genom luren.

Min Mamma kommer inte ihåg så’nt numera. Jag brukar påminna. För lite sedan påminde jag Mamma att Min Svåger fyllde år. Mamma ringde och gratulerade och min svåger undrade förvånat om mamma kom ihåg. Jodå hade mamma svarat … säkert lite hemlighetsfullt. Min mamma vill helst dölja att hon inte kommer ihåg.

är det bara!

”Skulle jag fira en riktig födelsedag?”
Nalle Puh

Den 16 maj 2000.


Ingen namnsdag idag men snart är det födelsedag igen … i familjen. Min Mellan fyller år. Sedan kommer födelsedagarna duggandes tätt i familjen. Min Allra Käraste LillaSyster fyller …. ja alldeles särskilt många viktiga år i sommar. Fast inte är hon stor ändå! Lillasyster så det knakar om det! Så är det bara!

Fast hon var stolt den gången när vi frågade mina elever vem dom trodde var den äldsta av oss. De trodde samtliga att Min LillaSyster var den äldste. Så det så! Då var vi lite över 20. Nu är jag inte säker att de skulle gissa detsamma …. *ler*

”Rosentaggen” … Min Regnbågsvän med de kloka synpunkterna har skrivit idag. Jag har lagt det på sidan under Regnbågsbarnen. Ulrika har kommit långt i sin bearbetning. Samtidigt som det hjälper Ulrika själv att läsa om Flingan och Mia så delar hon med sig av sina erfarenheter och tankar. Kloka tankar! Regnbågsbarn är kloka barn! Så är det bara!

Idag blev jag … inte särdeles glad … en avigsida visade sig … På jobbet ringde telefonen … det var till mig. Vi var mitt i en konferens. Jag trodde det var viktigt och att det var Min Vattuman eller något av mina barn. Det var tidningen … NST i Båstad. De hade hört att vi ”sålt mark”. Vi har sålt hela gården sa jag. Sedan sa jag att jag satt mitt i en konferens och inte hade tid att prata. Han ville veta hur mycket mark. Jag svarade motvilligt som det var. Jag blir jättebesviken över företeelsen. Faktiskt ledsen över densamma. Jag blir ledsen över att journalister inte respekterar mitt privatliv, jag blir ledsen över att de ringer mig på jobbet för att snoka, jag blir ledsen över hur respektlöst de agerar. Jag ångrar att jag inte bara lade på luren utan att svara. Varför ska man behöva vara så tillmötesgående … det får bli slut på det! Mitt privatliv behöver jag naturligtvis inte redogöra för! Så är det bara!

Hut!

Hutlöst!

Åt fanders med respektlösa journalister!

Jag vill ha mitt privatliv ifred!

Jag vill vara ifred på mitt jobb!

är det bara!

”Jag är baron Bister, så djärv som ett lejon.”
Nalle Puh

Den 17-19 maj 2000.


Artikeln som kom i tidningen var mycket bra! Mycket balanserad! Det blev högsta betyg. På ett litet ställe stod det ”Moderatledaren H….S… har sålt sin gård på drygt 30 ha ….” Ja, ja, ja,    …. typiskt tidningar! Det är väl för ….!!!… inte någon moderatledare som säljer gård! Det är privatpersoner! Det stod inget om att jag sålde min (=vår) gård! Detta sätt att involveras offentligt i något som är högst privat … är en avigsida. Jag tror att just detta gör att många drar sig för att engagera sig i politiken. Ingen vill väl eller borde behöva bli utsatt offentlig publicering utom i relevanta sakfrågor! Så tycker jag!

Idag fick jag mail från soffliggarpartiet. De kunde knappast skicka till en som kvalificerar sig sämre än jag där. Är det något jag inte är så är det soffliggare! Gu’ så mesigt! Gu’ så fånigt! Undrar hur många mesiga svenskar det finns egentligen? Är svenskar verkligen så mesiga? Att det tidigare fanns de som försökte allt de kunde för att vara ”soffliggare” i f d Ungern … begriper jag ju! Jag menar … fanns det bara ett parti … kommunistpartiet … och man inte var kommunist … ja då förstår jag att soffliggeri var ett bättre alternativ. Men jag vet också att polisen kom och hämtade soffliggarna till valurnorna. I Ungern … då … på kommunisttiden. Det är underligt att det överhuvudtaget finns de som bekänner sig till ett så människofientligt parti som just kommunistpartiet. Det måste vara annat än den kommunistiska idéologin som drar. Kan det vara Skickliga O´ShyrMan?

Får jag sådana mail så blir det upproriska svar från en vänlig Birgitta. Så är det bara!

Nu planerar jag …. jag ska rita … vårt ”drömhus” … mitt ”drömstall” … Åh vad roligt det ska bli! Visst ska jag ha allé där med. Jag älskar alléer. I allén ska finnas blommande rosaröda kastanjeträd. Åh så fint det ska bli! Min Vattuman kommer att göra en minst lika fin allé på nya stället som han gjort här. Hoppas jag. Visst H-an!?

Idag är det födelsedagskaffe en dag försenat. Snart bär det av ….

Nu höll jag på att glömma … vad jag sysslade med inatt …. jo detta ….!!!…

…. MIA ….??? … *orolig*

”Till Tappra Dåd jag rider ut …..”
Nalle Puh

Den 20 maj 2000.


Sköna dagar … hela tiden … bara sköna sköna skönaste dagar … njuta njuta njuta … bara njuta allt vad man förmår.

… och lite drömma … jag gillar att drömma. Just nu drömmer jag om olika hus … drömhus. I morgon ska jag rita ett av dom. Vad roligt det ska bli att inreda … material … färger … delvis former men mest färg och material. Kul! Jättekul!

Lilla GullHjärtat följde med igår. Till Kastanjebacken alltså. Hon har plockat blommor, gömt sig i gräset så mormorn inte kunde se henne, dammsugit i soffan efter Chippen, … Lilla GullHjärtat är duktig varje dag hela dagarna. Ingen soffliggare där heller minsann! Hoppas det aldrig blir heller! (Apropå gårdagens dagboksblad)

Nu har jag bara skriverier i huvudet. Andra skriverier än här alltså! Då är jag liksom inte närvarande här och nu i denna aktivitet i just denna specifika stunden. Så är det bara!

Fick ett mail av xxx … lite sorgligt och vemodigt känns det … Det var dock inte ett mail från varken Mia eller Cissi om någon undrar … det var från en annan … på ett sätt … ett Regnbågsbarn …

I morgon kommer en ny dag som bär med sig nya spännande saker att göra …

…. MIA ….??? … *orolig*

”Till Tappra Dåd jag rider ut …..”
Nalle Puh

Den 21 maj 2000.


Idag blev det … äntligen! Idag har jag ridit. Åh vad roligt! Ska det nu äntligen bli så att jag kommer igång riktigt med ridningen igen. Jag vill ju det! Väl uppe på hästryggen kändes det som igår. Inte det minsta osäkert. Fast det hade jag ju inte trott heller ofs.

Lilla GullHjärtat ville ju rida och mormorn hade lovat. Jag ledde Elja medan GullHjärtat satt som gjuten på hästryggen. Barbacka och med rätta tygeltaget. Lilla GullHjärtat ska få tid att verkligen lära sig hästens rörelser och förhoppningsvis få känna sig vara ”ett” med hästen. GullHjärtat behöver bli lite starkare i nyporna innan det blir till att rida själv. Efter barbackaturen sadlade jag upp med lättviktssadeln. Den gillar jag bäst. Dessutom är den några kilo lättare och jag är som sagt lite tyngre och hästen otränad. Snart kommer vi att ha tränade hästar igen …. ojojoj … Så snart hovslagaren har varit här ska jag rida på Min Lilla Söta … Séita … och sedan ska jag också testa Árgeisli. Flúgsvinn måste longeras och tränas och ridas in … denna sommaren ska DET ske! Så är det bara! Måste! Måste! Måste!

Vissa mail är inte roliga …. ibland blir jag bara såååå trött på politiken …

Besöket i min gästbok idag gladde mig jättemycket. Vilken överrskning!  Malin *kram*

Vissa mail är glädjande … tårflodsglädjande … som mailet från Mia idag. Jag har ju varit så orolig för Mia. Det blir jag alltid när hon är ”tyst”.

För det mesta blir jag glad för mailen jag får.

Nu har jag också hört från min opponent. Känns skönt … lugnande. Det närmar sig och jag ser så fram emot dagen D. Behöver tummar som hålls den dagen … finns det månde några till hands …?

När denna månaden är klar och om allt går bra så …. ja då har jag INGET som släpar efter. Alla kurser och studier är klara och godkända då … om … om … om … hoppas …!

Till hösten blir det nya kurser … undrar vilka det blir … har ju sökt flera … alla intressanta … Lunds universitet, Växjö universitet och Kristianstad högskola …

Nu ska jag komplettera Min Meritlista med de senaste resultaten.

”Om nån vill applådera … så är rätta stunden inne nu.”
Nalle Puh

Den 22 maj 2000.


Jag ritar hus i fantasin och på papper. Hur ska vårt drömhus se ut? Det hus som vi drömt om och fantiserat om ibland. Stora ytor, stengolv, stort kök, bastu och bad med utsikt, helst inbyggt städsystem … man trycker på en knapp och så sugs allt damm upp och forslas iväg, överbyggt tak så man slipper urfula persienner och markiser, stenläggningar utomhus och många perenna gammaldags blommor, sovrum med fönster så man inte missar alla härliga åskväder, helst takfönster, ….

Jag ritar och fantiserar. Idag åkte vi till Laholm för att titta på ett hus som nästan stod färdigt. Det var fint och gav nya idéer. Undrar hur lång tid allt ska behöva ta? Kommer det att krångla till sig eller kommer det att kunna ske smidigt?

Idag har jag känt mig trött. Är det den där gamla lärartröttheten i slutet på terminen? Alla lärare är trötta (och slitna) i slutet av terminerna. Alla lärare uppbådar sina yttersta krafter för att hålla terminen ut. Se´n kan man pusta ut …. när sommarlovet tar vid … är man då riktigt trött och har kämpat sitt yttersta … ja … så kan det hända att man åker på en sommarförkylning eller liknande … det är så’nt som är vanligt när man kämpat och motståndskraften är nedsatt. Fast så illa kan det väl ändå inte vara! Nej! Nej! Nej! Jag är bara lite vanligt vårtrött … Så det så!

Därför så ropar min góa sköna säng just nu .. .

”Han tyckte det skulle vara härligt att kunna flyga.”
Nalle Puh

Den 23-25 maj 2000.


Milde tid vad jag jobbat med siffror och statistik. Men det är intressant och det är himla intressant att se vad man får ut av det i slutänden. Blir det pedagogiska vinster … eller rättare information som kan bidra vid planeringen av undervisningen på ett konstruktivt sätt. Det är en vinst. Den andra är mer en garanti … vi håller koll på barn som kan uppleva svårigheter i utvecklingen av sin läs- och skivförmåga.

Hu vad det blåser! Vår äkta Kastanj här på Kastanjebacken lever just nu farligt. Grenarna är så långa och spingliga. De knäcks mycket lätt. Blåsten kommer säkert att skörda några grenar så som det blåser just nu. Hu!

Här är det ensamt värre! Min Vattuman är borta. Långt borta. Inga av mina barn svarade när jag ringde! Ensamt värre! Min Mamma svarade men hon var på väg till sängs. Inte konstigt om hon har svårt att sova om hon lägger sig så tidigt! Inte konstigt alls. Undrar om hon förstår …? Undrar om det där med tidsbegreppen blir svårare med pren. Jo, så är det nog.

Denna veckan har varit högst intensiv. Mycket jobb och mycket på kvällarna. Dessutom resor på kvällarna. Lite trött är jag allt.

Igår var det Kf. Faktiskt riktigt trevligt! Det är nog trots allt ganska trevliga politiker i Båstad … somliga stunder iaf. Igår var det trevligt! Så är det bara!

Nu har jag samlat några tummar som ska hållas nästa vecka på Den Där Viktiga Tiden. Det kanske behövs fler …

”Nu blir jag riddare — se här så blank och fin min rustning är!”
Nalle Puh

Den 26-27 maj 2000.


Det har inte blivit gjort vad jag tänkt göra. Inte lika mycket. Jag har dock haft en skön dag. Vi lade oss att sova … mitt på ljusan dagen … det ösregnade ute och smattrade sövande på fönsterrutorna. Himmel vad lyxigt det kändes att lägga sig så och bara ha det gott i sängen.

På gymnasiet i Ä-m har en 19-åring skämtat. Han ser det som skämt alltså. Jag anser att det är i högsta grad ett skämt agerande! Denne 19-åring har halshuggit en kaninunge … lagt den blodiga kroppen i salladen i skolans matsal … och … det avhuggna huvudet i en dressingflaska som stod vid salladsdisken …. !!!… Makabert minst sagt! … Sjukt skämt minst sagt! Hur i hela fridens dar kan någon människa komma på och ens tänka tanken att göra …??? Jag bara undrar! Stackars människa! Han är i stort behov av hjälp! Undrar om alla berörda och involverade inser det?

Det finns undersökningar som visar på sambandet mellan djurplågeri och våldsbrott/misshandel. Barn som misshandlar djur befaras bli våldsbenägna, kvinnomisshandlare … som vuxna. Det finns alltså undersökningar som visar detta. Det är således ett mycket allvarligt tecken när unga människor misshandlar och plågar djur.

19-åringen avstängdes från matsalen förtäljer tidningen. Är det rätt åtgärd? Inte vet jag! En sak vet jag dock … det är inte en tillräcklig åtgärd! Ska denne unge man bli sund i själen måste han få kvalificerad samtalsterapi. Så är det bara! Blir han avstängd från en gemenskap och utan behandling/vård så kan ju vem som helst inse att den frun han gifter sig med riskerar få extra hårda slag, eller hur?

Tänk alla dom som fraktar djur inom EU ….!!!… Nej, det går inte! … Att tänka på! … Det är FÖR plågsamt! Hur kan människor bete sig så mot djur!? Återigen har vi … människomänniskor och människodjur. Människomänniskor är de som tänker och gör väl mot levande väsen och naturen. Människodjur är … de där andra … som är i behov av kvalificerad vård … eller i värsta fall … i behov av en bur.

”Om du är gammal eller ung så gör din plikt om än så tung.”
Nalle Puh

Den 28-29 maj 2000.


Anspänning … nervös …!!! … jättenervös …

Plus lite annat med … berättar sedan …

”Vi ska alla gå på en Expedition.”
Nalle Puh

Den 30 maj 2000.


Jag är KLAR! *glad*

*Jätteglad* … *trött* …

Åh vad jag är glad! Nu är min uppsats äntligen klar. Jag ”försvarade” den idag. Inte förrän efteråt förstod jag vilken himla massa anspänning jag samlat på mig den senaste tiden … bara för detta ögonblick. Ögonblicket varade 1,5 tim. Det var ett trevligt uppsatsseminarium. Tack Josefin! Josefin opponerade på min uppsats. Flera deltog, lyssnade och var aktiva. Roligt! ”Mitt” ämne behärskar jag ju och skulle kunna prata om hur länge som helst … men allt det andra … fast det gick bra.

Åh … jag är verkligen klar! Så skönt … efter allt detta arbete … efter all  denna tid … så omfattande arbete … NU ÄR JAG KLAR! Min D-uppsats i Pedagogik. 80 poäng. KLAR! Vid Högskolan i Halmstad idag! *så glad*

”ELEVERS UTSATTHET I SKOLAN”

Min uppsats bygger på mail jag fått från ungdomar som hade behövt stöd i sin skolsituation. Ungdomar som hade behövt en förklaring på varför de i inte kunde lära sig att läsa eller räkna som andra. Ungdomar som orättvist betraktat sig som ”dumma” … ”obegåvade” … fast det egentligen var deras skola som saknade förmåga att leva upp till sitt ansvar. Min uppsats handlar också om barn/ungdomar som mobbats eller utsats för utfrysning och därmed varit i behov av de vuxnas stöd och insatser. Barn och ungdomar som behöver stöd i sin skolsituation av någon anledning … har rätt att få detta stöd. Så är det bara! Det är inte barnen eller ungdomarna det är fel på … felet ligger hos beslutsfattarna när stöd inte ges.

Jag är verkligen glad att jag jobbar på en skola som inte i något avseende liknar det som beskrivs i mailen.

”Glitterglans går i dans.”
Nalle Puh

Den 31 maj 2000.


Jag är KLAR! *glad* … idag också. Jag är fortfarande *glad* Himla *jätteglad*

Nu har jag beställt tryckning. Kan behöva ett antal ex. Fast det blev inte så många som jag tänkte för det blev för dyrt för min kassa. Jag kommer att begära att mina handlingar skickas tillbaka när jag söker jobb i framtiden. Fast ett ex ska jag skicka till Skolverket. Det får jag väl bjuda på.

Tänk om det fanns någon forskartjänst eller doktorandtjänst någonstans på lämpligt avstånd …Tänk om! Läsa och forska på heltid … Tänk om!

Idag har vi köpt hus. Det kan gå snabbt … och det gör det ibland. Nu möblerar och inreder jag för fullt i huvudet. Hur ska jag kunna sortera och sortera bort inför flytten? Men jag ska bara ta med så´nt som vi vill ha och så´nt som är helt och fint … men hur ska jag klara det? Det kan ju alltid komma till användning! Typiska tankar för smålänningar. Så är det bara!

Nu är jag trött och ska sova i min góa säng! Så är det bara!

I morgon är det ny månad. Den bästa … Min Månad! Min Favoritmånad. Så det så!

”Vi ska alla gå på en Expedition.”
Nalle Puh

”Först Eftertanke och sedan Hårt arbete.”
Nalle Puh

© Birgitta Rudenius

April 2000


Perspective 6 of Air

High above the storm’s turmoil, the eagle soars.
From this height, he sees the bigger picture, and is
not caught in the emotional tempests that damage
those below. Learn to detach from the daily
dramas as needed, and to step back far enough
to gain perspective. When you can be calm
even in the eye of the storm, you stand a much
better chance of surviving it. Learn to soar on
the winds of change, not be battered by them.


Den 1 april 2000.


April, april! Regnigt och trist. Brukar det inte vara det i april? I alla fall köpte jag små penséer eller violer och små påskliljor till mina byttor. Det piggar upp lite. Vivor i ljuslila och små gammeldags, vilda påskliljor hade jag redan som blommade i ”rosenrabatten”.   Rosenrabatten finns utanför sadelkammardörren där istidsstenarna ligger på stentrappan. Stenar som kanske ska målas och så småningom bli ”Välkommenstenar”. I rosenrabatten sätter jag alla rosor jag får. De från 100-årsfesten finns där och svärmors fina gula ros fannas där tills den blev för stor och för vacker. Nu finns svärmors vackra gula ros i gräsmattan vid den lilla björken från Linneryd alldeles intill den lilla hästhagen.

Jag skulle varit på stämma idag men kände mig inte alls bra i morse. Jag låg kvar i min härliga säng tills klockan var 11:45 …!!!… Åh vad skönt det är att få sova ut. Nu känner jag mig mer utsövd och efter ett bad idag kanske jag känner mig normal igen.

Lite stressad blir jag av att tänka på allt jag har framför mig som måste göras. Kurserna som ska slutföras helt och kräver sitt i tid. Testerna som ska sammanställas och analyseras. mm mm Jag vill göra och få klart och jag vill definitivt inte ligga efter. Ibland är det svårt att hinna med extraarbetet utöver det vanliga. Ibland samlas intensiva perioder. Nu är en sån.

Lyssnade på TV och polisjakter med bil. Det handlade om en familj som fått sitt liv raserat när mamman blev påkörd av en tjuv som jagades av polisen. Hon fick hjärnskador och personlighetsförändring. Från ett liv som mamma med arbete och studier kunde hon nu inte ens vara sjlv med sina barn. Jag blev chockad över åklagarens attityd. Jag förstår att det finns ett dilemma här. Ambitionen att få fast brottslingar. Men aldrig får oskyldiga människor riskeras komma till skada! Här krävs det omdöme. Polisen är den som måste ha detta omdöme i sina handlingar och i sina beslut. En åklagare måste ha lagen som grund, hög moral och rättskänsla, en god portion omdöme. Hur kan man då bilda sig en uppfattning på ensidig information i sitt beslut?! Det går inte ihop med de krav man ska kunna ställa på en åklagare. Fy så hemskt!

Jag håller fullständigt med den skadade kvinnans, mammans, advokat … ”här osar det rättsröta” så det förslår! Här saknas rättssäkerhet. Likaväl som journalister borde reflektera över etik och moral i sina handlingar och sina uttrycksformer likaväl borde poliskåren ta tag i detta. Särskilt alarmerande och angeläget är det eftersom polisen kritiseras så ofta idag. Vem i hela världen ska vi lita på om inte polisen när vi utsätts för brott. Inte vill vi väl ha kommuniststaternas rättslöshet och otrygghet! Vi förväntar oss att poliser besitter ett gott omdöme. Vad händer om vi mister förtroendet för poliskåren?

”Har du varit snäll nu?”
Nalle Puh

Den 2 april 2000.


Skoljobb hela dagen … och halva natten. Stupar i säng kl 02:27!

”Först eftertanke sedan hårt arbete.”
Nalle Puh

Den 3 april 2000.


Idag var första dagen jag hade lagad mat med till skolan. Idag var första dagen jag inte vra vrålhungrig när jag kom hem. Ganska behagligt faktiskt. Undrar när jag ska ha en sådan dag igen?

Kopplade av när jag kom hem. Har precis varit ute hos hästarna och de har nu fått hö.

Nu har jag jobbat in en del och det känns lite skönt … inte så lite faktiskt.

Pratade med Min Yngsta som inte mår riktigt bra och Den Lilla Gumman längtade hem. *kram Lilla Gumman*

Pratade med Min Mamma också. Hon var lite bekymrad för hon trodde hon var bjuden på fest men visste inte när eller vilken dag eller vem som bjudit … men hon visste vart …. *kram Lilla Mamma*

Snart kommer du på fest till Skåne! Min LillaSyster kommer hem och hämtar dig. Kanske blir det en sväng även till Kastanjebacken. *kram LillaSyster* *kram StoraSyster*

Mia är bekymrad och har ont i magen. Hon ska flytta hem till sin mamma. *kram Lilla Mia*

CC är lite villrådig. Ska hon sova över hos F-ledaren? Jo, jag tycker du ska testa! *kram Lilla CC*

Mitt Lilla GullHjärta har cyklat omkull och skrapat knät idag. Inte fanns det någon mormor på plats för att blåsa eller trösta! *kram Mitt Lilla GullHjärta*

Min Vattuman är lite bekymrad. Han tycker jag är konstig! ”Fem_i_tolv” kan jag vara jättehispig … men tre sekunder i tolv är jag ”ko_lugn”. Jo, så kan jag nog vara! *kram Min Lille Vattuman*

Det var väldigt vilken kramutdelning det blev idag … *kram Min Lilla Mellan* och *kram Min Store Äldste*

*kram Semlan* *kram Flingan*

*k r a m*

”Ingen kan vara nere med en ballong.”
Nalle Puh

Den 4 april 2000.


Kommer inte ihåg om något särskilt hände denna dag. Troligen kopplade vi av …!

”Ingen kan vara nere med en ballong.”
Nalle Puh

Den 5 april 2000.


Denna dagen var brått. Skola, hem och sedan iväg. Kretsårsmöte. Jag glömde kappan. Men jag fick en underbar bukett blommor.

”Ingen kan vara nere med en ballong.”
Nalle Puh

Den 6 april 2000.


Denna dagen var också brått. Skola, hem och sedan iväg. Stambord och samanträde vid stambordet.

”Ingen kan vara nere med en ballong.”
Nalle Puh

Den 7 april 2000.


Denna dagen var också brått. Skola och förberedelse för att var borta en vecka. Min Yngsta skulle läsa på biblioteket och jag hämtade Thomasevangeliet som beställts från annat bibliotek. Spännande. Inget särskilt blev gjort …! Jo, naturligtvis! Fast bara inte här. Jag fick mail … de kommer på en sida … Kolla i morgon!

”Ingen kan vara nere med en ballong.”
Nalle Puh

Den 8 april 2000.


Denna dagen har jag varit ute hela dagen. Jag är säkert knallröd i ansiktet. Visst bränner det … som eld.

Jag har klippt Billie med en usel klippmaskin. Det är enerverande och jag känner det verkligen i armen just nu. Fy! Lite fin blev han men långt ifrån klart och väldigt ojämnt. Fy!

Kolla, kolla, kolla … tre sidor … uppdateringar på Regnbågsbarnsidan och nya sidor på Mobbningssiten …  Men nu är jag faktiskt lite trött igen.

Mail från Jens och K-a som berättar hur de varit utsatta för mobbare och plågoandar. Det är inte klokt! När mobbning och utfrysning och terror låts pågå under hela skoltiden så påverkar det ju hela livet. Man har trasats sönder som människa. Så orättfärdigt! Så elakt! Så grymt! Fruktansvärda plågoandar låts härja utan att upptäckas under ett helt skolliv. Måtte de själva få plågas av sina inre minnesarkivs påminnelser! Ända tills de har vett att be om nåd.

Stackars de kroppar som behöver gå omkring med så onda själar! Jo, jag är lite inspirerad av Jesus ord. Jesus talar mycket om människors lika värde men han säger samtidigt tydligt att det förutsätter godhet i sinnet. Människor som tvingats utstå mycket smärta får ett djup av insikt och förståelse som andra har svårare att finna. Det stämmer att ingenting ont utan att det för något gott med sig också. Människor som tvingats utstå smärta är ”rikare” människor.

Ingen har sagt att livet är lätt eller ska vara lätt. I svåra stunder har man chans att komma åt sitt ”inre rum”. Det måste man själv s ö k a upp. Människomänniskor är de som hela tiden söker.

”Underskatta inte värdet av att göra Ingenting, av att bara ströva omkring alldeles ensam, lyssna på allt som man inte kan höra och bara ha det bra.”
Nalle Puh

Den 9 april 2000.


En sån underbar dag! jag har fortsatt att klippa Billie. Nu är han klar och jättefin. Ryggen värker. Skyller på klippmaskinen. Var ju tvungen att stå läääänge i en jobbig ställning.

Grisar togs ut idag. De skäller som hundar och hoppar med glädjeskutt omkring. Jag frågade Min Vattuman vad han tror att de säger när de gör så. Han brukar ju prata med sina grisar.

– Jag är glad, trodde han.

– Hej hopp! … vad det är kul! trodde jag att de sade.

Hästarna fick en massa havrekorn, bara för att de är så duktiga och kommer när jag visslar. Det kan vara bra om något inträffar. Skulle de råka komma ut ur sin inhängnad blir de också lite vilda och skuttspringiga. De kan nog också säga:

– Hej hopp! … vad det är kul!

Varför har man byggt upp dessa religioner? Varför alla dessa ritualer? Varför denna yta? Varför? Inte ville Jesus ha det så! Människopåfund som blir alldeles fel, gör fel, blir fel, gör fel, blir fel …. alldeles fel. Människor borde i stället träffas i sammankomster för samtal, frågande och svarande, tänkande och tankeutväxlingar, … filosoferande och godhetsutvecklande. Något åt det hållet. Så borde det vara! Men hur är det? I kyrkolivet idag? Inom de religiösa organisationerna idag? Inom religionerna idag?

Finns hedendom och avgudadyrkan? Vem bestämmer att vissa människors tro är fel? Vem tar på sig att döma detta? Fy vad mycket som blivit fel, görs fel, blir fel, görs fel …! Det blir så när man inte kommit till insikt. Tro om Sanning, Ljus och Det Goda.

Så är det bara!

”Han hade hittat på en liten stump samma morgon.”
Nalle Puh

Den 10 april 2000.


Nu måste jag skriva snabbt. Idag har jag faktiskt tagit tag i min uppsats igen. Nu ska den slutföras … det lilla som återstår. Fast hade jag påbörjat den idag så skulle den blivit annorlunda … men att skriva om den …. hu så mycket tid det skulle ta! Jag är glad att jag tagit fram den igen.

Chippen har kommit hem idag. Himmel vad det kostade med operation och allt! Inte har vi råd inte! Min Yngsta skulle betala själv. Nu får hon ta av det vi sparat till hennes framtid i fonder. Vilket dilemma! Försäkring hade vi inte längre för den har vi dragit in på. Hade det gällt Billie hade jag nog tvingats ta ett hemskt och drastiskt beslut. Nu var det inte jag som tog beslutet för jag var inte med när de lämnade Chippen på djurkliniken. Och Min Yngsta älskar ju sin hund så högt. Vem älskar inte sin hund högt! Samtidigt har man inte råd att köpa den present som man skulle vilja till Det Lilla GullHjärtat som fyller om någon dag. Livet är knepigt och en massa knepiga beslut måste tas hela tiden.

I alla fall så lever Chippen och han är pigg och glad. I alla fall så är han glad när han slipper tratten. Just nu har han tratten men han sover så han är nog lycklig på sitt sätt ändå. Det var en urinsten som satt sig illa. Måtte inte Billie drabbas av samma! Billie är bättre på att förebygga för han dricker hejdlöst mycket vatten … och ofta. Rent dvs nyupptappat ska det dessutom vara. Det är Billie stenhård med. Klok hund!

Min Vän BirgittaE har skickat mig en länk som leder vidare till massor med intressant läsning om Thomasevangeliet mm. Tack snälla Birgitta! Milde tid vad jag plötsligt blivit intresserad av detta område. Det är intressant! Religionsfilosofi kan väl vara rätta benämningen tycker jag. Skulle kunna tänka mig att läsa … fast jag har ju ingen grund … bara mitt eget jag och hittillsvarande vetande … inget inom historia eller religion … bara pedagogik och psykosocialt … och sånt som har med undervisning och inlärningssvårigheter att göra … ganska långt ifrån religionsfilosofi. Dessutom har jag anmält mig till kurser i socialpsykologi och psykologi. Filosofi finns inte på distans. Undrar varför? Kan det vara för att de som sysslar med denna undervisning inte är särskilt duktiga på datorer? Eller råkade en liten fördom slippa ur mig nu? Det hade varit intressant att veta varför.

Gnostiker är såna som har en viss kunskap … inte alls vetenskaplig kunskap … men kunskap som leder till insikt … särskild insikt … reflekterande kunskap som man fått genom iakttagelser eller upplevelser … det är lite spännande med kunskap och kunskap och om kunskap … och framförallt sökande … sökande av kunskap … alltifrån om sig själv och sitt eget djupaste inre till världen omkring sig … Både själva sökandet och vägarna för …

Egentligen skulle jag skriva om LinaV och hennes film ”Pappa och jag”. Jag tycker att hennes motiv är lätta att hysa respekt inför. ”Vad vårt samhälle gör med människorna” och ”ansvarstagandet”. Hon har lyckats fokusera på ngt som är väldigt viktigt att lyfta fram i ljuset för att vridas och vändas på. Även här handlar det om barnen. Jag håller med henne om att en identitet som hon uttrycker det är vida viktigare och större än den eventuella skada som filmen kan drabba en viss person i detta fallet. Jag håller också med henne om att den skada som den vissa personen kan drabbas av också kan ge positiva effekter på ett djupare plan i denna personens utveckling. Även här gäller då att ingenting ont utan att det har något gott med sig.

Så är det bara!

”Halvvägs i vår trapp är mitt trappsteg.”
Nalle Puh

Den 11 april 2000.


Åkte jag till V-ö och lunchade först med min syster på den där trevliga restaurangen. Sedan till mamma och efter en stund mötet som avtalats med personalen på servicehemmet. Allt gick bra och vi fikade sedan tillsammans i mammas mysiga rum.

Sedan åkte jag djupare in i de småländska skogarna och kom till Min Allra Käraste Faster A och Min Allra Käraste Farbror H. Där sov jag över. Precis som så ofta förr ….Mina Minnen.

”Vart ska du gå? Hör på duvornas kurr: -Vi har så trevligt som aldrig förr.”
Nalle Puh

Den 12 april 2000.


Idag har jag hunnit en hel del. Jag har läst två brev från Amerika för Min Allra Käraste Faster A och sedan skrivit svar på engelska till avsändarna. Jag var liksom lite sekreterare åt Min Faster som blev glad åt att kunna besvara hälsningarna från Over There.

Sedan har jag läst in Thomasevangeliet på band. Det gick jättebra. De hade en mycket bättre bandspelare än den jag har i skolan och mina egna fungerade inte längre. Annars hade jag en himla bra sony men den har faktiskt hunnit bli si så där en 20 år minst.

Vi diskuterade lite av det som jag läste in. Min Farbror blev så engagerad fast det blir svårare och svårare för honom. Han har ju så ofantligt ont jämt och ständigt. Bältros är tydligen inget de lägger forskningspengar på. Smärtgränser finns inte när det gäller detta. Det får min Farbror smärtsamt uppleva. Skam! på sjukvården att de inte förmår lindra livet för Min Farbror!

Sedan lyckades jag ställa in radion med hörlurar så Min Farbror kan lyssna på 1:an i radion. Nu finns 1:an på de båda yttersta knapparna och det blir lättare att hitta rätt. Tekniska aparater kan vara knepiga. Det vet vi minsann om. Denna jag sitter vid nu behövde startas 4 eller var det 5 gånger innan den gjorde det rätt. Varje gång är jag lika nervös att allt ska vara borta. Huh!!!

Min Guru och tillika Min Äldste tycker att vi ska vänta lite med formateringen av hårddisken. Han ska lära sig allt om 2000-servern först … det blir nog ganska snart om jag känner honom rätt. Till hösten blir det en ny omgång studier och då måste allt vara klart. Då ska jag inte läsa några kurser som kräver nya och mysko program att ladda hem. Bara lite vanliga kurser … socialpsykologi och psykologi … kanske …

När jag var i Växjö passade jag på att gå i bokhandeln, Akademikerbokhandeln. Jag hittade minst 6 böcker som jag så gärna velat ha. Denna gången kände jag inte att jag hade råd att köpa och dessutom har jag flera  böcker som inte hunnit läsas heller för den delen.

I morgon ska det jobbas med Uppsatsen och sedan födelsedag, 6-årsfödelsedagskalas … ett visst Litet GullHjärta!

”Christoffer Robin ska ha en bjudning.”
Nalle Puh

Den 13 april 2000.


Idag har ett visst Litet GullHjärta födelsedag. GRATTIS! Grattis Mitt Lilla Hjärta! We love you!

med väder av allra allra tristaste slag. Hur bara kan det vara så trist väder! Regn och blåst, regn och blåst … som om det aldrig vill ta slut. Skönt man kan gömma sig inomhus. Jag har läst igenom hela uppsatsen och försökt flytta in den i huvudet i mitt tänkaresinne så att jag uppfylls av den och kan bearbeta det sista. Men jag har alltid sådana våndor när jag ska till att göra speciella arbeten. Våndor inför … våndor att våndas, vridas och vändas …. men det blir alltid bra till slut … det vet jag ju … men innan … precis innan jag kommer igång riktigt … då är det våndor av stora slag … så är det nu. Bara att ta sig igenom. Sedan blir det bra.

Min Mellan hade VG på senaste arbetet … och föregående och föregående …
– Vår L-a är duktig hon, sade Min Vattuman och jag till varandra idag.
-Ja, svarade vi också.

Det är roligt att komma in i det avsnittet i livet när barnen går om. Vår Äldste passerade först och nu går vår Mellan om oss. Precis så ska det ju vara. Det känns tryggt. Vi är inte föräldrar som tror att vi jämt måste vara duktigare än våra barn. Föräldrar är vi ju ändå och det försöker vi vara så bra vi kan.

Mitt Lilla GullHjärta hade en rolig födelsedag precis som det ska vara när man fyller 6 år. Både mormorn och morfarn och mostern och morbrorn fick så go’a kramar. Mormor fick en teckning. En fantastisk teckning av min fot. Med nyckelpigor, larver, snigel, mask och t o m utritat vägarna de vill krypa fram … rosett på skon också.Här är bilden!

I morgon finns det mycket att göra. Nu ska jag ladda upp inför den dagen.

”Alla bäckar i skogen sorlade muntert.”
Nalle Puh

Den 14 april 2000.


Nu blev det inte alls att jag gjorde det jag egentligen skulle ha gjort. Inte alls. Jag hittade nämligen en kurs som var på planeringsstadiet och skulle ges vid en högskola … på distans och på halvfart. Visst ville jag söka! Visst ämnade jag söka! Men först var jag tvungen att få veta koden för kursen sedan måste jag skrpa ihop kopior på poängbevis för att få poängföreträde eller iaf tillträde till kursen. Allt detta gjorde jag och allt kom iväg i tid. Nu är det bara att hoppas på att jag kommer med på kurserna jag har sökt. Vänta och hålla tummarna.

På kvällen gjorde vi dock vad vi tänkt att vi skulle. Vi var faktiskt speciellt inbjudna till en teaterföreställning som åk 4 hade skapat. Vi kände oss hedrade att få ta del av premiären.

Vi var överväldigade. Vi var imponerade. Sååå duktiga de var! Flera av mina elever medverkade. Jag fick en spontan kram av en av mina elever och Min Vattuman också. Jag känner den kramen fortfarande. Den var Speciell. Mycket Speciell. Tack Min Vän!

Teaterföreställningen hade klassen byggt upp helt själv. De hade samlat sponsorpengar och de hade anlitat en proffsregissör från Malmö. Vilket fantastiskt arbete. Alla i en klass plus även några ur parallellklassen hade medverkat. Sånt här samlar och enar runt gemensamma värden. Sånt här arbete gör att var och en växer i en grupp som utvecklas mycket positivt och på en gemenskapsgrund. Vad kan vara viktigare!?

”Först Eftertanke och sedan Hårt Arbete.”
Nalle Puh

Den 15 april 2000.


Idag har det bara varit för intressant! Fortbildningsdag i Lund. Specialpedagogiska föreningen. Neuropsykologi har det handlat om. Fast det var på danska och jag har mycket svårt att förstå danska så var det ofantligt intressant. Susanne F från Danmark var en fantastisk föreläsare och beskrev hjärnans funktion hos barn på ett utomordentligt konkret och pedagogiskt sätt.

Vi kände igen ”våra” barn när hon beskrev ”sina” barn Daniel, Rune, Maria och Karsten. Jag vill lära mer! Jag måste köpa hennes böcker. Jag måste berätta om henne för min syster.

DAMP, ADHD …. hjärnan … vaktmästeriet – produktionen – direktören … tänk alla hundratusentals hjärnceller … inte konstigt om en och annan inte gör som den ”borde” …. eller dess impulser kopplas som de ”borde” … eller förstås … tolkas … misstolkas … för många tolkningsuppgifter … eller önskan om ständigt mer flöde av tolkningsintryck … massor som måste förstås … i alla fall av en pedagog som jobbar med barnen. Här finns det att göra och lära … minsann!

I morgon har jag jobb som måste göras. Både på webben och med uppsatsen. Så är det bara!

Men först … läs Jens berättelse på min mobbningsida. Läs gärna i mitt forum som handlar om mobbning också. Mobbare=plågoandar kan göra de mest kränkande och fruktansvärda handlingar mot de som kommer i deras väg. Det är viktigt att mobbarna avslöjas de behöver snarast få vård. Deras beteende är inte naturligt. Det är sjukt! Så är det bara!

Mobbare måste avslöjas! Så är det bara!

”Först Eftertanke och sedan Hårt Arbete.”
Nalle Puh

Den 16 april 2000.


Nu har jag gjort en hel del av det som skulle göras idag … utom … och det ska jag sätta mig med nu. Åh vad roligt det ska bli. Får jag sitta i fred? Får jag sitta i lugn och ro? Det räcker om jag får sitta i fred. Det andra klarar jag ändå.

Uppsatsen alltså som ska få sin uppmärksamhet nu … förhoppningsvis!

Jag har jobbat på webben. Berit kämpar i riksdagen för barns rätt och mot våldet som många kvinnor utsätts för. Det är en skam att vissa män har behov att ”sätta sig på” kvinnor. Vad är det för kräk till män! Människokräk som slår … några begriper till och med så lite att de slår inför barn … några begriper nog inget alls. Möjligen är det deras reptilhjärna som är verksam. Något annat kan de ju inte ha som fungerar i varje fall inget i förnuftshänseende.

Män som slår och mobbare som gör illa är inte värda respekt. De är heller inte lika mycket värda som andra människor. Detta stöder jag mig på Jesus egna uttolkade ord. En människa kan göra anspråk på sitt lika värde först när hon har godhet i hjärtat. Människomänniskor har godhet i sina hjärtan och människodjur har ondska i sina hjärtan. Varje människa kan själv bestämma vad som ska finnas i hjärtat. Är det godheten man vill ha i sitt hjärta så mår man bra av att tänka på detta vid alla vardagsval som ska göras.

Mobbare och andra våldsverkare måste avslöjas! Så är det bara!

”Alla kan inte och somliga vill inte. Så är det bara.”
Nalle Puh

Den 17 april 2000.


Igår när jag skrev om att människor har olika värde. Ja, jag skrev faktiskt så. Visst känns det konstigt! Man ”får” egentligen varken säga eller tycka så, eller hur?! När sådana tankar och åsikter kommer i tryck så ter de sig på något sätt allvarligare, eller …? Men så måste det ju ändå vara! Fast man ju inte vill det … egentligen! Men inte kan mördare, krigsförbrytare, våldsmän och våldtäktsmän, barnkränkare och dylika brottslingar betraktas ha samma människovärde som t ex Moder Theresa. Visst är det skillnad! Så är det bara! Det är rätt att tycka så! faktiskt är det det!

Är vi tillräckligt övertygade nu?

Våndorna sitter i. hemska våndor. Igår blev det inget uppsatsarbete … nehejdå … tråkigt men sant … tyvärr. Idag har det blivit våndor som tagit sig uttryck i att jag läst alla mina gamla anteckningar och även lst uppsatsen igen. Noterat här och där att jag ska ändra eller formulera om mig. Men inget skrivande, inga utvecklade tolkningar på de ställen där jag tänkt mig det. Nej! Vånda och åter vånda. I morgon kanske … jo jag tror det … kanske …? En sak är dock säker … jag är fullständigt övertygad om att när jag väl kommer igång så blir det jättebra och skrivandet kommer säkert även att flyta som en frisk vårbäck.

Min Allra Käraste Farbror H var dålig igår. Min Allra Käraste Faster A var orolig och mycket trött. Psykiskt trött. Även fysiskt. Jag grät när jag hade lagt på luren. Jag lät tårarna komma då. Jag blir rädd … livrädd. Ringde igen idag på morgonen och då var det som vanligt igen. Så underbart! Liv både har sin tid och är evigt. Vissa stunder påminns man smärtsamt om att det finns gränser för livet … på sitt sätt … även om det samtidigt är gränslöst. Jag vill inte tänka mig en dag utan Mina Allra Käraste.

Lille GullHjärtat ringde och frågade om hon fick komma och ha påsklov hos mormor och morfar. Storebror har ju påsklov och när mamman inte har tid att ha lov så …. Visst Lilla GullHjärtat … på Skärtorsdagen är det påsklov och då måste vi handla påskgodis. Minsann!

Så är det bara!

”-Vart ska du gå? Hör på duvornas kurr: -Vi har så trevligt som aldrig förr.”
Nalle Puh

Den 18 april 2000.


Nu är jag igång! Det flyter riktigt bra. Min lilla uppsats. Jag skriver och kompletterar och läser och …

skriver

och

tänker och

skriver

och tänker

och

skriver och

funderar

och

tänker och …

… skriver och

så testar jag lite här också … emellanåt … för att lära mig mer …

är det bara!

”Han kan alltid fundera ut en snillrik plan.”
Nalle Puh

Den 19 april 2000.


Det flyter riktigt bra. har suttit hela denna dagen också. Från morgon till sena nattimmen. Ups …

är det bara!

”Till Tappra Dåd jag rider ut …”
Nalle Puh

Den 20 april 2000.


Paus

GullHjärtat kommer. Fika. Handla. Påskgodis.

Iväg och bort på kvällen … sent hemma igen.

är det bara!

”N.V. (Nasses vän).”
Nalle Puh

Den 21 april 2000.


Idag … ifatt … igår … skrev ut … den senaste versionen.

Idag … filat på versionen … skrivit förordet … tackat … tillägnat …

… jag trodde faktiskt knappt att det skulle gå …

…. men jag är faktiskt så gott som klar! *glad*

Känns härligt. Jag vågade faktiskt knappt tro att det skulle gå. Men det har flytit fint och jag har kommit in i den snabbt och jag tycker om det.

Uppsatsen heter ”Utsatta elever i skolan” med underrubriken ”dyskalkyli – dyslexi – mobbning”. Jag kan konstatera att skolan snarare utvecklar handikapp än eliminerar befarade svårigheter. Skolans uppdrag är mycket komplext och det kräver kvalificerad kompetens. Om ansvariga nämnder ute i kommunerna inte inser denna utomordentligt  komplexa uppgift … ja då drabbar det eleverna. Om inte respektive kommuns kommunfullmäktige tilldelar skolan tillräckliga resurser … ja då drabbar det eleverna. Om inte ansvariga rektorer och respektive skolas personal ser sitt komplexa uppdrag och därmed behov av kompetens och fortbildning … ja då drabbar det eleverna.

Jo, det är en hel del som behöver inse det ena och det andra för att eleverna ska utvecklas så gynnsamt som möjligt i skolan.

Någon mobbning tolerereras inte! Absolut inte! Basta!

är det bara!

”N.V. (Nasses vän).”
Nalle Puh

Den 22 april 2000.


Åh vilken underbar dag! Min Vattuman och Mitt Lilla GullHjärta väckte mig när kaffet var klart och tidningen hämtad. men vad trött=sömnig jag var. Ville inte stiga upp … hade ju suttit till 03 … steg ändå upp … sällskapet ju!

Idag har jag hunnit sola lite. Tog av mig linnet men bad GullHjärtat skrika om det kom någon. Billie är ju annars en pålitlig varningshund. Jo, visst känner jag att det bränner här och där. Men det hör ju till. Jag vet hur länge jag kan sitta och jag vet när jag får solexem. Ansiktet är värst. Men som sagt jag har lärt mig att leva med det röda. Nog är det bättre med rött än blått i ansiktet … *ler*

Mitt Lilla GullHjärta kom in till mig med denna lilla … jag slet mig härifrån och tog en bild … när den är klar finns den här.

Glad PåskKRAVgris!

Blått är ju min färg … blått när det gäller allt annat. Blått i kombination med andra färger. Färgglatt gillar jag. Naivistiskt gillar jag. Bara det är färgglatt.

Egentligen skulle jag ligga ute med en bra bok just nu. Men jag fastnade här och har arbetat om ett par sidor. Fast det gick snabbt. GullHjärtat är hungrig … igen … undrar om det är glass hon egentligen är sugen på …?

Jag är också sugen på något nu …

är det bara!

”Vad ska han ta sig till nu?”
Nalle Puh

Den 23 april 2000.


Nu förstår jag att den egentligen aldrig blir klar! Jag kommer hela tiden på mer som förbättrar … i alla falla tror jag att det förbättrar … det jag kommer på … och sedan rusar till för att skriva in eller ändra. Så är det att jobba med en uppsats.

Faktiskt bra att jag haft påsken på mig. Ingen handledare att få tag på. Versionen är ju bättre nu än den var före påsk. Tycker jag iaf. Nu skulle jag kunna säga igen att ”Nu är den klar!” Sedan skulle jag komma på något inatt som jag bara måste skriva till eller ändra.

Nu är jag mer nöjd med den. Nu har jag filat på innehållsförteckningen, filat om abstractet mm mm … Jag har lagt det senaste här. Uppsatsen kanske jag publicerar på nätet så småningom. Men först ska den synas igen och sedan opponeras på. Hoppas det kan ske någorlunda snabbt. Jag är ju hialös och jag har redan nya projekt på G.

Idag blev det en liten ridtur. Inte jag men …. ett visst Litet GullHjärta ville visa Morfarn. Jag har lagt bilderna på GullHjärtats egen sida. Det blev en egen sida förMorfarn och GullHjärtat.

Hu vad det åskade inatt! Jag var tvungen att springa ner och stänga av datorn. Oj, vad rädd jag var att den inte skulle starta. För ovanlighetens skull behövde jag bara försöka två gånger. Sedan gick det. Tänk om det inte hade gått! Fy för den … då hade vissa bitar av mitt skrivande varit förlorat … för jag hade sparat fel igår. Jag hade sparat på disken och inte på disketten. Pust!

är det bara!

”Helt plötsligt kände Nasse att dagen var mycket skönare än han trott.”
Nalle Puh

Den 24 april 2000.


Idag fick jag inte sitta vid datorn. Min Vattuman sade ifrån på skarpen. Nu var han irriterad. Det är inte normalt menar han. Normalt och normalt!?

Hur i hela fridens dar gjorde man förr när man skrev uppsatser? Skrev för hand … sedan i bästa fall på maskin … inga ordbehandlare som nu. Var det normalt då att sitta vid skrivbordet? Var är det normalt att sitta?

Fast visst sitter jag mycket här. Och visst är Vattumannen själv mycket på sitt håll. Ibland sammanfaller inte den ”lediga” tiden. Ibland sammanfaller den ”olediga” tiden. På onsdag kväll gör den det.

Vår Mellan ringde idag. Hon ville upp på åsen och gå i skogen med sina föräldrar. Matsäck också. Min Mellan kan linda Vattumannen om sitt finger så han svarade genast JA. Jag är inte alls lika bra på att linda. Jag får sällan med Vattumannen på en promenad. Men på åsen i skogen har vi varit idag. Det var ljuvligt fint. Bokarna håller på att slå ut. Vi åt bokknoppar och harsyra. Vi njöt av det vackra och utsikten.

Mycket konstigt och mycket fuktigt väder har det varit idag. Hög luftfuktighet. Knappt har tvätten torkat ute. Fy nu kom jag på att jag har ju en tvätt till i maskinen. Ne-ej, den orkar jag bara inte med just nu.

är det bara!

”Det du sa just nu kommer att vara oss till stor hjälp.”
Nalle Puh

Den 25 april 2000.


Igår=idag här nu … orkade jag tydligen inte. Jag jobbade till sent också. Vad gjorde jag egentligen? Vi hade det lite trassligt med bilarna som måste organiseras för att få däcken bytta.

Men vi åt tillsammans ute … Min Vattuman och jag. Jo, sedan körde vi en runda för att … Vi hittade inget precis. Sedan körde vi hem igen.

är det bara!

”Det du sa just nu kommer att vara oss till stor hjälp.”
Nalle Puh

Den 26 april 2000.


Idag här nu … Jo nu är beslutet taget om statyn på Torget … eller rättare sagt murarna. Dessa murar! Militanta pensionärer och murar som de så ”innerligt” vill ha kvar. Om det sedan förtar av det estetiska intrycket av ett vackert konstverk … nej nej nej … ”deras” murar är överordnade. HåHåJaJa! *Birgitta tar sig för pannan*

Jag fick minsann ta mig för pannan en gång till. En av politikerna verkade vilja göra affär av och fokusera på ”murkramningen” som vissa hotat med när murarbetena kommer igång. Och detta vid ett kommunfullmäktige som inleddes med att skolorna fick redovisa hur de arbetar med värdegrund och de grundlägggande demokratiska värdena mm. Man baxnar! *Birgitta tar sig för pannan igen*

Beslut som tas i kommunfullmäktige är demokratiska. Folkvalda representanter sitter där. Har folk valt fel representanter får de ju se till att välja rätt nästa gång! Folk måste bli bättre på att kolla vad deras folkvalda står för och tycker mm Vad de gör mm mm Jag försöker ju göra det lätt för folket. Jag lägger ju ut en massa av vad jag gör och tycker här på nätet. Ingen ska behöva säga om mig att man ”köpt grisen i säcken” för då är det minsann de själva som befann sig i säcken *ler*

I Båstad verkar det finnas militanta pensionärer. Pensionärer som inte är bra förebilder för ungdomar som vi vill fostra till att omfatta demokratiska värden. Ja, milde tid! Nu tror jag förstås inte att det är så många som hör till gruppen militanta pensionärer. Jag tror det finns fler pensionärer som verkligen värderar vår demokrati och anser att demokrati och medmänsklighet är värt att kämpa för … inte murar på ett fanatiskt sätt.

är det bara!

”Jag är kung över ängen och kung över byn.”
Nalle Puh

Den 27 april 2000.


En underbar dag … en underbart varm dag … undrens tid är på väg. Det brister och brister … knopp för knopp … snart exploderar det. Förunderligt! Förundransvärt underligt underbart denna kraft. Inget kan hindra, inget kan stå emot, inte ens den lilla blomman som tar sig igenom asfalten … inte ens den kraften kan hindras …

Mitt blomland har exploderat. Där finns nu Löjtnatshjärtan, tulpaner och massor med annat. Men just Löjtnantshjärtanen är väl ändå lite tidiga! Det får inte gå över för fort! Passa på att njut! Glöm inte …

I morgon ska jag träffa min handledare och diskutera uppsatsen. Det ska bli spännande. Det avgör ju hur Valborgsmässohelgen blir …

Mia är deppig nere, … det gillar jag inte! Mia du får inte! Vi tar oss igenom det! Cissi hittar nya mönster i livet, nya livsmönster, prövar och är med, visst är det bra att se hur andra lever och är, än den egna familjen. Det behöver man. Cissi har ett litet andrum nu … där är hon tryggare … inte så rädd.

Jag hade ju själv Min Allra Käraste Faster A och Allra Käraste Farbror H. De levde helt annorlunda än Min Mamma och Min Pappa. Jag älskade det. Dessutom var det ju på landet och med en massa djur. Frihet att vara och frihet att leva. Det var mera kringgärdat på ngt sätt i stan. Jag gillar frihet. Massor med frihet. Och jag kan ta ansvar. Så det så! För det mesta vill jag också … men inte alltid!

Jag har fått ett brev idag som gör mig bekymrad. Det var inte roligt att få. Jag är inte bekymrad för egen del utan mer för den som skickat brevet och attityden framförallt. Ibland händer det att folk gör ”fel” och när det uppenbaras tydligt för en del så är det precis som de har behov av att ”skjuta” på någon annan. ”Anfall är bästa försvar.” Det kan riktas anfall mot någon som inte alls borde stå i skottlinjen. Märkligt! Det fanns en tid när jag trodde att det var ”typiskt manligt”. Det tror jag inte längre. Så’na brev gillar jag inte! Jag bara säger det! Undrar varför personen inte ringt i stället? Det hade varit bättre … mycket bättre! Men som sagt ibland blir det fel … som tyvärr kan bli ännu mera fel … tänk om det kan bli ännu ännu mera fel …?!

Tänk om!

”Vad ska han ta sig till nu?”
Nalle Puh

Den 28 april 2000.


En underbart varm dag. Jag som gillar värme så mycket. Det var varmt så det förslår. I bilen nästan för varmt. Jag har ju inte AC i min bil nuförtiden. Det fanns en tid när vi hade det. Det var skönt vissa dagar. Nu blir det bättre av att rulla ner rutan. Fast lite ängslig är jag ju att en sten ska komma farandes. Stenskott … nej fy!

Idag är det en viss ung dam som fyller år. Grattis!*kramar om CC* Hoppas du får en jättefin dag eller rättare kväll för klockan är ju redan sent nu.

Det gick bra på HH idag och nu är datum bestämt. Jag ska äntligen bli klar. Vad roligt det ska bli. Jag längtar och jag ser med spänning fram emot dagen. En del arbete återstår dock. Det tar jag tag i morgon. *glad*

Jag har också fått veta idag att jag är klar för att få Certifikat A. Mitt arbete och min analys blev godkänd. Då blev jag glad igen. Man kan ju undra … Certifikat A för vadå? Jo för Kartläggning Och Analys av OrdAvkodningsstrategier (KOAS). Så det så! *glad*

Sedan har jag hämtat Min Yngsta och då blev jag glad igen. Vet du CC … *ler* … Min Yngsta fick se fotot av dig när jag gjorde grattiskortet … och hon tyckte att ni var så lika så hon ser dig som sin ”tvilling”. Hon tyckte att du ser ut precis som hon. Lustigt va’! Så det kan vara!

Jag fick ett brev igår … visst! … nu har jag skrivit svar … men jag ska inte skicka det … jag ska bara spara det hos mig själv … lite till iaf.

Min Vattuman är på Byamöte. Det är det 1 gång per år. Då gör han något som han aldrig gör annars. Det görs på Byamöten. Fast Min Vattuman gör det inte så mycket. Som tur är. Men han kommer nog att må lite dåligt i morgon. Han får skylla sig själv. Så är det bara! Sitter jag här och skriver … tänk om han inte det gör det!

Nu ska jag se om det finns något gott ute i köket. Vilken sida är bäst? Sedan en bok och sängen. Lite tidigare idag efter en fulllspäckad vecka … som alltid.

”Han frågar och muttrar om ditt och om datt.”
Nalle Puh

Den 29 april 2000.


En underbart varm dag … IGEN! Bara att njuta av och genom. Min Vattuman var duktig, jätteduktig! Han bestämde att han inte skulle bli dålig idag … och det blev han inte! Bra att vara disciplinerad och ha kommandot över sig själv. Det gillar jag. Jag tycker Min Vattuman är duktigast i världen! Så är det bara!

Idag har jag träffat på ett nytt ord. Det gick rakt in i hjärtat. Det har uppstått genom ”levande stavning”. ”Levande stavning” kallar jag stavning som har kommit genom att bokstäverna ”ruskar” omkring, liksom lever sitt eget liv ibland. Det är tur det för annars hade jag aldrig träffat på detta ordet. Hoppas att du inte blir ledsen på mig för att jag lade märke till din ”levande stavning” bäste G? Jag vet att ”dyslektiska” webmasters ofta får påstötningar om felstavningar och att det kan vara irriterande. Jag vet för Min Äldste råkade ständigt ut för dylikt. Ibland var det säkert i alla välmening … MEN … för den som tar emot välmeningar hela tiden blir det säkert tradetrist ganska snart.

Det nya ordet är ”stuvationer”. Himla bra ord. Det säger precis vad det är tycker jag. ”Stuvationer” är sådana situationer som det lätt kan bli fel i. Fel blir det när folk inte begriper vad det handlar om för den som gör saken. Folks förhållningssätt till någon i en viss situation kan leda till en ”stuvation” i stället om dom inte begriper. Folk begriper ju väldigt mycket för lite ibland! Så är det bara!

En ordentlig ”stuvation” blev det när Mia skrev sin berättelse och hoppades att läraren skulle handla enligt sin anmälningsplikt men underlät och i stället anmärkte på tempusfel i Mias livsberättelse. Vilken stuvation!

Det är roligt att göra andra glada. Man blir själv glad då. Man mår också bättre. Gör en annan människa glad så får du själv se! Det är inte alls roligt att vara på ett sätt eller göra saker som får andra att bli ledsna. Varför ska man det egentligen!? Det är mycket bättre att ha grundinställningen att göra gott, göra bra, vilja gott och vilja väl … den goda viljan … en ärlig vilja att vilja gott. Börja med att vilja väl med dig själv och fortsätt sedan med andra.

Att alltid vilja väl och att alltid försöka se det positiva … det kan faktiskt minska  risken för stuvationer.

”Jag är väl inte nån tyrann som älskar att befalla.”
Nalle Puh

Den 30 april 2000.


En underbar dag! Valborgsmässoafton och Kungens födelsedag. Vi ska träffa goda vänner som vi inte sett på ett tag. Det ska bli så roligt. *glad*

Jag har nu skickat iväg mina handlingar för behandling och handling för handling …. *spännande*

Dagen har gått åt till uppsatsen ….. En månad tills …. *spännande*

”Först Eftertanke och sedan Hårt arbete.”
Nalle Puh

”Våren börjar faktiskt våras, och av lärksång vi bedåras så att våra ögon tåras av en tår.”
Nalle Puh

© Birgitta Rudenius

Mars 2000


Perspective 6 of Air

High above the storm’s turmoil, the eagle soars.
From this height, he sees the bigger picture, and is
not caught in the emotional tempests that damage
those below. Learn to detach from the daily
dramas as needed, and to step back far enough
to gain perspective. When you can be calm
even in the eye of the storm, you stand a much
better chance of surviving it. Learn to soar on
the winds of change, not be battered by them.


Den 1 mars 2000.


Himmel vilken intensiv dag. Jo, det gick bra! Det hade lycktas! Ibland önskar jag att man kunde mäta effekter av arbete eller engagemang. Tänk om man kunde få bokslut på sina egna handlingar. Jag skulle faktiskt vilja ha det. Jag skulle inte vara rädd för det.

Däremot är jag rädd för att öppna det ”Röda kuvertet”. Sist jag öppnade ett sådant blev jag väldigt besviken. Jobbat hela livet … heltid dessutom … alltid jobbat … förutom de åren jag utbildade mig till mitt yrke … och sedan visar sig min pension inte ens räcka till mitt boende! Då måste det ju vara något fel någonstans! Var finns alla pengar jag betalat in under alla år jag jobbat? Nu fick jag ett nytt ”Rött kuvert”. Hade helst velat slänga och glömma … utan att öppna. Men nu är jag inte sån att jag slänger i onödan. Jag stoppade in kuvertet i bokhyllan. Dock utan att utsätta mig för besvikelse genom att öppna det. Det kanske inte skulle räcka ens till halva bostadskostnaden nu …? Vad vet jag! Jag känner mig lurad! Minst! Bra att kuvertet är rött så man vet vem man ska lägga skulden på.

Vänsterpartiet vill att man ska undervisa om analsex och masomadochism i skolornas sexualundervisning. En ung vänsterkvinna försökte förklara föga övertygande. Stackarn hon gjorde bort sig eller tiden var inte rätt (om man ska vara snäll). Precis som om det vore så enkelt! Låta och tillåta alla varianter av sexuttryck för bejakande … och dessutom lära ut det …. låter det som! Banalt! Vanmaktsfruktansvärt i sin tanke.

När det gäller sexundervisningen borde den ägnas åt människosyn, värdegrund och respekt … samt kärleksbegreppet. Därifrån utgår allt väsentligt! Kärleksakten har då verkliga förutsättningar att ske mellan likvärdiga parter just under kärlek och ömsesidig respekt. Man vill varandra väl i en kärlekshandling. Detta borde den huvudsakliga tiden ägnas åt. Samtal och samtalande. Information på olika sätt om allt i samhället som berör området ser jag som självklart och att det sker under förutsättningar att alla ska kunna känna sig trygga att ställa sina ev frågor.

Detta med människosyn och respekt är så avgörande viktigt. Alltid! Överallt! Inom alla områden! Viktiga saker kan framföras pinsamt undermåligt.

är det bara!

”Här är jag.”
Nalle Puh

Den 2 mars 2000.


Heder åt ”Norra Magasinet”, TV-programmet idag! Det behandlade kränkningar av barn och deras oacceptabla rättslöshet i den praktiska vardagen. Programmet var seriöst och sakligt vad jag kunde bedöma. Mycket bra!

Jag kunde inte låta bli att tänka att kanske ändå börjar stenarna rulla lite fortare …. kanske. Det är ju det jag kämpar för här … på denna webplatsen och så mycket jag någonsin kan även i verkliga livet. IRL and CyberLife.

är det bara!

”Han använder korta, lätta ord som ”Vill du ha mat, Puh?”
Nalle Puh

Den 3 mars 2000.


Egentligen skulle jag ha skrivit ordentligt här ikväll … egentligen … eftersom jag har lite samvetskval … egentligen!

Men nu är det så att jag har jobbat med redovisningen av sista kursavsnittet i min distanskurs … sista innan slutredovisningen. Jobbat och jobbat och jobbat … med att få ihop ngt på websidan som ska tjäna som redovisning.

Veckan har varit fruktansvärt intensiv! Fruktansvärt! Jag har absolut inte haft ngn tid att dokumentera, bara rapportera informationsutbyta, diskutera, elever och pedagogiska frågeställningar samt föräldrakontakter mm … mm Nu har jag dokumentationen att göra hemma i helgen + kursredovisningen …

HELGLEDIGHET … Vad är det?

Jag har inte hunnit alls … vad jag egentligen vill hinna …
*skriker högt* 

Nu ska det snart sovas! Ingen ska kunna störa. Jag ska sova hela lördagsmorgonen! Hela! Hela!

Inatt hade vi Lilla GullHjärtat här … och idag. Hon hade förkylning i antågande och hennes mamma skulle på viktigt uppdrag till Göteborg … och … så klart Lilla GullHjärtat kunde vara här i stället för i Förskoleklassen … när hon nu hade huvudvärk och kanske feber …!

är det bara!

”När vintern blev sträng, då låg jag och sov i en stor, pälsig säng!”
Nalle Puh

Den 4 mars 2000.


Idag har jag jobbat med kursen. Det har tagit tid eftersom jag tagit på mig att göra websidan.

Jag har också skrivit handlingar för att söka ett par jobb. Märkligt detta. Jag trivs ju jättebra med mitt jobb. Men det finns en hake. Jag är djupt missnöjd med min lön. Djupt missnöjd! Då för länge sedan när jag sökte jobb i denna kommunen forstod jag att man inte var särskilt intresserad av kompetens. Man var mer intresserad av att placera en av ”sina egna” obehöriga på en speciallärartjänst än att få en behörig. Detta ointresse hade jag aldrig mött tidigare. Aldrig någonsin! Tvärtom var man mycket intresserad av och tacksam för att få en utbildad speciallärare på mina tidigare ställen.

Dessutom har klimatet för fortbildning och vidareutbildning inte heller varit särskilt stimulerande här tidigare. Jag har alltid haft intresse att ”hänga med”, utveckla min kompetens och har därför läst vid sidan om mitt jobb. På högskola eller universitet. Där har jag hämtat stimulans på den nivån som jag upplever som intressant för min egen del.

När jag en gång sökte ledigt för tentamen på en kurs som i högsta grad är värdefull för varje lärare (det handlade om barn med psyko-sociala handikapp) fick JAG ledigt med löneavdrag medan en kollega inom barnomsorgen fick ledigt MED lön. Jo, jag medger att jag låter lite bitter och visst är jag besviken på min arbetsgivare här när det gäller lönen.

Inte nog med det! Jag har skaffat mig åtskilliga högskolepoäng och fördjupat mig inom pedagogiken PÅ MIN EGEN BEKOSTNAD OCH PÅ MIN EGEN FRITID … utan att min arbetsgivare visat uppskattning genom kompensation genom löneökning. På Nya Zeeland motiverar varje kompetenshöjande högskolekurs löneökning. Jag borde jobbat där. Och inte i Båstads kommun.

Min enda chans att få en värdig lön är således att byta kommun! Här och på denna tjänsten nöjer jag mig inte med mindre än + lika många sek som det är år just nu. Tyvärr! Jag är så intresserad av att arbeta med elever (barn) och utvecklingsfrågor så jag vet att jag kan trivas lika bra på andra ställen också.

är det bara!

”Så klättrade han lite högre … och så lite högre … och så ännu lite högre.”
Nalle Puh

Den 5 mars 2000.


Idag har jag också jobbat med kursen. Ganska mycket faktiskt. Sista redovisningen är nu gjord. För det som gäller kursavsnitten och grupparbetande. Återstår gör sluttentamen som ska ske individuellt och skriftligt. Fyra uppgifter. En är obligatorisk och tre kan vi välja utifrån en given lista. Jag har påbörjat detta arbete men jag är rädd för att det kommer att ta en del tid.

Jag har sett att solen sken. Endast en liten stund efter badet var jag ute och inspekterade. Annars har jag suttit här och jobbat. Jag har skrivit en artikel till en specialtidskrift och jag hade en insändare inne i NST idag.

Denna insändare orsakade att jag fick ett telefonsamtal innan jag ens hade hunnit dricka morgonkaffe. Dagen började lite fel. Inte så mycket för att åsikterna skiljde utan för …. nja, så är det ibland.

Jag har fått telefonsamtal om att min insändare var bra också. Det är roligt när det blir balans och när folk hör av sig.

Nu sover resten i familjen. Jag känner värken i axlarna. Och i handlederna. En rapport har jag också hunnit skriva. Tror det är viktigt för dokumentationen. Kände det och skrev den därför. Bra att kunna jobba här hemma och sedan skicka som fil till skolan.

Jag ska gå ut och andas in frisk luft innan jag lägger mig i min go’a säng. Denna veckan blir mer rimlig, tror jag ….

är det bara!

”Jag är inte rädd för vilda djur i allmänhet.”
Nalle Puh

Den 6 mars 2000.


Bokcafé på biblioteket. Kunde bara inte låta bli att gå. Min Vattuman följde med också. Åh vad intressant! Härligt att lyssna på människor med engagemang kombinerat med djup kunskap och stor erfarenhet. Föreläsare för kvällen var Professor Eve Malmqvist. En auktoritet inom läsforskningen. Massor med klokskap fick vi lyssna till. Vi var faktiskt ganska många dessutom.

Nu har jag uppdaterat Mias och CCs sidor. CC har varit i Sälen och Mia får inte lov att sitta vid datorn för sitt familjehem. Tänka sig att våra skattepengar går till detta familjehem som förbjuder! Vi vill väl alla att skattepengarna ska täcka de kostnaderna som uppkommer när Mia sitter vid datorn. Det betyder ju inte att Mia ska gå miste om andra möjligheter till aktiviteter. Är det någon i Mias närhet som är rädd för att ”visa upp sig” eller sina beslut? Typ såna som alltid gömmer sig bakom sekretess. ”Sekretess” … den är till för den enskilde. Inte för att tjänstemän ska skydda sig från att få stå för sina beslut! Det fattas så många dåliga beslut särskilt i barnärenden så de besluten borde synas särskilt i sömmarna … men … det hindras säkert många gånger av ”sekretesse”.

Det kan vara bra att veta att DU, den enskilde, alltid kan häva sekretessen genom att ge ditt medgivande till öppenhet av handlingarna.

Det var tungt ute i stallet ikväll. Slita och släpa på halm och hö … efter mockningen. Nu har jag ont i armen. Det känns här med. Hästarna var glada att komma in. De fick massor med gottishö.   ….

det så!

”Ungefär så stor som Nasse … Min älsklingsstorlek.”
Nalle Puh

Den 7 mars 2000.


Hrm

Jag satt ju här nyss! Dygnet har flygit igenom och visst har jag hunnit en hel del … ifatt lite också faktiskt. Nu är jag dessutom precis uppstigen från badet. Kl 00:15 … !!! … Hur ska håret se ut i morgon!

Lika tossigt som när Lilla GullHjärtat sov över … då det stod rakt upp … på den ena sidan!

Den dagen den sorgen! Eller morgonen om det ska vara rätt.

Nu bara svamlar jag … och det får jag. Får precis vad jag vill här. Får tycka vad jag vill också. Ingen säger emot. Tyst medgivande hela tiden. Ibland undrar jag förstås … inte så mycket över varför jag skriver här längre … jag är så glad att jag överhuvudtaget skriver dagbok … så flitigt … det har jag aldrig lyckats med i en pappersbok … men … om folk i min närhet hittar hit … om dom gör det … är det då till nackdel för mig … jag menar … klarar folk att hantera det med den respekt det förtjänar … gör dom det … det undrar jag … ibland.

Jag är ganska öppenhjärtig och jag är mycket ärlig. Ibland för ärlig för folk. Folk är lite ovana vid det märker jag ibland. De blir rädda … ”Så’nt får man ju inte säga högt” … Varför inte! Jag är inte mycket för att göra som katten …. gå runt den heta gröten … bättre då med … ”pang på rödbetan” … Så tycker jag! Det är mer rättframt. Men det måste alltid ske med respekt.

När jag skrev om min lön häromdagen så var jag ärlig och rättfram. Samma saker har jag framfört IRL också. Det ska inte finnas en kotte som inte vet att jag känner och tycker så. Dessutom pekar jag på ett PROBLEM. Ska man verkligen behöva byta kommun för att få en anständig lönehöjning!? Eller helt byta jobb?

Ja, det är faktiskt så! Lönen är viktig, mycket viktig för mig av olika anledningar och omständigheter … just här. Mest för att jag upplevt en fruktansvärt nedvärderande attityd för utbildning och kompetens … just här. Nu börjar man dock inse att (utbildade) speciallärare och specialpedagoger är viktiga … även här.

Mina upplevelser är upplevda och skulle kunna fylla en bok bara de. Det kanske blir en pappersbok … även om detta.

är det bara!

”Ungefär så stor som Nasse … Min älsklingsstorlek.”
Nalle Puh

Den 8 mars 2000.


Klockan är för mycket … det är bara så!

Därför att jag skrev en debattinlaga här precis. I morgon blir det … kanske … mer … fast då är det å andra sidan ett viktigt sammanträde på kvällen.

är det bara!

”Ungefär så stor som Nasse … Min älsklingsstorlek.”
Nalle Puh

Den 9 mars 2000.


Det blev sent ikväll igen. Nyss hemkommen och nyss uppdaterat sidorna under Regnbågsbarn.

Idag har jag jobbat på en mattediagnos och en mattebedömning. Ska göra slag i saken och publicera en del av mitt material. Det är faktiskt mycket användbart och mycket strukturerat. Man har en god kontroll över elevernas färdighets- och funktionsnivå med hjälp av det. Både avseende de specifika delarna och helheten.

Jag skriver  ©  på alla mina alster just med tanke på eventuell publicering.

Idag ringde Min Yngsta. Hon ville berätta …. jag hade inte tid … skulle ju på årsmöte … Sånt gillar jag inte! Att inte ha tid när mina barn vill. Jag vill alltid finnas tillhands när de önskar, vill och behöver. Så är det bara!

Nu måste jag vänta tills i morgon eftersom det är så sent. Har iaf skickat epost. Till henne och hennes syskon.

Nu är jag trött! TRÖTT …. Dagen har varit givande … som vanligt.

är det bara!

”Det var en vacker vårmorgon i skogen.”
Nalle Puh

Den 10 mars 2000.


Fredag, härliga fredag! Det var ju sol idag! Alla soliga dagar är härliga. Vare sig de är fredagar eller ngn annan dag.

Insändarsvar idag i NST. Av en partikollega! Den fick mig att reagera och resultatet lät inte vänta på sig. Mitt svar är redan inskickat. Så är det bara! Jag blir oerhört stimulerad att skriva ibland. Idag kunde jag naturligtvis inte låta bli. Det blir svar på tal. Hoppas den kommer in snabbt.

Igår blev det guldstjärna på kursavsnittet som upptog min tid förra helgen. Då blir man glad. Jag blev det. Nu får jag nya krafter och ny energi inför sluttentan som ska inlämnas både skriftligt och över nätet. Jag har förberett och idag kom jag på vad jag ska fördjupa mig i. FAS, Fetalt alkoholsyndrom. Jag kommer att göra en websida om detta så småningom. Alla som hittar länkar om skador genom föräldrars (mammans) alkoholkonsumtion … skicka länkarna till mig! Jag vill veta allt som finns att veta om FAS. Kanske hamnar sidan här sedan.

Nu måste jag ta tag i sluttentan denna helgen. Jag ska också jobba med ”Boken”. Har hittat ett förlag som jag tror passar.

Lilla GullHjärtat och hennes mamma är här och ska sova över. Mamman, Min Mellan, ska måla i rummet här bredvid. Ska det äntligen bli lite fint?

Jag har lyssnat på Melodifestivalen och jag har röstat … på båda telefonerna. Undrar vem som vinner? Jag säger inte vem jag röstade på! Men jag ska passa på att säga att musikkavalkaden av låtar som tidigare vunnit var fantastiskt bra! Vilka duktiga artister! Undrar om en viss Bert K har satt bastanta käppar i hjulet för en viss Charlotte N!? Man nästan kan ana det. Det är väl rena rama ”dallasmaffian” i musikkretsar. Eller?

Jag fick cybertårta idag. Belöning för att jag gjorde det 500:ade inlägget i kursens café. Först trodde jag att JAG gjort 500 inlägg men sen kom jag på att det är ju lite orimligt och då läste jag igen och lite noggrannare. Ho ho hi hi!

det kan va’!

Mia och CC! var rädda om er!

”… mycket lugn och stillsam.”
Nalle Puh

Den 11 mars 2000.


Idag var det vitt, vitt, vitt! Lilla GullHjärtat och hennes mamma körde fast i snön och kunde inte åka iväg till GullHjärtats skola på ”ÖppenSkola-dagen”. Och Lilla GullHjärtat som skulle spela teater och allt! Så kan det vara!

Vi har varit på blåsig hundrunda. Chippen har inte varit riktigt bra men jag har inte sagt ngt till Min Yngsta om det. Han är bättre idag än han var igår så ….

Pluggat idag! Suttit med sluttentamen och nu är jag äntligen på den sista och mest spännande delen. Den om FAS som jag verkligen vill lära mer om.

Idag blev min mailbox blockerad av ngt mail. Vet inte vilka två mail som togs bort. et inte vem som skickat. Jag har fått från Mina vänner B, CC och Marit. Är det någon mer som skickat? I så fall måste ni skicka igen … fast inget som blockerar! Det klarar jag mig utan.

Jag tror inte det är ngn som är sur på mig och därför kivas. Vem skulle vara det!? De enda som retar sig på mig är en del Bjärebor. De retar sig så ofantligt på mitt skrivande i NST. Särskilt när jag använder lite provoserande uttryck som gnällspik även om jag mildrar och skriver gnällspikskaraktär, bakåtsträvare och liknande …. Ja, ja, …. *Birgitta tar sig för pannan* Det får man inte anser man. Här på Bjäre.

Det är synd om …. när det ger utrymme till sådana företeelser … det är mycket synd om … det är sorgligt … för sorgligt! Just här … tyvärr!

Ibland när jag lyssnar på de riktigt tradiga människorna … så tänker jag … vad fasen ska man ta tid att göra något för människor som är så!? Sedan försöker jag tänka att det är ju bara ett fåtal som yttrar sig så. Och … Problemet är inte några fås högljudda röster utan den stora massans tystnad. Sedan är det faktiskt så att jag får mer bevis för uppskattning för mina skriverier än jag får kritik. Faktiskt och inte att förglömma.

Här är den senaste man funnit anledning att reta sig på. Den handlar om utsmyckningen om torget.

det kan va’!

”Jag tänker för mig själv,
jag leker för mig själv,
och ingen vet vad jag säger för mig själv.”

Nalle Puh

Den 12 mars 2000.


Jag tror inte det blir så mycket här ikväll. Jag har precis färdigställt dagens arbete. Ett antal timmar har jag suttit här vid datorn! Men jag är faktiskt nöjd. Mycket nöjd med mitt resultat.

För den som är nyfiken så finns helgens arbete här. Undrar om det syns hur många timmar som lagts ner???

Annars har det varit en skön helg. Rummet bredvid är nymålat och ljust. Tack vare Min Mellan. Jag är ren och välskrubbad. Tack vare ett visst Litet GullHjärta. Vi är mätta Min Vattuman och jag. Tack vare en bra pizzeria.

Chippen har varit dålig men har nu börjat äta igen. Han fick avmaskningsmedel för säkerhets skull. Min Yngsta blev orolig när hon hörde … och hon som inte varit hemma i helgen. Jo, visst trodde hon att problemet var att Chippen saknade henne!

Nej nu orkar jag inte mer … ska skriva ett snigelbrev också.

är det bara!

”Den musen tycker jag om.”
Nalle Puh

Den 13 mars 2000.


Nu är klockan 20:30. Jag har uppdaterat en massa sidor och fixat några länkar. Undrar egentligen hur många sidor jag har …? Jag har ju sidor utspridda på flera siter eller domäner så det är lite svårt att hålla reda på. Några hundra är det iaf.

Hur många webringar är det jag har …? Är det fem .. LB … B … D … MM .. K … Jo, fem stycken har jag. Den ena har över 70 medlemmar och en annan växer stadigt.

På Certec säger man … ”Det som inte finns på Internet finns inte!” … mm … jag är benägen att hålla med. De som finns och de som inte finns. Det som finns och det som inte finns. Certec finns under LTH och där finns massor med intressant … Certec gör synligt och gör synliga och görs synligt. Bra!

Jag tycker det finns massor som behöver göras synligt. Bland det viktigaste är att göra synligt hur barn kan ha det. Det ska minsann inte döljas! Hur kan man då göra något för att förändra!? Hur länge dröjer det då innan något blir gjort!? Nej, fram med det osynliga! Låt det synas i sömmarna! Se till så att så många som möjligt ”tvingas se” … hur barn kan ha det! Särskilt de som fattar beslut och särskilt föräldrar som behöver tänka om och bli bättre på att ta ansvar. Särskilt föräldrar som förmår förstå.

Det är svårare med föräldrar som inte förmår förstå. Mycket svårare! Mycket svårare för deras barn också. Då måste andra se till att de ser, inser, förstår … att något måste ske … göras. Så är det bara!

det så!

”Hur mycket man än tyckte om honom, kunde det inte förnekas att han skuttade.”
Nalle Puh

Den 14 mars 2000.


Jag bara kunde inte koppla upp mig! Telefonerna va stendöda. Jag kunde inte gratulera Lilla GullHjärtat på hennes namnsdag och inte Min Mamma heller. Jag kunde inte ringa och höra hur det var med Min Allra Käraste Frabror H som ligger på sjukhus i lunginflammation. Det var så mycket jag inte kunde helt plötsligt.

Det blev ingen bra kväll igår. Tog därför ett extra varmt och extra långt bad. Det behövdes verkligen.

Så var det med det!

det så!

”Skulle jag fira en riktig födelsedag?”
Nalle Puh

Den 15 mars 2000.


Idag har jag inte hunnit pusta en enda gång! Skola – tandläkare – föreläsning i Halmstad – korvkiosken -hem – starta datorn femtielva gånger innan den kom till skott.

Jag var faktiskt tvungen att köpa en chokladkaka … Marabou förstås … för att inte min mage skulle överrösta alla 250 åhörarna vid föreläsningen … sedan kunde vi köpa kaffe i pausen. Vilken lycka!

Nu är jag här och jag är trött och jag måste gå ut till hästarna innan jag får sova.

Lade också min nya sidasin rätta plats för framtiden.   verkligen.

Så nu är jag förlåtligt trött och vill uppsöka min säng så snart jag kan.

är det bara!

”Vi ska alla gå på en Expedition”
Nalle Puh

Den 16 mars 2000.


Gårdagen satt i lite idag. Jag var väldigt trött när jag kom hem. Orkade inte handla på vägen hem. Himmel vad skönt det är att komma hem ibland!

Jag var väldigt orolig innan jag fick tag på Min Allra Käraste Faster A och fick veta att allt var OK. Så OK som det kan vara efter omständigheterna. Jag var livrädd i vissa stunder. Jag kan absolut inte tänka mig ett liv utan Min Allra Käraste Farbror H eller Min Allra Käraste Faster A.

Min Äldste bjöd på middag idag. Han hade en nydekorerad bil. Dekorerad till uppmärksamhet. Häftigt är nog rätt ord. ”Sverige.Net” så det förslår! ”You want it! We got it!” Jo, det stämmer!

Alla var besvikna på föreläsningen igår. Vi var sex eller sju från min skola. Vi hade åkt till Halmstad för att lyssna på det angelägna ämnet ”Barns empatiutveckling”. MF, psykolog pratade i över två timmar … oavbrutet utom i pausen. Vi tyckte inte att det var värt den avsatta tiden. Huanimeja! Slöseri med värdefull tid. Hur kan det va’ i ett så angeläget ämne!? Jo, det beror på den låga nivån. Föreläsaren hade lagt sig på en alldeles för låg nivå. Visste hon inte vilken åhörargruppen var? Hade hon fördomar? Jag försökte tänka ut vilken grupp det borde passa … kanske nyblivna unga föräldrar, möjligen unga nyblivna lärare …? I alla fall inte erfarna lärare. Tar man tid på detta sätt vill man verkligen känna att man tar med sig ngt nytt tillbaka.

Det finns ju faktiskt också forskning att referera till på ett teoretiskt plan. Föreläsningen hölls på ett väldigt konkret och vardagligt pragmatiskt sätt ibland faktiskt även lite för personligt. Lite teoribildning hade inte skadat!

Har filat på insändarsvar på angrepp i ”Torgfrågan”. Ska jag skicka in eller strunta i …. vet inte riktigt än???

Min Yngsta var så stolt. Hon hade vunnit 4:e pris med en bild som hon gillade. Hon gillade den men hennes fotokompisar avrådde just den bilden. Hon valde bilden iaf. Så’nt måste ju stärka självkänslan!   Och kom 4:a och fick medalj … i en tävling för proffsfotografer!!! Min Lilla Yngsta!

Grattis Gumman Lilla! Som om det inte var nog med det! Hon fick ytterligare en bild placerad bland de tio bästa!

I morgon blir det Mac Beth. Tack vare Vår Yngsta. Kul!

är det bara!

”Försiktigt för att ej bli kall och våt …”
Nalle Puh

Den 17 mars 2000.


Vi var på MacBeth. Ett spännande avbrott i vår hektiska vardag. Jag märkte då hur svårt det var att koppla av ”skolan”. Koppla av från tankarna på skolan och eleverna och allt arbete som gjorts och behöver göras. Jo, jag vet att det är en liten varningslampa när vissa tankar liksom tar över. Då måste man se till att ta hand om sig själv och vårda sig själv … koppla av lite. Jo, jag ska se till att ta ut lite ledigt av allt det jag har innestående. Jag känner att det behövs. Nästa vecka … huh vilken vecka! Efter den …. då! …. måste jag se till att ta lite ledigt.

Min Yngsta är sååå intresserad av teater. Två kompisar var med som statister. När en av skådespelarna blev sjuk så erbjöds en av dessa kompisar rollen.
-Det är ovanligt, förstår du mamma, sa Min Yngsta.  -Jag är jätteglad för M-s skull. Annars är det brukligt att avundsjuketankar kommer fram i dessa sammanhang. Men inte hos Min Yngsta. Men hos andra. Min Yngsta köpte en blomma till M-n och skrev att hon var så stolt över henne. Min Yngsta köpte blommor till den andra kompisen också.

Sedan  … *ler stort* … hon köpte blomma till Macbeth himself också!
-Han har så vackra händer, Mamma.
-Jag skrev det på lappen att jag tycker han har så vackra händer, informerade Min Yngsta vidare.

Skådespelarna var mycket duktiga och gjorde utomordentliga prestationer. De fick många och långa applåder. Macbeth hade en lååång aprikosröd ros i handen. Han stack sin vackra hand på en tagg, gjorde en konstfull grimas och sökte med en forskande nyfiken blick över publiken. Måntro han undrade vem …? Kanske undrar han just nu också ..?

”Bara vild om vintern.”
Nalle Puh

Den 18 mars 2000.


Nu har jag skickat in min tenta. Jag packade filerna och skickade iväg dem. Ett vanligt Word-dokument, en PowerPoint-presentation och en websida. Websidan har jag redan ju redan nämnt om. Nu är det egentligen bara att vänta och se om det duger. Sedan kan jag pusta ut och ägna mig åt annat. Men jag får ju inte glömma att kolla vad det finns för distanskurser till nästa termin. Det måste ske snart.

Idag har jag också handlat småbarnskläder. En liten söt klänning till en 6-månaderstjej. Hittade också ”riktiga” PippiLångstrump-kläder. Gissa vem som ska få dem på sin 6-årsdag? Jo, ett visst Litet GullHjärta så klart.

Det gör så ont i mig att Mia inte får använda sin dator. Det gör så ont i mig att Mia träffat ett gäng som inte för ngt gott med sig för henne utan snarare drar ner henne i hennes kämpande. Händer det något så ska socialtjänsten och familjehemmet lastas för försumlighet. Drabbas gör ju Mia av denna försumlighet. Jag hoppas Mia använder sin styrka, som hon trots allt har, att inte dras med.

Tänka sig idag var det en positiv insändare i NST. Jag får draghjälp. En positiv … tänka sig! Både till innehåll och karaktär. Så roligt! *glad*

Hur kan det vara så …? Hur kan det fortsätta ske ..? År efter år …? Hur bara kan det …? Läs om CC …! 

Ikväll ska jag läsa Martin Buber. Men först ett sent, varmt bad.

”Med ett skratt hon rusar ner i vattnet, Näckens flicka.”
Nalle Puh

Den 19 mars 2000.


Jag har egentligen inte tid att skriva här ikväll. Men jag vill naturligtvis.

Idag har jag nog gått omkring lite med en bekymmersrynka i pannan. Den föranleds av människors vilja att vara fientliga. Varför ska det behöva vara så? Inom politiken kan man uppleva mycket märkliga och trista företeelser. Respekten försvinner och människor blir krigiska ja faktiskt både fientliga och aggressiva. Måste det vara så! Jag tycker inte det! Hur ska man få ungdomar att intressera sig för politik om det bara tjafsas. Eller framförs så det ger en bild av tjafstjafs. Det är inte konstigt att alla partier har svårt att rekrytera ungdomar.

Journalisterna också … hur reflekterar de över sitt ansvar? Reflekterar de överhuvudtaget över vilka effekter deras skrivande och deras val att vinkla får? En politiker angrep en journalist här i NST. Först tog det 6 veckor ! innan insändaren kom i tryck. Det visade sig att den som angreppet var riktat mot hade givits möjlighet att besvara och hade legat på insändaren en tid. Väl i tryck så fanns då både angreppet och svaret. Jag tycker det var modibgt att angripa media och jag förvånades över svaret. Rubriken var ”Felfinneri och sensationsskriverier” och jag tror nog alla håller med om att visst gillar tidningar sensationer … går det att blåsa upp en sensation så är det nog riktigt lyckat i en tidningsmans ögon. Ibland kommer enskilda människor till skada. Det tycker jag INTE om. Där respekterar jag varje tidningsman som sätter moraliska gränser. Det jag förvånades i svaret jag läste var framförallt att man försvarade sig med att det ”normala” skulle granskas och det udda lyftas fram … i politiska ställningstaganden som det gällde här. Jag anser att både det normala och det udda borde utsättas för tidningens kritiska granskning. Det udda kan ju medföra orimliga proportioner om det får tillräcklig utbredning.

Här finns minsann plats för reflektioner och moraliska och etiska ställningstaganden. En tidning har ju ett otroligt ansvar just tack vare sin maktfunktion. Kvaliteten på detta ansvar syns i journalisternas förmåga och mognad.

”Vad ska han ta sig till nu?”
Nalle Puh

Den 20 mars 2000.


En underbar dag med vår i luften. Jag var ute på skolgården en sväng och kände våren. Mmmm … så underbart härligt! Snart är den här på riktigt! Snart är sommaren här … tänka sig … mmm!

Annars har jag inte hunnit mer … bara slitit …. hela tiden … just nu räcker inte minuterna … just nu borde jag få 120 minuter på varje timme. Hur ska det gå till?

Min Yngsta funderar på vad hon ska läsa till hösten. Jag funderar på vad jag ska läsa till hösten …!!! Visst är det kul! Mor och döttrar läser vid universiteten samtidigt … och deras moster också.
-Vad blir du när du är klar? undrar Min Mamma ofta. Vad ska jag svara på det?
-Lite klokare, försöker jag med. Det svaret nöjer sig inte min mamma med.
-När blir du färdig då? undrar hon vidare.
-ALDRIG hoppas jag, svarar jag tvärsäkert.
-Får du mer lön då? blir nästa fråga. Den frågan är lätt att svara på.
-Nej.
-????. Då förstår inte Min Mamma någonting alls längre. Hon tänker säkert; ”Vad är det för en konstig dotter jag har.” Det undrar jag också ibland … undrar vad hon har för konstig dotter …?

Är det så konstigt egentligen? Fantastiskt är det … tycker jag … att man kan läsa vid sidan om jobbet … hemma … vid sin lilla dator … och hänga med i ”stora världen” … JÄTTEKUL! är vad det är. Jag tror jag älskar att läsa nästan lika mycket som att skriva. Läsa vid universitet och högskolor alltså. Skönlitteraturen sparar jag till pensioneringen. Undrar vad det blir för kurs nästa gång. Ngt jag tycker är intressant ska det bli i alla fall. Nuvarande kurs har varit intressant på sitt sätt men inte erbjudit särskilt mycket i teoretisk fördjupning. Filosofi skulle ju vara jättekul att läsa …. kanske ….

Jag glömmer vad jag har skrivit så när jag kom på minPublic 4 sidan med skolartiklar blev jag överraskad. Och påmind. Ibland tänker jag att artiklar kanske blir jättefel efter ett tag. Men oftast när jag läser mina alster så tycker jag att det är vad jag står för idag också. Skulle det inte vara så … ja då får jag ju skriva ihop lite reflektioner om vad som förändrats och varför, eller hur!? Inte mer med det.

är det bara!

”Någon av de där duktiga läsarna som kan läsa skrivet.”
Nalle Puh

Den 21 mars 2000.


En underbar dag till med vår i luften. Otroligt! Härligt! Bara att ta tll vara på bäst man kan. Carpe diem … heter det väl …. ”grip dagen”.

Min insändare var inne i NST idag. Men himmel vad fel! … det kan bli!. Jag har skrivit KoF och menat Kultur- och Fritidsnämnden … så klart … trodde jag …. men inte NST! NST trodde det betydde kommunfullmäktige och det blir ju fel … jättefel … som nu naturligtvis kan angripas fientligt. Jo, jag har meddelat NST och hoppas på att de informerar i en liten notis så att ev fiender inte använder energi i onödan.

Dessutom hade NST utelämnat några viktiga meningar. …. Mediala maktfaktorn muttrande med mig.

Massor i gång och med minskande utrymme att prata viktigt. Eller finns det så mycket viktigt att prata om att det aldrig finns tillräckligt med tid. Jo så är det naturligtvis. Det kan inte vara på annat vis när man har med barn och unga att göra. Det är glädjande att arbeta på en arbetsplats där man bryr sig så mycket om barnen och där man har ett sådant engagemang. Otroligt roligt är det. Varje stund är rolig eller trivsam rättare sagt. Men jobbigt många gånger … krävande arbetsinsatser … människomöten hela tiden … intensiva … engagerande … de kräver minsann sitt … men det är roligt att det är så på en skola. Föräldrarna borde vara himla glada för så engagerade lärare. Lärare som verkligen bryr sig om barnens bästa. Verkligen!

Jag som specialpedagog tycker i alla fall det är härligt att ha sådana kollegor.

Snart ska jag på kurs och vara borta ett par dagar. Vi är två som åker härifrån och det ska bli roligt. Spännande och intressant. Nya människor och nya nätverk. Nya upplevelser.

är det bara!

”När man ger sig iväg på Expotion, är det viktigt att man har med sig Proviant. Eller åtminstone någonting att äta.”
Nalle Puh

Den 22 mars 2000.


Nya upplevelser stundar … jag förbereder …

är det bara!

”När man ger sig iväg på Expotion, är det viktigt att man har med sig Proviant. Eller åtminstone någonting att äta.”
Nalle Puh

Den 23 mars 2000.


Tidigt upp. Jättetidigt! Resa till Växjö och universitetet där. Kul!

Tidigt i säng denna dag … efter en massa intressant teori. Jag gillar teori!

är det bara!

”Om du i hemlighet kryper ner i en kängurus ficka och hon hoppar iväg, får du bereda dig på en skuttig färd.”
Nalle Puh

Den 24 mars 2000.


Åh så roligt! Åh så intressant! Åh så trevligt! Åh så fantastiskt väder! Åh så vackert på vägen! Åhhhh! Ååååååh! Åh så lyckat! *glad*

Vi i kursen, 14 st, tillhör nu en liten skara på högst 50 personer tillika lärare som snart kommer att ha Certifikat A för kartläggning medelst KOAS. KOAS, kartläggning av ordavkodningsstrategier med hjälp av ett datorprogram framtaget av norska dyslexistiftelsen och omsatt till svenska förhållanden av Maj-Gun Johansson.

Vi var två härifrån. Min vän och kollega A … tack för trevligt sällskap och trygg färd! … Tänk vi körde bara fel en gång! Fast inte fel egentligen … vi pratade och hade så trevligt att vi inte såg (!) skyltarna och körde förbi den avfarten vi skulle av på. *ler* Men det var minsann duktigt av oss att det inte skedde mer än EN gång så fnissiga som vi var bitvis. Vi var trötta, nöjda och ändå fulla med nya idéer.

I helgen ska jag skapa en webboard för kommunikation för vår KOAS-kurs. Och en maillista. Nya kontakter utökat nätverk. Kul! Jag skulle vilja ha en fot i universitetet och en i skolan. Jag skulle vilja ha en forskningsanknuten tjänst. Jag älskar universitetsmiljön.

Jag är glad för en sak till … när jag kom hem väntade lönekuvertet … med nya lönen … *glad* … jag tror nog att min chef gör vad hon kan för att jag ska få vad jag är värd … jag är dock inte alls lika säker på att mitt fack gör det.

Inte ett papper har jag fått från LR, inte en endaste information om möten eller dylikt. Inte ett dyft mer än tidningen som är central. Kan man lämna lokala facket och bara vara med centralt? Eller är det bästa att lämna helt? Snart ska jag göra slag i saken för något men jag ska ta några kontakter först. Helst vill jag inte gå med i Lärarförbundet eftersom de svek lärargruppen så katastrofalt genom att sälja den till kommunaliseringen.

Min Yngsta ställer ut i morgon *håller tummarna* Kulturfestival för ungdomar. Min Yngsta kan fotografera … bland mycket annat. Min Mellan och Mitt GullHjärta kommer i morgon. *glad*

Men först är det Öppen skola. Hinner alltså inte njuta av min go’a säng så länge inatt *ler*

är det bara!

”För de som inte är bildade är A bara tre pinnar.”
Nalle Puh

Den 25 mars 2000.


Lördag och jobbedag. Öppen skola. Det var lyckat. 5-orna hade ordnat så fint i matsalen. Hoppas de sålde bra och fick in en del till sin klasskassa. Jag fyndade en linneduk för 5kr !!! Ja, det är sant! 5kr! Min Vattuman fick 6 par kalsingar och Mitt Lilla GullHjärta en bok. En riktig sagobok. *ler*

Det var en lyckad dag. På eftermiddagen var vi en mycket kort titt vid ungdomarnas kulturfestival. Vi missade alla uppträdanden men vi kollade på utställningen. Vilken kvalitet! Vilken variation! Underbart att se vilka skaparförmågor som kan gömma sig i så unga kroppar. En 11-åring hade skrivit dikter som alla beundrade och njöt av att läsa. Dikten om … ”mamma” …. var bedårande! fantastiskt Maria!

Annars har jag varit trött naturligtvis. Jag har också lite ”myror i baken” för jag vill genast ta itu med min analys så att jag kan skriva rapporten och bli godkänd genast. I morgon ska jag sätta mig in i den ordentligt. Idag har jag också lagt upp en board för kursen. Det framkom önskemål om ett dikussionsforum och jag lovade naturligtvis att försöka fixa. Medan sidorna laddas ska jag lägga upp en maillista åt oss. Sedan tänker jag hålla helg och känna mig nöjd över de senaste dagarnas insatser och prestationer.

En sak är jag glad över …. kanske kommer jag att ta ut en examen efter IT-nära-kursen. Det verkar så. *glad*

Vill ni se en glad och vårlig sida? Här är den. Tack Ingegerd!

”Åar vet att det inte är någon brådska. Tids nog kommer vi fram.”
Nalle Puh

Den 26 mars 2000.


Nu har jag gjort ”läxan”. Rapporten är skriven och det har tagit större delen av söndagen. Skönt att ha den klar. Vill inte ha saker eftersläpandes.

Men nu har jag inte hunnit med mitt bad och då kommer håret att bli så där platt och trist i morgon. Usch och fy!

En sida har jag gjort idag eller faktiskt två men den ena är bara för en särskild grupp. Den andra är för Min Lilla Yngsta. Vår lilla estet i familjen. Här är den sidan. Sidan innehåller även en klickbar ”hotspot” så den inte missas. Jag trodde att mitt bildprogram förstörde bilden. Jag var ju tvungen att pröva Imaging och inte Adobe Photoshop som jag brukar. Det senasre vägrade att öppna sig igår. Men idag gick det bra.

Det har varit jätteroligt att jobba med KOAS. Analysera och tänka. Fundera och pröva. Tolka och granska. Jag gillar ju sån’t! I morgon ska jag testa programmet bättre. Sedan ska jag pröva och träna. men jag måste fixa en bandspelare. Det krävs en bra och fungerande bandspelare och det skulle jag vilja ha i vilket fall som helst.

I morgon är det måndag … igen. Full fräs. Jag som har en så jobbig dag med väldigt få och korta pauser. Hur ska det gå efter denna intensiva vecka. På torsdag är jag kompledig. Så skönt!

det så!

”Den enda meningen med att surra är för att visa att man är ett bi.”
Nalle Puh

Den 27 mars 2000.


Det blåser så det viner i knutarna. Idag har man onekligen känt sig lite frusen. Då passar det bra med ett bad.

Jag har dåligt med tid att skriva här idag. Måste fundera ut en ny metod för att komma vidare … och klättra upp på nästa trappsteg i utvecklingen för en av mina elever. Funderar ständigt på så’nt. Vill lära mer om hur de bäst lär var och en och finna de rätta vägarna. De vägar som inte är för knaggliga.

Idag har Min Mellan varit en Pärla. Hon har gjort det så fint så fint här hemma. Det var sååå roligt att öppna dörren och stiga in. Nu är det skönt att dörren är ordentligt stängd … med tanke på vindarna som verkligen viner vredskande.

Jag skulle ha gjort en hel del nu ikväll men jag fastnade lite vid Oscarsgalan och sedan var det ju badet. Nu är klockan redan mycket. Alltid är det så mycket man vill. Just nu vill jag kunna hinna med att läsa alla mina böcker som väntar. Det bara blir aldrig tid … det är ju hela tiden så mycket mer jag vill.

är det bara!

”Det kan vara kul att bara träffa Ru. Det kan vara kul att bara vara Puh.”
Nalle Puh

Den 28 mars 2000.


Tröttheten sitter kvar. Inte är det roligt att höra hur trötta människor är. Inte är det särskilt konstruktivt att försjunka i sin egen trrötthet! Det gäller som sagt att hålla igång hela tiden och arbeta på att få ett litet andrum.

Det är vad jag gör.

är det bara!

”Kanske är det någon av Puhs släktingar.”
Nalle Puh

Den 29 mars 2000.


Tröttheten sitter kvar. Måste orka idag också. Hade förberett inför kvällen för att prata om ”Den Röda Tråden”. Sedan skulle vi kollegor träffas hemma hos en kollega för en liten mysig kväll och mysigt blev det. Jättegod vitlöksfyllig paj med sallad till. Chokladtårta med vispgrädde som avslutning. Mums! Smaskens! Och …

”Ljuslotteri”. Ingen utomstående vet vad detta ljuslotteri innebär men det var trevligt och jag som aldrig bruka vinna vann andra pris. Jag vann tre stycken. Det berodde säkert på att Min Kära Kollega I gav mig numret 5. Själv vann Min Kollega I första pris och fem stycken. Min Kära Kollega M som tog emot min lott … jag hade ju redan kopplat av eftersom jag vet (!) att jag inte vinner … vann sedan andra tredje pris och två stycken. Sista och fjärde pris vann Vår Chef. Det blev en stycken. Det handlade INTE om ljus.

det så!

”Binker tigger aldrig, men gott gör honom glad.”
Nalle Puh

Den 30 mars 2000.


Nu fick jag nästan sova ut! Kompledig … skööönt. Men jag var tvungen att bli störd i min sömn genom att Min Vattuman skulle upp vid 5-tiden och iväg på kurs. Visserligen somnade jag om och bara vetskapen att jag fick ligga kvar i sängen och styra över min dag alldeles själv gjorde att jag mådde så bra sååååå.

Jag ringde och gratulerade Min Käraste Farbror H på födelsedagen. Jag hade velat köra upp men jag litade inte riktigt på mig själv. Köra så långt själv när jag är så trött som jag varit den senaste tiden … nej då är risken att jag somnar vid ratten för stor. Jag är helt övertygad om att jag skulle kunna somna vid ratten. Ibland får jag kämpa otroligt att hålla mig vaken. Att köra långt är för mig sövande. Särskilt utan sällskap. Det är hemskt.

är det bara!

”Vänlig och hjälpsam.”
Nalle Puh

Den 31 mars 2000.


Idag har vi formulerat utvärderingsbara mål på studiedagen.

Jag ångrade att jag inte tagit ut kompledigt även denna dag för då hade jag kunnat åka till Min Allra Käraste Farbror H. Jag ångrade mig djupt! Jag ångrade mig så djupt att jag fick samvetskval.

”Våren börjar faktiskt våras, och av lärksång vi bedåras så att våra ögon tåras av en tår.”
Nalle Puh

© Birgitta Rudenius

%d bloggare gillar detta: